Titta

UR Samtiden - Allas rätt till utbildning

UR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Om UR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Föreläsningar och samtal från konferensen "Allas rätt till utbildning" för yrkes- och studievägledare. Under konferensen behandlas frågor om vad som är viktigt för att kunna bistå på rätt sätt när elever ska göra studieval med hänsyn till medicinska aspekter, regelverk, diagnoser och studieekonomi. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Allas rätt till utbildning : Fler vägar till högre studier?Dela
  1. Med ett antal gymnasiekurser
    får du grundläggande behörighet-

  2. -för högskolestudier.

  3. Men vad i gymnasiekurserna gör att
    du har en grundläggande behörighet?

  4. För drygt ett år sen,
    i januari i fjol–

  5. -gick det rykten
    om en ny tillträdesutredning.

  6. Statssekreteraren sa det
    till rektorerna för lärosätena.

  7. Jag twittrade: "Då kanske man får se
    ett vettigt tillträdessystem."

  8. Ni anar inte hur många gånger jag har
    ångrat den tweeten det senaste året!

  9. Att twittra är en sak, men sen
    ringde regeringskansliet och frågade-

  10. -om jag var beredd
    att ta tag i utredningen.

  11. Det är enklare att ha
    kritiska synpunkter på distans.

  12. Varför fick jag den frågan?

  13. Jag har jobbat ganska länge
    med den typen av frågor.

  14. I 22 år var jag grundskollärare
    i svenska och engelska i Ulricehamn.

  15. Då funderar man mycket kring frågor
    om tillträde, när man träffar elever.

  16. På Högskolan i Borås jobbade jag med
    lärarutbildningen och var vicerektor.

  17. Jag hade ansvaret kring
    vilka som kommer in.

  18. Sen blev jag rektor för Högskolan på
    Gotland, medan den fortfarande fanns.

  19. Jag hade det övergripande ansvaret.

  20. I dag är jag universitetsdirektör
    på Göteborgs universitet.

  21. Jag är chef för dem
    som jobbar på vår antagningsenhet.

  22. Jag har engagerat mig mycket
    i tillträdesfrågor.

  23. När jag var rektor sa jag:

  24. "Bara två rektorer för lärosäten
    är intresserade av tillträdesfrågor."

  25. Det var Karin Röding på Mälardalens
    högskola - och jag själv!"

  26. Karin Röding blev statssekreterare,
    och hon satte i gång utredningen.

  27. "Tillträde för nybörjare"
    kallade vi utredningen.

  28. Vi spolade idén att kalla den
    "Tillträde för dummies"!

  29. "Ett öppnare och enklare system för
    tillträde till högskoleutbildningen."

  30. Vi fick uppdraget den 15 mars
    och skulle redovisa den 15 mars.

  31. Vi hade exakt ett år på oss
    att arbeta.

  32. Och uppdraget var väldigt brett:

  33. Att göra en översyn av all utbildning
    på högskola och universitet-

  34. -som vänder sig till nybörjare
    och alltså är på grundnivå-

  35. -och sen föreslå ett system
    som är öppnare och enklare än dagens.

  36. Det är ett enkelt - eller svårt -
    uppdrag, beroende på hur man ser det!

  37. Det är lätt att föreslå ett system
    som är bättre än det nuvarande-

  38. -men det är oerhört svårt
    att föreslå ett perfekt system.

  39. Ambitionen är att det blir bättre.

  40. Cirka vart tionde år
    har vi en tillträdesutredning-

  41. -som alltid vill ha ett slutgiltigt
    system som ska lösa alla problem.

  42. Vi tror inte det
    och har inte "hållbart" i namnet.

  43. Om tio år behöver man säkert
    tillsätta en ny utredning.

  44. Hur arbetar man med uppdraget? Man
    träffar folk. Möten, möten, möten.

  45. Vi har träffat
    alla högskolor och universitet-

  46. -statliga myndigheter: UHR, UKÄ,
    Skolverket, Arbetsförmedlingen-

  47. -personalorganisationer:
    TCO, SACO, LO-

  48. -studentorganisationer och så vidare.

  49. Det finns
    ett stort skriftligt material också:

  50. Rapporter, tidigare utredningar
    kring tillträdesfrågor-

  51. -propositioner, vetenskapliga
    artiklar, och forskning naturligtvis-

  52. -och ganska omfattande statistik
    om hur unga gör sina val.

  53. Allt det försökte vi fånga in.

  54. Sen skickade vi ut en enkät
    till samtliga lärosäten.

  55. Den var så omfattande att
    ett lärosäte vägrade svara på den.

  56. De menade att då skulle de göra
    hela utredningen åt oss.

  57. Men de andra lärosätena svarade
    och hade då gjort utredningen åt oss!

  58. Nej, det hade de inte, men de fick
    frågor om hur de såg på tillträde.

  59. Och vi behövde göra
    en internationell utblick.

  60. Vi är ganska fast i Sverige kring
    hur vårt tillträdessystem ser ut.

  61. Hur gör andra länder? Det är sällan
    frågor är helt unika för Sverige.

  62. Vi besökte Danmark och Litauen och
    tittade på deras tillträdessystem.

  63. En avdelning på Göteborgs universitet
    gjorde en översikt-

  64. -av fem länders tillträdessystem:

  65. Kanada, Irland,
    Österrike, Lettland och Nya Zeeland.

  66. Det pågick två tillträdesutredningar-

  67. -i Australien och Finland,
    så vi hade en del kontakt med dem.

  68. Och vi läste vad internationell press
    skrev om tillträdesfrågor-

  69. -under det året som vi jobbade.

  70. Vi fick en bra bild
    av vilka frågor som är stora-

  71. -även om man ju får
    ett ganska anglosaxiskt perspektiv.

  72. Det språk vi behärskar är engelska,
    så vi läser artiklar på engelska.

  73. Det kan ha hänt spännande saker
    i det tjeckiska tillträdessystemet-

  74. -men ingen av oss kan tjeckiska.

  75. Vi deltog
    i konferenser och seminarier-

  76. -och vi arbetade tidigt
    med sociala medier.

  77. Den dag jag fick utredningen
    skrev jag på Facebook:

  78. "Vad skulle du ha gjort
    om du hade fått det här uppdraget?"

  79. Jag fick massvis med svar.
    Oerhört många hörde av sig.

  80. Många är intresserade och
    oerhört kunniga i tillträdesfrågor.

  81. Genom sociala medier kunde vi få in
    synpunkter från alla vi inte träffar.

  82. Vi träffade många, men det gick
    att få in fler synpunkter.

  83. Vi hade en Facebook-sida
    där vi slängde ut frågor efter hand:

  84. "Vad tycker ni om högskoleprovet?
    Vad tycker ni om meritpoängen?"

  85. Och alla internationella artiklar
    som vi läste la vi ut på Twitter.

  86. Då kunde folk läsa dem,
    och vi hade en egen webbplats.

  87. Jag vet inte
    om ni som sitter här har bidragit.

  88. Vi tackar alla som har gjort det.
    Oerhört många har varit engagerade.

  89. Det fanns några utgångspunkter
    som regeringen hade gett oss.

  90. Den första var att huvudvägen in till
    högskolan ska vara gymnasieskolan.

  91. Det stod tydligt i våra direktiv.

  92. Och våra förslag måste ge önskvärda
    signaler till eleverna i gymnasiet.

  93. Men det stod ingenting
    om vilka de önskvärda signalerna är.

  94. Vi tror att det är att man ska göra
    sitt bästa på gymnasiet och plugga-

  95. -och inte tänka alltför taktiskt
    och skolka sig genom gymnasiet.

  96. Ytterligare ett direktiv var att det
    ska finnas flera vägar in högskolan-

  97. -och systemet ska möjliggöra
    ett livslångt lärande.

  98. Och så ska det vara hållbart
    över rimlig tid. Vad är rimlig tid?

  99. En av de saker
    som vi funderade mycket på-

  100. -var gymnasieutredningen, som pågick.

  101. Vad kommer gymnasieutredningen fram
    till? Kursbetyg eller ämnesbetyg?

  102. Det blir avgörande för
    hur tillträdessystemet är utformat.

  103. Det kan vara avgörande.

  104. När de presenterade sin utredning
    sa de att frågan behöver utredas mer.

  105. Vi har skapat ett system som inte är
    beroende av kurs- eller ämnesbetyg.

  106. Och bestämmelserna
    ska vara till för tillträdet.

  107. Det låter rimligt
    och nästan lite platt-

  108. -men ibland vill man lösa
    andra problem med tillträdessystemet.

  109. Det tydligaste exemplet
    är meritpoängen.

  110. Inte tillräckligt många unga vill
    läsa främmande språk på gymnasiet.

  111. Då försöker man lösa det
    genom tillträdessystemet:

  112. Man ger meritpoäng.

  113. Vi har hela tiden kommit tillbaka
    till att vi ska ha ett enkelt system.

  114. Vid frågor som kräver tankemöda
    eller strategiska överväganden-

  115. -har vi först funderat på: vilket är
    det allra enklaste förslaget här?

  116. Sen är ju inte alltid
    det enklaste förslaget det bästa-

  117. -men vi har alltid frågat oss
    vad som är det enklaste.

  118. Flera vägar - flera chanser. Vi har
    inte bara haft ett sätt att komma in.

  119. Det finns inte bara en urvalsgrupp.

  120. Vi vill att tillträdesfrågorna
    ska bli strategiskt viktiga-

  121. -för ledningarna
    för högskolor och universitet.

  122. I enkäten
    svarar 74 % av alla lärosäten-

  123. -att det är
    en strategiskt viktig fråga.

  124. Jag tror att de ljuger!
    Så svarar de för att det låter bra.

  125. Jag har suttit i lärosätesledningar.

  126. Vi pratade inte om tillträdesfrågor
    som strategiskt viktiga.

  127. Tillträdesfrågan är så reglerad - det
    finns inget strategiskt att prata om.

  128. Så långt bakgrunden.

  129. Nu brukar jag... När jag pratar
    för en mer fåvitsk publik än den här-

  130. -brukar jag förklara skillnaden
    mellan behörighet och urval.

  131. Så bra om fler förstod skillnaden
    mellan behörighet och urval!

  132. Inte minst om politikerna gjorde det.

  133. Jag förutsätter att ni vet skillnaden
    så jag går direkt in på förslaget.

  134. Vad är nytt i vårt förslag
    när det gäller behörighet?

  135. Jag börjar
    med den grundläggande behörigheten.

  136. Vi vill
    att den grundläggande behörigheten-

  137. -ska uttryckas i kompetenser.

  138. I dag uttrycks den i gymnasiekurser.

  139. Med ett antal gymnasiekurser
    får du grundläggande behörighet-

  140. -för högskolestudier.

  141. Men vad i gymnasiekurserna gör att
    du har en grundläggande behörighet?

  142. Vilka kompetenser visar att nån
    har en grundläggande behörighet?

  143. Det finns en fördel i att kunna säga
    vilka kompetenser vi letar efter.

  144. Vad krävs då
    för en grundläggande behörighet?

  145. Språkliga kompetenser,
    både i svenska och engelska:

  146. Du bör kunna läsa ganska komplexa
    texter både på svenska och engelska-

  147. -och kunna uttrycka dig
    på svenska och engelska.

  148. Det handlar också
    om en problemlösningsförmåga-

  149. -och om förmågan att kunna
    värdera och analysera texter.

  150. Frågor om att ha nån typ av...

  151. ...forskningsinriktat sätt att tänka.

  152. Om man har gått igenom gymnasiet
    har man fått de här kompetenserna.

  153. Om du har godkända gymnasiebetyg
    har du fått de kompetenserna.

  154. Men vi tror att en allt större grupp
    kommer att söka till högskolan-

  155. -utan att ha gått
    svensk gymnasieskola.

  156. Det handlar främst
    om invandrargrupper.

  157. Hur vet man att de har
    en grundläggande behörighet?

  158. Om man kan definiera behörigheterna
    kan man genomföra vårt huvudförslag-

  159. -nämligen att införa och utveckla
    ett nationellt behörighetsprov-

  160. -för de sökande till högskolan
    som inte har gymnasieskola-

  161. -antingen för att de har hoppat
    av gymnasiet och jobbat i stället-

  162. -eller för att de saknar betyg
    från sitt hemland-

  163. -eller av någon anledning inte har
    den här grundläggande behörigheten.

  164. För dem kan man ha
    ett nationellt behörighetsprov.

  165. I dag har lärosätena i uppdrag
    att validera mot reell kompetens.

  166. Det gör man så där,
    skulle jag vilja säga.

  167. Nån gjorde tummen ner,
    det kan man också göra-

  168. -för inget lärosäte i landet
    vågar säga-

  169. -att en sökande
    har grundläggande behörighet.

  170. Man validerar dem
    mot sökt utbildning.

  171. De har behörighet
    mot sökt utbildning.

  172. Men man låser in dem. Om de vill söka
    nåt annat krävs en ny validering.

  173. Inte ens det mest ambitiösa lärosätet
    när det gäller validering-

  174. -Malmö högskola,
    som jobbar mest med det-

  175. -inte ens de vågar säga att deras
    bedömningar gäller i Lund också.

  176. Vi menar att den här chansen...

  177. Vi hade ett direktiv från regeringen
    som sa att vi skulle undersöka-

  178. -hur arbetslivserfarenhet
    kan ge grundläggande behörighet.

  179. Men arbetslivserfarenhet per se
    ger inte grundläggande behörighet.

  180. Det krävs vissa kompetenser för att
    tillgodogöra sig högre utbildning.

  181. Vi menar att man ska kunna göra
    behörighetsprovet när man fyllt 24.

  182. Första chansen är gymnasiet, andra
    chansen är att ta igen det på Komvux-

  183. -och det här
    är liksom tredje chansen.

  184. Lärosätena bör fortfarande
    få bedöma reell kompetens.

  185. De flesta som i dag bedöms för reell
    kompetens ska göra behörighetsprovet.

  186. Men samtidigt finns det unga
    som har en krokig väg in i högskolan-

  187. -sånt som man inte kan räkna ut
    i förväg när man utreder.

  188. Det måste gå att ge grundläggande
    behörighet mot de här kompetenserna.

  189. Så långt
    den grundläggande behörigheten.

  190. Den särskilda behörigheten uttrycks
    i dag i områdesbehörigheter.

  191. Det ska finnas
    29 områdesbehörigheter-

  192. -men det finns hur många som helst!

  193. När man tittar på det,
    och det har UHR gjort-

  194. -då ser man
    att systemet inte fungerar.

  195. Det finns områdesbehörigheter-

  196. -men lärosätena får göra avsteg
    från områdesbehörigheterna.

  197. De kan ändra dem, så vi har
    flera hundra områdesbehörigheter.

  198. Det ser man
    när man tittar på hur de används.

  199. Mitt favoritexempel
    är optikerutbildning.

  200. Den ges på två ställen.
    och det finns en områdesbehörighet-

  201. -men inget av de två lärosätena
    använder den, de använder två andra.

  202. De har olika områdesbehörigheter.

  203. Optikerutbildning ges på två ställen,
    och vi har tre områdesbehörigheter.

  204. Det är inget bra system,
    kan man säga.

  205. Vi föreslår att man tar bort
    områdesbehörigheterna.

  206. Sen säger vi att för utbildningar
    som leder fram till en yrkesexamen-

  207. -är det rimligt
    med samma regler i landet.

  208. De särskilda behörighetskraven
    för sjuksköterskeutbildningen-

  209. -ska vara likadana, oavsett om du
    söker till Luleå eller Kristianstad.

  210. De särskilda behörighetskraven bör
    UHR ta fram, ihop med lärosätena-

  211. -för de program
    som leder till yrkesexamen.

  212. Samma krav för sjuksköterskor,
    förskollärare och läkare överallt.

  213. Men av alla program är det inte många
    som leder fram till en yrkesexamen.

  214. Och för program som leder till
    en konstnärlig examen är det rimligt-

  215. -att man har gemensamma regler.

  216. Där ska den särskilda
    behörigheten regleras i arbetsprovet.

  217. Så sker redan i dag.

  218. Men i dag måste varje lärosäte
    begära tillstånd från UHR-

  219. -för att ge arbetsprov
    för de konstnärliga utbildningarna.

  220. Vi menar att man kan införa en
    sån regel, så att man slipper ansöka.

  221. När det gäller all annan utbildning
    på högskolor och universitet-

  222. -som inte leder till yrkesexamen
    eller konstnärlig examen-

  223. -där kan lärosätena reglera
    de särskilda behörighetskraven.

  224. Inte hej vilt, så klart,
    för vi bor ändå i Sverige.

  225. Man kan inte bestämma
    precis hur som helst.

  226. Vi har en begränsning
    kring vilka kurser man kan använda-

  227. -för att lägga in
    i de särskilda behörigheterna.

  228. Annars blir det hopplöst
    för gymnasieskolan och Komvux-

  229. -att reglera sin verksamhet.

  230. Du kan ju läsa upp kurser
    som krävs för särskild behörighet-

  231. -och då måste Komvux
    kunna planera sin verksamhet.

  232. Men det är lärosätena själva som vet
    vilken särskild behörighet som krävs.

  233. De vet vad som ingår i en utbildning
    och vad som krävs.

  234. Vi ser att områdesbehörigheterna
    har spelat ut sin roll.

  235. De bygger
    på ett gammalt fakultetstänkande.

  236. Man har områdesbehörigheter
    för humanistiska utbildningar-

  237. -och för samhällsvetenskapliga
    och naturvetenskapliga utbildningar-

  238. -men i Sverige ser man allt fler
    tvärvetenskapliga utbildningar.

  239. Då behöver du kanske lite humaniora
    och lite naturvetenskap.

  240. Vi behöver ett mer flexibelt sätt att
    hantera de särskilda behörigheterna.

  241. Så. Nu går vi från behörighet
    till urval.

  242. I dag är det så här...
    Jag ska först säga-

  243. -att på 2/3 av alla högskole-
    utbildningar kommer alla sökande in.

  244. Ibland glömmer vi det.

  245. På läkar- och juristutbildningar
    är det "gör-svårt" att komma in-

  246. -men på de allra flesta utbildningar
    kommer i princip alla som söker in.

  247. Men 2/3 söker utbildningar där det
    är svårt att komma in. En "mismatch"!

  248. Men den grundläggande behörigheten
    är viktig för de flesta utbildningar.

  249. Det är lite det kontrakt som vi
    lärosäten skriver med våra studenter:

  250. Grundläggande behörighet ger dig en
    rimlig chans att klara utbildningen.

  251. Ibland måste man göra urval, men folk
    blandar ihop behörighet och urval.

  252. Poängen på högskoleprovet för lärar-
    utbildningen är inte det viktiga.

  253. Det viktiga är
    om alla har grundläggande behörighet.

  254. Med grundläggande behörighet
    kan de klara utbildningen.

  255. Annars är det fel
    på behörighetsfrågorna.

  256. I dag tas minst 1/3 in med hjälp av
    betyg och minst 1/3 med högskoleprov-

  257. -och högst 1/3 med hjälp av urvals-
    grunder som lärosätet har beslutat.

  258. Många lärosäten tycker
    att högskoleprovsgruppen är för stor.

  259. Det var framför allt...
    två delar man hittade.

  260. Framför allt
    de tekniska utbildningarna säger...

  261. Högskoleprovet har väldigt lite
    relevans för tekniska utbildningar.

  262. Högskoleprovet är ju en dålig
    prognosmakare för framgång i studier.

  263. Det finns faktiskt utbildningar
    där det finns en negativ korrelation:

  264. Om högskoleprovet går dåligt har du
    större chans att lyckas än tvärtom.

  265. Det gäller främst naturvetenskaplig
    och teknisk utbildning.

  266. Det är något bättre när det gäller
    samhällsvetenskap och humaniora.

  267. Sen finns det utbildningar
    där få gör högskoleprovet-

  268. -som lärarutbildningen.

  269. Väldigt få som söker till lärar-
    utbildningen gör högskoleprovet-

  270. -för de vet
    att de kommer in på sina betyg.

  271. Men en tredjedel ska ju tas in
    med hjälp av högskoleprovet.

  272. De slår ut folk med bättre betyg, som
    kanske har bättre chans att lyckas.

  273. Vi säger att minst 15 % bör tas in
    med hjälp av högskoleprovet.

  274. Det vill säga en minskning
    av det golv som finns i dag.

  275. Lärosätena har möjlighet att ta in
    fler, men minst 15 % ska man ta in.

  276. Sen säger vi att de flesta
    ska tas in med hjälp av betyg.

  277. Sen finns det också möjlighet
    till lokalt beslutade urvalsgrupper.

  278. Lärosätena vill att den gruppen blir
    större, vi ger dem den möjligheten.

  279. I vårt förslag kan man ta in 42 %
    med hjälp av lokala urvalsgrunder.

  280. Hur det blir 42 % kan ni fundera på.
    Jag har kontrollräknat flera gånger!

  281. Lärosätena får större möjlighet
    att anpassa urvalet.

  282. Sen vill vi förenkla...
    Om vi ser till betygsgruppen-

  283. -så är den ohyggligt krånglig i dag-

  284. -med...dem som har betyg-

  285. -nya betyg, kompletterade
    betyg och folkhögskoleomdömen.

  286. Det finns
    ett antal undergrupper i det här.

  287. Ni vet säkert att ett av de stora
    bekymren är folkhögskolegruppen.

  288. Man genererar ju
    platser utifrån antalet sökande-

  289. -så inte sällan genererar
    folkhögskolegruppen noll platser.

  290. Det finns unga sökande som får den
    något glädjande och tråkiga nyheten-

  291. -att de är första reserv
    och att det finns noll platser.

  292. "Om någon hade kommit in hade det
    varit du, men nu kommer ingen in."

  293. Vi vill ha bara två grupper
    i fortsättningen.

  294. En betygsgrupp
    med alla som har betyg-

  295. -oavsett om deras betyg är gamla
    eller nya, svenska eller utländska.

  296. Det här sker redan.
    UHR gör ett jättearbete med det här.

  297. Hur jämför man ett franskt betyg mot
    ett svenskt eller syrianskt betyg?

  298. Det görs redan i dag.

  299. En grupp för betyg,
    en grupp för omdöme.

  300. I omdömesgruppen lägger vi
    dem med omdöme från folkhögskola-

  301. -och dem som har gjort behörighets-
    provet, som jag pratade om i början.

  302. Vi menar att man inte bara ska få
    ja eller nej på behörighetsprovet-

  303. -ja, du har grundläggande behörighet,
    nej, du har det inte.

  304. Om man får ett ja, så borde man
    kunna få reda på hur bra detta ja är.

  305. Man kan få ett omdöme
    utifrån en fyrgradig skala-

  306. -med samma kriterier som för
    folkhögskolornas fyrgradiga skala.

  307. Och de som har validerats in, den här
    säkerhetsventilen som jag pratade om-

  308. -de bör också få ett fyrgradigt
    omdöme och hamna i den gruppen.

  309. Det gör gruppen större,
    och de genererar platser.

  310. Och förhoppningsvis blir ingen
    första reserv till noll platser.

  311. Det här med folkhögskolorna
    har fått märkliga konsekvenser.

  312. Folkhögskoleelever söker utbildningar
    bara för att generera platser.

  313. Man solidaritetssöker utbildningar
    man inte tänker gå på.

  314. När det gäller betygsurvalet föreslår
    vi också att meritpoängen avskaffas.

  315. Jag har jobbat hela mitt vuxna liv-

  316. -med hur man får elever att läsa
    språk, eftersom jag är språklärare

  317. Det är beklagansvärt
    att unga inte läser moderna språk-

  318. -men det måste man lösa
    på gymnasieskolan-

  319. -inte med hjälp
    av tillträdessystemet.

  320. Jag är hedersmedlem i Språklärar-
    föreningen. Jag blir kanske avsatt!

  321. Man ska inte kunna konkurrens-
    komplettera sina betyg i efterhand.

  322. Man ska kunna behörighetskomplettera
    sina betyg.

  323. Om man har läst samhällsvetenskap-

  324. -och vill läsa naturvetenskap
    på högskolan-

  325. -kan man gå ett naturvetenskapligt/
    tekniskt basår eller gå på Komvux.

  326. Men att konkurrenskomplettera
    betygen-

  327. -det ser vi
    leder till oönskade konsekvenser-

  328. -till exempel att alldeles för många
    utbildningar kräver högsta betyg.

  329. Det här var en ögonöppnare för mig
    under utredningen:

  330. Hur många individer gick ut gymnasiet
    i våras med stora A i allting?

  331. Inte stora A, det är ju bara A nu.
    Men de är stora på betygsblanketten!

  332. Jag har aldrig hittat
    nån som kan gissa det.

  333. Fundera på vad ni skulle svara.

  334. I våras var det 128 individer
    som gick ut med A i alla ämnen.

  335. Den allra mest populära utbildningen
    är läkarutbildningen på Karolinska.

  336. De tar in 180 studenter varje år.

  337. De hade kunnat ta in alla dem
    och få platser över.

  338. Andra läkarutbildningar
    hade inte kunnat ha högsta betyg.

  339. Vi har fått en snedvriden situation
    när folk konkurrenskompletterar.

  340. Och det motverkar effektivt
    en breddad rekrytering.

  341. Om man tittar på vilka
    som konkurrenskompletterar-

  342. -så är det inte
    studenter från studieovana hem.

  343. Det här kostar dessutom pengar
    och nån typ av "effort".

  344. Man får inte gå på Komvux och läsa om
    en kurs som man redan har betyg på.

  345. Särskild prövning är enda chansen, så
    du måste känna nån som hjälper dig-

  346. -eller också får du betala nån, och
    betala för den särskilda prövningen.

  347. Lite snälla är vi ändå.

  348. De som får F i sitt gymnasiebetyg
    borde kunna läsa upp dem till ett E.

  349. Det är så väldigt avgörande.
    Om du får F, så får du noll poäng.

  350. Att komplettera upp till godkänt gör
    stor skillnad. Men inte högre än E-

  351. -för vi vill inte att de som kommer
    att få lågt betyg hoppar av kursen-

  352. -för att sen konkurrera upp sitt F
    till ett A.

  353. Våra unga är väldigt uppfinningsrika.

  354. Högskoleprovet, den andra gruppen,
    som vi föreslår ska utgöra 15 %.

  355. Vi förslår en åldersgräns
    på nitton år för högskoleprovet.

  356. Vi vill ha en tydligare koppling
    till att man söker till högskolan.

  357. Det ska inte vara en
    skattesubventionerad jättestor quiz-

  358. -som alla svenskar kan delta i.

  359. Ni kanske såg att den yngsta
    deltagaren i fjol var elva år.

  360. Den äldsta, som hoppade av nu senast,
    var över 90-

  361. -och hade tagit alla högskoleprov
    sen de infördes.

  362. Och det finns oönskade konsekvenser:

  363. Unga som får ett mycket bra resultat
    på högskoleprovet under gymnasiet-

  364. -har ingen anledning att jobba på, de
    kommer in på den utbildning de vill.

  365. Nitton år är rimligt. Då kan de allra
    flesta elever göra högskoleprovet-

  366. -första gången i april
    i trean på gymnasiet.

  367. Om man har börjat gymnasiet tidigare
    kan man få dispens.

  368. Då kan du göra det
    när du är arton, eller sjutton.

  369. Första gången du kan göra det
    ska vara i trean i gymnasiet.

  370. Vi vill begränsa giltighetstiden
    till tre år i stället för dagens fem.

  371. Och vi vill
    att antalet giltiga prov begränsas.

  372. I dag är det fem år och två prov per
    år - du kan ha tio giltiga resultat.

  373. Också det slår oerhört hårt
    mot den breddade rekryteringen.

  374. Man tänker att man inte betalar
    så mycket för högskoleprovet-

  375. -men elever från studieovana hem
    gör högskoleprovet max två gånger.

  376. De med tio giltiga provresultat
    har akademikerföräldrar-

  377. -och vill in på läkarutbildningen.

  378. Vi menar
    att tre giltiga resultat är rimligt.

  379. Det vill säga ett per år i princip-

  380. -om det är begränsat till tre år.

  381. Man bör kunna vikta högskoleprovet.

  382. I dag består högskoleprovet
    av två lika stora delar:

  383. En verbal del
    och en logisk-matematisk del.

  384. Om du söker till
    en civilingenjörsutbildning-

  385. -borde man vikta
    den logisk-matematiska delen högre.

  386. Om du söker en humanistisk utbildning
    gör man tvärtom.

  387. Inte hej vilt,
    utan inom svenska mått och steg.

  388. UHR får bestämma hur man ska vikta,
    men vi berättar hur vi tycker.

  389. När det gäller lokalt beslutade
    urvalsgrunder säger vi att...

  390. Först: varför blir det 42 %? Jo,
    15 % måste gå till högskoleprovet-

  391. -och betygsgruppen
    måste vara störst - minst 43 %.

  392. Och då finns det 42 % kvar till
    de lokalt beslutade urvalsgrunderna.

  393. Betyg och högskoleprovsresultat kan
    i dag inte vara lokal urvalsgrund.

  394. Men det tycker vi-

  395. -om de används på ett annat sätt än
    i betygs- och högskoleprovsgruppen.

  396. Ett antal lärosäten
    vill kunna vikta betygen.

  397. Om jag fortsätter
    med civilingenjörerna.

  398. Där vill man ge speciell vikt åt
    elevens betyg i matematik och fysik.

  399. De är viktigast
    för civilingenjörsutbildningen.

  400. Så borde man kunna göra.

  401. Man borde också kunna kombinera
    egna urvalsgrunder-

  402. -med betyg eller högskoleprov.

  403. Man kan göra en intervju
    och titta på högskoleprovsresultatet-

  404. -och vikta det så att intervjun
    är 50 % och provresultatet 50 %.

  405. Men kan använda instrumenten
    som redan finns på ett nytt sätt.

  406. Det görs saker i dag
    vad gäller urvalsgrunder-

  407. -men vi vill ha fler möjligheter
    till lokalt beslutade urvalsgrunder.

  408. Det mest kända är väl intervjuerna
    till läkarutbildningen på KI.

  409. KI tar in ett antal personer till
    läkarutbildningen efter intervjuer.

  410. Bland kurser är den mest kända
    den juridiska översiktskursen i Lund.

  411. Det är en distanskurs,
    och alla som vill kommer in på den.

  412. De med de bästa resultaten på kursen
    får gå på juristprogrammet i Lund-

  413. -en av de svåraste utbildningarna
    att komma in på.

  414. Och man samarbetar.

  415. Arkitektprovet används av lärosäten
    som har en arkitektutbildning.

  416. Men vi tror
    att man borde använda sånt mer-

  417. -för man mäter nåt som man inte
    kommer åt med högskoleprov och betyg-

  418. -och det handlar om motivation.

  419. Det är den viktigaste komponenten
    kring hur det går för en student.

  420. Och motivation...

  421. En intervju eller ett prov
    gör att man känner:

  422. "Den här platsen fick jag. Någon såg
    mig och ville ge platsen till mig."

  423. Då har du en högre motivation
    än annars.

  424. Just nu pågår ett försök på Linné-
    universitet och Jönköpings högskola-

  425. -med antagningsprov
    till lärarutbildningen.

  426. Vissa säger att det är misslyckat
    - för alla som gör provet kommer in-

  427. -men det intressanta är att några
    inte kommer till antagningsprovet.

  428. De hade kommit in annars,
    men varför gör de inte det?

  429. Sovrar vi ut några som inte är
    motiverade att gå lärarutbildningen?

  430. De gör inte ens ansträngningen
    att komma till antagningsprovet.

  431. Speciella bestämmelser för dem med
    utländska meriter var en annan fråga.

  432. Där har vi sagt nej. Vi tror
    att det system vi föreslår fungerar-

  433. -både för sökande
    med svenska och utländska meriter.

  434. I Sverige har vi varit skeptiska
    till kvoter för speciella grupper.

  435. Men ibland ser man saker när man gör
    en sån här utredning, så vi säger-

  436. -att regelverket för behörighets-
    givande utbildningar måste ses över.

  437. I samband med flyktingströmmarna
    har man börjat ge sådan utbildningar.

  438. Det är inte alltid kristallklart vad
    en behörighetsgivande utbildning ger.

  439. Vad blir de utlovade och vad får de?
    Där behövs en översyn av regelverket.

  440. Så här ser förslaget ut i sin helhet.
    Men den bilden är helt oläslig.

  441. Ville några ta kort på den bilden?

  442. Det skulle inte jag göra!

  443. Och inte visa den
    när familjen frågar vad vi gjorde.

  444. "Vi såg på den här bilden."

  445. Den blir inte bättre
    ju längre man ser på den!

  446. Några konsekvenser av förslaget.

  447. Vad som krävs för att tillgodogöra
    sig en utbildning blir tydligare-

  448. -framför allt för dem som inte har
    den traditionella gymnasievägen in.

  449. För gymnasievägen är det
    tydligt redan i dag vad som krävs.

  450. Fler vägar in,
    framför allt genom omdömen för urval.

  451. Det faktum att behörighetsprovet
    ger ett omdöme-

  452. -innebär att de sökande
    kan hamna i två urvalsgrupper:

  453. De har omdömet från behörighetsprovet
    och kan göra högskoleprovet.

  454. I dag har nästan alla svenska elever
    både betyg och högskoleprov.

  455. De kan konkurrera
    på två olika ställen.

  456. Det här tycker folk olika saker om-

  457. -men vi tror att förändringarna i
    betygsurvalet minskar betygsstressen.

  458. Om man inte kan konkurrenskomplettera
    sjunker betygsstressen.

  459. Inte många utbildningar
    kommer att kräva högsta betyg.

  460. Andra säger att stressen ökar när man
    är så beroende av sitt första betyg.

  461. Man kan se det från två olika håll.

  462. Ansvaret för tillträdesfrågor
    ökar för de statliga lärosätena.

  463. Det blir nog förändringar
    i kursutbudet.

  464. Om inte franska steg fyra
    ger meritpoäng längre-

  465. -kommer det inte att behövas
    lika många fransklärare.

  466. Det är inte kul
    om man är gift med en!

  467. Det kan få konsekvenser vad gäller
    fördelningen mellan män och kvinnor.

  468. Vi ökar betygsgruppen
    och minskar högskoleprovsgruppen.

  469. Killar tar sig ofta in på
    högskoleprovet och tjejer på betyg.

  470. Hur många fler måste in i betygs-
    gruppen innan killarna får chansen?

  471. Killarna har betyg
    - men ofta lägre betyg än tjejerna.

  472. Det viktade högskoleprovsresultatet
    kan påverka vem som söker.

  473. Och hur mycket pengar kommer det
    att kosta? Vi säger 51 miljoner.

  474. Vi har ingen aning om det stämmer,
    ska jag säga.

  475. Men nåt ska man säga.
    Det kan bli 50, det kan bli 52.

  476. Det som kostar är att införa
    det nationella behörighetsprovet.

  477. Man måste ha en ganska omfattande
    försöksverksamhet.

  478. Det kostar nog 35 miljoner.

  479. Vi har inte bara chansat, men vi
    vet inte om det blir 35, 25 eller 45.

  480. Det är jättesvårt att säga.

  481. Vi föreslår att allt detta genomförs
    vid antagningen 2022.

  482. Det är rimligt att gymnasister vet
    vad som gäller när de tar studenten.

  483. Då blir det 2022. Det beror också på
    hur snabbt regeringen arbetar-

  484. -vad riksdagen och regeringen
    fattar beslut om, och så vidare.

  485. Hundratals gymnasister har mejlat.
    De frågar: "När börjar det gälla?"

  486. Egentligen:
    "Kommer det att gälla mig?"

  487. Vi föreslår
    inga övergångsbestämmelser.

  488. Från 2022 så gäller det här skarpt.

  489. De som har läst kurser
    för att få meritpoäng-

  490. -de förlorar meritpoängen 2022, och
    några kommer att bli rasande arga-

  491. -för att de läste franska steg fyra
    bara för att få meritpoäng.

  492. Jag har en sån dotter. Det är svårt
    nog när hennes mamma är fransklärare!

  493. När pappa föreslår att vi tar bort
    det blir det inte enklare!

  494. Men övergångsbestämmelser-

  495. -geggar till varje system
    så oerhört mycket-

  496. -så det är bättre att säga att
    det här kommer att gälla från 2022-

  497. -så har man rätt god tid på sig
    att planera hur man vill göra.

  498. Att giltighetstiden
    för högskoleprovet blir tre år-

  499. -det vill vi införa
    från och med våren 2019.

  500. Annars tar det så lång tid
    innan vi får skarpt läge.

  501. Det gäller bara den delen-

  502. -inte andra delar kring högskole-
    provet - bara giltighetstiden.

  503. Vi behöver försöksverksamhet
    för behörighetsprovet-

  504. -och en utvärdering av effekterna
    och kontinuerlig uppföljning.

  505. Det vi har lärt oss när vi tittar
    på gamla tillträdessystem är-

  506. -att ingen har räknat ut
    hur unga människor reagerar.

  507. De är fasansfullt effektiva
    med att hitta kryphål!

  508. Saker vi inte har tänkt på kommer
    att leda till oönskade konsekvenser.

  509. Man måste kunna justera. Ibland
    har vi fått konstiga situationer.

  510. Elever gör märkliga val
    för att komma in på utbildningar.

  511. Under en period var det bättre att
    hoppa av en kurs och bli underkänd-

  512. -än att ta den. Då hade man
    bättre möjlighet att komma in.

  513. Sånt vill vi inte ha, så vi föreslår
    en kontinuerlig uppföljning.

  514. Och det är vad vi föreslår.

  515. Tack så mycket!

  516. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Fler vägar till högre studier?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jörgen Tholin är docent i pedagogik och redogör för en utredning om nytt tillträdessystem till högskoleutbildning på grundnivå. Målet har varit att skapa ett öppnare och enklare system. I utredningen har man bland annat undersökt hur grundläggande behörighet ska kunna uppnås genom arbetslivserfarenhet. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Samhällskunskap
Ämnesord:
Antagning till högskolan, Högskolan, Högskoleadministration, Högskoleorganisation, Högskolepolitik, Högskoleutbildning, Högskolor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Medicinska aspekter på studie- och yrkesvägledning

Marina Jonsson och Marianne Parmsund från Centrum för arbets- och miljömedicin redogör för projektet "Hälsosam Yrkesdebut". De ger konkreta förslag på hur man kan arbeta med studie- och yrkesvägledning i skolan för elever med astma, allergier och andra sjukdomar. Eleverna ska få hjälp att välja yrke som passar hälsan de har. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Att leva och gå i skolan med en diagnos

Lars Andersson och Marianne Lättman-Masch föreläser om adhd och Aspergers syndrom med fokus på metoder och förhållningssätt. Lars utgår från sig själv, sina diagnoser och sitt arbete som adhd-coach och Marianne berättar om hur det är att leva med en man och ett barn med diagnoser. De ger tips på hur skolan, arbetskamrater och vänner kan hjälpa till genom struktur och tydlighet. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Fler vägar till högre studier?

Jörgen Tholin är docent i pedagogik och redogör för en utredning om nytt tillträdessystem till högskoleutbildning på grundnivå. Målet har varit att skapa ett öppnare och enklare system. I utredningen har man bland annat undersökt hur grundläggande behörighet ska kunna uppnås genom arbetslivserfarenhet. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Studiemedel för alla

Marie Holmberg och Karin Hurinský från Centrala studiestödsnämnden (CSN) presenterar nyheter om studieekonomiskt stöd. Den stora nyheten är studiestartsstödet som man hoppas ska nå ut till grupper som inte ser högre studier som ett realistiskt alternativ. Vi får en genomgång av vad man kan få ersättning för, alla bidrag och lån som finns att söka och regler kring dessa. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Musikalen som entreprenöriell katalysator

Balli Lelinge, universitetsadjunkt, har tittat på vad som händer när man flyttar lärandet utanför klassrummet och han har valt musikalen som verktyg. Genom att skapa en musikal från ingenting på fem dagar blir processen starkt deltagarorienterad och medskapande när elever och lärare samverkar. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss