Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 3. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Förhållningssätt och bemötandeDela
  1. Att bygga relationer till elever är
    viktigt. Ibland kan det vara svårt.

  2. Lärare förhåller sig till
    alla elevers olika behov.

  3. Du är ansvarig för deras utveckling
    i det sociala och i deras lärande.

  4. Jag misstänker att ni har bra koll på
    vad vi ska göra nu.

  5. Men vi går igenom det i alla fall.
    Eller hur?

  6. När jag kommer in,
    vilken energi har jag?

  7. Vad har jag för förväntan på
    vart vi är på väg nånstans?

  8. Vi utgår från att varje barn har
    styrkor. Kan vi förmedla det för dem-

  9. -har de möjlighet att pröva sig fram
    när det gäller sociala interaktioner.

  10. Det vi vuxna kan göra på skolgården
    är att hjälpa barn att umgås.

  11. Var inte för påträngande, utan ha enkla
    strategier för att få dem att umgås.

  12. Låt barnen sköta arbetet.
    Det är de duktiga på.

  13. Nej, nej, nej. Det är ingen fara.
    Ta paddor och gå in.

  14. När jag kommer in,
    vilken energi har jag?

  15. Vad har jag för förväntan på
    vart vi är på väg nånstans?

  16. Kommer jag in och ser solen eller
    kommer jag in och ser nånting annat?

  17. Det påverkar oerhört. En så liten,
    banal sak som ett leende-

  18. -som inte ska vara påklistrat,
    beskriver väl vad det handlar om.

  19. Jobba med positivitet,
    jobba med positiv förstärkning.

  20. Ha en positiv energi
    och en positiv förväntan.

  21. Det handlar inte om
    att man inte ser svårigheter-

  22. -utan det är ditt synsätt.

  23. Jag misstänker att ni har bra koll på
    vad vi ska göra.

  24. Men vi går igenom det i alla fall.

  25. I många klasser har vi elever
    som har diagnoser.

  26. Eller inte har diagnoser
    som kanske borde ha en diagnos.

  27. Eller kanske inte borde ha en diagnos
    men som är i en problematik.

  28. Där försöker jag vara noga med
    att det inte är jag själv-

  29. -som har lösningarna på detta eller
    insikten i hur det ska hanteras.

  30. Utan där är nätverket
    och kompetenser runt omkring viktigt.

  31. Jag trodde att det här var
    tjock aluminiumtråd.

  32. Vet du vad?
    Det där är faktiskt också aluminium.

  33. Men ni har ett aluminiumnät här
    som har börjat gå i bitar.

  34. Det är en ständig självreflektion.
    Hur går jag in i situationerna?

  35. Ha det medvetet hela tiden.

  36. Vi säger att vi har en elev
    som dagen har blivit helt fel för.

  37. Känslorna stiger
    och eleven hamnar i affekt.

  38. Då gäller det att jag som pedagog...
    Jag är en människa.

  39. Eleven är en människa.
    När två människor möts uppstår saker.

  40. När känslorna stiger
    är det lätt att jag går in fel.

  41. Då har man det att jobba med
    resten av dagen.

  42. Så att medvetandegöra det här...

  43. Kanske t.o.m. visualisera det
    som jag har gjort med ett rött kort-

  44. -då vet jag hur jag ska göra.
    "Okej, då går jag in lugnt här."

  45. "Vi pratar inte om det nu. Vi
    bekräftar att det känns som det gör."

  46. "Vi kanske pratar sen." Då är det
    skönt att ha lärare att bolla med.

  47. Då kan man efter lektionen
    prata om det.

  48. Jag kan be t.ex. min kollega
    att titta på hur jag gör.

  49. Fångar jag upp, missar jag
    eller kör jag över nån elev?

  50. Att kunna ta det löpande
    i verksamheten.

  51. Att vara fler i klassrummet
    är kanske t.o.m. avgörande-

  52. -för att kunna jobba optimalt
    med det här.

  53. Inga öron i vägen.

  54. Hjälp era klasskamrater
    att vara beredda.

  55. Det som är svårt i vår vardag
    är att stanna upp-

  56. -ta sig tid och förstå att det är
    viktigt att ta det samtalet-

  57. -och att ta stunden och prata.
    Och lyssna på eleven.

  58. -Du sa inte kör.
    -Kör!

  59. Det kan se ut på så många olika sätt.

  60. Där kommer vår flexibilitet in
    och hur vi kan hitta olika lösningar-

  61. -så att eleverna kan delta-

  62. -men ändå på sina villkor också
    så klart.

  63. Man jobbar i det lilla, men vissa
    elever jobbar också i klass-

  64. -och går ut emot klass. Man behöver
    lite större sammanhang ibland också-

  65. -just för den sociala biten.
    Då kan man göra på så många sätt.

  66. Det viktiga är att man känner sina
    elever, förmågor och svagheter-

  67. -så att man kan gå in på rätt arena.

  68. Om det är den sociala gemenskapen
    eller vad det nu handlar om.

  69. Att vi har nån kartläggning klar-

  70. -så att vi känner till förmågorna
    och styrkorna.

  71. -Det är viktigt.
    -Även när barnen ska komma in...

  72. ...är vi noga med
    var vi placerat barnen i klassrummet-

  73. -så att de vet att de har sin plats,
    är trygga och vet var de ska sitta.

  74. Om de ska göra grupparbete,
    att de vet var de ska sitta.

  75. Att man hela tiden har en plan.
    Man går inte bara in och sätter sig.

  76. Utan man vet vem den är trygg med och
    planerar i detalj kring de barnen.

  77. Jag skulle vilja lyfta det
    utanför oss pedagoger.

  78. Att försöka ta hjälp av så många
    som möjligt så att man inte är själv.

  79. Samarbeta och ta hjälp.

  80. För det finns oftast
    många kontaktytor.

  81. Fortsätt nätverka hela tiden.

  82. Att träna sin förmåga att interagera-

  83. -är ofta nyckeln till en fungerande
    skolgång. Det här kan vara svårt.

  84. Nora arbetar med social färdighets-
    träning hos unga med autism.

  85. Hon har skrivit en avhandling
    baserad på sina erfarenheter.

  86. Du har skrivit en avhandling
    om social färdighetsträning-

  87. -för högfunktionella med autism.
    Berätta lite.

  88. Ja, det handlar om KONTAKT,
    som är ett manualbaserat program-

  89. -som fokuserar på
    social färdighetsträning-

  90. -för barn med autismspektrum-
    tillstånd. Barn med autism-

  91. -ska träna på att öka sin förmåga
    i sociala situationer-

  92. -och öka förmågan att förstå
    icke-verbal och verbal kommunikation.

  93. T.ex. ansiktsuttryck, och
    att kunna se kroppsspråkssignalerna.

  94. Också förmågan att hantera problem.

  95. De ska hitta alternativa sätt
    att hantera dem.

  96. Förutom att vi gör gruppövningar
    enligt manualen-

  97. -utgår vi också ifrån
    varje individs behov.

  98. Vi hjälper dem
    att sätta egna målsättningar.

  99. De tränar på det
    genom hemuppgifterna som vi ger dem.

  100. Men hur kan kunskap om social
    färdighet hjälpa barn med autism?

  101. Egentligen handlar det om förmågan
    att kunna samarbeta i grupp.

  102. T.ex. att kunna interagera med andra.
    Att sätta sig in i andras perspektiv.

  103. Genom en kartläggning kan man hjälpa
    barnet att förstå sig själv.

  104. Men också
    att förstå vad andra tänkte.

  105. Lite att sätta sig in i
    andras perspektiv också.

  106. Det hjälper dem att känna sig bättre
    och få bättre självförtroende-

  107. -och träna på att prova på mer än
    att uppfatta att de inte kan nånting.

  108. I KONTAKT utgår vi ifrån
    att varje barn har styrkor.

  109. Framför allt personer med
    autismspektrumtillstånd.

  110. Man har hittat i forskning
    att 15 % av den här populationen-

  111. -har exceptionella begåvningar.

  112. Det vi genomsyrar i KONTAKT är-

  113. -att upptäcka dessa och hjälpa dem
    att hitta sina egna styrkor.

  114. Att kunna hantera konfliktsituationer
    och att kunna identifiera-

  115. -och förebygga dessa.
    Är matsalen problemet?

  116. Är det på morgonen
    när man ska gå upp?

  117. Har det varit problem med
    att ta på sig kläderna?

  118. Vi försöker öka deras vokabulär
    när det gäller känslorepertoaren.

  119. Att kunna uttrycka sina känslor
    på ett mer nyanserat sätt-

  120. -än bara "jag inte tycker om det här"
    eller "jag är arg".

  121. Det kan vara "jag är besviken". Det
    är många grader. "Jag är rasande."

  122. Den typen av olika begrepp
    försöker vi hjälpa dem att utveckla.

  123. Beskriver man sina känslor lättare,
    hanteras konflikter lättare.

  124. Vad såg ni? Fungerade det?
    Vilka resultat fick ni fram?

  125. Ja, det visade sig att deltagarna
    som har tagit del av behandlingen-

  126. -hade bättre social kommunikation.

  127. Alltså att känna igen ansiktsuttryck
    och icke-verbal kommunikation.

  128. Också att kunna uttrycka sig själv.

  129. Också motivation
    till social interaktion.

  130. Och sen anpassningsförmåga
    i sociala situationer.

  131. Och så har vi gjort
    en kvalitativ studie.

  132. -Vad fick ni för resultat där?
    -Positiva.

  133. Vi trodde att de som hade lägre
    resultat i den kvantitativa delen-

  134. -kanske skulle belysa
    att de inte var så nöjda.

  135. Men det visade sig att både de
    som vi kallar för högrespondenter-

  136. -de med goda resultat,
    och de som hade mindre-

  137. -hade positiv erfarenhet av
    att vara i KONTAKT.

  138. Att komma till KONTAKT-grupperna har
    inneburit ett stort framsteg för dem.

  139. Vi har hört nån tonåring som sagt:
    "Här känner jag mig trygg."

  140. "Den bästa plats
    där jag kan vara mig själv."

  141. Kan vi förmedla det till dem, har de
    möjlighet att vara öppnare för-

  142. -nya erfarenheter och pröva sig fram
    när det gäller sociala interaktioner.

  143. Så som jag ser det här med
    social tillgänglighet, det är ju...

  144. Det är vår demokratiska värdegrund
    egentligen.

  145. Det är en rättighet våra elever har
    och ges...

  146. Att göra skolan som är påtvingad
    tillgänglig i den mån jag kan.

  147. Du har rätt
    att få vara social på ditt sätt.

  148. Det kanske är att jag är social
    en timme om dagen.

  149. Det kanske är att jag får vara med
    tjugo minuter på rasten med nån.

  150. Att det är att få vara social på ett
    sätt så att jag orkar med tillvaron.

  151. Ska jag vara i en klass hela dagen
    och komma hem och vara slutkörd-

  152. -är det inte social tillgänglighet,
    utan barnet ska orka med sin vardag.

  153. Man måste göra miljön
    socialt tillgänglig-

  154. -så att man kan vara med.

  155. Att man vet t.ex.
    vad man gör i det här rummet.

  156. Eller vad vi gör...
    Att man kanske har bilder på...

  157. -Att det är begripligt.
    -Ja. Så att man kan vara med.

  158. En bra sak i förlängningen
    är elevens självkänsla.

  159. Om vi vänder på
    att det inte finns en tillgänglighet-

  160. -då tappar vi elevens självkänsla.

  161. Då har vi en miljö som är nedbrytande
    och knäckande för eleven.

  162. Så blir faktiskt konsekvensen
    om man inte får till det.

  163. Då gäller det att se till
    att barnet orkar den nivån.

  164. Om jag bara orkar vara social
    tio minuter per dag, är det så.

  165. Skolan i dag är ofta
    hela långa dagar.

  166. Därför försöker man hitta avbrott.

  167. "Nu kanske jag får rita i fem minuter
    för att hämta mig själv och andas"-

  168. -"så att jag sen orkar."
    Alla orkar kanske inte gå på rast.

  169. Vi har haft elever som fått sitta
    inne för att orka med lektionerna.

  170. Den orkar inte vara social
    varenda rast och leka hela tiden-

  171. -utan man får hitta ett lugn.

  172. Det kanske är social tillgänglighet
    att få välja. Jag vill vara inne-

  173. -för att det mår jag bäst utav.

  174. Det kanske inte är att vara med
    och umgås.

  175. Det är väl
    hur hela miljön är uppbyggd.

  176. Så att den blir socialt tillgänglig
    för alla.

  177. Det är ett mått också på
    hur miljön är. Är den tillgänglig?

  178. Det är den inte alltid.
    Det kan vara på många olika sätt.

  179. Är den tillgänglig för
    en som har allergi t.ex.?

  180. Om det luktar en massa parfym
    eller annat-

  181. -som den kan bli allergisk mot,
    då är miljön inte tillgänglig.

  182. Eller höga ljud för en annan,
    eller helt obegripligt...

  183. Om det finns skyltar med bara text
    t.ex.-

  184. -och man har svårigheter med läsning-

  185. -då är den inte socialt tillgänglig
    heller.

  186. Social tillgänglighet i klassrummet
    är ofta att man försöker anpassa-

  187. -så att man sitter bredvid nån
    som man funkar väl med.

  188. Att man har en plan. "De fixar inte
    att sitta bredvid varandra."

  189. Dem sätter man långt från varandra.
    Eller: "De får mycket gjort."

  190. "De kanske pratar,
    men det funkar för dem."

  191. Barnen som har de här svårigheterna
    vill så gärna bara vara med.

  192. Då kanske den eleven pratar bort
    en halvtimme-

  193. -men kanske jobbar dubbelt så fort.
    Man tittar på vad man är ute efter.

  194. Ska den vara tyst och sitta på
    sin plats eller jobba och trivas?

  195. Man har olika mål med eleven
    olika tider.

  196. Då får du in samspelet i den sociala
    tillgängligheten i klassrummet-

  197. -och att man tänker på hur man sätter
    samman grupperna eller eleverna.

  198. Då har man ju den biten. Det är en
    del i den sociala tillgängligheten.

  199. Den största utmaningen
    med de här barnen är att finna tiden-

  200. -att skapa en relation med dem så att
    man vet hur man ska bemöta eleven.

  201. Man ska inte bara vara lågaffektiv.

  202. Man ska också prata med
    ett positivt tonläge.

  203. Eleven kanske inte tycker om
    att jag står jättenära dig.

  204. Det kan vara små saker som för den
    här eleven betyder allt i världen.

  205. Och att hitta alla de sakerna...

  206. Också i planeringsarbetet...
    Man har så många ingångar i det.

  207. Man har styrdokument och... Att få in
    de bitarna och pussla ihop det-

  208. -och få göra det i lugn och ro.

  209. Jag heter Connie Kasari
    och är lektor på UCLA.

  210. "Remaking Recess" är ett ingripande
    som namngavs av vuxna med autism-

  211. -som berättade för oss om hur de
    upplevde skolrasterna som barn.

  212. Vi måste göra om rasterna.
    För de var inte så lyckade för dem.

  213. Många barn som hade fått tidig hjälp
    med sina sociala färdigheter-

  214. -misslyckades fullständigt i skolan.

  215. De behövde nåt mer för att kunna
    umgås med neurotypiska jämnåriga.

  216. Det är vettigt, men det är förvånande
    hur lite vuxna gör i barnens miljö.

  217. Om vuxna märker, reagerar på det
    och ingriper när det är lämpligt-

  218. -hjälper det dessa barn
    att umgås med jämnåriga.

  219. De flesta barn går i skolan
    för att träffa sina vänner.

  220. De är inte lika motiverade
    att göra ett prov eller en matteuppgift.

  221. Men de vill träffa sina vänner.

  222. Rasten är den tidsperiod
    som är ostrukturerad.

  223. De brukar få hänga med sina vänner.
    Man lär sig mycket på rasterna.

  224. Då skapar vi relationer
    och lär oss att samsas.

  225. Barn med autism är som andra barn.

  226. Lärare har en viktig roll i skolan.

  227. De kan hjälpa barn på många sätt
    att umgås med varandra.

  228. Vi har lärt lärare nåt så enkelt-

  229. -som att barnen vet
    vilka de ska leka med på skolgården.

  230. När de ställer upp sig i klassrummet
    innan de går ut på rast-

  231. -ställer läraren den enkla frågan:
    "Har alla nån att leka med?"

  232. Vi har haft stor framgång-

  233. -med att neurotypiska barn hjälper
    oss att hjälpa barn med autism-

  234. -eller andra sociala svårigheter.

  235. I en studie valde vi ut
    tre neurotypiska barn i ett klassrum-

  236. -som skulle hjälpa barn
    att leka med varandra.

  237. Vi hade alltid fler barn
    än vi kunde ta in i den här studien.

  238. Lärare och elevassistenter på skol-
    gården kan hjälpa barn på andra sätt.

  239. De kan se till att miljön
    har tillräckligt med aktiviteter-

  240. -som många olika barn
    kan syssla med.

  241. Vissa barn tycker om
    att spela fotboll eller basket.

  242. Men vissa barn har
    motoriska svårigheter-

  243. -och föredrar kanske sällskapsspel.

  244. Vi har haft barn som har haft
    Pokémon-klubbar och origami-klubbar.

  245. Det är bra när barnet med autism
    har en färdighet som förs in i klubben.

  246. Efter "Remaking Recess"-projektet,
    som bara varade i sex-åtta veckor-

  247. -umgicks barnen bättre med varandra.

  248. Fler neurotypiska barn angav barn
    med autism som en del av sin grupp.

  249. Barnet med autism angav också
    fler barn som sina vänner.

  250. Det som skolpersonal ska ta med sig
    är att de kan göra stor skillnad.

  251. Barn med autism har ett behov av
    att umgås med andra barn.

  252. Det vi vuxna kan göra på skolgården
    är att hjälpa barn att umgås.

  253. Var inte för påträngande, men ha enkla
    strategier för att få dem att umgås.

  254. Låt barnen sköta arbetet.
    Det är de duktiga på.

  255. Nu när vi har gått på
    att vi är 4-6-lärare-

  256. -fick jag 60 elever
    som jag inte haft tidigare.

  257. När jag går i korridorer, möter jag
    oftast elever från årskurs 1-3.

  258. Jag brukar säga: "Hur går det?"

  259. Att man börjar redan
    att möta de små barnen.

  260. För då säger de i korridoren:
    "Hej, vad kul att du är här!"

  261. Att man börjar där. Det har jag
    lite gratis nu när jag tog 4-6.

  262. Jag har stannat dem i korridoren
    tidigare år och pratat med dem.

  263. Då har man kunnat skapa
    en positiv kontakt med barnen.

  264. Man behöver inte säga "ta upp jackan"
    utan: "Vilken snygg tröja du har."

  265. Och ge kommentarer som de växer av.

  266. Det är en enorm vinst i
    att kunna vara på en skola ett tag.

  267. Att man kan tidigt bygga relationer.

  268. Jag är helt ny här.
    Jag har jobbat en termin.

  269. Hur bygger man relationer då?
    Hur går det till?

  270. Men det är lite samma sak.
    Att passa på i stunden och samtala-

  271. -och vara intresserad, ta dem
    på allvar och lyssna på eleverna.

  272. Det är inga konstigheter. Jag gillar
    det du beskrev utanför klassrummet.

  273. Du pratar om korridorerna. Man möts.

  274. Det är också ett synsätt.
    Skolans elever är allas elever.

  275. Så det mötet sker ju hela tiden.
    Att nätverka med eleverna-

  276. -är att söka kontakt, vara där,
    samtala och byta tankar och idéer.

  277. När barnet känner att det är nåt
    som är svårt att få ut-

  278. -kan man kanske vänta tio minuter
    och gå tillbaka och prata med barnet.

  279. Eller är det bättre att en annan
    pedagog försöker prata med barnet?

  280. Om det är nåt i klassrummet, kan det
    vara jättesvårt att prata med barnet.

  281. Då kan det vara bra
    att vänta en stund-

  282. -försöka smita ut med barnet eller
    att det får göra nåt med nån kompis.

  283. Eller att kompisen försöker.
    "Du, vad var det som hände?"

  284. Att man tar stöd av andra elever
    som man vet att den funkar med.

  285. För ofta står man själv
    i klassrummet.

  286. "Hur löser jag den här situationen
    när barnet låst sig?"

  287. Många gånger kan barnen vara verbala
    och uttrycka direkt:

  288. "Jag hatar den ungen." Den har ibland
    lätt att sätta ord på sina känslor.

  289. Så det är från individ till individ.

  290. Man funkar olika med olika personer.

  291. Eleverna funkar olika med olika
    personer i en sån situation också.

  292. Men jag tror att det bästa är att man
    väntar ut och tar det lite senare.

  293. Vi känner också igen-

  294. -att det kommer in en elev
    och smäller igen dörren.

  295. Vad är det då som avgör om man ska få
    en fungerande...lösning är fel ord.

  296. Men att man kan ta det på ett sätt
    som leder till nåt bra. Vad gör-

  297. -att man kan leda situationen vidare?

  298. Då kan jag känna att relationen med
    eleverna... Man känner varandra-

  299. -och har en fungerande kommunikation
    beroende på vem eleven är.

  300. Det kan vara allt ifrån att eleven
    kan visa hur arg man är...

  301. "Jag är arg fem på skalan av tio."
    Och där går gränsen.

  302. Då vet vi. "Då går vi i väg
    och är arg färdigt först."

  303. -Men man måste ju känna varandra.
    -Ja.

  304. Jag tänker också
    att det här arbetet innan det sker...

  305. Det förebyggande arbetet, som vi har
    varit inne ganska mycket på.

  306. Vi hade väl här i våras
    skolpsykolog, skolsköterska-

  307. -och specialpedagog från elevhälsan
    hos oss.

  308. Och att man ska jobba förebyggande.

  309. Det tycker jag känns jättebra.
    Innan det händer.

  310. Samtidigt har vi hela tiden pratat
    i kollegiet om att vara lågaffektiva.

  311. När barnet är argt,
    hjälper det inte att skrika.

  312. Då är det: "Nu tar vi det lugnt."
    Och att man skyddar de andra barnen-

  313. -för ett barn
    som drämmer igen dörrar.

  314. Då är det viktigt med:
    "Nu tar vi det lugnt."

  315. Att man försöker få situationen lugn
    och inte stressar upp sig själv.

  316. Backa och avleda.
    Och vara lågaffektiv.

  317. Det funkar bäst.

  318. Samtalet fortsätter
    på Utmelandsskolan.

  319. Dela med er av era tankar och idéer
    i sociala medier.

  320. Vill ni se mer så finns det
    på urskola.se. Hej då!

  321. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

  322. Översättning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Förhållningssätt och bemötande

Avsnitt 20 av 22

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). För elever med NPF-diagnoser är det sociala samspelet i skolan en viktig tillgänglighetsfaktor. Vilka strategier kan man som lärare använda i det dagliga arbetet i klassrummet, och hur lägger man grunden för goda relationer? För Stefan Swén på Utmelandsskolan i Mora bygger den sociala tillgängligheten på hur han som lärare bemöter varje elev i klassrummet. Med kollegorna Marit Björn och Carina Sandgren Gustafsson samtalar han om hur man skapar tillhörighet för alla, också för de elever som delar sin skoldag mellan liten grupp och större klass.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Inkluderande utbildning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 22

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 22

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 22

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 22

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 22

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 22

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 22

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Inkludering och skoldatatek

Specialpedagogen Ulrika Jonsson är en av drivkrafterna bakom det uppmärksammade Skoldatateket på Vallaskolan i Södertälje. Här ger hon konkreta exempel på hur man kan arbeta med assisterande IT-teknik som stöd i klassrummet. I sitt arbete möter Ulrika Jonsson elever, vårdnadshavare, lärare och skolledare som ständigt ger henne nya infallsvinklar och nya perspektiv på lärande idag och i framtiden. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vad betyder skolmiljön för hur eleverna mår?

Barn och unga i Sverige mår allt sämre enligt flera undersökningar de senaste decennierna. Men forskningen har släpat efter. Vi träffar forskare som tittar på hur skolmiljö, hälsa och skolresultat hänger ihop och samverkar. Och vi besöker Malmaskolan i Kolsva som sedan flera år arbetar aktivt för en bra skolkultur där elevhälsan är en angelägenhet för hela skolans personal. Satsningen har enligt skolans rektor Johan Hallberg lett till att fler klarar skolan och blir behöriga till gymnasiet.

Fråga oss