Titta

UR Samtiden - Allas rätt till utbildning

UR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Om UR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Föreläsningar och samtal från konferensen "Allas rätt till utbildning" för yrkes- och studievägledare. Under konferensen behandlas frågor om vad som är viktigt för att kunna bistå på rätt sätt när elever ska göra studieval med hänsyn till medicinska aspekter, regelverk, diagnoser och studieekonomi. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Allas rätt till utbildning : Medicinska aspekter på studie- och yrkesvägledningDela
  1. Man ska få bättre information när man
    söker handelsprogrammet eller frisör.

  2. Då måste man upplysa om att man måste
    ha en stark rygg och schysta knän.

  3. Det krävs för att man ska orka jobba
    fram till pension.

  4. Vi tänkte börja med
    att ta en bakgrund till projektet-

  5. -men också en bakgrund
    till hur man kan tänka-

  6. -kring medicinsk studie-
    och yrkesvägledning.

  7. Det övergripande syftet för projektet
    var att minska risken-

  8. -att elever på gymnasieskolans
    yrkesprogram drabbas av arbetsskada-

  9. -under utbildningen
    och efter yrkesinträdet.

  10. Projektet startade 2013.

  11. Vi fick särskilda medel
    från landstinget.

  12. I den här projektgruppen
    är vi ganska många professioner:

  13. Läkare, yrkeshygieniker,
    sjuksköterska och psykolog.

  14. Det är bra med olika synsätt, och vi
    har god hjälp av referensgrupper.

  15. Det har vi haft både vid enkäter
    och vid rapportskrivningen.

  16. Det är personer från Skolverket
    och Sveriges vägledarförening-

  17. -elevhälsan, rektorer
    och Lärarförbundets gymnasiedel.

  18. Det har resulterat i dessa rapporter:

  19. "Arbetsskaderisker i yrken efter
    yrkesförberedande gymnasieprogram"-

  20. -och "Skolans insatser
    för en hälsosam yrkesdebut".

  21. Vi har två referens-ex att bläddra i.

  22. Sen kan man också ladda ner dem,
    om man vill ha dem-

  23. -på vår hemsida, camm.sll.se

  24. Där går det bra att ladda ner dem.

  25. Är det nån som vill ha pappers-ex
    så skickar jag det till er.

  26. Vi har också en broschyr-

  27. -och det ska räcka till alla utanför.

  28. Den får ni gärna ta.

  29. Det är en liten sammanfattning
    med förslag på hur man kan arbeta.

  30. Som sagt, det vi arbetar med
    på vår patientmottagning-

  31. -är att utreda samband
    mellan yrkesexponering och hälsa.

  32. Det vi märkte innan vi startade-

  33. -var att många unga människor kom
    till oss med yrkesrelaterade problem-

  34. -redan under utbildningen,
    som astma och eksem.

  35. Det är ju så att många yrken innebär
    en ökad risk för medicinska besvär-

  36. -och vissa personer är mer känsliga,
    vilket vi måste ta extra hänsyn till.

  37. Till exempel är det så att var tredje
    elev har en allergirelaterad sjukdom-

  38. -som eksem, astma eller allergisnuva
    som man ibland måste ta hänsyn till.

  39. Det beror på vilka besvär man har.

  40. Vi har hinder som diabetes,
    neurologiska funktionshinder-

  41. -och andra sjukdomar som påverkar.

  42. Det är viktigt att vi får rätt råd
    när vi ska välja vår utbildning.

  43. Det är viktigt att välja rätt yrke.

  44. Att välja fel yrke leder till sämre
    hälsa. Man kanske måste byta yrke.

  45. Det är kostsamt för individen,
    men också för samhället.

  46. Sen är det ju så att om man
    har allergi- och astmasjukdomar...

  47. ...måste man kanske tänka extra
    på vissa saker och exponeringar-

  48. -som kan vara besvärliga
    om de finns i yrket man väljer.

  49. Man kan vara allergisk mot djur.

  50. Man kan vara känslig för damm
    och partiklar som är triggerfaktorer.

  51. Starka dofter. Det här med handtvätt
    och eksem, till exempel.

  52. Kontakt med vissa livsmedel
    som man inte tål.

  53. Starka kemikalier-

  54. -och det här med härdplaster
    och såna saker som kan påverka.

  55. Ni kanske inte ser-

  56. -men det här är exempel på riskyrken
    för personer med astma och allergi.

  57. Vi säger inte att man inte ska jobba-

  58. -men det finns risker med de här
    yrkena när man har dessa sjukdomar.

  59. Den här är tagen från vår hemsida
    "Jobba frisk" där man kan få råd-

  60. -både som elev och i professionen
    när man jobbar med de här frågorna.

  61. Vi har fetmarkerat bara för att visa
    exempel på några av de här yrkena-

  62. -där man kan exponeras för saker-

  63. -som inte alltid är bra
    för dem som har de här sjukdomarna.

  64. Sen är det så
    att om man är väldigt motiverad-

  65. -och väldigt välinformerad-

  66. -så kan man klara av
    vissa av de här yrkena.

  67. Men man måste vara utbildad,
    använda skyddsutrustning och...

  68. ...teknik som kan skydda en.

  69. Sen är det så att olika yrken
    kan ha olika utformningar.

  70. Som i exemplet här,
    som metallarbetare.

  71. Det kan vara extremt påfrestande
    för huden-

  72. -men det kan vara ett rent arbete
    om man sitter framför datorn.

  73. Det är ju så att yrken förändras-

  74. -och det som var riskfyllt för tio
    år sen är inte lika riskfyllt i dag.

  75. Det är viktigt att vi
    håller oss a jour med förändringen-

  76. -och använder de skydd
    som faktiskt finns i dag.

  77. Gå gärna in på den här hemsidan.

  78. Det finns ju många "friskyrken" också
    för allergisjukdom-

  79. -och de finns också på vår hemsida.

  80. Man kan diskutera med eleverna vad de
    vill göra och vad de är bra på-

  81. -så att man kan ge lite exempel.
    Och här finns ni med!

  82. Medicinska kontroller är ingenting
    som ni specifikt sysslar med-

  83. -utan det ligger hos elevhälsan-

  84. -skolläkaren och vidare sen
    i företagshälsovården.

  85. Men vi vill presentera det här-

  86. -för att ni ska tänka efter
    och reagera-

  87. -och kanske inte ge det här rådet
    till en person som har astma-

  88. -som vill bli billackerare...

  89. Att man inte ska jobba med det yrket
    för att det innehåller härdplaster.

  90. Då blir det ett yrkeshinder och man
    kan bli förbjuden att jobba i yrket.

  91. Myndigheterna som styr att man
    ska göra medicinska kontroller-

  92. -är Arbetsmiljöverket,
    Transportstyrelsen-

  93. -och även Rekryteringsmyndigheten.

  94. Man har lite olika ansvar.

  95. Det finns även Strålskyddsmyndigheten
    och Livsmedelsverket.

  96. De här medicinska kontrollerna
    gör man före påbörjat arbete-

  97. -innan man går ut i praktik-

  98. -och sen periodvis
    under hela yrkeslivet.

  99. Det är lite olika
    hur ofta det behövs göras.

  100. Kontrollerna ska göras av en läkare-

  101. -som har specialistkompetens
    inom det här området.

  102. Det kan också vara bedömning
    av lämplighet och förarintyg.

  103. Varför behövs det här? Det är
    för att skydda individen från ohälsa.

  104. Men det kan också vara att skydda
    omgivningen om individen fallerar.

  105. Det kan ofta vara både och.

  106. Jag ska berätta om några yrken
    där de här riskerna finns-

  107. -om man jobbar
    med vissa exponeringar-

  108. -och där de medicinska kontrollerna
    görs eller ska göras.

  109. Yrken med exponering
    för fibrosframkallande damm:

  110. Kvarts, asbest och eldfasta,
    keramiska fibrer.

  111. Det kan vara inom byggnadsarbete,
    om man jobbar som stenhuggare-

  112. -gjutare och blästrare.

  113. Ett medicinskt hinder
    kan vara lungsjukdom.

  114. Det kan vara om man har astma,
    KOL eller tuberkulos.

  115. Rökning ökar risken för försämring-

  116. -om man också har en astmasjukdom
    eller en lungsjukdom.

  117. Något mer man kan exponeras för
    är bly eller kadmium.

  118. De som gör det är målare, plåtslagare
    och renoveringsarbetare.

  119. Elektronikåtervinnig.

  120. Och hinder där kan vara
    om man har en nedsatt njursjukdom.

  121. Då är man specifikt känslig.
    En blodsjukdom också.

  122. Sen är det härdplaster.
    Isocyanater, till exempel-

  123. -om man jobbar som billackerare.

  124. Även tandläkare utsätts för
    härdplaster, och tandtekniker.

  125. Och de nya yrkena, nagelterapeuter
    och ögonfransstylister.

  126. Båtbyggare, byggnadsarbetare,
    målare och reliningsarbetare.

  127. Där är det astma och kronisk
    obstruktiv lungsjukdom, KOL-

  128. -allergi och annan överkänslighet
    och eksem.

  129. Då kan man gå in och titta
    i den medicinska kontrollen-

  130. -och det är inte er huvuduppgift-

  131. -men reagera om ni har elever
    och studenter med de här sjukdomarna.

  132. Man kanske inte
    ska råda till det här yrket.

  133. Sen är det
    vibrationsexponerade yrken.

  134. Det är arm, hand eller helkropp.

  135. Det är olika
    hur man använder maskinerna.

  136. Det är ganska många yrken
    som använder vibrationsverktyg.

  137. Byggnadsarbetare, betongarbetare,
    elektriker, verkstadsarbetare-

  138. -stenhuggare, trädgårds-
    och anläggningsarbetare, tandläkare.

  139. Tandtekniker och fordonsförare.

  140. Vår yrkeshygieniker berättade...

  141. Det här har ju visats lite på tv.

  142. I Örebro har de faktiskt gjort
    en film kring det här med vibration-

  143. -och den kan man använda
    i sin undervisning.

  144. Gå in på arbets- och miljömedicin.

  145. Det är en bra film där unga
    har drabbats av vibrationsproblem-

  146. -till exempel nedsatt känsel
    i sina händer och armar.

  147. Jag skulle komma till
    vad vår yrkeshygieniker berättade.

  148. Hon berättade om en ung pappa
    som hade kommit till mottagningen-

  149. -och var nybliven pappa
    och vågade inte hålla sitt barn-

  150. -då han tappat känseln i händerna.

  151. Han var rädd för att tappa
    eller ta i för mycket. Fruktansvärt.

  152. Man kan vara extra känslig
    om man har vissa sjukdomar.

  153. Det finns regler för hur länge man
    får hålla på med vibrationsverktyg.

  154. Håller man på tillräckligt länge
    så kan alla bli skadade.

  155. Men de som är extra känsliga
    är de som har vissa kärlsjukdomar.

  156. Man får de här vita fingrarna.
    Med reumatisk sjukdom är man känslig.

  157. Har man diabetes är man extra känslig
    liksom ämnesomsättningssjukdom.

  158. Om man har rygg- och nackbesvär,
    nervsjukdomar, köld- och brännskada-

  159. -eller om man medicinerar
    så att man har sämre blodtillförsel.

  160. Sen finns det skydd för det här.
    Det finns handskar och såna saker.

  161. Det är viktigt att använda det och
    att arbetsgivaren håller på reglerna-

  162. -hur länge man får använda verktygen.

  163. Sen är det yrken som ställer krav på
    fullgod hälsa och arbetsförmåga.

  164. Det är brandmän, rök- och kemdykare-

  165. -vanliga dykare och de som jobbar
    med höjder i master och så.

  166. Där måste man ha fullgod hälsa-

  167. -och man gör regelbundna kontroller.

  168. Medicinska hinder kan vara hjärt-
    och kärlsjukdom, lungsjukdomar-

  169. -blodsjukdomar, diabetes och övervikt
    som gör det svårt att röra sig.

  170. Vissa neurologiska sjukdomar.
    Om man har nedsatt rörelseförmåga.

  171. Om man har påverkan på syn och hörsel
    kan det vara svårt i de här yrkena.

  172. Neuropsykiatriska hinder
    och svåra psykiska problem-

  173. -och även om man har beroende-
    och missbruksproblem.

  174. Nattarbete är också en av riskerna-

  175. -som Arbetsmiljöverket har i sina...

  176. Att jobba natt är en risk, och även
    skiftarbete som omfattar natt.

  177. Det kan vara nyhetsmedia, transport,
    sjukvård, hotell och restaurang-

  178. -eller om man jobbar som bagare.

  179. Och vilka är riskerna? Diabetes och
    svårhanterade, kroniska sjukdomar-

  180. -där det är viktigt att få sova.

  181. Det är viktigt för alla, men rutiner
    kan vara extra viktigt för vissa.

  182. Ni ser här: Missbruk...

  183. Transportstyrelsen har också krav.
    Det är yrken med krav på förarbevis.

  184. Där är det viktigt att ha god hälsa.

  185. De som jobbar i lokaltrafiken
    som fordonsförare...

  186. Om man jobbar med buss,
    lastbil, taxi och vid järnvägen.

  187. Om man jobbar på sjön eller i flyget.

  188. Där är det också en hel del sjukdomar
    som kan vara hinder.

  189. Man bör göra kontroller.

  190. Sen har vi polisväsendet
    som styrs av Rekryteringsmyndigheten.

  191. Där gör man också
    periodvis återkommande tester.

  192. Och många sjukdomar påverkar
    möjligheten att bli anställd-

  193. -i försvarsmakten och polisväsendet.

  194. De har krav på personliga egenskaper-

  195. -som lyhördhet, ansvarstagande
    och stresstålighet.

  196. Det finns hinder här också.
    Hjärt- och kärl, lungsjukdomar.

  197. Det är flera stycken jag radar upp-

  198. -och det är sjukdomar som kan
    vara hinder för de här yrkena.

  199. Det är inte alltid så,
    utan det beror på graden av problem.

  200. Men har man astma så får man inte
    jobba med härdplaster.

  201. Som ni såg så berörs många yrken
    av medicinska krav.

  202. Reglerna gäller i många fall
    under utbildning och under praktiken-

  203. -och rektorn är då ansvarig,
    tillsammans med arbetsgivaren.

  204. Det här reglerna omfattar
    både yrkesläraren och eleven.

  205. Medicinsk studie- och yrkesvägledning
    kan underlätta det här...

  206. ...och där är ni otroligt viktiga,
    tillsammans med elevhälsan.

  207. För ska man byta yrke
    så kostar det ganska mycket.

  208. Sen finns ju
    Skolverkets allmänna råd-

  209. -om hur man bör arbeta
    med studie- och yrkesvägledning.

  210. Det står faktiskt i skollagen-

  211. -att eleverna har rätt att få
    tillgång till personal med kompetens-

  212. -så att de får sina behov
    av vägledning tillgodosedda.

  213. Personalen ska ges möjlighet till
    kompetensutveckling. Ni är många här.

  214. Huvudmannen ser till att verksamheten
    tillhandahåller kompetens-

  215. -för att tillgodose elevernas behov
    av studie- och yrkesvägledning...

  216. ...och fortlöpande kartlägger
    kompetensutvecklingsbehovet-

  217. -för personal som arbetar med
    studie- och yrkesvägledning.

  218. För att kunna erbjuda studie- och
    yrkesvägledning av bra kvalitet...

  219. ...krävs det att man har kunskap om
    funktionsnedsättningar-

  220. -och hur de kan påverka
    elevens framtid eller vardag.

  221. Det står mer i yrkesvägledningen-

  222. -och den kan man ladda ner.

  223. Studie- och yrkesvägledning
    måste utgå från elevens behov-

  224. -och anpassas för att stödja eleven-

  225. -att gå vidare i sin valprocess
    och kunna genomföra sina beslut-

  226. -för att välja gymnasium.

  227. Eleven bör få insikt om sina förmågor
    och begränsningar.

  228. Vad är man bra på?

  229. Och studie- och yrkesvägledning bör
    se till att eleven får information-

  230. -även om arbetslivets krav
    inom vissa yrken.

  231. Som de här medicinska kontrollerna.

  232. Ni kanske inte jobbar så mycket-

  233. -efter den här vägledningen
    för elevhälsan, men där står ni med.

  234. I vägledningen för elevhälsan,
    som uppdaterades 2016-

  235. -står det att det finns miljöer
    vid arbetsplatsförlagt lärande-

  236. -och i vissa yrkesprogram, där elever
    med svåra allergier och astma-

  237. -kan utsättas för risker.

  238. Det krävs att skolan gör risk-
    bedömningar och ibland kontroller.

  239. Ni är jätteviktiga.

  240. Det är viktigt
    att ni samarbetar med elevhälsan.

  241. Sen står det också...

  242. ...vad det gäller utbildning
    till studie- och yrkesvägledare-

  243. -att studenterna
    ska visa förmåga att analysera-

  244. -och förstå individers yrkesval-

  245. -samt utifrån den förmågan
    identifiera deras behov av stöd.

  246. Och visa förmåga
    att tillämpa olika teorier-

  247. -utifrån individers
    och gruppers behov.

  248. Och visa förmåga att i samarbete
    med andra utveckla stödinsatser-

  249. -för människor med särskilda behov.

  250. Där menar vi att studie-
    och yrkesvägledning finns, men...

  251. I utbildningen i dag-

  252. -finns det inget kring medicinsk
    studie- och yrkesvägledning.

  253. Det fanns ett ämne för ett antal
    år sen, men inte nu längre.

  254. Men vi ska få komma till Stockholms
    universitet på en valbar kurs-

  255. -och vi är jätteglada för det.

  256. Men i utbildningen i Umeå och Malmö
    finns ingenting om funktionshinder.

  257. Det känns ganska anmärkningsvärt.

  258. Hur är det med eleverna?
    Vad säger de? Bamse har jag här.

  259. "Bamse" är ett Stockholmsprojekt
    som har pågått sen 1994-

  260. -och när de här ungdomarna var 16 år,
    2013-

  261. -frågade vi om de fick information
    om yrkesval om de hade allergier.

  262. Bara 5% upplevde att de hade fått
    information utifrån sin hälsa-

  263. -och vad de bör tänka på inför
    yrkesvalet. Det är deras uppfattning.

  264. Sen kanske de har fått det.

  265. Då kommer vi till resultatet,
    och då får Marianne här fortsätta.

  266. Då ska jag redogöra för vårt projekt-

  267. -för det ni har fått reda på nu
    är vackra ord om hur det ska vara.

  268. Så kanske det är också, men vi ville
    se hur det såg ut för Stockholms län.

  269. Därför fick vi anslag för projektet-

  270. -och vi har gjort en genomgång
    av olika studieinriktningar-

  271. -och riskerna där, och sen har vi
    gjort en enkät till skolorna.

  272. Vi såg att det i Stockholm 2014-

  273. -fanns 53 gymnasieinriktningar
    som riktade sig mot yrkeslivet.

  274. Vi gick igenom både
    fysikaliska och psykosociala risker-

  275. -och sen tittade vi på hur många
    elever det var på respektive område.

  276. Vi såg att på 32 av 53 inriktningar-

  277. -finns det inslag som kan leda till
    medicinsk kontroll under yrkeslivet.

  278. I 12 av inriktningarna
    kan det krävas tjänstgöringsintyg-

  279. -och på 13 inriktningar,
    där en tredjedel av eleverna går-

  280. -så finns det risk att drabbas av
    yrkesskada redan under studietiden-

  281. -bland annat på bygg och anläggning,
    fordon, frisör, musikinriktning-

  282. -naturbruk, restaurang
    och vård och omsorg.

  283. Syftet var att undersöka hur
    medicinsk yrkesvägledning genomförs-

  284. -och hur man jobbar med arbetsmiljö-
    undervisning och hälsorisker...

  285. ...för att få en djupare förståelse
    för hur det här fungerar.

  286. Vad är medicinsk yrkesvägledning?

  287. Det är vår egen definition
    av det begrepp ni redan har hört.

  288. Det är ett sätt att uppmärksamma-

  289. -elevens medicinska förhållanden-

  290. -och minska risken att eleven
    drabbas av ohälsa i yrkeslivet.

  291. Det kan handla om allergier.

  292. Eleven ska tidigt göras uppmärksam på
    vilka risker som kan finnas-

  293. -så att man undviker såna yrken
    som inte passar den ohälsa man har.

  294. Vi gjorde en enkät
    till alla grundskolor-

  295. -och gymnasier
    med yrkesinriktad utbildning.

  296. Vi fick svar från 1 100 rektorer-

  297. -studie- och yrkesvägledare,
    yrkeslärare och skolsköterskor.

  298. Vi gjorde också fokusgruppsintervjuer
    för att öka förståelsen för svaren.

  299. Enkäter har ganska låg svarsfrekvens-

  300. -så det är ganska normal frekvens.

  301. Det var studie- och yrkesvägledare
    som i högst utsträckning svarade.

  302. Ni känner er mest berörda av
    frågorna. Rektorerna svarade minst.

  303. Nåt som var gemensamt för alla
    yrkesgrupperna när de svarade-

  304. -på hur viktigt det är med medicinsk
    studie- och yrkesvägledning...

  305. ...var att alla svarade att det
    var viktigt eller mycket viktigt.

  306. Frågan är hur det funkar i praktiken.

  307. Då svarade många
    att det saknas riktlinjer.

  308. Man vet inte om det finns riktlinjer.
    Det gäller alla yrkesgrupper.

  309. Rektorerna svarade i högre
    utsträckning att de delegerar det-

  310. -till dem som ska jobba med frågorna,
    som elevhälsa och yrkesvägledare.

  311. Man gör sällan kontroller på att det
    utförs utan litar på att det görs.

  312. De flesta studie- och yrkesvägledare
    och skolsköterskor saknade kompetens-

  313. -inom området medicinsk SYV.

  314. Man läser och söker information
    på egen hand för att lära sig mer.

  315. Det råder osäkerhet om vem som
    ansvarar för medicinska kontroller-

  316. -och här var det också så att
    rektorerna sa att det fanns rutiner-

  317. -även för att följa upp.

  318. För att fördjupa enkätsvaren,
    då olika yrkesgrupper svarade olika-

  319. -bjöd vi in alla som svarat
    på enkäten att delta i en fokusgrupp-

  320. -för att prata mer om det här.

  321. Vi fick flest intresserade
    från er yrkeskategori.

  322. Vi hade grupper med studievägledare,
    sköterskor och yrkeslärare.

  323. Några rektorer hörde av sig-

  324. -men vi lyckades inte hitta
    en gemensam tid för en rektorsgrupp.

  325. Det var både kommunala skolor
    och friskolor som var med.

  326. Alltihop omfattade Stockholms län
    och de kom från olika kommuner.

  327. Vi visade definitionen av medicinsk
    studie- och yrkesvägledning...

  328. ...som jag visade tidigare och sen
    fick man resonera kring begreppen.

  329. Hur jobbar man med de här frågorna?

  330. Hur samarbetar olika yrkeskategorier?

  331. Hur tar man reda på och hanterar
    frågor kring elevers hälsa-

  332. -och kring sekretess och attityder
    både från lärare och elever?

  333. Hur jobbar man med arbetsmiljö
    och ansvarig organisation?

  334. Vi frågade hur en idealisk situation
    skulle se ut.

  335. Och hur jobbar man med arbetsmiljö
    och hälsorisker?

  336. Vi fann fyra områden
    som man betonade särskilt-

  337. -som vi betecknade som styrning,
    samarbete, väl underbyggda val-

  338. -och förbättringsförslag.

  339. Man saknade riktlinjer.

  340. Det gäller både
    att man saknar det från Skolverket-

  341. -och i skolan där det inte är tydligt
    vem som ansvarar för vad.

  342. En SYV:are sa: "Det står inte
    att man 'ska', utan att man 'kan'"-

  343. -och när det står 'kan' gör rektorer
    som de vill och har ekonomi till."

  344. Sen fann vi att det är som en egen ö-

  345. -det här med studie-
    och yrkesvägledning och elevhälsan.

  346. De upplever att ledningen
    utgår från att man gör det man ska-

  347. -och att läroplanen följs.

  348. Det krävs att man är självständig
    och nästan är som en egen företagare.

  349. Ingen lägger sig i förutom det här
    med planen som man fått delegerad.

  350. En annan säger att det är skillnad på
    400-500 elever och dubbelt så många.

  351. Det är viktigt att veta sitt uppdrag.
    Man har olika förutsättningar.

  352. Hos yrkeslärare fanns det mycket
    frustration, för de kommer in sent.

  353. Eleverna går redan på utbildningen-

  354. -och börjar upptäcka
    att hälsoaspekter spelar in.

  355. Då står de där
    och försöker hjälpa på bästa sätt.

  356. Här fick vi exempel på hur skolor
    hanterar elever med problem.

  357. Hur ska man göra då? Ofta försöker
    läraren själv hitta en lösning-

  358. -eller så kommer det direktiv
    uppifrån hur man ska göra.

  359. En restauranglärare säger:

  360. "Vi försökte styra om
    från kök till matsal"-

  361. -"för att hon inte skulle behöva
    tvätta händerna hela tiden."

  362. En frisörlärare: "Om nån är allergisk
    tar de klippningen."

  363. "Sen tar nån annan färgningen."

  364. "Men jag har kunskaperna. Bland
    övriga kollegor har inte många det."

  365. En tredje yrkeslärare
    pratar mer om skolans ledning.

  366. "Man vill ju behålla eleverna,
    för man är rädd om skolpengen."

  367. Då försöker man hitta lösningar.

  368. Skolsköterskorna prata mycket om
    att man vill jobba förebyggande.

  369. "Jag vill jobba förebyggande
    och hälsofrämjande."

  370. Man kan fundera kring om man har
    500 elever eller 1000 elever.

  371. Förutsättningarna är olika
    när det gäller förebyggande arbete-

  372. -när det är mycket som skolsköterskan
    måste göra, som elevsamtal.

  373. Det var vanligt att sköterskor
    och yrkesvägledare jobbade deltid-

  374. -på flera olika skolor.

  375. Ibland kan de samarbeta-

  376. -men vi fick exempel på att schemat
    är lagt så att de aldrig träffas.

  377. De är inte där samtidigt-

  378. -och då minskar ju förutsättningarna
    för ett bra samarbete.

  379. Vissa hade försökt att från
    grundskolan få kontakt med gymnasiet-

  380. -för att föra över information
    om elever som kan få problem-

  381. -men det är svårt eftersom eleverna
    flyttar till så många olika skolor.

  382. Det fanns en önskan att göra gott.

  383. En annan fråga var sekretessen.

  384. På en del skolor funkade det jättebra
    mellan elevhälsa och yrkesvägledare.

  385. De kommunicerar, vet om gränserna-

  386. -och på många håll ingår studie-
    och yrkesvägledaren i elevhälsan.

  387. På andra ställen var det känsligt.
    En SYV:are sa:

  388. "'Varför ska du veta det här?' Skol-
    sköterskorna förstår inte vår roll."

  389. "Vi måste kunna hjälpa eleverna."

  390. Sekretessen blev ett känsligt ämne.
    Det löste man på väldigt olika sätt.

  391. Båda yrkeskategorierna pratar om
    att man vill samarbeta mer-

  392. -kring det här.

  393. Ska det funka bra
    så behöver man samarbeta.

  394. Nåt som kännetecknar de intervjuade
    är att de vill göra ett bra jobb.

  395. De vill hjälpa eleverna
    och bidra till ett välgrundat val.

  396. Man hamnar i dilemmat hur mycket
    man ska säga eller hindra-

  397. -eller varna för saker och ting.

  398. Man vill inte döda individens dröm,
    men måste medvetandegöra dem.

  399. Att prova på kan vara ett bra sätt.

  400. Det måste ske tidigare än årskurs 9,
    så att man får in tankesättet.

  401. Så att inte eleven bygger upp sin
    dröm och sen får ett slag i magen:

  402. "Nej, det går inte." Har man kunskap
    innan så är det bättre.

  403. En del bjuder in till samtal-

  404. -och lotsar vidare till sköterskan-

  405. -så att man har rutiner för att
    samarbeta när det gäller yrkesval.

  406. Här är en yrkeslärare igen,
    som pratade mycket om det här:

  407. "Jag tycker att man ska ge bättre
    information om vad som krävs."

  408. "Man måste ha en schyst rygg
    och starka knän, för de tar stryk."

  409. "Det här krävs för att du ska orka
    jobba tills du går i pension."

  410. Det här tyckte man var jobbigt.
    De fanns ju redan hos yrkeslärarna.

  411. De borde ha fått information före.

  412. Skolverket har den här fina devisen:

  413. "Det gäller våra elevers framtid.
    Hjälp dem göra väl underbyggda val."

  414. Det ligger i linje med
    vad våra informanter sa.

  415. Vad gäller förbättringsförslag
    önskar man mer stöd från ledningen.

  416. Man vill börja informera om arbetsliv
    och yrken tidigt-

  417. -så att det kan följa eleverna.

  418. Vi fick ett exempel där man gick ut
    till elever i trean redan-

  419. -och började prata om yrkesdrömmar.

  420. Då kan man få in både drömmar-

  421. -och om det finns några hinder
    på ett tidigt stadium.

  422. Nåt som efterlyses är bra
    informationsmaterial på webben-

  423. -så att elever och föräldrar
    och även ni kan hitta bra material.

  424. Man önskar att man hade färre elever-

  425. -så att man hann med
    både det som måste göras-

  426. -och att jobba förebyggande.

  427. Sammanfattningsvis, från både enkäten
    och intervjuundersökningen, fann vi-

  428. -att det behövs riktlinjer
    för medicinsk yrkesvägledning-

  429. -och hur arbetsmiljöundervisningen
    går till, och vem som har ansvaret.

  430. Det behövs ett ökat samarbete mellan
    de grupper som vill samarbeta mer-

  431. -och det behövs utbildning.

  432. Det har funnits ett visst inslag
    av medicinska frågor på utbildningen-

  433. -som inte längre är obligatoriskt.

  434. Det finns en valbar kurs i Stockholm-

  435. -men det här är nånting
    man vill ha fortbildning inom.

  436. Det behövs tydligare rutiner
    kring arbetsmiljöarbetet.

  437. De yrkeslärare som brinner för
    arbetsmiljön och har kunskap om det-

  438. -för det vidare till sina elever,
    men alla kollegor gör inte det.

  439. Många har ingen formell utbildning
    men är duktiga hantverkare.

  440. De är förebilder för eleverna-

  441. -även om det finns regler
    för arbetsmiljö och utrustning.

  442. Om inte läraren använder det,
    gör inte eleverna det.

  443. Det finns ingen arbetsmiljökunskap
    utan det genomsyrar allt-

  444. -och det bygger på
    att läraren har kunskaper-

  445. -som eleverna kan ta till sig.

  446. Och att de har med sig det här
    samarbetet till praktikplatserna.

  447. Skolan kan ställa krav-

  448. -och ha kontroll över
    att arbetsmiljöfrågorna sköts också.

  449. Vi fick en del ruggiga exempel från
    de lärare som deltog i grupperna.

  450. De med mycket på hjärtat deltar.

  451. Inom vård och omsorg hade man svårt
    att hitta bra praktikplatser-

  452. -så ibland kom eleverna tillbaka
    och visste mer än handledarna.

  453. Man hamnar kanske på ett äldreboende
    utan yrkesutbildad personal-

  454. -som kan förmedla
    och handleda eleverna på rätt sätt.

  455. Det här gäller både innan
    man väljer yrke, under utbildningen-

  456. -och när man ska ut i arbetslivet.

  457. Har man inte rätt kunskaper
    är det svårt att jobba rätt-

  458. -och tänka på sin hälsa
    och jobba förebyggande.

  459. Vad kan då ni göra
    i samarbete med elevhälsan?

  460. Det är att trycka på skolledningen
    om riktlinjer om ni inte har det.

  461. Hur ska man jobba med frågorna?
    Riktlinjer och rutiner som följs-

  462. -som man följer upp.

  463. Att man ger elever och föräldrar
    mer information om hälsorisker.

  464. Här har föräldrarna en viktig roll.

  465. Att man bjuder in dem på ett bra sätt
    till informationskvällar.

  466. Yrkesvägledaren och elevhälsan
    kanske träffar föräldrar och elever-

  467. -och erbjuder individuella samtal.

  468. Man ska börja med frågorna tidigt.

  469. Att man jobbar mer mellan grupperna,
    som har ett viktigt samarbete.

  470. Och planerar för att medicinska
    kontroller genomförs-

  471. -på rätt sätt och att det görs
    både för elever och personal.

  472. Ska det göras i vissa yrken
    så måste även lärarna göra det.

  473. Kan vi bidra med nånting här, och hur
    kan man förbättra om det behövs?

  474. Det finns möjlighet nu
    att ställa frågor en stund.

  475. Här kommer våra kontaktuppgifter, men
    de läggs ut på konferensens hemsida-

  476. -så de kommer att finnas där.

  477. Jag tänker att vi tackar Marina
    och Marianne med en stor applåd.

  478. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Medicinska aspekter på studie- och yrkesvägledning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Marina Jonsson och Marianne Parmsund från Centrum för arbets- och miljömedicin redogör för projektet "Hälsosam Yrkesdebut". De ger konkreta förslag på hur man kan arbeta med studie- och yrkesvägledning i skolan för elever med astma, allergier och andra sjukdomar. Eleverna ska få hjälp att välja yrke som passar hälsan de har. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Utbildnings- och yrkesval
Ämnesord:
Studievägledning, Undervisning, Yrkesval
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Medicinska aspekter på studie- och yrkesvägledning

Marina Jonsson och Marianne Parmsund från Centrum för arbets- och miljömedicin redogör för projektet "Hälsosam Yrkesdebut". De ger konkreta förslag på hur man kan arbeta med studie- och yrkesvägledning i skolan för elever med astma, allergier och andra sjukdomar. Eleverna ska få hjälp att välja yrke som passar hälsan de har. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Att leva och gå i skolan med en diagnos

Lars Andersson och Marianne Lättman-Masch föreläser om adhd och Aspergers syndrom med fokus på metoder och förhållningssätt. Lars utgår från sig själv, sina diagnoser och sitt arbete som adhd-coach och Marianne berättar om hur det är att leva med en man och ett barn med diagnoser. De ger tips på hur skolan, arbetskamrater och vänner kan hjälpa till genom struktur och tydlighet. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Fler vägar till högre studier?

Jörgen Tholin är docent i pedagogik och redogör för en utredning om nytt tillträdessystem till högskoleutbildning på grundnivå. Målet har varit att skapa ett öppnare och enklare system. I utredningen har man bland annat undersökt hur grundläggande behörighet ska kunna uppnås genom arbetslivserfarenhet. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Studiemedel för alla

Marie Holmberg och Karin Hurinský från Centrala studiestödsnämnden (CSN) presenterar nyheter om studieekonomiskt stöd. Den stora nyheten är studiestartsstödet som man hoppas ska nå ut till grupper som inte ser högre studier som ett realistiskt alternativ. Vi får en genomgång av vad man kan få ersättning för, alla bidrag och lån som finns att söka och regler kring dessa. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

De bjuds in för att skriva i de fina tidskrifterna

Johanna Stadmark, forskare i geologi vid Lunds universitet, visar undersökningar som pekar på mångfaldsbrister inom de högre lärosätena och resonerar kring resultaten. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss