Titta

UR Samtiden - Pi-symposium våren 2017

UR Samtiden - Pi-symposium våren 2017

Om UR Samtiden - Pi-symposium våren 2017

Föredrag om allt från varför glassdrinkar är så njutbart, hur placebo får oss att bli friska och om hur människokroppen utvecklas. Inspelat den 4 maj 2017 på Playhouseteatern i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Till första programmet

UR Samtiden - Pi-symposium våren 2017 : Varats förunderliga osannolikhetDela
  1. Man kan kartlägga ett genom,
    men vad betyder det?

  2. Det är bara en massa bokstäver:
    "A, C, D, T, A, C, D, C, C..."

  3. Vad betyder det?

  4. Jag fastnade för embryologi
    redan innan jag fick barn.

  5. Jag har undervisat i det
    på University of Bristol-

  6. -och forskade lite om det som student.

  7. Ämnet fascinerade mig.

  8. Det är otroligt.

  9. Vissa vetenskapliga rön
    har vi känt till så länge nu.

  10. Vi minns inte ens
    när vi fick reda på något-

  11. -och förlorar känslan av förundran.

  12. Alla här började som en enda cell
    - bara en cell.

  13. Ni hade inte kunnat se den
    om ni inte visste att den var där.

  14. Det var en ganska stor cell
    - er mammas ägg.

  15. Ni har förvandlats från en enda cell
    till er.

  16. Till en komplex organism
    med olika sorters vävnader och celler.

  17. Ett bultande hjärta, en tänkande
    hjärna, känslor, minnen och kunskap.

  18. Hur gick det till? Hur blev en cell
    en så komplex organism?

  19. Jag blev frustrerad av böcker om
    graviditet som förklarade befruktning.

  20. Sen hade man en cellklump,
    och plötsligt ett barn.

  21. Något intressant hände däremellan.
    Hur blev en cellklump till ett barn?

  22. För att återgå till befruktning
    så var det länge ett mysterium.

  23. Det är en sådan där sak som vi vet nu.
    Alla här vet nog hur det går till.

  24. Jag måste alltid kolla.

  25. Jag föreläste i Irland
    för någon månad sen.

  26. Det var några småttingar i publiken,
    så jag fick antyda en massa saker.

  27. Publiken trodde nog
    att jag är jättepryd.

  28. Vissa ord ville jag inte använda
    inför barnen-

  29. -och vissa saker ville föräldrarna
    nog inte att de skulle få höra.

  30. Vi vet hur befruktning går till.

  31. Det var ett mysterium i årtusenden.

  32. Aristoteles, på 300-talet f.Kr,
    försökte lista ut hur det här gick till.

  33. I boken
    "On the Generation of Animals"-

  34. -funderade han på varifrån människor
    och andra djur kom.

  35. Han kunde förstås fråga människor.
    Tänk er tillbaka till 300-talet f.Kr.

  36. Vilken information finns tillgänglig
    och inte?

  37. Allt som kräver ett mikroskop är okänt
    - som celler.

  38. Man kan få veta saker
    genom att prata med människor.

  39. Aristoteles pratade med folk och insåg
    att ingen fick barn utan att ha sex.

  40. Sex måste ha med saken att göra.

  41. Han ska ju vara ett geni.
    Krävs det ett geni för det här?

  42. Men vänta lite.

  43. Så uppenbart är det inte.
    En kvinna ser inte gravid ut direkt-

  44. -och resultatet kommer
    först efter nio månader.

  45. Det är rätt smart att se sambandet
    mellan sex och barn.

  46. Och inte nog med det.

  47. Vi är nog den enda arten på planeten
    som känner till det sambandet.

  48. Det är rätt intressant.
    Vi är de enda som vet-

  49. -att sex och barn
    på något sätt hänger ihop.

  50. Alla andra gör det för nöjes skull.

  51. Efter den här viktiga upptäckten
    om sex och barn-

  52. -funderade Aristoteles vidare.

  53. Vilka beståndsdelar utgör barnet?

  54. Vilka beståndsdelar
    skapar det här nya livet?

  55. Han sa: "Det har att göra
    med mannens sädesvätska."

  56. Ingen direkt snilleblixt det heller.

  57. Kvinnan förbryllade honom.

  58. "Det kanske..."
    De gör lite justeringar här.

  59. "Det kanske är något
    från kvinnan involverat också."

  60. "Det är antagligen mensblod."

  61. En gravid kvinna slutar ju menstruera.

  62. Det gav upphov till en lustig idé,
    som vi kan skratta åt nu: epigenes.

  63. Man blandade sädesvätska -
    en homogen, mjölkaktig vätska-

  64. -med blod - en röd, homogen vätska.

  65. Ett barn uppstod.

  66. Han var nöjd med det.
    "Där satt den. Epigenes."

  67. Det här var teorin om befruktning
    som gällde i århundraden.

  68. I århundraden sa man: "Mensblod
    blandat med sädesvätska blir ett barn."

  69. Det passade bra ihop
    med den tidens idé om självalstring.

  70. Vi blickar bakåt för att förstå
    när livet på jorden först uppstod.

  71. Vi tittar på hydrotermala öppningar
    på havsbottnen-

  72. -där olika molekyler sammanförs.

  73. Vi tror att livet kan ha uppstått där.

  74. Från antikens Grekland till medeltiden
    trodde folk att liv uppstod spontant.

  75. Att liv uppstod ur död materia
    hela tiden.

  76. Självklart! Alla visste
    att flugor kunde uppstå ur komockor.

  77. Alla visste att flugor
    kunde uppstå ur kött.

  78. Ingen hade sett en fluga lägga ägg,
    så man trodde att de bara uppstod.

  79. Aristoteles idé var inte så konstig
    i sitt sammanhang.

  80. Att livlösa vätskor
    kunde producera någonting levande.

  81. Att bara sitta och vänta
    skulle inte ge några svar.

  82. Vetenskapshistorien är full av teorier,
    men vi behöver bevis.

  83. Beviset som behövdes för att
    närma sig svaret på hur barn blir till-

  84. -inbegrep att se vad som fanns där,
    bortom det mänskliga ögats förmåga.

  85. På 1500-talet började man tillverka
    linser och förstoringsglas.

  86. Man kombinerade dem.

  87. Galileo ville föra avlägsna föremål
    närmare-

  88. -för att kunna se planeterna i detalj.

  89. Men han förde även väldigt små saker
    närmare med samma teknologi.

  90. Han eller någon annan
    uppfann mikroskopet vid den tiden.

  91. Så här såg de ut då.
    Här är ett occhiolino.

  92. Det är det italienska ordet.
    Det är mycket finare.

  93. I Storbritannien användes mikroskop
    till Royal Societys första publikation.

  94. Här är Robert Hookes "Micrographia".

  95. Den är större än en coffee table-bok.

  96. Vi har ett exemplar i University
    of Birminghams fantastiska samling.

  97. Jag satt en eftermiddag och bläddrade.
    Titta på loppan!

  98. Hooke tittade på allt möjligt:
    loppor, bin och nässelblad.

  99. Han såg dem i större detalj
    än någon tidigare och ritade av dem.

  100. Folk häpnade över den
    biologiska detaljrikedom som fanns.

  101. På andra sidan Nordsjön tittade
    Antonie van Leeuwenhoek i mikroskop.

  102. Hans mikroskop såg ut såg här,
    och han gjorde något intressant.

  103. Till skillnad från Hooke-

  104. -som tog saker vi kände till -
    som loppor - och såg fler detaljer-

  105. -ville Leeuwenhoek se om det fanns
    saker vi inte ens hade föreställt oss.

  106. Han tittade på saker
    bara för att se vad som fanns där.

  107. Han lade en droppe havsvatten
    under mikroskopet-

  108. -och såg små växter som flöt omkring,
    men inte bara det.

  109. Det var pyttesmå djur där.

  110. Han upptäckte djurplankton.
    Han kallade dem animalkuler.

  111. Han studerade människan också
    och såg mjältens och leverns struktur.

  112. Han upptäckte röda blodkroppar.

  113. Aristoteles homogena, röda vätska
    var plötsligt full av celler.

  114. Senare lärde vi oss att
    både växters och djurs kroppar utgörs-

  115. -av de här cellerna.

  116. Tänk er tillbaka till 1677.

  117. Det är mycket ni inte vet om världen.
    Glöm allt ni vet om befruktning.

  118. Ni tror att det har något att göra
    med epigenes och Aristoteles idéer.

  119. Ni tar lite mjölkaktig vätska.
    Hur ni får tag på den går vi inte in på.

  120. Ni tittar på den i mikroskop
    och ser något som förbluffar er.

  121. Det här ska röra på sig.

  122. Ni ser ett fält fullt av liv.

  123. Grodyngelliknande saker simmar
    omkring med piskande svansar.

  124. Han var den första som såg spermier,
    och han tyckte att det var otroligt.

  125. Det simmade runt smådjur både
    i havsvatten och i människokroppen.

  126. Ni tänker:
    "Det har jag vetat sen jag var liten."

  127. Men det var otroligt och helt bisarrt
    att det fanns små simmande saker.

  128. Halva publiken har inte
    de här simmande sakerna. Konstigt.

  129. Vi har andra, märkligt autonoma, celler
    - vita blodkroppar.

  130. Vi har en armé med celler i oss,
    och vi vet inte vad den sysslar med.

  131. De reagerar på signaler
    och ger sig ut i blodkärlen.

  132. De tar sig ut genom blodkärlens kanter
    och gör det de ska utan vår vetskap.

  133. Vi har en armé i vår tjänst-

  134. -som består av vad som nästan är
    små autonoma varelser.

  135. Han skrev till Royal Society, Europas
    främsta vetenskapliga sällskap då.

  136. "Titta vad jag hittade!"
    "Intressant. Vad mer kan du titta på?"

  137. Ingen insåg
    att det hade med befruktning att göra.

  138. Det var konstigt, men det tog ett tag
    innan polletten trillade ner.

  139. Ägget tog mycket längre tid att hitta,
    trots att det är så mycket större.

  140. Spermier är pyttesmå. Ägget är
    den största cellen i kvinnokroppen.

  141. Det är 0,014 mm i diameter.

  142. Om man hade ett på fingerspetsen,
    varför man nu skulle det...

  143. Någon med bra syn
    skulle nästan kunna se det.

  144. De flesta cellerna
    har man ingen chans att se.

  145. Regnier de Graaf hittade nästan ägg
    hos däggdjur 1672 i harars äggstockar.

  146. Biologerna antog
    att däggdjur hade ägg-

  147. -på grund av att däggdjur påminde
    om fåglar och reptiler på insidan.

  148. Fåglar och reptiler hade uppenbarligen
    äggstock och äggledare.

  149. Ägget var i en liten livmoder,
    och sen kom det ut.

  150. Ett däggdjur ser ungefär likadant ut,
    så biologerna sa:

  151. "Det finns anatomiska likheter.
    Vi tror att det är likadant i däggdjur."

  152. "Vi tror att vi har hittat en äggstock,
    även om äggen är små."

  153. En hönas äggstock är otrolig.
    Den är väldigt stor.

  154. Det största ägget i äggstocken-

  155. -är lika stort som gulan
    när ni steker ägg.

  156. När ni steker eller kokar ägg...
    Det fungerar inte med äggröra.

  157. Knäck det och titta på gulan -
    det är det ursprungliga hönsägget.

  158. En liten bit DNA kombineras
    med tuppens spermier.

  159. Om det ska bli en kyckling.
    Frukostägg är obefruktade.

  160. Det är hönsägget.
    Däggdjursägg är mindre.

  161. De behöver inga näringsämnen i ägget,
    tack vare moderkakan.

  162. de Graaf hittade dem nästan.

  163. Äggblåsan han upptäckte
    kallas Graafs follikel.

  164. Här är en hares äggstock
    och äggledare.

  165. 1827,
    150 år efter upptäckten av spermier-

  166. -upptäcker Karl Ernst von Baer
    däggdjurens ägg.

  167. Toppen! Aristoteles hade ingen koll.

  168. Vi kan skrota epigenesen.
    Han hade fel.

  169. Sädesvätska är ingen homogen vätska,
    och det kommer ägg från äggstockar.

  170. När de två kombineras skapas ett barn.

  171. Men Aristoteles var ett geni-

  172. -och frågan som han försökte besvara
    kvarstår.

  173. Vi är lite närmare svaret, men
    den grundläggande frågan finns kvar.

  174. Frågan är:

  175. Hur uppstår något så komplext
    som ett barn ur något så enkelt?

  176. Epigenes var ett förklaringsförsök.

  177. Ett barn är mer komplext
    än en spermie och ett ägg.

  178. Hur kan en spermie och ett ägg
    skapa ett komplext barn?

  179. Gåtan kvarstår.

  180. På 1600- och 1700-talen
    trodde sig vissa biologer ha svaret:

  181. Komplexiteten fanns redan där.

  182. När mikroskopen blev bättre skulle
    vi se att det låg ett pyttelitet barn...

  183. ...hopkurat i spermiens huvud.

  184. Där är huvudet och de mjuka delarna.

  185. Det aktiverades av ägget
    och började växa.

  186. Det här kallades preformation,
    och det fanns två grupper:

  187. Spermisterna och ovisterna.

  188. Spermisterna trodde att det var så här
    och ovisterna att barnet fanns i ägget.

  189. Det här är intressant,
    och det sker i en biblisk kontext.

  190. Vi föreställer oss Evas äggstock.

  191. Den innehåller en massa ägg.

  192. Vissa är manliga och andra kvinnliga.
    Vi fokuserar på de kvinnliga.

  193. I dem finns det små kvinnliga barn,
    som har små äggstockar.

  194. I dem finns det ägg,
    och hälften av dem blir kvinnliga barn.

  195. I de äggen finns det kvinnliga barn,
    som har fler ägg.

  196. Det bara fortsätter.

  197. Det kallas emboîtement - infogning.
    Det är som ryska dockor.

  198. Eva hade, i sina äggstockar, alla
    framtida generationer till domedagen.

  199. Fantastiskt. Sen kom cellteorin -
    celler är det minsta som finns.

  200. Växter och djur består av celler,
    så det här stämde inte.

  201. Mikroskopen blev bättre,
    och man såg inga pyttesmå barn.

  202. Aristoteles fråga kom svävande igen
    från 300-talet f.Kr.

  203. Hur uppstår komplexiteten?
    Varifrån kommer den?

  204. Nu har vi koll på befruktning.
    Här är en äggstock.

  205. På bilden är det för långt
    mellan äggstocken och äggledaren.

  206. Ägget kommer ut
    och förs in i äggledaren.

  207. Med lite tur kommer det en spermie
    och penetrerar cellerna runt ägget.

  208. De penetrerar den gelélika
    zona pellucida runt ägget.

  209. Spermiens genetiska material tar sig in
    i ägget, som genast börjar dela på sig.

  210. Det befruktade ägget går från att vara
    en cell till att vara två celler.

  211. Det sker inom 24 timmar - relativt
    långsamt jämfört med andra djur.

  212. Samtidigt rör sig det befruktade ägget
    inuti äggledaren-

  213. -med hjälp av böljande cilier,
    som för det mot livmodern.

  214. Det ska dit
    för att kunna utvecklas till ett barn.

  215. Det fascinerande är vad som försiggår
    inuti det befruktade ägget.

  216. Det är lite svårt när det är så ljust.

  217. Man ser inte detaljerna.
    Det gula sträcker sig hit ut.

  218. Här ser vi ett ägg.

  219. Äggets genetiska material är blått.

  220. Underbart!

  221. Nu ser ni mer av det gula.
    Kanten är där det blir svart.

  222. Äggets genetiska material är blått-

  223. -och cellens skelett visas i gult.

  224. Det här är jättebehändigt.
    Så här långt har mikroskopin kommit.

  225. Många saker är genomskinliga
    under mikroskop.

  226. Det är svårt att se detaljer.

  227. Man kan färga dem,
    vilket histologin dragit nytta av.

  228. Man kan tillsätta färg,
    som håller sig i olika vävnader-

  229. -så att man ser fler detaljer.

  230. Vi kan skicka in färg
    som färgar precis det vi vill.

  231. Vi gör det med antikroppar.

  232. Man kan välja ut
    vad som helst i en cell-

  233. -få en antikropp att fastna i det
    och färga antikroppen.

  234. Här är en antikropp som är fäst
    vid proteinet som packar in DNA:t.

  235. Vi färgade den blå
    och kan då se var DNA:t är.

  236. Vi har en annan antikropp
    som fastnar på tubulin-

  237. -ett protein
    som är cellens byggnadsställning.

  238. Vi färgade den gul.

  239. Den fluorescerar i mikroskopet,
    och det ser ut så här.

  240. Det här är George von Dassows bild.

  241. Alla hans bilder finns online.
    De är otroliga.

  242. Här är ett nybefruktat ägg.

  243. Det är en boll med genetiskt material
    från mamman och en från pappan.

  244. Det har redan fördubblats
    och räcker till två celler.

  245. Vi måste dela upp det lite mer än så,
    och här gör cellens skelett nytta.

  246. Skelettet formar en sorts spole
    i mitten-

  247. -som kromosomerna radar upp sig på.

  248. Vi har en massa kromosompar,
    som delar på sig.

  249. Varje fläck här är ett kromosompar.

  250. En från varje förälder -
    komplementära kromosomer.

  251. De rör sig ifrån varandra -
    hitåt och hitåt.

  252. Cellmembranet klämmer åt på mitten,
    och vi får en hantelformad cell.

  253. Till slut delar den på sig
    och blir två celler - en underbar syn.

  254. De här bilderna
    föreställer en slemmask.

  255. Det är inget mänskligt ägg.

  256. Det är en slemmask
    - en oerhört avlägsen släkting.

  257. Det som händer i mänskliga ägg
    påminner om det som händer här.

  258. Det fortsätter att dela på sig. Efter
    en vecka har man en boll med celler.

  259. Den börjar binda vätska,
    och cellklustret blir till embryot.

  260. Det hudliknande på cellen
    blir en del av moderkakan.

  261. Allt det där äter sig in i livmodern,
    som en parasit.

  262. Livmodern säger: "Det går bra."

  263. Den är gjord för att tillåta
    den här invasionen-

  264. -och växa tillsammans med embryot.

  265. Nu hoppar jag till vecka fyra.

  266. Vi har hoppat tre veckor framåt.

  267. Hade jag mer tid
    skulle jag kunna ta resten också.

  268. Läs min bok! Där finns resten med.

  269. Under tiden som gått
    har många fler celler bildats.

  270. Celldelningen pågår hela tiden,
    och differentieringen har börjat.

  271. Celler bestämmer vad de ska bli
    när de är stora.

  272. De formar lager.

  273. Allt börjar som en platta,
    som böjer sig till en sorts korv.

  274. Där är vi nu.

  275. Det här var en cellplatta,
    som rullade ihop sig.

  276. Den har redan en mag- och tarmkanal.

  277. Den kommunicerar
    med en konstig påse utanför.

  278. Det är en gulesäck.

  279. Det här är jättemärkligt.
    Ni kom inte från ett ägg som blev lagt.

  280. I er mors kropp fick ni näring från
    moderkakan. Ni behövde ingen gula.

  281. Det här är en tom gulesäck.

  282. En hönas gulesäck
    är full av näringsämnen.

  283. De är gula, som ni har sett i ägg.

  284. En människas gulesäck innehåller
    vätska, men inga näringsämnen.

  285. Den fyller inget syfte.
    Den är ett evolutionärt eko.

  286. Den finns bara där eftersom
    ni hade förfäder som lade ägg.

  287. Den är en sorts minne,
    som inte har gått att programmera bort.

  288. Kanske skulle det förstöra allt annat.

  289. Under en kort period
    har man en konstig gulesäck i onödan.

  290. Till slut mosas den och försvinner,
    men den är där ett tag.

  291. Vecka fem börjar man få armar
    och ben - och man har svans.

  292. Ännu en kvarleva från förfäder.
    Den försvinner också.

  293. Många saker börjar utvecklas,
    som för att ta efter våra förfäder-

  294. -men sen ångrar de sig
    och växer bort igen.

  295. Det finns något intressant på halsen.

  296. Ett antal upphöjningar.

  297. Man har inga upphöjningar på halsen-

  298. -men man hade upphöjningar
    och öppningar som embryo.

  299. De måste bli något annat.

  300. De hade kunnat försvinna,
    som svansen, men det gör de inte.

  301. De omformas till andra saker.

  302. En sak som förekommer i embryologin
    med saker som inte behövs-

  303. -är att de antingen försvinner
    eller att man säger:

  304. "Jag har det här.
    Jag gör om det till något jag behöver."

  305. Vi får en ledtråd om upphöjningarna
    om vi tittar på en avlägsen släkting.

  306. Det här är ett hajägg.
    Ni har nog sett sådana uppspolade.

  307. Vi kallar dem "sjöjungfruhandväskor",
    men det är de inte.

  308. Det är hajägg. Jag har redan
    gjort mina barn besvikna.

  309. Min dotter gillade sjöjungfru-idén.

  310. "Nej. Definitivt inte."
    Hon tror fortfarande på tandfen.

  311. Jag måste sätta stopp för det.
    Det börjar bli dyrt.

  312. Så här kommer den lilla hajen se ut.

  313. Han har upphöjningar på halsen
    och en gulesäck med näringsämnen.

  314. Han behöver det
    utanför mammas mage.

  315. Han har avlånga saker vid halsen,
    och ni har nog listat ut vad det är.

  316. Tittar vi på en vuxen pigghaj-

  317. -så ser ni nog öppningarna
    som den har på halsen.

  318. Det är gälar. Det är vad upphöjningarna
    och öppningarna vid halsen ska bli.

  319. På ett mänskligt embryo? Varför då?
    Vi behöver inga gälar.

  320. Våra förfäder lämnade vattnet
    för 360 miljoner år sen.

  321. Varför har vi saker som liknar gälar?

  322. Det är sannolikt fråga om
    någon sorts programmering igen.

  323. Försöker man att ta bort det här under
    vecka fem så förstör man andra saker.

  324. I stället återvinner vi dem.

  325. De här gälbågarna bildas alltså.

  326. Det går så långt
    att det bildas lite brosk i dem.

  327. Det går in en artär i dem,
    som för att möjliggöra en kapillärbädd.

  328. Muskler öppnar och stänger gälarna,
    med nerver kopplade till dem.

  329. Sen utvecklas det åt ett annat håll.

  330. Man tar alla beståndsdelar i bågarna -
    ett mänskligt embryo får fem stycken-

  331. -och gör om dem
    till sådant man behöver.

  332. Saker som ens vattenlevande
    fiskförfäder inte behövde-

  333. -men som förfäderna som andades luft
    absolut behövde.

  334. De hade utvecklat lungor, som
    behövde en luftväg till världen utanför.

  335. Luftvägen behövde brosk som stöd,
    precis som gälar.

  336. Brosket från de lägre bågarna
    byggs om till ett struphuvud.

  337. Innan man pratade med struphuvudet
    höll det luftvägarna öppna.

  338. Otroligt.

  339. Båge två och tre i ett ryggradsdjurs
    embryo utgör delar av ens tungben.

  340. Det förankrar munnens botten
    och är ett fäste för struphuvudet.

  341. Fiskar behöver det inte -
    däremot den som har ett struphuvud.

  342. Något annat man behöver på land,
    till skillnad från ens fiskförfäder-

  343. -är att känna vibrationer i luft.

  344. Fiskar känner vibrationer i vatten
    med sidolinjeorgan.

  345. De fungerar inte för en Acanthostega
    som krälar sig upp på land.

  346. "Jag känner ingenting.
    Jag känner inga vibrationer."

  347. Man måste utveckla något nytt.

  348. Det sker genom mutationer,
    förändringar och naturligt urval-

  349. -som bevarar de saker som fungerar.

  350. Det som händer är att saker som
    skulle blivit gälar hos fiskförfäderna-

  351. -dras in i huvudet
    och slutar som hörselben i örat.

  352. Hammaren, städet och stigbygeln,
    eller malleus, incus och stapes...

  353. De små benen i mellanörat-

  354. -kom från broskbitar som skulle
    blivit gälar om man var en fisk.

  355. Otroligt.

  356. Det här är
    evolutionär utvecklingsbiologi.

  357. Man följer embryons utveckling
    noggrant för att kunna se-

  358. -t.ex. när hajars och människors
    embryon börjar utvecklas åt olika håll.

  359. Det visar hur formen
    har utvecklats med tiden.

  360. Här är en avlägsen släkting.
    Vi har pratat om fisk.

  361. Vårt släktskap med dem ligger
    ungefär 400 miljoner år bakåt i tiden.

  362. Det här är en väldigt avlägsen släkting.

  363. Vår och bananflugans gemensamma
    förfader levde för 800 miljoner år sen.

  364. Självklart har vi en gemensam förfader.
    Allt på jorden är släkt.

  365. Vi tror att livet har ett enda ursprung,
    som är förfader till allt-

  366. -oavsett om vi pratar om en amöba,
    svamp, växt eller människa.

  367. Alla består av samma information.

  368. Vi använder nukleotider -
    DNA eller RNA.

  369. Det borde inte vara förvånande,
    men det skaver lite.

  370. Att de här små flugorna är
    avlägsna släktingar känns lite konstigt.

  371. De är väldigt olika oss. De har sex ben.

  372. De har fasettögon och vingar.

  373. Det är svårt att titta på dem
    och se några likheter med oss.

  374. Man måste gräva lite,
    och här är han som inledde det.

  375. Thomas Hunt Morgan studerade
    ärftlighet i början av 1900-talet.

  376. Det var långt innan DNA upptäcktes.

  377. Thomas Hunt Morgan listade ut-

  378. -att arvsanlagen finns i cellkärnan-

  379. -och dessutom på kromosomerna.

  380. Han listade ut var i cellen det fanns.

  381. Det som fördes vidare
    till nästa generation-

  382. -och gjorde att vissa drag ärvdes
    från föräldrar till avkomma fanns där.

  383. Det gjorde att man senare kunde
    identifiera kromosomernas molekyler.

  384. Han fick Nobelpriset för det 1933.

  385. Han var intresserad
    av skillnaden mellan bananflugor...

  386. Han studerade
    Mendels ärftlighetsmönster.

  387. Han födde upp bananflugor
    och studerade ärftligheten.

  388. Vissa varianter var naturliga,
    andra inte.

  389. Här är en av de onaturliga.

  390. Det här är vildtypen -
    en normal bananfluga med antenner.

  391. Här är en onaturlig bananfluga,
    som har utsatts för strålning.

  392. Det växer ut ett ben ur huvudet.
    Väldigt märkligt.

  393. På 1970-talet-

  394. -efter att Watson, Crick och Franklin
    upptäckte DNA-strukturen...

  395. På 1970-talet
    kunde genetiker avkoda DNA-

  396. -och skriva ner bokstäverna.
    DNA består av fyra olika kemikalier-

  397. -som kombineras på olika sätt
    i genomet.

  398. Det krävde mycket arbete i början.

  399. De kartlade olika djurs genom,
    och de började med en bananfluga.

  400. Man kan kartlägga ett genom,
    men vad betyder det?

  401. Det är bara en massa bokstäver:
    "A, C, D, T, A, C, D, C, C..."

  402. Vad betyder det? Man visste inte.

  403. Man listade ut det genom att jämföra
    normalt DNA med avvikande DNA.

  404. Här är vad experimentet bygger på.

  405. Man har den normala bananflugan
    och dess genom.

  406. Sen kartlägger man det konstiga,
    muterade genomet.

  407. Sen letar man efter skillnader.

  408. Där DNA:t är annorlunda
    finns den normala homeotiska genen.

  409. Den är fel hos mutanten.

  410. Genom att studera det avvikande-

  411. -ser man genernas normala mönster.

  412. Man får en hel serie homeotiska gener,
    som i princip...

  413. Hos en normal fluga säger en gen:
    "Du är huvudet. Skapa en antenn."

  414. Hos en muterad fluga
    har något konstigt hänt med genen.

  415. "Du kanske tillhör mellankroppen
    och ska skapa ett ben."

  416. Det här är en fluglarv -
    bananflugans embryo.

  417. Det ser inte alls ut som vårt.

  418. Här har samma teknik
    som tidigare använts.

  419. Man fäster en antikropp vid något
    och färgar den.

  420. Vi har en massa olika färger-

  421. -och de grupperar sig
    i fluglarvens olika delar.

  422. Det representerar att en
    viss genuppsättning aktiveras i en del.

  423. I den här delen har vi resultatet
    av att den rosa genen aktiveras.

  424. Här är det den gröna, och här den blå.

  425. Det vi ser är hur generna påverkar-

  426. -den tidiga utformningen i embryot.

  427. Här är det i diagramform.

  428. Här är kromosomerna,
    som innehåller generna.

  429. Om den här genen uttrycks
    i just den här delen-

  430. -så skapar den genen ett visst protein.

  431. Då blir den delen
    den bakersta bakkroppen.

  432. I andra änden: Om den här röda genen
    kodar för ett protein, som då uttrycks-

  433. -så får den delen veta
    att den ska bli ett huvud.

  434. Vi har en hel serie sådana,
    så kallade hoxgener.

  435. Det här upptäcktes på 1970-talet.

  436. På 1980-talet funderade genetiker på-

  437. -om ryggradsdjur
    har liknande homeotiska gener.

  438. Djur som påminner mer om oss.

  439. Hos möss hittade de fyra uppsättningar
    homeotiska gener.

  440. De var liknande
    och såg ut att ha duplicerats över tid.

  441. De hittade fyra uppsättningar,
    på var sin kromosom.

  442. Samma sak gäller här.

  443. En del där den här röda genen uttrycks
    blir en del av musens hals.

  444. De gröna generna säger till den
    här delen att bli bakkropp och svans.

  445. Vi ser en liknande struktur hos musen.

  446. Då har ni den också. Vi är nära släkt.

  447. Det är intressant att jämföra det
    med bananflugan, som ni ser där uppe.

  448. Det är den ensamma uppsättningen.
    Bananflugor har ju bara en.

  449. Färgerna är viktiga.

  450. De visar inte bara
    att de blåa generna uttrycks här.

  451. De tyder på en likhet mellan de här
    blåa generna och den i bananflugan.

  452. Likheten finns.
    Det är som om vi har "Mushamlet"-

  453. -i den blå genen i muskromosomerna,
    och "Bananflugehamlet".

  454. Det är samma pjäs,
    men några av namnen är olika.

  455. Man tänker: "Vad konstigt."

  456. Om man hittar
    två versioner av "Hamlet"-

  457. -som uppenbarligen är samma pjäs,
    med samma handling-

  458. -men med olika namn...
    Vad skulle man tro?

  459. Skulle man tro att någon helt på egen
    hand skrivit "Hamlet" med andra namn-

  460. -eller att det finns en förfader?

  461. Att det finns en pjäs
    som har kopierats om och om igen?

  462. En version fick de här namnen
    och en annan de här.

  463. Det är det man skulle tro - inte att
    någon hade skrivit precis samma pjäs.

  464. Det är precis det vi ser här.

  465. Det är inget sammanträffande
    att det finns stora likheter.

  466. Generna i bananflugor och möss
    har samma ursprung.

  467. De har kopierats och utvecklat
    skillnader, men de är besläktade.

  468. De hade en gemensam förfader
    för 800 miljoner år sen.

  469. Det var ingen insekt eller mus,
    eller någon sorts ryggradsdjur.

  470. Det var någon sorts mask,
    som hade de här generna.

  471. Och som jag sa:
    Har mössen dem så har ni dem.

  472. Ni har gener...

  473. Ni liknar inte alls bananflugor,
    men ni har i princip samma gener.

  474. De säger "Huvud, hals,
    bröstkorg, mage" i embryot.

  475. Ni blir helt annorlunda,
    men samma program är aktivt.

  476. Benen i halskotorna
    blev tillsagda att se ut så-

  477. -de ser annorlunda ut längre ner -
    av vissa hoxgener.

  478. Bröstkorgen blev tillsagd att se
    lite annorlunda ut av andra hoxgener.

  479. Ländryggen blev tillsagd att se ut så,
    och korsbenet styrs av andra hoxgener.

  480. Vi har flera lager av sådana här gener.
    Det finns oerhört många.

  481. Det är otroligt.

  482. Man kan se på fullvuxna kroppar att det
    måste finnas ett släktskap mellan djur.

  483. Det är uppenbart med nära släktingar,
    som schimpanser. De liknar oss.

  484. De är håriga,
    men skelettet är väldigt likt vårt.

  485. Handens skelett är väldigt likt om man
    jämför en schimpans och en människa.

  486. Vi hade en gemensam förfader
    för 7 miljoner år sen.

  487. Embryon uppvisar förvånande likheter.

  488. Man har inte utvecklat
    det specifikt mänskliga än.

  489. Ett mänskligt embryo
    har de här likheterna med fiskar.

  490. När man är vuxen,
    eller till och med ett barn-

  491. -har man inga gälbågar,
    trots att de finns i embryot.

  492. Det finns djupt liggande likheter-

  493. -som vi ser
    när vi studerar DNA:ts anatomi.

  494. Vi tittar vart det här för oss.

  495. Vi är i vecka fem.
    Inget särskilt gulligt barn.

  496. Vecka sex har armar och ben vuxit lite.

  497. Ansiktet börjar formas, men det är fult.

  498. Vecka sju börjar armar och ben
    plattas till-

  499. -men tår och fingrar
    sitter fortfarande ihop.

  500. När vi är i vecka åtta
    har det mest intressanta redan skett.

  501. Då har man i princip ett litet barn,
    om än med märkliga proportioner.

  502. Det har ett slående hjärta,
    en mag- och tarmkanal och en lever.

  503. Det har separata fingrar och tår.

  504. Man ser att det är en människa,
    om än en märklig sådan.

  505. Den behöver bara växa
    i sju månader till.

  506. Vi återvänder till preformationisterna.

  507. Idén om ett litet barn i spermien
    eller ägget är förstås nonsens-

  508. -men på sätt och vis hade de lite rätt.

  509. Att komplexiteten finns där från början
    stämmer-

  510. -men inte i form av ett barn.

  511. Den finns där i koden
    för hur man gör ett.

  512. Den finns där i den genetiska koden,
    från första början.

  513. Det här låter oss förstå vår utveckling
    och vårt släktskap med andra djur.

  514. Vi kan börja skapa ett träd
    med allt liv på planeten.

  515. "Vi och våra närmaste släktingar -
    schimpanser - där."

  516. "Gorillor lite längre bak."

  517. Steg för steg skapar man ett livsträd.
    På 1800-talet såg de ut ungefär så här.

  518. Det står "Man" längst upp.
    De menade nog "människa".

  519. Eller nej, det gjorde de nog inte.

  520. Människor ansågs vara
    längre fram i evolutionen.

  521. Så ser vi det inte längre.
    Evolutionen sprider sig åt olika håll.

  522. Dagens träd ser mer ut som Darwins -
    en massa grenar som sprider ut sig.

  523. Inget levande på planeten
    är längre fram i evolutionen.

  524. Vi har lika mycket evolutionär historia
    bakom oss.

  525. Trädet kan se ut så här.

  526. Det är fortfarande lite trångsynt och
    visar djur med fler celler som större-

  527. -och nedvärderar bakterier och arkéer,
    som har större mångfald än oss andra.

  528. Det här är en av de bästa varianterna.

  529. Det är som kung Arturs runda bord.
    Det finns ingen hedersplats.

  530. Evolutionen har ingen specifik riktning.
    Den bara fortsätter utåt vid kanterna.

  531. Så illustrerar vi livets mångfald nu.

  532. Vi knuffas ner från piedestalen.

  533. "Jag trodde att människan
    stod i centrum", men nej.

  534. "Homo sapiens."

  535. Vi är en kvist - ingen bergstopp.

  536. Jag älskar det.
    När man väl har kommit över det...

  537. "Jag är inte främst i universum
    och bland allt liv på planeten."

  538. Titta var vi hamnar.

  539. Vi tänker oss ofta människor här
    och resten där borta.

  540. Den moderna biologin säger:
    "Nej. Människor är en del av naturen."

  541. Vi har utvecklats, som allt annat.

  542. Nu när vi har kommit så långt
    vad gäller kognitiv förmåga-

  543. -förstår vi att det vi gör får följder.

  544. På sätt och vis
    blir det då av yttersta vikt-

  545. -att vi tar vårt ansvar
    och inser hur vi påverkar andra arter.

  546. De är våra kusiner.
    Vi måste ta hand om dem bättre.

  547. Vi avslutar med oss här, som
    en liten kvist på livets vackra träd.

  548. Tack.

  549. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Varats förunderliga osannolikhet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Historien om hur människokroppen utvecklas är den mest fascinerande berättelse naturvetenskapen har att erbjuda. Alice Roberts är forskare i anatomi, författare, programledare samt professor vid universitetet i Birmingham. Här tar oss med på en resa som visar hur den vetenskapliga skildringen är mer storartad, mer bisarr och vackrare än någon skapelsemyt vi skulle ha kunnat fantisera ihop. Inspelat den 4 maj 2017 på Playhouseteatern i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Ämnen:
Biologi > Evolution
Ämnesord:
Biologi, Evolution (biologi), Människans utveckling, Naturvetenskap, Utvecklingslära
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Pi-symposium våren 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pi-symposium våren 2017

Glass för kemister

Professor i bioorganisk kemi Ulf Ellervik berättar om kemin bakom glassdrinkar. Varför fungerar vissa smaker ihop och andra inte? Ellervik forskar bland annat om botemedel mot cancer och är en engagerad kunskapsspridare inom kemins område. Här kombinerar han glass med sprit och kemi. Inspelat den 4 maj 2017 på Playhouseteatern i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pi-symposium våren 2017

Ditt inre liv

I kroppen pågår ett ständigt arbete. Vad är det som gör att vi känner oss sjuka eller friska? Mats Lekander är professor i hälsopsykologi och berättar om sambandet mellan hjärna och immunsystem, om stress, sömn och om vad som gör att vi känner oss sjuka eller friska. Inspelat den 4 maj 2017 på Playhouseteatern i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pi-symposium våren 2017

Varats förunderliga osannolikhet

Historien om hur människokroppen utvecklas är den mest fascinerande berättelse naturvetenskapen har att erbjuda. Alice Roberts är forskare i anatomi, författare, programledare samt professor vid universitetet i Birmingham. Här tar oss med på en resa som visar hur den vetenskapliga skildringen är mer storartad, mer bisarr och vackrare än någon skapelsemyt vi skulle ha kunnat fantisera ihop. Inspelat den 4 maj 2017 på Playhouseteatern i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Livets början och slut

De två forskarna och professorerna Ulf Danielsson och Ulf Ellervik talar om vad livet består av och hur det kan ha uppstått i jordens tidigaste barndom. Vi får en orientering i hur livet har påverkat och förändrat jorden. Det handlar om en mycket sårbar planet där tillfälligheter och tur har spelat en avgörande roll. Inspelat den 23 september 2016 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Fri tanke förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Maja och tvångssyndromet

När Maja var sex år märkte hennes föräldrar att hon tvättade sig ovanligt mycket. När beteendet utvecklades och hon började verka olycklig tog föräldrarna tag i saken. Maja fick diagnosen tvångssyndrom. Idag är hon elva år och har ganska bra kontroll över sitt tvätt-tvång.

Fråga oss