Titta

UR Samtiden - Allas rätt till utbildning

UR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Om UR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Föreläsningar och samtal från konferensen "Allas rätt till utbildning" för yrkes- och studievägledare. Under konferensen behandlas frågor om vad som är viktigt för att kunna bistå på rätt sätt när elever ska göra studieval med hänsyn till medicinska aspekter, regelverk, diagnoser och studieekonomi. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Allas rätt till utbildning : Studiemedel för allaDela
  1. Med studiestartsstödet ska arbetslösa
    utan gymnasiekompetens-

  2. -kunna komma i gång med sina studier
    utan att behöva låna pengar.

  3. CSN har en vision
    om att göra det möjligt att studera-

  4. -och vi ska berätta
    om den ekonomiska delen-

  5. -som man kan få möjlighet
    att få hjälp med när man studerar.

  6. Jag heter Marie, som sagt var,
    och jobbar som studiestödsutredare-

  7. -och informationsansvarig
    för Stockholmskontoret.

  8. Och med mig har jag...

  9. Karin Hurinsky heter jag, och jag
    är med i dag från Gävlekontoret.

  10. Jag är också studiestödsutredare, och
    informationsansvarig uppe i Gävle.

  11. Vi ska berätta lite om möjligheten
    till ekonomisk hjälp.

  12. Och som hon berättade
    så är ni ju en väldigt blandad skara.

  13. Det vi får göra är att prata lite
    om allt möjligt, helt enkelt.

  14. Dels studiehjälp för dem som är under
    tjugo år, i grundskola och gymnasium.

  15. Och sen om studiemedel
    för dem som är över tjugo år-

  16. -och läser
    på grundskole- och gymnasienivå.

  17. Sen tänkte vi prata om det nya
    som de presenterade i vårbudgeten.

  18. Studiestartsstödet.
    Och sen tänkte vi bara nämna lite-

  19. -om vilket stöd och vilken support
    vi har för er studievägledare-

  20. -så att ni kan få hjälp
    om det händer nåt.

  21. Vi börjar med studiehjälp
    för personer under tjugo.

  22. Studiehjälp kan man få från kvartalet
    efter att man fyller sexton år.

  23. Man har barnbidrag fram till dess,
    och om man studerar-

  24. -har man rätt att få studiehjälp.
    1 050 kr, samma som barnbidraget.

  25. Man har rätt att få det till det
    första halvåret när man fyller tjugo.

  26. Från vecka 27 det året man fyller
    tjugo tar studiemedlet över.

  27. Det gäller för dem som läser
    på grundskola eller gymnasienivå.

  28. Läser man på högskola eller uni-
    versitet är det studiemedel direkt.

  29. Det kan vara bra att skilja på det.
    Man behöver inte ansöka-

  30. -utan ni rapporterar till oss att de
    är i studier, att de läser på heltid.

  31. Då är det oftast automatiskt.
    Det finns väl några få undantag-

  32. -men annars går det med automatik.

  33. Studietakten är som sagt heltid.

  34. Man kan inte få studiehjälp om man
    läser t.ex. halvtid eller 75 procent.

  35. Det finns undantag.
    Om man har en sjukdom-

  36. -eller om man
    har en funktionsnedsättning-

  37. -och lägger ner
    så mycket tid som man kan-

  38. -men ändå inte kan läsa heltid-

  39. -så kan vi göra bedömningen
    att de ändå har heltidsstudier.

  40. Så det finns ett litet undantag:
    sjukdom eller funktionsnedsättning.

  41. Annars är det heltid som gäller
    för studietakten.

  42. Om man läser på Komvux och är under
    tjugo år gäller också heltidsstudier.

  43. Då är det en genomsnittsberäkning
    på tjugo poäng per vecka.

  44. Gör ni en studieplan,
    så räkna veckor och antal poäng.

  45. Minst tjugo poäng per vecka,
    så blir det heltid.

  46. Det rapporterar ni till oss.

  47. Läser de deltid
    rapporterar man ett "D".

  48. Då har man inte rätt
    till de 1 050 kronorna, helt enkelt.

  49. Man kan ju bli sjuk när man studerar,
    ungefär som när man arbetar.

  50. Är man sjuk har man rätt
    att behålla studiehjälpen.

  51. Ni rapporterar inte avbrott, för då
    tror ju vi att de har slutat studera.

  52. Då kanske vi drar in studiehjälpen.
    De har rätt att behålla den.

  53. Ni har rätt att kräva in läkarintyg
    om det gäller en längre period-

  54. -eller om det är upprepad frånvaro.

  55. Man kan tänka
    ungefär som när man arbetar själv.

  56. Men det är viktigt
    att ni inte rapporterar avbrott-

  57. -för då tolkar vi det
    som att de inte studerar alls.

  58. Den ogiltiga frånvaron
    brukar vara ett diskussionsämne.

  59. Ibland är vi på mässor
    med gymnasieungdomar-

  60. -och då är det oftast det de kommer
    och frågar oss om. Sin frånvaro.

  61. Grunden är att den ska uppgå
    till minst fyra timmar på en månad.

  62. Det ska vara ett mönster. Man ska se-

  63. -att det är en elev
    som kanske inte sköter sina studier.

  64. Vi vill helst att ni rapporterar in
    minst 30 dagar åt gången.

  65. Men det är okej efter femton dagar,
    om man ser ett mönster redan då.

  66. Gärna en längre period. Det ska vara
    upprepat, man ska se ett mönster.

  67. Och det ska vara minst fyra timmar.

  68. Ni skickar in ett frånvarounderlag
    till oss när det väl händer.

  69. Och så utgår vi från det, och så ser
    vi om vi ska dra in studiehjälpen.

  70. Man kan även söka lite annat när man
    läser på grundskola och gymnasium.

  71. Det är bland annat extra tillägg-

  72. -som är till för de elever
    som har inkomstsvaga hushåll.

  73. Vi tittar på elevens inkomst
    och på föräldrarnas inkomst.

  74. Har de en beskattningsbar inkomst?

  75. Vi ska inte räkna med bidrag
    eller såna delar-

  76. -utan bara den inkomst man skattar
    för. Om den är under 125 000-

  77. -så kan det vara så
    att de har rätt till ett tillägg-

  78. -för att förstärka sin ekonomi.

  79. Det varierar mellan 285 kr
    och 855 kr.

  80. Vi har tre intervall på olika
    inkomstnivåer som man går efter.

  81. Och det är i det läsåret man läser.
    Läser man då 2016-2017-

  82. -så är det från den 1 juli 2016
    till den 30 juni 2017-

  83. -som man ska uppskatta sin inkomst.

  84. Men den möjligheten finns.
    De kan söka extra på gymnasienivå.

  85. Sen finns det ju även inackorderings-
    tillägg. På kommunala skolor...

  86. ...är det hos kommunen
    man söker inackorderingstillägget.

  87. För fristående gymnasieskolor
    är det CSN. Så det är olika-

  88. -beroende på vilken skola man har.

  89. Det kan även
    vara olika regler gentemot skolan-

  90. -eller kommunen och oss, helt enkelt.

  91. Hos oss är det så att det ska vara
    minst två timmars resväg per dag-

  92. -för att man
    ska kunna få inackorderingstillägg.

  93. Det måste vara ett specifikt program
    som inte finns på hemorten.

  94. Eller en inriktning som inte finns.

  95. Man kan få
    mellan 1 100 och 2 350 kronor.

  96. Det beror på hur långt bort det är
    och på hyran.

  97. Men den möjligheten har man också.

  98. För fristående gymnasieskolor
    söker man hos CSN.

  99. För kommunala
    är det hos kommunen där man bor.

  100. Så det är lite skillnad där.
    Vi har även lärlingsersättning-

  101. -som är till för den
    som läser en lärlingsutbildning-

  102. -och har ett utbildningskontrakt.
    Då kan man få ersättning för resa-

  103. -och måltider
    när man har praktik på arbetsplatsen.

  104. Det är ju för att man oftast har
    gratis mat i skolan om man går där.

  105. Och det söker man också
    hos oss på CSN.

  106. Det viktiga är
    att de har ett utbildningskontrakt-

  107. -på lärlingsprogrammet.

  108. Läser man på gymnasiesärskola, så
    kan man inte söka lärlingsersättning-

  109. -även om man läser
    lärlingsprogrammet.

  110. Det gäller
    de vanliga gymnasieprogrammen.

  111. Det var det vi hade att säga om det.

  112. Nu ska vi prata om studiemedel
    för folk över tjugo år-

  113. -på gymnasie- och grundskolenivå.

  114. Till skillnad från studiehjälpen
    har vi ju även ett lån.

  115. Det finns både studiebidrag
    och studielån.

  116. Tar man båda så kan man få ungefär
    10 000 kr på en fyraveckorsperiod.

  117. Lånen ligger ungefär på 2 500,
    har jag för mig att det var.

  118. -Ja.
    -Bra.

  119. Om man har barn under arton år kan
    man få ett tilläggsbidrag för det.

  120. Det är lite olika beroende på
    hur många barn man har.

  121. 147 kr är det i alla fall -
    om man har ett barn - per vecka.

  122. Sen har vi även tilläggslån
    för dem som är 25 år eller äldre.

  123. Det kan man få om man har arbetat
    året innan man studerade-

  124. -och om man har kommit upp
    till en minimi-inkomst.

  125. Det är för att det
    ska bli lite mindre skillnad-

  126. -mellan att arbeta och studera.

  127. Man kan få ett extralån för att
    kompensera lite för mellanskillnaden.

  128. 2017 så var det...
    Jag ska titta i mina fuskpapper.

  129. 185 920 kronor skulle man ha tjänat.
    Börjar man studera i år-

  130. -så var det 2016 som man skulle
    ha tjänat de här 185 000 kronorna.

  131. Från 25 år och uppåt är det.

  132. Och det är ungefär 3 500 extra man
    kan låna på en fyraveckorsperiod.

  133. Sen har vi även merkostnadslånet.
    För Komvux eller vuxenutbildningar-

  134. -är det kanske oftast pendlingsresor.

  135. Man läser i Göteborg
    men bor i Kungsbacka, t.ex.

  136. Då kan man söka lån för det,
    om man behöver resa.

  137. Det kan även vara
    om man läser nån kurs på distans.

  138. Om det är obligatoriska träffar
    så kan man även få lån för resor-

  139. -och dubbelt boende
    när det är träffar.

  140. Sen finns det merkostnadslån
    för utlandsstudier.

  141. Undervisningsavgifter och extra lån
    för att det gäller utlandet.

  142. Men för Komvux och vuxenstudier
    är nog pendlingsresor det vanligaste-

  143. -när det gäller merkostnadslån.

  144. Vi har även en övre åldersgräns
    på studiemedlet, och det är 56 år.

  145. Fram till det att du fyller 56 går
    det bra att låna. Sen är det stopp.

  146. Sen får man studera efter egen
    förmåga och kraft - och egna pengar.

  147. Från det att man fyller 47
    har vi en lånetrappa.

  148. Det är nästa bild. Jag ska visa.

  149. Man har ett visst antal veckor
    som man kan få studiemedel för.

  150. Efter 47 år minskas den trappan lite-

  151. -så att man har rätt
    till färre veckor.

  152. Det är ju för att man har mindre tid
    kvar att betala, helt enkelt.

  153. Nu för tiden ska man helst vara
    slutbetald innan man går i pension.

  154. Studietakten skiljer sig också här.

  155. Här kan man få för 50 procent,
    75 procent och heltid.

  156. Här finns det olika varianter.

  157. Man kan inte få för lägre
    än 50 procent. Det är det minsta.

  158. Här har vi exempel
    på hur länge man kan få studiemedel.

  159. Högskola är alltid 240 veckor-

  160. -om man inte är 47,
    för då kan det minskas.

  161. Gymnasienivån
    varierar från 80 till 120 veckor.

  162. Det beror på
    vilken utbildningsnivå man är på.

  163. Har man slutfört
    en gymnasieutbildning tidigare-

  164. -så har man rätt till 80 veckor.
    Annars är det 120 veckor som gäller.

  165. Samma sak med grundskola.
    Har man slutfört grundskolan-

  166. -kan man få 40 veckor
    på grundskolenivå.

  167. Har man inte det
    så är det 80 veckor som gäller.

  168. Om ni anser
    att de behöver färdighetsträning-

  169. -kan de få tjugo veckor extra, och då
    blir det 100 veckor sammanlagt.

  170. Så det finns tre nivåer där,
    lite beroende på.

  171. Därför är det väldigt viktigt, om de
    ber om hjälp med sina ansökningar-

  172. -att man får rätt uppgifter
    om tidigare utbildning.

  173. Alltså att man svarar rätt från
    början på frågan om vad man har läst.

  174. Veckorna baseras ju
    på vad de svarar i ansökningarna.

  175. En annan skillnad är
    att man måste ansöka om studiemedel.

  176. Även om skolan
    rapporterar med automatik-

  177. -så förutsätter vi inte
    att folk vill ha studiemedel.

  178. Man kan ju söka både bidrag och lån,
    så folk måste ju få välja.

  179. Så en ansökan måste alltid göras.

  180. Vid ansökan
    ställer vi ju oftast krav.

  181. Första ansökan
    bukar oftast inte vara några problem.

  182. Men när de söker vidare ställer vi
    ju oftast krav på t.ex. resultaten-

  183. -för att vi
    ska bevilja studiemedel igen.

  184. I dagsläget så räknar vi ju poängen-

  185. -när de är betygsatta, kan man säga.

  186. I dag är det så att vi räknar kursen
    när den är betygsatt och klar.

  187. Är det en period på kursen-

  188. -så är det inga problem, för då
    får de ett betyg. Det som kan uppstå-

  189. -är när kursen är uppdelad
    i två delar, som i exemplet här.

  190. Då söker eleven den ena perioden,
    kurs ett av två.

  191. Sen när han söker för del två av två-

  192. -tänker vi att så länge betyget inte
    är satt så är han godkänd på 1:2.

  193. Och så får han studiemedel.

  194. Får han godkänt på del två
    är det inga problem.

  195. Då får han tillgodoräkna sig alla
    poäng i kursen - säg 100 poäng.

  196. Problemet uppstår
    om han får ett F i del två.

  197. Då får han inte ens
    tillgodoräkna sig poäng för del ett-

  198. -som kanske
    hade varit värd femtio poäng.

  199. Det kan ju ställa till problem
    för eleven med det här kravet-

  200. -att man får ligga
    max 200 poäng efter.

  201. Så det som händer
    är att från den 10 juni i år-

  202. -så kommer vi bara
    att räkna betygsatta kurser.

  203. Undantaget är orienteringskurser.

  204. Hoppas att de som jobbar på Komvux
    har hört detta.

  205. Där var det nån som nickade.
    Vad skönt.

  206. Fördelen här är ju för eleven-

  207. -som t.ex. Ture
    som läser en 200-poängskurs.

  208. Han klarar del ett och del två -
    jättebra. Sen får han F i del tre.

  209. I det gamla systemet fick han
    inte tillgodoräkna sig några poäng.

  210. Nu får han räkna med 140.

  211. Han har ju ändå läst och
    varit godkänd för att läsa vidare.

  212. Så det är väl en av anledningarna
    till att det ändras.

  213. Är kursen uppdelad så ska man
    betygsätta alla kursdelar.

  214. Och det gäller från den 10 juni 2017.

  215. Är kursen bara en period så är det
    inget konstigt. Det är som vanligt.

  216. Det som också är nytt från
    den 10 juni är att man måste intyga-

  217. -att eleven
    har påbörjat sina studier.

  218. Förut har det räckt
    med att lämna en studieförsäkran.

  219. När ni har skickat in antagnings-
    uppgifterna har vi börjat betala.

  220. Sen kanske eleven
    aldrig har börjat studera.

  221. Att man är antagen
    betyder kanske inte att man studerar.

  222. Därför har man bestämt att vi
    går på studieförsäkran från eleven-

  223. -och att ni registrerar
    att de har påbörjat studierna.

  224. Så det är jätteviktigt för dem som
    jobbar på Komvux och folkhögskola-

  225. -att skicka registreringar
    så fort som möjligt.

  226. Vi börjar inte betala
    förrän registreringen kommer in.

  227. Så börjar eleverna tjata efter den
    10 juni vet ni förmodligen varför.

  228. Sjukdom kan man ju även ha
    när man är över tjugo år.

  229. Det är också helt okej,
    tänkte jag säga.

  230. Det man ska tänka på
    är att inte anmäla avbrott.

  231. Då ser ju vi det
    som att de har slutat studera-

  232. -eller ändrat omfattning
    eller lite såna saker.

  233. Viktigt är att eleverna måste ringa
    Försäkringskassan när de blir sjuka.

  234. Det är Försäkringskassan
    som säger till oss-

  235. -om eleven
    får en godkänd sjukperiod eller inte.

  236. Är de godkända av Försäkringskassan
    får de behålla sitt studiemedel-

  237. -så länge ni inte gör avbrott
    eller nåt sånt.

  238. Och det är bara heltidssjukdomar,
    att man är sjuk på heltid-

  239. -som gäller i det här fallet. Om de
    är hemma för vård av sjukt barn-

  240. -så är det till CSN de ska ringa och
    anmäla, till skillnad från sjukdom.

  241. Men annars
    är det samma regler som gäller där.

  242. Man har rätt att behålla
    studiemedlet vid vård av barn.

  243. Vi kräver läkarintyg efter sju dagar.
    Samma regler som om du själv är sjuk.

  244. Det är en fördel för de studerande,
    om de t.ex. är sjuka i tre veckor-

  245. -om de anmäler det. Då tar vi bort
    veckor i resultatprövningen.

  246. De får behålla veckor
    som annars bara försvinner ut.

  247. Veckor som de inte har använt,
    och så tar veckorna slut.

  248. Om sjukskrivningen är lång
    kan vi även skriva av delar av lånet-

  249. -under sjukdelen.

  250. Av den anledningen är det viktigt
    att de anmäler att de är sjuka.

  251. Funktionshinder kan man ju ha,
    och samtidigt vilja studera.

  252. Är det så att man känner:
    "Ja, men jag studerar 75 procent."

  253. "Jag lägger ner all tid jag kan"-

  254. -"men jag orkar ändå bara 75 procent
    på grund av funktionshindret."

  255. Då kan man ändå
    söka studiemedel för 100 procent.

  256. Det kanske är det man vill studera,
    och den tiden man lägger ner-

  257. -men man klarar
    bara 75 procents takt.

  258. Då kan man söka
    för högre takt hos oss-

  259. -till skillnad från studiehjälpen där
    ni kan avgöra det, och sätta heltid.

  260. Här måste eleven själv söka.

  261. "Jag lägger ner heltid, men kan bara
    klara av 75 procents studier."

  262. Då måste vi ha nånting som styrker-

  263. -att de har en funktionsnedsättning
    eller liknande.

  264. Ni måste ha hjälpt dem
    i den mån det går-

  265. -med extratid på tentor,
    eller vad det nu är ni kan göra.

  266. Alltså kompensatoriska insatser.
    Och de måste skriva i sin ansökan-

  267. -hur mycket tid de lägger ner, så att
    vi ser att de lägger ner heltid-

  268. -även om de bara
    klarar av 75 procents studier.

  269. Då bedömer vi
    om de har rätt till fler veckor.

  270. Det man ska tänka på
    är att veckorna går.

  271. Som vi sa tidigare har man ju
    bara ett visst antal veckor.

  272. Det är det man ska tänka på.
    Om jag har 80 veckor-

  273. -och söker för heltid, tjugo veckor-

  274. -så är det tjugo veckor vi drar, och
    inte femton som motsvarar 75 procent.

  275. Så det är väl det man kan tänka på -
    att veckorna tickar på.

  276. -Och nu lämnar jag över till Karin.
    -Ja. Tack, Marie.

  277. Som sista delämne för dagen-

  278. -ska jag prata om studiestartsstöd.

  279. Jag gissar att ni känner till
    att det är nånting som kommer.

  280. Är det så? Ja. Härligt.

  281. Studiestartsstödet är väldigt nytt,
    ska jag säga till att börja med.

  282. Det är ännu inte helt beslutat-

  283. -så delar av det som jag nu nämner
    kan komma att ändras.

  284. Inget är helt klubbat.
    Det här ska gå igenom den 1 juli.

  285. Ha det med er i tanken.
    Men så som förslaget ser ut i dag...

  286. Det är det jag presenterar
    för er i dag.

  287. Det mesta kommer nog
    att vara sig likt.

  288. Studiestartsstödet
    är en del av kunskapslyftet.

  289. Då ska ni få en liten bild till det.
    Där.

  290. Kunskapslyftet är ju regeringens
    utbildningssatsning för vuxna.

  291. Målet är att Sverige
    ska ha EU:s lägsta arbetslöshet-

  292. -år 2020. Studiestartsstödet
    ska ge fler personer möjlighet-

  293. -att utbilda sig
    för att komma ut på arbetsmarknaden.

  294. I Sverige
    har vi brist på arbetskraft.

  295. Men för att få ett jobb krävs det
    ju ofta en gymnasieutbildning-

  296. -och det är nåt som många i Sverige
    saknar i dag.

  297. Med studiestartsstödet ska arbetslösa
    utan gymnasiekompetens-

  298. -kunna komma i gång med sina studier-

  299. -utan att behöva låna pengar.

  300. Tveksamhet till att ta studielån
    är ofta en orsak-

  301. -till att dessa personer
    håller sig borta från studier-

  302. -och inte vågar börja studera.

  303. Utbildning är den viktigaste nyckeln
    för att komma in på arbetsmarknaden.

  304. Med studiestartsstödet
    får arbetsförmedling och kommuner-

  305. -ett verktyg
    för att rekrytera de personer-

  306. -som har störst utbildningsbehov.

  307. Personer som annars inte skulle
    studera, som är rädda för studier.

  308. Det ska vara en startmotor för att
    komma i gång med studier på Komvux-

  309. -eller folkhögskola,
    för att läsa upp gymnasiekompetensen.

  310. Så vad är det?

  311. Det är ett bidrag
    på ca 8 500 kronor i månaden.

  312. Det betalas ut precis som studiemedel
    - en gång i månaden, den 25:e.

  313. Det är väldigt mycket som överens-
    stämmer med dagens studiemedel.

  314. Och det är tanken.
    Vissa saker är annorlunda-

  315. -men det mesta
    bygger lite grann på samma princip.

  316. Det är också tänkt att den studerande
    ska kunna få 50 veckor-

  317. -för studier
    på grundskole- eller gymnasienivå.

  318. Då blir det naturligtvis så att om
    jag studerar på 75 procent, deltid-

  319. -eller 50 procent, halvtid,
    så räcker ju veckorna lite längre.

  320. Och precis som med studiemedel kan
    personer som har vårdnaden om barn-

  321. -få tilläggsbidrag.
    Och det här bidraget, 8 500-

  322. -är ju något högre
    än aktivitetsstödet-

  323. -men det är lägre än det vanliga
    studiemedlet med bidrag och lån.

  324. Låg utbildning
    är en starkt bidragande orsak-

  325. -till att många
    går arbetslösa i Sverige i dag.

  326. Målgruppen är därför primärt de som
    har en kort tidigare utbildning.

  327. Det är det som är syftet
    med hela den här satsningen.

  328. Arbetslösa med kort utbildning,
    och såna som själva inte kan se-

  329. -den egna potentialen
    till att börja studera.

  330. Som inte ser studier
    som ett realistiskt alternativ.

  331. Som inte själva ens har det i tanken-

  332. -av olika orsaker, till exempel
    tidigare studieerfarenheter.

  333. Eller de som är skeptiska, negativa
    till att sitta still i en skolbänk.

  334. Och det är de som har ett bristande
    förtroende för den egna förmågan-

  335. -till att kunna studera igen,
    och som därför inte vill låna pengar.

  336. Man är rädd
    för att ännu en gång misslyckas-

  337. -och ännu en gång inte kunna betala
    tillbaka det man har lånat av CSN.

  338. Det är kommunerna
    som beslutar vilka personer-

  339. -som kommer att tillhöra
    den här målgruppen som jag nämner.

  340. Man har satt en åldersgräns:
    25-56 år.

  341. Studiemedel kan man få från tjugo år.
    Här är det 25.

  342. Arbetslösa ungdomar som är under 25-

  343. -har ju redan en möjlighet
    att få det högre bidraget-

  344. -om de studerar
    på grundskole- eller gymnasienivå-

  345. -för de kan skriva in sig
    via Arbetsförmedlingen.

  346. Och man vill inte
    göra det fördelaktigt för ungdomar-

  347. -att låta bli att studera klart
    på gymnasieskolan-

  348. -för att i stället
    få ett bidrag på det här sättet.

  349. I den här summan.
    Med hjälp av det här.

  350. Så därför
    har man höjt upp gränsen till 25 år.

  351. Och 56 är ju gränsen, och det
    är precis som med studiemedel i dag.

  352. Och det är för att det
    ska följa det regelverket-

  353. -i mångt och mycket.
    Så långt det går.

  354. Ja. Och...

  355. Hur ska då det här gå till?
    Hur ska man rekrytera?

  356. Var ska man hitta dessa människor,
    rent praktiskt?

  357. Allt är ju inte klart, som sagt var.
    Det kan man inte nog betona.

  358. Det skulle kunna se ut så här, från
    rekrytering till slutförd utbildning.

  359. Man tror att de som tillhör
    målgruppen ofta redan har en kontakt-

  360. -med en arbetsförmedlare och/eller
    en handläggare på kommunen.

  361. Den första informationen är tänkt
    att komma från dessa personer-

  362. -på arbetsförmedling
    och socialkontor.

  363. Det är där man fångar upp dem
    som är tänkta för studiestartsstödet.

  364. När det är dags
    att ansöka om studiestartsstöd-

  365. -ska personen själv vända sig
    till en studie- eller yrkesvägledare.

  366. Det är kommunen
    som prövar och beslutar-

  367. -om den här personen
    tillhör rätt målgrupp.

  368. Det är också hos kommunen som man får
    hjälp att ansöka om studiestartsstöd.

  369. Sen är det vi på CSN
    som prövar ansökan och fattar beslut.

  370. Arbetsförmedlingen och kommunerna
    ska samverka-

  371. -för att rekrytera rätt personer
    till studiestartsstödet.

  372. Det vill säga personer som annars
    inte skulle ha valt att studera.

  373. Från och med den 1 juli 2017 -
    i år, alltså-

  374. -är det tänkt
    att reglerna ska börja gälla.

  375. Då blir det rent tekniskt möjligt
    att göra en ansökan hos kommunerna.

  376. Det kommer då att ske elektroniskt,
    via datorn, till oss.

  377. Det är ju inte gratis, det här.
    Det finns en begränsad budget.

  378. Det är alltså ett begränsat anslag
    för studiestöd varje år.

  379. Varje kommuns tilldelning grundar sig
    på kommunens andel av arbetslösa-

  380. -i åldern 25-56, som saknar
    treårig gymnasieutbildning-

  381. -och är anmälda
    hos Arbetsförmedlingen.

  382. Medlen ska i stora drag
    fördelas med utgångspunkt-

  383. -i hur många i målgruppen
    som finns i respektive kommun.

  384. Det är vi på CSN
    som ska göra den fördelningen-

  385. -med hjälp av statistik
    från Arbetsförmedlingen.

  386. Det kan ju visa sig vara mycket svårt
    att rekrytera sökanden-

  387. -och antalet
    kommer då att bli betydligt lägre.

  388. Och om det är lätt
    att rekrytera sökanden-

  389. -så kan antalet
    komma att minska efter ett antal år-

  390. -eftersom målgruppen också minskar.

  391. Ja. Så ser det ut.

  392. Och då tänkte jag bara avsluta
    med en...

  393. En bild som visar
    var vi finns på CSN.

  394. Ni är välkomna att kontakta oss.

  395. Vi har en skoltelefon
    där ni direkt kan nå oss-

  396. -med telefontid 9-12.
    Vi skickar regelbundet ut nyhetsbrev.

  397. Och sen är det ett nytt namn
    till er ingång på CSN.se-

  398. -som jag hoppas
    att ni redan känner till.

  399. Och ni får jättegärna ställa frågor
    om det här nya stödet.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Studiemedel för alla

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Marie Holmberg och Karin Hurinský från Centrala studiestödsnämnden (CSN) presenterar nyheter om studieekonomiskt stöd. Den stora nyheten är studiestartsstödet som man hoppas ska nå ut till grupper som inte ser högre studier som ett realistiskt alternativ. Vi får en genomgång av vad man kan få ersättning för, alla bidrag och lån som finns att söka och regler kring dessa. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Högskolepersonal, Högskolestuderande, Högskoleutbildning, Högskolor, Studiestöd, Undervisning, Utbildningspolitik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Medicinska aspekter på studie- och yrkesvägledning

Marina Jonsson och Marianne Parmsund från Centrum för arbets- och miljömedicin redogör för projektet "Hälsosam Yrkesdebut". De ger konkreta förslag på hur man kan arbeta med studie- och yrkesvägledning i skolan för elever med astma, allergier och andra sjukdomar. Eleverna ska få hjälp att välja yrke som passar hälsan de har. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Att leva och gå i skolan med en diagnos

Lars Andersson och Marianne Lättman-Masch föreläser om adhd och Aspergers syndrom med fokus på metoder och förhållningssätt. Lars utgår från sig själv, sina diagnoser och sitt arbete som adhd-coach och Marianne berättar om hur det är att leva med en man och ett barn med diagnoser. De ger tips på hur skolan, arbetskamrater och vänner kan hjälpa till genom struktur och tydlighet. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Fler vägar till högre studier?

Jörgen Tholin är docent i pedagogik och redogör för en utredning om nytt tillträdessystem till högskoleutbildning på grundnivå. Målet har varit att skapa ett öppnare och enklare system. I utredningen har man bland annat undersökt hur grundläggande behörighet ska kunna uppnås genom arbetslivserfarenhet. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Studiemedel för alla

Marie Holmberg och Karin Hurinský från Centrala studiestödsnämnden (CSN) presenterar nyheter om studieekonomiskt stöd. Den stora nyheten är studiestartsstödet som man hoppas ska nå ut till grupper som inte ser högre studier som ett realistiskt alternativ. Vi får en genomgång av vad man kan få ersättning för, alla bidrag och lån som finns att söka och regler kring dessa. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

De överlevde Utöya

Hur har barnen som överlevde terrorattacken på Utöya i Norge återhämtat sig? Och hur har skolan och polisen bemött offren? Om det berättar forskarna och lärarna Åse Langballe och Jon-Håkon Schultz som forskat om krishanteringen och beredskapen i samhället efter terrorattentatet på Utöya. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss