Titta

Forskare för framtiden

Forskare för framtiden

Om Forskare för framtiden

Möt forskarna som formar morgondagen! I varje avsnitt lär du känna en forskare och hens drivkrafter. Forskarna kommer ur den absoluta eliten av svensk vetenskap, och alla bär de på en vision om vad vetenskapen kan bidra till. Säsong 2.

Till första programmet

Forskare för framtiden : Konsten att minnas två språkDela
  1. När vi tränar blir kroppen
    starkare och smidigare.

  2. En frisk kropp hjälper oss
    att motstå olika sjukdomar.

  3. Men hur fungerar det med vårt minne?

  4. Kan man på samma sätt
    träna minnet att bli bättre-

  5. -och finns effekten kvar
    när vi blir äldre-

  6. -så att vi bättre kan stå emot
    hjärnsjukdomar som demens?

  7. Det här vill forskaren
    Jessica K Ljungberg ta reda på.

  8. Vi vet
    att hjärnan hela tiden förändras.

  9. Men på vilket sätt
    kan vi själva påverka?

  10. Jessica forskar om människor som
    i sin vardag använder två språk.

  11. Hur påverkar det deras minne att de
    hela tiden växlar mellan ordförråd-

  12. -att blixtsnabbt kunna byta språk
    utan att blanda ihop dem?

  13. Vi vill ta reda på om
    personer som pratar flera språk-

  14. -får bättre minne av att göra det
    och därmed får ett bättre åldrande.

  15. I dag arbetar Jessica
    som forskare vid Umeå universitet-

  16. -men det var inget självklart val.

  17. Hon växer upp i den lilla byn
    Funäsdalen nära den norska gränsen.

  18. Ingen i Jessicas familj
    har studerat på universitet-

  19. -men Jessica visar tidigt
    att hon tycker om utmaningar.

  20. När det kommer en danslärare till byn
    lär hon sig snabbt att dansa-

  21. -och när det flyttar in en
    fäktningslärare lär hon sig fäktas.

  22. Jag har alltid känt
    att man kan bli vad man vill.

  23. Jag tänker mig
    att "the sky is the limit".

  24. Efter gymnasiet börjar
    Jessica studera på universitet-

  25. -och hon fastnar för psykologi.

  26. Människor har intresserat mig
    ända sen jag var liten.

  27. Jag tycker om
    att studera människors beteende.

  28. Efter studier
    i Sverige och Storbritannien-

  29. -hamnar Jessica vid Umeå universitet.

  30. I dag leder hon
    en stor studie om arbetsminnet.

  31. Arbetsminnet använder vi för
    att minnas något en kort stund-

  32. -till exempel ett telefonnummer.

  33. Arbetsminnet används också för
    att göra flera saker samtidigt-

  34. -och snabbt kunna skifta mellan dem.

  35. Man måste kunna koncentrera hjärnan
    på det som är viktigt för stunden-

  36. -och blockera bort det andra.

  37. Som när man växlar
    mellan två olika arbetsuppgifter-

  38. -eller när man använder
    två olika språk.

  39. Det tvåspråkiga personer gör
    när de pratar flera språk-

  40. -är att de växlar sin uppmärksamhet
    mellan två bibliotek.

  41. Så de tränar skiftningen-

  42. -och blockerar bort ord som inte är
    relevanta för det språk man pratar.

  43. När de gör det här tränar man upp
    ett visst typ av minne.

  44. Hej. Välkomna!

  45. Visst är det nu
    rätt försöksdeltagare?

  46. Jessicas team
    har startat olika experiment-

  47. -för att ta reda på mer om sambandet
    mellan tvåspråkighet och arbetsminne.

  48. Forskarna samarbetar med
    Finskspråkiga föreningen-

  49. -och låter ett antal medlemmar
    göra olika minnestester.

  50. Här har vi våra labb. Här
    händer det mycket spännande grejer.

  51. Vi har satt samman olika test
    för att titta på skiftningsförmågan-

  52. -och förmågan att blockera bort
    ovidkommande information.

  53. Ett av testerna kallas "stroop task".

  54. Då ska jag starta i gång.

  55. Här gäller det att snabbt svara på
    vilken färg de olika orden har.

  56. Det kluriga är att inte läsa orden
    utan bara titta på färgen.

  57. Vi förväntar oss
    att de flerspråkiga ska vara bättre-

  58. -och ha mindre fel
    och kanske vara lite snabbare.

  59. De här försökspersonerna kommer att
    använda sina två språk livet ut.

  60. Jessica
    har tidigare studerat personer-

  61. -som använt två språk
    under sitt arbetsliv.

  62. När de slutade arbeta
    förlorade de sin minnesfördel.

  63. Vi tror att hjärnan hela tiden
    måste övas, ungefär som en muskel.

  64. Så länge du tränar har du en fördel-

  65. -och det är samma sak med minnet:
    du måste hela tiden vara aktiv.

  66. Det är det Jessica vill ta reda på
    med de nya experimenten.

  67. För de finsktalande i Umeå använder
    båda språk även efter pensioneringen.

  68. Man vet att en vältränad hjärna
    bättre kan stå emot demens.

  69. Men Jessica tror att det då gäller
    att aktivera sin hjärna hela livet.

  70. Den måste hela tiden
    tränas och utmanas-

  71. -nåt som passar bra ihop
    med Jessicas egen livsfilosofi.

  72. Jag har alltid tyckt om utmaningar.

  73. Jag hittar nåt intressant och
    bestämmer mig för att lära mig det.

  74. När hon var barn var det fäktning
    och dans som utmanade nyfikenheten-

  75. -men nu är det ishockey,
    som Jessica aldrig tidigare tränat.

  76. Nu har hon lockat med sig
    sina kollegor på lunchhockey.

  77. Jag tycker att det är en rolig sport-

  78. -men jag är också
    ganska kass på hockey-

  79. -och tänkte
    att det här ska jag lära mig.

  80. Och träning
    är lika viktigt för hjärnan.

  81. I framtiden tror Jessica
    att ny kunskap om minnet-

  82. -ska lära oss hur viktigt det är
    att hålla hjärnan i trim.

  83. När man blir äldre, om man vill ha
    en pigg hjärna och kropp-

  84. -då får man aldrig sluta utmana sig
    själv. Man måste leva ett aktivt liv.

  85. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Konsten att minnas två språk

Avsnitt 7 av 15

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Går det att träna minnet så att det blir bättre? Det är något som forskaren Jessica K Ljungberg vill ta reda på. Hon leder en stor studie på den del av minnet som kallas arbetsminnet. I sin forskning fokuserar hon och hennes arbetslag på människor som är tvåspråkiga. Hur påverkas minnet av att hela tiden kunna växla mellan två ordförråd?

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Kognitiv psykologi, Korttidsminne, Minnet, Psykologi, Tvåspråkighet
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Forskare för framtiden

Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Einstein i ett datorchip

Avsnitt 1 av 15

Är det möjligt att ha en identisk tvilling som åldras långsammare än vad du själv gör? Fenomenet tidsdilatation förutspåddes av Albert Einstein för över 100 år sedan i relativitetsteorin. Det innebär att den som accelererar mot en hög hastighet kommer uppleva att tiden går långsammare, och därför också åldras mindre. Forskaren Per Delsing och hans kollegor flyttar nu relativitetsteorin till ett datorchip för att lära sig mer om detta och andra grundläggande mysterier inom fysiken.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Näsbakterien som blev livsfarlig

Avsnitt 2 av 15

I våra kroppar finns miljarder bakterier, de flesta helt ofarliga för människan. Men en av dessa kan gå från ofarlig till livsfarlig på ett ögonblick. Biologen Edmund Loh försöker lösa mysteriet kring hjärnhinneinflammation. En sjukdom som varje år dödar en dryg miljon människor runt om i världen. Nyckeln till att lösa mysteriet tror han ligger i cellens RNA.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Spermiens dolda genetik

Avsnitt 3 av 15

Spelar det någon roll vilken spermie som befruktar ett ägg? Simone Immler på institutionen för ekologi och genetik i Uppsala är övertygad om att det faktiskt gör det. Hon koncentrerar sin forskning på sexuell reproduktion och epigenetik. Inom epigenetiken försöker man förstå vilka gener som slår igenom starkast i spermien - och vad det kan ha för betydelse på avkomman.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Vilka arter överlever?

Avsnitt 4 av 15

Forskare beräknar att 99,99 procent av alla djur och växter som någonsin funnits på jorden är utdöda. Vilka arter och djur är i störst behov av skydd när klimatet förändras? Det är en av frågorna som biologen Alex Antonelli och hans team vid Göteborgs universitet försöker få svar på. De försöker återskapa evolutionshistorien av så många organismer som möjligt för att förstå varför vissa arter dog ut medan andra levde vidare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

När magen löper amok

Avsnitt 5 av 15

Ibland kan kroppens eget försvar löpa amok och istället skada oss. Jenny Mjösberg forskar om ett av kroppens mest komplicerade system - immunförsvaret. Med sin forskning om ILC-celler hoppas hon kunna bidra till att stoppa inflammatoriska tarmsjukdomar och sjukdomar som psoriasis och ledgångsreumatism.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Kläderna som alstrar elektricitet

Avsnitt 6 av 15

Tänk om våra kläder kunde omvandla kroppsvärme till elektricitet? På Chalmers tekniska högskola leder Christian Müller en projektgrupp som arbetar med just det. Och faktum är att det är teoretiskt möjligt. Utmaningen är att hitta material som kan användas som kläder och som samtidigt kan alstra och leda ström. Genom att utveckla och testa prototyper så rör sig deras forskning hela tiden framåt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Konsten att minnas två språk

Avsnitt 7 av 15

Går det att träna minnet så att det blir bättre? Det är något som forskaren Jessica K Ljungberg vill ta reda på. Hon leder en stor studie på den del av minnet som kallas arbetsminnet. I sin forskning fokuserar hon och hennes arbetslag på människor som är tvåspråkiga. Hur påverkas minnet av att hela tiden kunna växla mellan två ordförråd?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Att vika dna med papper

Avsnitt 8 av 15

Hur kan den asiatiska traditionen origami hjälpa till att utplåna cancerceller i kroppen? Björn Högberg forskar inom området dna-origami. Genom att vika dna till olika former kan de användas inom nanoteknologi. På sikt tror forskarna att vi kan konstruera nanorobotar som är så små att de kan utföra uppgifter i våra kroppar. Björns dna-origami är ett viktigt steg på vägen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Det förlorade solljuset

Avsnitt 9 av 15

Energin från solen kan täcka hela mänsklighetens behov av energi tusen gånger om. Varför lyckas vi inte ta bättre vara på den? På Linköpings universitet leder Xavier Crispin ett projekt med målet att lösa morgondagens energiproblem. Genom sin forskning försöker han utveckla billiga och effektiva solpaneler av plast med förhoppningen att kunna lösa framtidens energiutmaning.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Robotarna mitt ibland oss

Avsnitt 10 av 15

Ett antal forskare har samlats för att testa sin robot. Det den ska göra är något som för oss människor är väldigt enkelt. Men att försöka översätta mänskliga rörelser i kod är otroligt svårt. Danica Kragic på Kungliga tekniska högskolan vill hjälpa roboten att ta sin plats mitt ibland oss. Genom sin forskning hoppas hon kunna utveckla robotar som kan hjälpa människor i deras vardag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Solen i en molekyl

Avsnitt 11 av 15

Solen är en nästan outtömlig energikälla. Men dess energi är svår att lagra. Kasper Moth-Poulsen och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola försöker lösa problemet. De vill omvandla solens energi till kemisk energi. Den ska sedan lagras i specialdesignade molekyler som sedan kan användas när som helst.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Framtidens material

Avsnitt 12 av 15

Materialvetenskap är ett område som har utvecklats snabbt de senaste decennierna. Forskaren Albert Mihranyan vid Uppsala universitet menar att utvecklingen av nya material är en av vår tids stora utmaningar. Dels för vår egen fortsatta utveckling, dels för att de material som vi tar för givet idag kanske inte finns imorgon. Idag fokuserar forskare på att skapa nya material som inte förekommer naturligt på jorden. De fokuserar även på att använda gamla material, till exempel cellulosa, med ny kunskap.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Framtiden i en backspegel

Avsnitt 13 av 15

Hur kommer det sig att Sverige gick från att vara ett fattigt land till att bli ett av världens rikaste? Som ekonomhistoriker är Kerstin Enflo övertygad om att vår historia är nyckeln till att forma vår framtid. Hon går tillbaka till 1500-talets Sverige för att förstå vilka beslut som togs och vilka konsekvenser de haft på samhället långt senare. Att förstå de mekanismer som får regioner att växa och utvecklas är viktigt för att kunna ta rätt beslut om framtiden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Team dna

Avsnitt 14 av 15

När du blir till så byggs din kropp efter ritningar som finns i dina gener. Men om det är fel på ritningarna kan det leda till genetiska sjukdomar. Det kan handla om ett enda fel bland tre miljarder byggstenar i ditt dna. Anna Wedell har satt samman ett superteam bestående av kliniska experter, barnläkare, bioinformatiker, genetiker, molekylärbiologer och biokemister för att leta efter dessa fel och forska på dem.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Självstyrande maskiner

Avsnitt 15 av 15

Autonoma system kommer att förändra vårt samhälle och vår industri i grunden. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte än. Möjligheterna är enorma och mycket av spetsforskningen sker på våra svenska universitet. Det handlar självkörande bilar, deep learning, snabbare moln, självstyrande gruvor och smarta städer. Och ute på universiteten utbildas nu de unga forskare som kommer att vara med och utforma framtidens smarta samhälle.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Härskarna ibland oss

Trädet som föll

Utåt brukar många kunna visa upp en bild av välmående, framgång och lycka. Men hur ser det ut på insidan? En liten berättelse om hur det kan bli om man utsätts för härskartekniker om och om igen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fakta eller feeling

Faktaresistens

Forskning visar att våra beslut fattas utifrån känslor, snarare än fakta. Hur påverkbara är vi när det kommer till känslor? Förstagångsväljaren Isak ställer en fråga; hur tar man debatten med personer som är låsta i sina åsikter? Gäst är Emma Frans, författare till boken Larmrapporten och forskare vid Karolinska institutet. Emma ger ett vetenskapligt perspektiv på aktuella företeelser och tips kring hur du avgör vad som är vinklade nyheter och rena påhitt. Och är vetenskapliga rön ens vetenskapliga?