Titta

Forskare för framtiden

Forskare för framtiden

Om Forskare för framtiden

Möt forskarna som formar morgondagen! I varje avsnitt lär du känna en forskare och hens drivkrafter. Forskarna kommer ur den absoluta eliten av svensk vetenskap, och alla bär de på en vision om vad vetenskapen kan bidra till. Säsong 2.

Till första programmet

Forskare för framtiden : Att vika dna med papperDela
  1. Origami, konsten att skapa komplexa
    tredimensionella figurer-

  2. -av ett platt papper,
    är en urgammal asiatisk tradition.

  3. Men konstformen har också
    inspirerat ett nytt vetenskapsområde.

  4. Dna-origami. Och inom det är
    svensken Björn Högberg världsledande.

  5. Bollen är sånt vi ska använda för att
    göra kapslar som levererar läkemedel.

  6. Just nu håller vi inte på med sånt.

  7. Dna-origami går ut på
    att vika dna till former-

  8. -som vi använder i forskningen.

  9. Vi kan programmera materialet att
    vika ihop sig till vissa strukturer.

  10. Vi använder dna som ett byggmaterial
    mer än som ett genetiskt material.

  11. Kraftigt uppförstorade så liknar de
    kanske mest ett knippe okokta nudlar-

  12. -men genom att vika sina
    dna-strukturer på rätt ställen-

  13. -så kan Björn Högberg
    skapa i princip vilken form han vill.

  14. På sikt kan DNA-origami
    leda till helt nya möjligheter-

  15. -inom nanomedicin, som att hitta
    och utplåna cancerceller i kroppen.

  16. Att Björn Högberg skulle bli
    så framstående inom sitt område-

  17. -var mest en slump.

  18. Jag var intresserad av forskning
    och läste mycket om astronomi-

  19. -så jag började plugga fysik.
    Jag kom in på-

  20. -hur man gör saker på nanometernivå,
    för det använder man inom fysiken-

  21. -när man försöker göra
    små elektronikkretsar.

  22. Min handledare avled i cancer-

  23. -och min fru fick jobb i Sundsvall,
    där vi hade familj vid den tiden.

  24. Sen kom jag in på dna
    för att sätta ihop elektronik-

  25. -och sen
    har jag mer och mer kommit in på-

  26. -biologiska tillämpningar
    av nanostrukturer.

  27. 2010 rekryteras Björn
    till Karolinska Institutet-

  28. -efter bland annat tre år på Harvard.

  29. Här leder han idag en forskargrupp
    som ägnar sig åt nanoteknologi-

  30. -med biologiska tillämpningar.
    Deras forskning är unik i världen.

  31. Det vi håller på med
    är att försöka använda de här-

  32. -dna-nanostrukturerna
    i biologisk forskning.

  33. De här nya typerna av polygonala
    dna-strukturer som vi har gjort-

  34. -trivs bättre
    i de saltmiljöer som finns i kroppen.

  35. De man använde tidigare krävde
    tillsats av bl.a. magnesiumsalter.

  36. Det vi hoppas uppnå med de här
    strukturerna, unika för vårt labb-

  37. -är att kunna använda dem på ett
    bättre sätt i miljöer i kroppen.

  38. Hur går det till
    när man bygger objekt så små-

  39. -att det krävs elektronmikroskop
    för att se dem?

  40. I princip så ritar du
    ett 3D-objekt på en dator.

  41. Den här långa "scaffold"-molekylen
    går genom hela strukturen-

  42. -men programmet räknar ut hur den
    ska lägga sig, och vilka sekvenser-

  43. -alla korta häftklammer-dna ska ha.

  44. Det enda man behöver göra
    är att rita formen på strukturen.

  45. Det här är den färdiga modellen
    som vi får till slut.

  46. Sen beställer vi de här sekvenserna.

  47. Vi får dem i plattor med 96 brunnar.

  48. Vi tar proverna och blandar ihop det.

  49. Vi stoppar det i ett provrör,
    värmer upp allting och kyler ner det.

  50. Då viker sig allting över natten.

  51. Det är nästan något magiskt
    över processen.

  52. På bara några timmar hittar
    hundratals DNA-strängar rätt plats-

  53. -och bildar den form som Björn
    tidigare har ritat på sin dator.

  54. Dna är bra att bygga med,
    eftersom de här kvävebaserna-

  55. -som man betecknar med bokstäverna
    A, C, T och G, fastnar i varandra-

  56. -på ett förutsägbart sätt. A fastnar
    alltid i T, G fastnar alltid i C.

  57. Då kan vi programmera bokstäverna
    att fastna på rätt ställe hela tiden.

  58. På sikt tror forskarna att vi kan
    konstruera så kallade nanorobotar-

  59. -som kan utföra
    olika uppgifter i våra kroppar.

  60. Där kan Björn Högbergs dna-origami
    vara ett viktigt steg på vägen.

  61. Nanorobotar skulle kunna ha med sig
    sitt läkemedel inkapslat-

  62. -och bara öppna sig när de kommer
    till en viss typ av cell.

  63. Många hinder måste övervinnas innan
    vi kan använda t.ex. nanorobotar-

  64. -inuti kroppen. Vi vet hur
    cancercellerna kommunicerar-

  65. -och vi kan bryta den kommunikationen
    eller ge cellen falsk information.

  66. Då skulle vi bli duktiga på att bota
    sjukdomar. Det är väl grundbulten.

  67. -Ska jag kasta?
    -Ja.

  68. Framtiden brukar ibland liknas
    vid ett blankt pappersark-

  69. -men det tycker inte Björn Högberg.

  70. Har man bara kunskapen
    så kan man forma pappret-

  71. -till nästan vad som helst.

  72. Text: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Att vika dna med papper

Avsnitt 8 av 15

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan den asiatiska traditionen origami hjälpa till att utplåna cancerceller i kroppen? Björn Högberg forskar inom området dna-origami. Genom att vika dna till olika former kan de användas inom nanoteknologi. På sikt tror forskarna att vi kan konstruera nanorobotar som är så små att de kan utföra uppgifter i våra kroppar. Björns dna-origami är ett viktigt steg på vägen.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Celler, Kemi
Ämnesord:
Celler, DNA, Materiallära, Nanoteknik , Origami, Teknik
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Forskare för framtiden

Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Einstein i ett datorchip

Avsnitt 1 av 15

Är det möjligt att ha en identisk tvilling som åldras långsammare än vad du själv gör? Fenomenet tidsdilatation förutspåddes av Albert Einstein för över 100 år sedan i relativitetsteorin. Det innebär att den som accelererar mot en hög hastighet kommer uppleva att tiden går långsammare, och därför också åldras mindre. Forskaren Per Delsing och hans kollegor flyttar nu relativitetsteorin till ett datorchip för att lära sig mer om detta och andra grundläggande mysterier inom fysiken.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Näsbakterien som blev livsfarlig

Avsnitt 2 av 15

I våra kroppar finns miljarder bakterier, de flesta helt ofarliga för människan. Men en av dessa kan gå från ofarlig till livsfarlig på ett ögonblick. Biologen Edmund Loh försöker lösa mysteriet kring hjärnhinneinflammation. En sjukdom som varje år dödar en dryg miljon människor runt om i världen. Nyckeln till att lösa mysteriet tror han ligger i cellens RNA.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Spermiens dolda genetik

Avsnitt 3 av 15

Spelar det någon roll vilken spermie som befruktar ett ägg? Simone Immler på institutionen för ekologi och genetik i Uppsala är övertygad om att det faktiskt gör det. Hon koncentrerar sin forskning på sexuell reproduktion och epigenetik. Inom epigenetiken försöker man förstå vilka gener som slår igenom starkast i spermien - och vad det kan ha för betydelse på avkomman.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Vilka arter överlever?

Avsnitt 4 av 15

Forskare beräknar att 99,99 procent av alla djur och växter som någonsin funnits på jorden är utdöda. Vilka arter och djur är i störst behov av skydd när klimatet förändras? Det är en av frågorna som biologen Alex Antonelli och hans team vid Göteborgs universitet försöker få svar på. De försöker återskapa evolutionshistorien av så många organismer som möjligt för att förstå varför vissa arter dog ut medan andra levde vidare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

När magen löper amok

Avsnitt 5 av 15

Ibland kan kroppens eget försvar löpa amok och istället skada oss. Jenny Mjösberg forskar om ett av kroppens mest komplicerade system - immunförsvaret. Med sin forskning om ILC-celler hoppas hon kunna bidra till att stoppa inflammatoriska tarmsjukdomar och sjukdomar som psoriasis och ledgångsreumatism.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Kläderna som alstrar elektricitet

Avsnitt 6 av 15

Tänk om våra kläder kunde omvandla kroppsvärme till elektricitet? På Chalmers tekniska högskola leder Christian Müller en projektgrupp som arbetar med just det. Och faktum är att det är teoretiskt möjligt. Utmaningen är att hitta material som kan användas som kläder och som samtidigt kan alstra och leda ström. Genom att utveckla och testa prototyper så rör sig deras forskning hela tiden framåt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Konsten att minnas två språk

Avsnitt 7 av 15

Går det att träna minnet så att det blir bättre? Det är något som forskaren Jessica K Ljungberg vill ta reda på. Hon leder en stor studie på den del av minnet som kallas arbetsminnet. I sin forskning fokuserar hon och hennes arbetslag på människor som är tvåspråkiga. Hur påverkas minnet av att hela tiden kunna växla mellan två ordförråd?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Att vika dna med papper

Avsnitt 8 av 15

Hur kan den asiatiska traditionen origami hjälpa till att utplåna cancerceller i kroppen? Björn Högberg forskar inom området dna-origami. Genom att vika dna till olika former kan de användas inom nanoteknologi. På sikt tror forskarna att vi kan konstruera nanorobotar som är så små att de kan utföra uppgifter i våra kroppar. Björns dna-origami är ett viktigt steg på vägen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Det förlorade solljuset

Avsnitt 9 av 15

Energin från solen kan täcka hela mänsklighetens behov av energi tusen gånger om. Varför lyckas vi inte ta bättre vara på den? På Linköpings universitet leder Xavier Crispin ett projekt med målet att lösa morgondagens energiproblem. Genom sin forskning försöker han utveckla billiga och effektiva solpaneler av plast med förhoppningen att kunna lösa framtidens energiutmaning.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Robotarna mitt ibland oss

Avsnitt 10 av 15

Ett antal forskare har samlats för att testa sin robot. Det den ska göra är något som för oss människor är väldigt enkelt. Men att försöka översätta mänskliga rörelser i kod är otroligt svårt. Danica Kragic på Kungliga tekniska högskolan vill hjälpa roboten att ta sin plats mitt ibland oss. Genom sin forskning hoppas hon kunna utveckla robotar som kan hjälpa människor i deras vardag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Solen i en molekyl

Avsnitt 11 av 15

Solen är en nästan outtömlig energikälla. Men dess energi är svår att lagra. Kasper Moth-Poulsen och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola försöker lösa problemet. De vill omvandla solens energi till kemisk energi. Den ska sedan lagras i specialdesignade molekyler som sedan kan användas när som helst.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Framtidens material

Avsnitt 12 av 15

Materialvetenskap är ett område som har utvecklats snabbt de senaste decennierna. Forskaren Albert Mihranyan vid Uppsala universitet menar att utvecklingen av nya material är en av vår tids stora utmaningar. Dels för vår egen fortsatta utveckling, dels för att de material som vi tar för givet idag kanske inte finns imorgon. Idag fokuserar forskare på att skapa nya material som inte förekommer naturligt på jorden. De fokuserar även på att använda gamla material, till exempel cellulosa, med ny kunskap.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Framtiden i en backspegel

Avsnitt 13 av 15

Hur kommer det sig att Sverige gick från att vara ett fattigt land till att bli ett av världens rikaste? Som ekonomhistoriker är Kerstin Enflo övertygad om att vår historia är nyckeln till att forma vår framtid. Hon går tillbaka till 1500-talets Sverige för att förstå vilka beslut som togs och vilka konsekvenser de haft på samhället långt senare. Att förstå de mekanismer som får regioner att växa och utvecklas är viktigt för att kunna ta rätt beslut om framtiden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Team dna

Avsnitt 14 av 15

När du blir till så byggs din kropp efter ritningar som finns i dina gener. Men om det är fel på ritningarna kan det leda till genetiska sjukdomar. Det kan handla om ett enda fel bland tre miljarder byggstenar i ditt dna. Anna Wedell har satt samman ett superteam bestående av kliniska experter, barnläkare, bioinformatiker, genetiker, molekylärbiologer och biokemister för att leta efter dessa fel och forska på dem.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Självstyrande maskiner

Avsnitt 15 av 15

Autonoma system kommer att förändra vårt samhälle och vår industri i grunden. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte än. Möjligheterna är enorma och mycket av spetsforskningen sker på våra svenska universitet. Det handlar självkörande bilar, deep learning, snabbare moln, självstyrande gruvor och smarta städer. Och ute på universiteten utbildas nu de unga forskare som kommer att vara med och utforma framtidens smarta samhälle.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Grym kemi

Sex

Vad finns det för kemi i kärlek och sex? Kan den kittlande känslan översättas till kemiska formler och ämnen? Programledaren Brita Zackari hoppar hopprep för att få upp sina testosteronnivåer och vi får veta att lusten styrs av hormonet testosteron. Vi får lära oss om hur p-pillret uppfanns och vilken betydelse det fått för kvinnors frigörelse. Och vi träffar orgasmexperten Ylva Franzén som berättar om orgasmer.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Bokashi, biokol och insekter

Kjell åker hem till den miljömedvetne artisten och författaren Stefan Sundström. De pratar om den japanska komposten bokashi, biokol och bakterier. Och Karin Lexén, som är Naturskyddsföreningens generalsekreterare, vill öka den biologiska mångfalden och hjälpa insekter att hitta någonstans att bo. Ida Texell från Agenda 2030-delegationen förklarar hållbarhetsmålen 13 och 14: "Bekämpa klimatförändringarna" och "Hav och marina resurser".