Titta

Scientists for the future

Scientists for the future

Om Scientists for the future

Möt forskarna som formar morgondagen! I varje avsnitt lär du känna en forskare och hens drivkrafter. Forskarna kommer ur den absoluta eliten av svensk vetenskap, och alla bär de på en vision om vad vetenskapen kan bidra till. Säsong 2.

Till första programmet

Scientists for the future : Team dnaDela
  1. I varenda cell i kroppen
    finns ett litet kraftverk.

  2. Under hela vårt liv producerar de
    sånt som kroppen behöver.

  3. Kraftverken kallas mitokondrier-

  4. -och de är ansvariga för
    en stor del av ämnesomsättningen.

  5. Vi behöver ämnesomsättningen
    för att bilda energi-

  6. -och den hjälper oss
    att bilda byggstenar-

  7. -när vi byter ut delar i kroppen.

  8. Vi behöver även byggstenarna när vi
    växer eller blir skadade eller sjuka.

  9. Att ämnesomsättningen fungerar
    är alltså väldigt viktigt.

  10. Men ibland går saker och ting snett.

  11. När vi skapas som människor
    använder kroppen ritningar i våra gener.

  12. Men om det är fel på ritningarna
    kan det vara svårt att bygga som tänkt.

  13. Det är som att försöka bygga
    en bokhylla med felaktiga ritningar.

  14. I värsta fall kan det här
    leda till genetiska sjukdomar.

  15. Målet är att hitta nya behandlingar-

  16. -men då måste man veta
    exakt varför sjukdomen uppstår.

  17. Annars kan man inte hitta rätt åtgärder.

  18. För att lyckas har Anna Wedell skapat
    ett system med både forskning och vård.

  19. Och allt börjar på CMMS-

  20. -Centrum för medfödda metabola
    sjukdomar på Karolinska sjukhuset.

  21. Hit kommer prover från hela landet
    för att utredas.

  22. Vi kan inte lägga ner den.

  23. Vi måste ju fortsätta med den.
    Eller hur?

  24. -För vi har ingen annan förklaring?
    -Vi har inte riktigt fått ihop det.

  25. Men det kan ju vara saker som gör
    att man inte hittar dem.

  26. De letar efter tecken på
    monogena metabola sjukdomar-

  27. -sjukdomar
    som påverkar ämnesomsättningen.

  28. Tack vare tidigare forskning kan
    man ibland ställa diagnos direkt-

  29. -men i många fall är det inte lika lätt.

  30. Med monogena sjukdomar
    letar vi efter en mutation-

  31. -bland tre miljarder DNA-baser,
    så det är verkligen inte lätt.

  32. Det här kräver att man undersöker
    proverna extremt noggrant-

  33. -och det sker här, i Scilifelab.

  34. Här kan man ta fram den genetiska
    koden från ett prov på bara tre dagar.

  35. Det var omöjligt
    för bara ett par år sen.

  36. Forskningen har gått framåt
    tack vare ny teknik-

  37. -som hjälper oss
    analysera vår arvsmassa.

  38. Tidigare studerade vi en gen åt gången-

  39. -men nu kan vi studera
    hela arvsmassan i ett steg.

  40. Och den innehåller runt tjugotusen
    gener och tre miljarder byggstenar.

  41. När arvsmassan väl är kartlagd kan man
    undersöka vilken gen som inte fungerar.

  42. Men det är inte särskilt lätt.

  43. Många metabola sjukdomar
    påverkar hjärnan.

  44. Den kan inte läka
    när den väl har skadats.

  45. Och det här problemet
    löser vi inte med provsvarsanalyser-

  46. -utan här måste vi använda modeller.

  47. Ett sätt är att titta på bananflugor.

  48. Bananflugor fortplantar sig snabbt-

  49. -vilket är praktiskt när man forskar
    på genetiska sjukdomar.

  50. I stället för att undersöka människor
    modifierar man gener hos flugorna-

  51. -och ser om skadorna
    påminner om patientens sjukdomar.

  52. När de hittar en koppling
    mellan en gen och en sjukdom-

  53. -skickar de resultaten
    till sina kollegor-

  54. -som börjar utveckla
    en behandling mot sjukdomen.

  55. Ett exempel är en sjukdom
    hos en flicka med en svår hjärnskada.

  56. Hon hade ingen vit substans i hjärnan.

  57. Och vi kunde koppla
    en gen till sjukdomen-

  58. -och beskriva vad problemet var.

  59. Det är därför samarbete
    mellan forskningen och vården-

  60. -är en viktig del
    av Anna Wedells arbete.

  61. Och det hjälper oss
    göra framsteg inom annan forskning.

  62. Det hjälpte oss förstå
    hur hjärnan producerar myelin-

  63. -och att vi genom att förändra kosten
    kunde påverka sjukdomen.

  64. Och vi vet
    att samma gen även påverkar autism.

  65. Genen är allvarligt skadad
    hos den här patienten-

  66. -men verkar även påverka autism lite.

  67. Så kanske kan vissa autismpatienter
    hjälpas med samma behandling.

  68. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Team dna

Avsnitt 14 av 15

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När du blir till så byggs din kropp efter ritningar som finns i dina gener. Men om det är fel på ritningarna kan det leda till genetiska sjukdomar. Det kan handla om ett enda fel bland tre miljarder byggstenar i ditt dna. Anna Wedell har satt samman ett superteam bestående av kliniska experter, barnläkare, bioinformatiker, genetiker, molekylärbiologer och biokemister för att leta efter dessa fel och forska på dem.

Ämnen:
Biologi > Genetik och genteknik
Ämnesord:
DNA, Gener, Genetik, Genetiska sjukdomar, Humangenetik, Medicin, Medicinsk genetik
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Scientists for the future

Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Einstein in a chip

Avsnitt 1 av 15

Är det möjligt att ha en identisk tvilling som åldras långsammare än vad du själv gör? Fenomenet tidsdilatation förutspåddes av Albert Einstein för över 100 år sedan i relativitetsteorin. Det innebär att den som accelererar mot en hög hastighet kommer uppleva att tiden går långsammare, och därför också åldras mindre. Forskaren Per Delsing och hans kollegor flyttar nu relativitetsteorin till ett datorchip för att lära sig mer om detta och andra grundläggande mysterier inom fysiken.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The nose bacteria that became deadly

Avsnitt 2 av 15

I våra kroppar finns miljarder bakterier, de flesta helt ofarliga för människan. Men en av dessa kan gå från ofarlig till livsfarlig på ett ögonblick. Biologen Edmund Loh försöker lösa mysteriet kring hjärnhinneinflammation. En sjukdom som varje år dödar en dryg miljon människor runt om i världen. Nyckeln till att lösa mysteriet tror han ligger i cellens RNA.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The sperms hidden genetics

Avsnitt 3 av 15

Spelar det någon roll vilken spermie som befruktar ett ägg? Simone Immler på institutionen för ekologi och genetik i Uppsala är övertygad om att det faktiskt gör det. Hon koncentrerar sin forskning på sexuell reproduktion och epigenetik. Inom epigenetiken försöker man förstå vilka gener som slår igenom starkast i spermien - och vad det kan ha för betydelse på avkomman.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Which species survive?

Avsnitt 4 av 15

Forskare beräknar att 99,99 procent av alla djur och växter som någonsin funnits på jorden är utdöda. Vilka arter och djur är i störst behov av skydd när klimatet förändras? Det är en av frågorna som biologen Alex Antonelli och hans team vid Göteborgs universitet försöker få svar på. De försöker återskapa evolutionshistorien av så många organismer som möjligt för att förstå varför vissa arter dog ut medan andra levde vidare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

When the stomach runs amok

Avsnitt 5 av 15

Ibland kan kroppens eget försvar löpa amok och istället skada oss. Jenny Mjösberg forskar om ett av kroppens mest komplicerade system - immunförsvaret. Med sin forskning om ILC-celler hoppas hon kunna bidra till att stoppa inflammatoriska tarmsjukdomar och sjukdomar som psoriasis och ledgångsreumatism.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The clothes that generates electricity

Avsnitt 6 av 15

Tänk om våra kläder kunde omvandla kroppsvärme till elektricitet? På Chalmers tekniska högskola leder Christian Müller en projektgrupp som arbetar med just det. Och faktum är att det är teoretiskt möjligt. Utmaningen är att hitta material som kan användas som kläder och som samtidigt kan alstra och leda ström. Genom att utveckla och testa prototyper så rör sig deras forskning hela tiden framåt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The trick to remember two languages

Avsnitt 7 av 15

Går det att träna minnet så att det blir bättre? Det är något som forskaren Jessica K Ljungberg vill ta reda på. Hon leder en stor studie på den del av minnet som kallas arbetsminnet. I sin forskning fokuserar hon och hennes arbetslag på människor som är tvåspråkiga. Hur påverkas minnet av att hela tiden kunna växla mellan två ordförråd?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Folding dna with paper

Avsnitt 8 av 15

Hur kan den asiatiska traditionen origami hjälpa till att utplåna cancerceller i kroppen? Björn Högberg forskar inom området dna-origami. Genom att vika dna till olika former kan de användas inom nanoteknologi. På sikt tror forskarna att vi kan konstruera nanorobotar som är så små att de kan utföra uppgifter i våra kroppar. Björns dna-origami är ett viktigt steg på vägen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The lost sunlight

Avsnitt 9 av 15

Energin från solen kan täcka hela mänsklighetens behov av energi tusen gånger om. Varför lyckas vi inte ta bättre vara på den? På Linköpings universitet leder Xavier Crispin ett projekt med målet att lösa morgondagens energiproblem. Genom sin forskning försöker han utveckla billiga och effektiva solpaneler av plast med förhoppningen att kunna lösa framtidens energiutmaning.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The robots among us

Avsnitt 10 av 15

Ett antal forskare har samlats för att testa sin robot. Det den ska göra är något som för oss människor är väldigt enkelt. Men att försöka översätta mänskliga rörelser i kod är otroligt svårt. Danica Kragic på Kungliga tekniska högskolan vill hjälpa roboten att ta sin plats mitt ibland oss. Genom sin forskning hoppas hon kunna utveckla robotar som kan hjälpa människor i deras vardag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The sun in a molecule

Avsnitt 11 av 15

Solen är en nästan outtömlig energikälla. Men dess energi är svår att lagra. Kasper Moth-Poulsen och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola försöker lösa problemet. De vill omvandla solens energi till kemisk energi. Den ska sedan lagras i specialdesignade molekyler som sedan kan användas när som helst.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Materials of the future

Avsnitt 12 av 15

Materialvetenskap är ett område som har utvecklats snabbt de senaste decennierna. Forskaren Albert Mihranyan vid Uppsala universitet menar att utvecklingen av nya material är en av vår tids stora utmaningar. Dels för vår egen fortsatta utveckling, dels för att de material som vi tar för givet idag kanske inte finns imorgon. Idag fokuserar forskare på att skapa nya material som inte förekommer naturligt på jorden. De fokuserar även på att använda gamla material, till exempel cellulosa, med ny kunskap.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The future in retrospect

Avsnitt 13 av 15

Hur kommer det sig att Sverige gick från att vara ett fattigt land till ett av världens rikaste? Som ekonomhistoriker är Kerstin Enflo övertygad om att vår historia är nyckeln till att forma vår framtid. Hon går tillbaka till 1500-talets Sverige för att förstå vilka beslut som togs och vilka konsekvenser de haft på samhället långt senare. Att förstå de mekanismer som får regioner att växa och utvecklas är viktigt för att kunna ta rätt beslut om framtiden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Team dna

Avsnitt 14 av 15

När du blir till så byggs din kropp efter ritningar som finns i dina gener. Men om det är fel på ritningarna kan det leda till genetiska sjukdomar. Det kan handla om ett enda fel bland tre miljarder byggstenar i ditt dna. Anna Wedell har satt samman ett superteam bestående av kliniska experter, barnläkare, bioinformatiker, genetiker, molekylärbiologer och biokemister för att leta efter dessa fel och forska på dem.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Autonomous machines

Avsnitt 15 av 15

Autonoma system kommer att förändra vårt samhälle och vår industri i grunden. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte än. Möjligheterna är enorma och mycket av spetsforskningen sker på våra svenska universitet. Det handlar självkörande bilar, deep learning, snabbare moln, självstyrande gruvor och smarta städer. Och ute på universiteten utbildas nu de unga forskare som kommer att vara med och utforma framtidens smarta samhälle.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Forskning pågår

Evolutionen blottar livets framtid

På svenska universitet fortsätter forskare lägga det pussel som en gång påbörjades av Charles Darwin. Supermikroskop avslöjar den mänskliga kroppens tidigaste föregångare. Dna-sekvensering visar hur evolutionen hela tiden skapar nya arter. Superdatorer hjälper forskare att förstå miljarder år av evolution. Att förstå evolutionen är att förstå oss själva.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fakta eller feeling

Psykisk ohälsa bland unga

Den psykiska ohälsan bland unga ökar och har fördubblats sedan 1980-talet. Men varför mår unga sämre idag? Ninni undrar om det är så att tjejer i större utsträckning drabbas av psykisk ohälsa eller är tjejer bättre på att prata om det? Kan det finnas några nackdelar med att dela med sig av sin psykiska ohälsa till andra? Gäst är Therese Lindgren, en av Sveriges mest framgångsrika influencers som var sjukskriven för psykisk ohälsa när hon började att läsa skönhetsbloggar och fick idén till sin egen.