Titta

Forskare för framtiden

Forskare för framtiden

Om Forskare för framtiden

Möt forskarna som formar morgondagen! I varje avsnitt lär du känna en forskare och hens drivkrafter. Forskarna kommer ur den absoluta eliten av svensk vetenskap, och alla bär de på en vision om vad vetenskapen kan bidra till. Säsong 2.

Till första programmet

Forskare för framtiden : Solen i en molekylDela
  1. Solen: En naturlig, miljövänlig
    och nästan outtömlig energikälla.

  2. Den solinstrålning som träffar
    jordytan är tusentals gånger större-

  3. -än den energi
    vi totalt förbrukar i dag.

  4. Men det gäller
    att kunna ta tillvara på den.

  5. Kasper Moth Poulsen vill hitta
    nya metoder för att lagra solenergi.

  6. Han vill göra det i molekyler.

  7. Att lagra solenergi
    är en stor utmaning.

  8. Inte minst över vår solfattigare del
    av jordklotet.

  9. Traditionell teknik
    använder solceller och batteri.

  10. Kasper och hans grupp omvandlar
    solenergi till kemisk energi-

  11. -som lagras
    i specialdesignade molekyler.

  12. Allt för att kunna använda solenergin
    när och var man vill.

  13. Målet är att utveckla en molekyl
    som kan absorbera solljus-

  14. -spara det som kemisk energi, och
    frigöra värme när man behöver det.

  15. Som 19-åring
    var Kasper nära medaljerna-

  16. -vid internationella kemi-OS
    i Montreal.

  17. Efter gymnasiet läste han kemi
    vid Köpenhamns universitet-

  18. -och disputerade
    inom molekylelektronik.

  19. Några år senare i soliga Kalifornien,
    som postdok i Berkeley-

  20. -började han arbeta
    inom området termisk energilagring.

  21. Jag jobbade med ett molekylbaserat
    energilagringssystem-

  22. -baserat på rutenium. Rutenium är ett
    dyrt material, det finns inte mycket.

  23. I Sverige valde jag att fokusera
    på ett kolstoftsbaserat system-

  24. -som skulle kunna bli billigare
    och därför mer hållbart i framtiden.

  25. Kasper tog med sig idén
    att lagra solenergi i molekyler-

  26. -till sin forskargrupp,
    och började utveckla den.

  27. När vi började, hade vi en molekyl-

  28. -som bara klarade av att absorbera
    solens energi, lagra den-

  29. -och frigöra den några få gånger.

  30. Nu har vi en molekyl som kan göra det
    om och om igen utan att nedbrytas.

  31. Nu går forskningen på högvarv.
    Forskargruppen på Chalmers, Göteborg-

  32. -har vuxit till femton personer.

  33. Här är olika typer.
    Det kan vi förändra.

  34. När vi vill göra en ny molekyl,
    börjar vi med att rita-

  35. -och planera en syntesväg
    mot den molekylen.

  36. Sen gör vi molekylen i laboratoriet
    ganska enkelt med en kemisk syntes.

  37. I labbet konstrueras molekylen
    med kemiska reaktioner.

  38. Man hoppas få fram
    nästa generations molekyler-

  39. -som blir bättre
    på att lagra solenergi.

  40. Här är den. Det här är en viktig sak.

  41. Det är kalibratorn. Med den kan vi
    kalibrera solljusets intensitet.

  42. Om jag placerar den här, eller här,
    eller här-

  43. -kan jag kontrollera solspektrumets
    intensitet.

  44. För att mäta
    förmågan att lagra solenergi-

  45. -börjar de med enkla försök
    med sollampor-

  46. -som belyser vätskan med molekylerna.

  47. När molekylerna belyses, blir de
    isomerer som kan lagra solenergi.

  48. Det är molekyler med samma kemiska
    formel, men med en annan struktur.

  49. Solenergi lagras när dubbelbindningar
    bryts och enkelbindningar bildas.

  50. För att frigöra energi
    läggs en katalysator till.

  51. Och processen blir omvänd.

  52. När vi har en molekyl som vi tror på,
    är nästa steg att eskalera syntesen.

  53. Att få en stor mängd
    som vi kan testa utomhus-

  54. -där vi har vår solfångare
    som tar emot solens energi.

  55. Utmaningen är att göra en molekyl
    som har förmågan-

  56. -både att effektivt spara ljuset
    och göra cykeln flera gånger.

  57. Det är det vi testar
    när vi gör det i stor skala.

  58. Ju högre temperatur på värmeenergin
    man får ut från molekylerna-

  59. -ju fler applikationer
    kan man tänka sig.

  60. Steget är inom räckhåll.

  61. Några av de effektivaste systemen
    kan värma något upp till tio grader.

  62. De molekyler vi precis har gjort
    kan värma något i mer än 100 grader.

  63. Det vill vi gärna visa.
    Vi får se hur långt vi kommer.

  64. Tanken är att man ska kunna
    återanvända samma molekyler om igen-

  65. -i många år. I ett slutet system
    utan skadlig miljöpåverkan-

  66. -i form av utsläpp av koldioxid
    eller kemikalier.

  67. Det skulle kunna användas
    för att värma hus, inom industrin-

  68. -eller för elektricitet.

  69. Drömmen är ett molekylsystem
    som kan lagra solenergi-

  70. -och frigöra värme med en temperatur-
    gradient på hundratals grader.

  71. Då har vi
    ett universellt solenergisystem.

  72. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Solen i en molekyl

Avsnitt 11 av 15

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Solen är en nästan outtömlig energikälla. Men dess energi är svår att lagra. Kasper Moth-Poulsen och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola försöker lösa problemet. De vill omvandla solens energi till kemisk energi. Den ska sedan lagras i specialdesignade molekyler som sedan kan användas när som helst.

Ämnen:
Fysik > El och energi
Ämnesord:
Energi, Energiförsörjning, Energilagring, Solen, Solenergi, Teknik
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Forskare för framtiden

Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Einstein i ett datorchip

Avsnitt 1 av 15

Är det möjligt att ha en identisk tvilling som åldras långsammare än vad du själv gör? Fenomenet tidsdilatation förutspåddes av Albert Einstein för över 100 år sedan i relativitetsteorin. Det innebär att den som accelererar mot en hög hastighet kommer uppleva att tiden går långsammare, och därför också åldras mindre. Forskaren Per Delsing och hans kollegor flyttar nu relativitetsteorin till ett datorchip för att lära sig mer om detta och andra grundläggande mysterier inom fysiken.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Näsbakterien som blev livsfarlig

Avsnitt 2 av 15

I våra kroppar finns miljarder bakterier, de flesta helt ofarliga för människan. Men en av dessa kan gå från ofarlig till livsfarlig på ett ögonblick. Biologen Edmund Loh försöker lösa mysteriet kring hjärnhinneinflammation. En sjukdom som varje år dödar en dryg miljon människor runt om i världen. Nyckeln till att lösa mysteriet tror han ligger i cellens RNA.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Spermiens dolda genetik

Avsnitt 3 av 15

Spelar det någon roll vilken spermie som befruktar ett ägg? Simone Immler på institutionen för ekologi och genetik i Uppsala är övertygad om att det faktiskt gör det. Hon koncentrerar sin forskning på sexuell reproduktion och epigenetik. Inom epigenetiken försöker man förstå vilka gener som slår igenom starkast i spermien - och vad det kan ha för betydelse på avkomman.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Vilka arter överlever?

Avsnitt 4 av 15

Forskare beräknar att 99,99 procent av alla djur och växter som någonsin funnits på jorden är utdöda. Vilka arter och djur är i störst behov av skydd när klimatet förändras? Det är en av frågorna som biologen Alex Antonelli och hans team vid Göteborgs universitet försöker få svar på. De försöker återskapa evolutionshistorien av så många organismer som möjligt för att förstå varför vissa arter dog ut medan andra levde vidare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

När magen löper amok

Avsnitt 5 av 15

Ibland kan kroppens eget försvar löpa amok och istället skada oss. Jenny Mjösberg forskar om ett av kroppens mest komplicerade system - immunförsvaret. Med sin forskning om ILC-celler hoppas hon kunna bidra till att stoppa inflammatoriska tarmsjukdomar och sjukdomar som psoriasis och ledgångsreumatism.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Kläderna som alstrar elektricitet

Avsnitt 6 av 15

Tänk om våra kläder kunde omvandla kroppsvärme till elektricitet? På Chalmers tekniska högskola leder Christian Müller en projektgrupp som arbetar med just det. Och faktum är att det är teoretiskt möjligt. Utmaningen är att hitta material som kan användas som kläder och som samtidigt kan alstra och leda ström. Genom att utveckla och testa prototyper så rör sig deras forskning hela tiden framåt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Konsten att minnas två språk

Avsnitt 7 av 15

Går det att träna minnet så att det blir bättre? Det är något som forskaren Jessica K Ljungberg vill ta reda på. Hon leder en stor studie på den del av minnet som kallas arbetsminnet. I sin forskning fokuserar hon och hennes arbetslag på människor som är tvåspråkiga. Hur påverkas minnet av att hela tiden kunna växla mellan två ordförråd?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Att vika dna med papper

Avsnitt 8 av 15

Hur kan den asiatiska traditionen origami hjälpa till att utplåna cancerceller i kroppen? Björn Högberg forskar inom området dna-origami. Genom att vika dna till olika former kan de användas inom nanoteknologi. På sikt tror forskarna att vi kan konstruera nanorobotar som är så små att de kan utföra uppgifter i våra kroppar. Björns dna-origami är ett viktigt steg på vägen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Det förlorade solljuset

Avsnitt 9 av 15

Energin från solen kan täcka hela mänsklighetens behov av energi tusen gånger om. Varför lyckas vi inte ta bättre vara på den? På Linköpings universitet leder Xavier Crispin ett projekt med målet att lösa morgondagens energiproblem. Genom sin forskning försöker han utveckla billiga och effektiva solpaneler av plast med förhoppningen att kunna lösa framtidens energiutmaning.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Robotarna mitt ibland oss

Avsnitt 10 av 15

Ett antal forskare har samlats för att testa sin robot. Det den ska göra är något som för oss människor är väldigt enkelt. Men att försöka översätta mänskliga rörelser i kod är otroligt svårt. Danica Kragic på Kungliga tekniska högskolan vill hjälpa roboten att ta sin plats mitt ibland oss. Genom sin forskning hoppas hon kunna utveckla robotar som kan hjälpa människor i deras vardag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Solen i en molekyl

Avsnitt 11 av 15

Solen är en nästan outtömlig energikälla. Men dess energi är svår att lagra. Kasper Moth-Poulsen och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola försöker lösa problemet. De vill omvandla solens energi till kemisk energi. Den ska sedan lagras i specialdesignade molekyler som sedan kan användas när som helst.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Framtidens material

Avsnitt 12 av 15

Materialvetenskap är ett område som har utvecklats snabbt de senaste decennierna. Forskaren Albert Mihranyan vid Uppsala universitet menar att utvecklingen av nya material är en av vår tids stora utmaningar. Dels för vår egen fortsatta utveckling, dels för att de material som vi tar för givet idag kanske inte finns imorgon. Idag fokuserar forskare på att skapa nya material som inte förekommer naturligt på jorden. De fokuserar även på att använda gamla material, till exempel cellulosa, med ny kunskap.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Framtiden i en backspegel

Avsnitt 13 av 15

Hur kommer det sig att Sverige gick från att vara ett fattigt land till att bli ett av världens rikaste? Som ekonomhistoriker är Kerstin Enflo övertygad om att vår historia är nyckeln till att forma vår framtid. Hon går tillbaka till 1500-talets Sverige för att förstå vilka beslut som togs och vilka konsekvenser de haft på samhället långt senare. Att förstå de mekanismer som får regioner att växa och utvecklas är viktigt för att kunna ta rätt beslut om framtiden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Team dna

Avsnitt 14 av 15

När du blir till så byggs din kropp efter ritningar som finns i dina gener. Men om det är fel på ritningarna kan det leda till genetiska sjukdomar. Det kan handla om ett enda fel bland tre miljarder byggstenar i ditt dna. Anna Wedell har satt samman ett superteam bestående av kliniska experter, barnläkare, bioinformatiker, genetiker, molekylärbiologer och biokemister för att leta efter dessa fel och forska på dem.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Självstyrande maskiner

Avsnitt 15 av 15

Autonoma system kommer att förändra vårt samhälle och vår industri i grunden. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte än. Möjligheterna är enorma och mycket av spetsforskningen sker på våra svenska universitet. Det handlar självkörande bilar, deep learning, snabbare moln, självstyrande gruvor och smarta städer. Och ute på universiteten utbildas nu de unga forskare som kommer att vara med och utforma framtidens smarta samhälle.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Hiroshi Amano - Nobelpristagare i fysik

Den japanske forskaren Hiroshi Amano är en av 2014 års Nobelpristagare i fysik. Här talar han inför svenska gymnasieelever. Inspelat den 12 december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Scientists for the future

The sun in a molecule

Solen är en nästan outtömlig energikälla. Men dess energi är svår att lagra. Kasper Moth-Poulsen och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola försöker lösa problemet. De vill omvandla solens energi till kemisk energi. Den ska sedan lagras i specialdesignade molekyler som sedan kan användas när som helst.