Titta

Från vardagssnack till skolspråk

Från vardagssnack till skolspråk

Om Från vardagssnack till skolspråk

I den här språk- och kunskapsutvecklande serien bjuder ämneslärare in till sina klassrum och visar och berättar om hur de arbetar med språket samtidigt som de undervisar i sitt ämne. Vi möter lärare från lågstadiet ända upp till gymnasiet som undervisar i NO, SO, matematik och praktisk-estetiska ämnen. En del av lärarna använder delar av en aktuell språkutvecklande pedagogik medan andra följer en särskild pedagogik eller beprövad metod. Experter, lärarfortbildare och forskare fördjupar de olika programmens teman och ger tips, tankar och metoder kring olika sätt att undervisa språk- och kunskapsutvecklande.

Till första programmet

Från vardagssnack till skolspråk : Att sakna ordDela
  1. Varför är det viktigt att synliggöra
    språket i alla skolämnen?

  2. På vilket sätt ökar det förståelsen och
    kunskapen i ett ämne?

  3. I den här serien undersöker vi språk-
    och kunskapsutvecklande arbetssätt-

  4. -och hur man kan göra i praktiken.

  5. Att försöka utveckla
    och lära sig ett skolspråk-

  6. -är att gå från
    det konkret vardagliga språket-

  7. -till ett abstrakt, akademiskt språk.

  8. Det här avsnittet handlar om
    svårigheterna i skolspråket.

  9. På Bäckahagens skola förbereder
    matteläraren Torben dagens lektion.

  10. Ämnesord ska användas i dag när
    klassen beräknar matematiska uttryck.

  11. Torben har sitt sätt
    att få eleverna aktiva.

  12. Att jobba språkutvecklande
    behöver alla elever.

  13. 8A, välkomna in nu. Nu börjar vi.

  14. Min kontakt med eleverna
    är viktigast. Det måste vara genuint.

  15. Man måste verkligen vilja arbetet
    för att få med sig gruppen.

  16. -God morgon, allihop.
    -God morgon.

  17. -Allt bra?
    -Ja.

  18. -Själv, då?
    -Det är bra. Tack för att du frågar.

  19. Ni kan börja med
    att slå upp era Ipads.

  20. Här finns ett recept på kanelbullar.
    Nu undrar ni vad ni ska med det till.

  21. -Ska vi baka?
    -Ja. Nej, det ska vi inte.

  22. Vi ska läsa tillsammans. Det står: "1:
    Värm mjölken till 37 grader."

  23. -"Fingervarmt." Har ni bakat bullar?
    -Ja.

  24. Jag använder ett recept för att göra
    uppgiften tydligare i dag.

  25. Ett kanelbullsrecept har alla sett.
    Jag vill försöka måla ut uppgiften.

  26. Jag kallar det för
    att måla instruktionerna-

  27. -så att jag får med mig alla.

  28. Nu vill jag att ni funderar
    i bänkraderna i små bikupor.

  29. Varför är det viktigt
    att ha ett recept?

  30. Om man inte följer receptet,
    kanske man gör det giftigt och dör.

  31. Också rätt mängd. Steg för steg
    hur du ska göra en kanelbulle.

  32. Vi stannar där. - Vad säger Krajvi,
    Guled och Alexander?

  33. Recept är väldigt bra,
    för då vet du vad du ska göra.

  34. Man vet vad...

  35. Om de får diskutera i bikupor, kommer
    det från dem varför det är viktigt.

  36. -Då får jag med mig eleverna direkt.
    -Det finns en ordning...

  37. ...för att man ska veta alla steg.

  38. -Vad sa Filips grupp?
    -Recept är likt matte.

  39. I matte har vi prioriteringsregler.
    Vad vi ska göra först.

  40. Annars kan man få
    en äcklig kanelbulle med receptet.

  41. -Likadant i matten. Man får fel svar.
    -Så ni knyter det till matematik.

  42. Det var det Kenga och Alison sa också.
    Steg för steg.

  43. Det handlar om trygghet
    och att våga ta plats i klassrummet.

  44. Att vi vågar prata och diskutera.
    Vi vågar säga fel.

  45. Det stämmer ju ganska bra att...
    Vad sa du?

  46. Ni ska nu själva få tillverka ett recept
    på hur man förenklar uttryck.

  47. Vi ska försöka sätta ord på allt vi lärt
    oss. Jag kallar det en lathund.

  48. När man gör en lathund
    ska det komma utifrån dem.

  49. De ska försöka använda de här orden
    och begreppen som vi har lärt oss.

  50. Hur tänker jag kring
    när vi jobbar i grupper? - Guled?

  51. -Att lyssna på varandras idéer.
    -Superbra. Otroligt viktigt.

  52. -Abdullah?
    -Alla ska vara aktiva.

  53. Alla ska samarbeta på ett uttryck.
    På en fråga ska man samarbeta.

  54. -Då kör vi i gång.
    -Ska jag skriva 2ax2 eller 4a?

  55. -Skriv 4a.
    -4a.

  56. -4a.
    -Nej, vänta.

  57. Innan man förenklar
    måste man ta 3a gånger de här...

  58. -...och sen ta bort parentesen.
    -Kenga, ta den en gång till.

  59. Okej, kolla. Ni vet att den här metoden
    ska bevisa det.

  60. Här är ett hemligt tecken. Gånger här,
    gånger här och gånger här.

  61. Jag hör mycket matematikprat just nu.

  62. Även de grupper som inte fungerar,
    där nån kanske tagit över-

  63. -då ber jag den att förklara
    för sina kompisar.

  64. Så att alla ska vara inkluderade.
    Det är det vi jobbar med just nu.

  65. De samtalar kring förenklingen.

  66. Hör ni!
    Får jag stanna alla diskussioner?

  67. Nu har ni förenklat uttrycket
    och beräknat värdet.

  68. Om man har gjort rätt borde man
    ha fått 152. Stämmer det?

  69. -Ja.
    -Det är lysande.

  70. Nu går jag in och petar på
    vad ni skriver och säger.

  71. Vi ska använda de här begreppen.
    Det matematiska språket är viktigt.

  72. Ni kan inte lösa uppgifter
    utan att känna till de här orden.

  73. Matematik är ett språk. Så begreppen
    och matteorden är viktiga.

  74. Det handlar om
    att jobba språkutvecklande.

  75. När man fått bort parentesen,
    ska man samla alla termer.

  76. Det gjorde ni här, va?
    Här. Kolla. Samla lika termer. Bra.

  77. Vi ställde den i ordning...

  78. -Vad ställde vi i ordning?
    -Termer?

  79. Varierat arbete ger språkutveckling.

  80. Variabeln och negativ har vi använt.
    Inte förenkling än.

  81. Att visuellt se, att höra och diskutera
    vill jag att alla ska göra.

  82. Att använda alla sina sinnen
    för att lära sig är kvalitet.

  83. -Jag adderar ihop dem.
    -Det skulle inte jag göra.

  84. Då får jag fel svar.

  85. Vi multiplicerar först,
    sen adderar vi...

  86. -Vad är det ni använder då?
    -Prioriteringsregler.

  87. Bra. Prioriteringsregler ska in där
    när ni beräknar uttryckets värde.

  88. -Okej.
    -Så det är lite till att jobba med.

  89. Jag har valt att ha whiteboards
    på tre väggar i mitt klassrum.

  90. Jag vill få in mer rörelse
    i matematiken. Det har fått effekter.

  91. Det inbjuder till samtal.

  92. Jag ser direkt
    vad som pågår i den hörnan och där.

  93. -Hur går det för er? - Sitt inte.
    -Vi är klara. Vi är klara.

  94. Jag jobbar med
    att med ambition kommer man långt.

  95. Jag är beredd att jobba
    hur hårt som helst-

  96. -men jag vill ha ambition tillbaka.

  97. "Ta bort parenteserna genom att
    multiplicera talet i parentesen"-

  98. -"med varje variabel
    eller siffra i parentesen."

  99. Gud, vad mycket matematikord
    det är däri.

  100. Det förstår vi allihop nu, eller hur?

  101. Låt instruktionen ta lite mer tid.

  102. Kan du måla ut det, som med receptet?

  103. Vi förstår syftet med uppgiften
    och förklarar svåra ord.

  104. Då har jag med mig kanske 30 % till.

  105. Då behöver jag inte ge lika många
    ytterligare instruktioner sen.

  106. Att jobba språkutvecklande
    sparar tid i förlängningen.

  107. Jag är grymt stolt över er i dag.

  108. Ett, två, tre!

  109. Bra jobbat.

  110. Att skapa kunskap
    hänger ihop med språkutveckling.

  111. Det är svårt att skapa ny kunskap
    utan nåt språk. Och språket är makt.

  112. Den som inte har makten till språket
    blir en förlorare i samhället.

  113. Jag tänker ibland på när ungdomar
    kanske bränner bilar eller nånting...

  114. Det är ett sätt att uttrycka
    ett missnöje, men du har inte orden.

  115. Då är det oerhört viktigt att ge
    våra ungdomar ett fungerande språk.

  116. Eleverna behöver lära sig ämnesord.
    Det undervisar lärarna ofta om.

  117. En annan utmaning
    är de allmänna akademiska orden.

  118. Man kan kalla dem skriftspråksord. Ord
    som "villkor" och "innebära".

  119. Och ord som "resonera".

  120. Om man inte förstår "resonera
    kring villkoren för att..."-

  121. -blir det svårt att läsa ämnestexter-

  122. -för de här orden är vanliga
    i alla skolans ämnen.

  123. -Ska jag slå in den?
    -Ja tack.

  124. När vi pratar om läsning i skolan
    är det viktigt-

  125. -att vi använder begreppet läsförmåga
    som ett paraplybegrepp-

  126. -till den tekniska sidan av läsningen.

  127. Med den tekniska sidan av läsningen
    menas god ordavkodning-

  128. -att man kan läsa av ord korrekt-

  129. -men även förstå orden när man läser
    och läsflyt.

  130. Medan den andra delen
    är förståelseprocesserna.

  131. I förståelseprocesserna lägger vi
    förmåga att läsa mellan raderna-

  132. -alltså skapa inferenser,
    göra inferenser-

  133. -att kunna resonera om text,
    att tänka om sitt eget tänkande.

  134. Metakognitionen ligger också där.

  135. Men vissa elever lär sig
    den tekniska sidan i läsningen-

  136. -men de har inte fått utveckla
    förståelseprocesser.

  137. Och sen finns det elever som aldrig
    kommer att läsa flytande-

  138. -men ändå kan utveckla en oerhörd
    kompetens i sitt tänkande om text-

  139. -om man får stöttning.

  140. På Stagneliusskolan i Kalmar stöttas
    eleverna även på gymnasiets sista år.

  141. Det gör historieläraren Anna Nord
    sen ett år med lässtrategier.

  142. Anna ångrar
    att hon inte börjat tidigare.

  143. Jag omvärderade
    mitt sätt att undervisa-

  144. -och hur jag jobbade
    med läsning med eleverna.

  145. Brev från förintelseoffret Anne Franks
    pappa offentliggjordes i dag.

  146. Tidigare kunde jag se texten som en
    transportsträcka till examinationen.

  147. Men nu är texten undervisningen.
    Det är den absolut stora skillnaden.

  148. Texten handlar om hur Anne Franks
    familj vägrades visum till USA.

  149. Syftet med lektionen är att se kopp-
    lingar mellan då och nu i texten.

  150. Om vi tittar på huvudrubrikerna
    och ingressen... Vad är en ingress?

  151. Det är väl
    en sammanfattning av texten?

  152. Ja. Vi ska försöka bilda oss en upp-
    fattning av texten innan ni läser.

  153. Innan vi läser
    är det viktigt med förförståelse.

  154. Och att elever får
    en ingång till texten.

  155. Man får en klar bild från första
    rubriken vad artikeln handlar om.

  156. Man blir ju sugen på att läsa den.

  157. Det står tydligt: "Ett historiskt
    perspektiv på dagens flyktingdebatt."

  158. Det ser ut som en vanlig person.

  159. Ja, det var ju säkert en bra familj.
    De hade säkert bra förutsättningar.

  160. Tidigare lämnade jag elever väldigt
    mycket ensamma med sin läsning.

  161. Jag har dåligt samvete
    för att jag har gjort det.

  162. Nu läser jag texten högt
    och i två delar.

  163. Jag vill ha
    en läsgemenskap i mitt klassrum-

  164. -att alla ska ledas in i texten
    samtidigt och att vi gör det ihop.

  165. Ingen ska lämna klassrummet
    utan att ha förstått texten.

  166. "Det är för barnens skull. Vårt
    eget öde är av mindre betydelse."

  167. "Du är den enda som jag vet
    att jag kan fråga."

  168. Här stannar jag.

  169. Och ni ska nu sätta er i grupper
    och titta igenom texten-

  170. -och leta nyckelord och kärnmeningar för
    texten.

  171. Sen ska ni ställa frågor till texten.

  172. Det gör att man blir en aktiv läsare.

  173. De ska tänka under tiden de läser.

  174. När man ser en film
    får man upp en massa frågor.

  175. Vem är hon? Vad har de för relation?
    Varsågoda.

  176. Man kan ge mycket till varandra
    när man läser en text.

  177. "Hur tänkte du? Vilka frågor ställer
    du?" Att det blir en diskussion.

  178. Det är också kärnan i "reciprocal
    teaching". Att det sker i dialog.

  179. En fråga man kan ställa texten är:
    "Varför just USA?"

  180. Det fanns en massa länder
    som var neutrala.

  181. Nathan Straus. Och vad han hade
    för roll i näringslivet.

  182. Vi samlar ihop oss så vi ser
    vad ni har kommit fram till...

  183. -...och vilka nyckelord ni hittat.
    -Visum.

  184. -Ändrad attityd.
    -Och ändrad lagstiftning.

  185. Vad är det för frågor ni har?
    - David?

  186. Varför vill de
    emigrera till just USA?

  187. Varför...

  188. Elever har inte tålamod.
    De behöver vägledning i läsandet.

  189. De läser rätt så slarvigt
    och väldigt fragmentariskt-

  190. -och inte på ett djupt plan.
    Det blir ytligt.

  191. Jag personligen har lite svårt
    att läsa texter och riktigt ta in.

  192. Om jag ska sitta och läsa en text,
    svävar jag lätt bort i tankarna-

  193. -och läser inte riktigt.

  194. Tidigare läste vi texterna-

  195. -och använde dem några lektioner
    senare. Då hade man glömt bort.

  196. När man använder det mer varje lektion,
    kommer jag ihåg det.

  197. När elever har en text själv,
    missar de mycket av innehållet.

  198. De kanske läser det bokstavligt och vet
    inte vad som finns där under.

  199. Hur man ska tolka det. Så man hjälper
    eleverna med inferenser.

  200. Man hjälper elever
    att läsa mellan raderna.

  201. Skriv sammanfattningar
    utifrån nyckelorden.

  202. Tanken är
    att inte använda ursprungstexten-

  203. -utan man ska använda sina nyckelord.

  204. Det finns en tanke att de ska kunna
    återge nåt på ett objektivt sätt.

  205. Det är för att förhindra klipp och
    klistra. Att bara plocka från texten.

  206. Så det här är ju ett sätt att
    verkligen formulera sig med egna ord.

  207. "Familjen Frank ville lämna
    de tyskockuperade områdena för USA."

  208. "Otto Frank försökte skaffa visum,
    men var för sent ute."

  209. Nu läser jag andra delen av texten.
    Notera samma saker som förut.

  210. Leta nyckelord och kärnmeningar
    och se om ni får några frågor.

  211. Jag börjar läsa.
    "Innan april 1941..."

  212. Man kan tro att det är en nivå- sänkning
    att jobba med text så här.

  213. Att man läser högt
    och bearbetar texten så ingående.

  214. Men det är precis tvärtom.
    Det är ju en nivåhöjning.

  215. För man jobbar med
    en nivå på text som är svår-

  216. -och man hjälper elever hela tiden
    i bearbetning av text.

  217. Vi ska försöka se
    om vi kan ta den här texten vidare.

  218. Vi ska koppla texten till världen
    och koppla texten till er själva.

  219. Vi tar text till text.

  220. Textkopplingarna gör ju jag
    för att de ska få redskap för analys.

  221. Det är målsättningen. Hur kan man börja
    tänka kring texten jag läst?

  222. Vi ser bara på
    på flyktingkrisen som händer.

  223. Men vi borde lära oss av
    det som var då.

  224. Hatet mot judarna
    är nästan samma sak som rasismen nu.

  225. Jag tror att många har mer medkänsla
    med Anne Frank och inte tänker på-

  226. -att de har samma villkor
    som de som söker asyl nu.

  227. Det blir att man kan sätta ord på sina
    egna tankar-

  228. -och metakognitivt fundera över
    hur man själv tänker.

  229. Man generaliserade ett helt folkslag,
    vilket man även gör nu.

  230. De var inte rädda för spioner
    som vi är rädda för terrorister.

  231. När jag arbetar med text
    i klassrummet-

  232. -har jag sett bättre resultat i deras
    skrivande och examinationsuppgifter.

  233. -Emmi?
    -Många länder stänger sina gränser.

  234. Man kan nästan jämföra USA
    med hur det är i dag som det var då.

  235. Detta är era tankar kring texten
    som ni kan använda-

  236. -när ni ska reflektera och tänka
    kring rasismen då och rasismen nu.

  237. Syftet med "reciprocal teaching"-

  238. -är att elever ska bli självständiga
    i det här arbetssättet sen.

  239. Där känner jag att de inte är nu, men
    det blir nåt de kan hantera själva.

  240. Det finns en modell som har doku-
    menterad effekt på läsförståelsen-

  241. -om man använder den som forskarna
    har tänkt: "Reciprocal teaching". RT.

  242. Den består av fyra strategier.

  243. När det gäller små barn
    - förskola och årskurs ett-

  244. -kan man använda dockor. Ibland
    använder man begreppet Läsfixarna-

  245. -för att visa metaforer för tänkande.

  246. Den första strategin är att förutspå,
    den andra är att ställa frågor-

  247. -den tredje är att klargöra
    och den fjärde att sammanfatta.

  248. Ninna Kristiansen
    på Sofiehemsskolan i Umeå-

  249. -använder "reciprocal teaching" när
    klassen ska jobba med ord i matten.

  250. De fyra strategierna
    symboliseras av Läsfixarna.

  251. -Var är spågumman?
    -Där.

  252. Jag använder Läsfixarna i matte
    för att det blir lustfyllt-

  253. -men också för att kunna tydliggöra
    vilka ord som är svåra att förstå.

  254. Man får med sig barnen
    när det är lite teater.

  255. Är det nån som vill förutspå
    vad som ska hända?

  256. -Vad förutspår du, Nora?
    -Jag tror att vi ska ha matte.

  257. Jaha.

  258. Syftet är ju att skapa en spänning.
    "Vad ska hända?"

  259. -Titta!
    -Detektiven!

  260. Hej, kompisar!

  261. Vet ni vad? I går hittade jag
    ett matteproblem. Det låter så här.

  262. Detektiven skapar aktiviteten
    mellan problemet och eleverna.

  263. De ska vara medskapare. Detektiven har
    som uppgift att klargöra-

  264. -titta på svåra ord
    och hitta vad de kan betyda.

  265. -Det står nånting.
    -Då ska vi se vad det här är.

  266. -Vad står det?
    -"Skillnad".

  267. Skillnad. Vad står det här?

  268. -"Jämför".
    -Jämför.

  269. De här orden - skillnad och jämför -
    har de hört på många olika sätt.

  270. Kanske inte inom matematiken.
    Det ställer till det för barnen.

  271. Därför att "skillnad" är nånting annat i
    deras vanliga vokabulär.

  272. Här vill jag sätta in dem
    i det matematiska tänkandet.

  273. Vi börjar med skillnad.

  274. Nu vill jag att vi gör
    "think, pair, share".

  275. Då vet ni. "Think" - tänk själva
    vad det här ordet kan betyda.

  276. Om jag har hört det nån annanstans.

  277. Barnen ska förlita sig på
    att de har kunskapen.

  278. För de vill ha med sig nånting in
    när de i par diskuterar ordet.

  279. Om jag har fem bollar där av tio här,
    då är det fem skillnad.

  280. Då har jag fem fler bollar här
    än här. Det blir skillnad.

  281. Skillnaden borde vara inte matte,
    känns det som.

  282. Om man har det högre talet
    och så har man ett mindre tal-

  283. -då måste man ha så många så att...

  284. Vem skulle vilja berätta om skillnad
    som ni har pratat om nu i paret?

  285. -Tim?
    -Om man har två katter...

  286. ...och en är brun och en vit, är det
    skillnad. För det är inte samma färg.

  287. -Nån annan som vill förklara?
    -Omar hade tre...

  288. Här handlar det om att alla barnen
    är aktiva på ett annat sätt-

  289. -än om du skulle fråga "vad betyder
    ordet" och så svarar tre stycken.

  290. Svårast var att man fick tänka själv.

  291. Det var ganska svårt.

  292. Där.

  293. Det som är svårt för eleverna i matte är
    ofta att förstå vad de ska göra-

  294. -för de saknar en hel del ord.

  295. Därför blir "jämföra" och "skillnad"
    signalord för oss.

  296. När de ser det här ordet
    i en matematikuppgift ska det gå:

  297. "Just det,
    subtraktion är räknesättet här."

  298. Jag ska ha bara glittriga pluppar.

  299. Vi jobbar vidare med begreppen
    genom att använda lärlegot-

  300. -som på ett tydligt sätt visar
    hur själva uppgiften är upplagd.

  301. Vi får se tre figurer
    som har olika antal kulor.

  302. Genom att bygga de här kulorna
    i rader framför figurerna-

  303. -kan de jämföra och hitta skillnaden.
    Det ser de med blotta ögat.

  304. "Jämför hur många färre kulor
    Anna har än Bengt."

  305. -Tre.
    -Tre färre.

  306. "Hur många kulor skiljer det
    mellan Anna och Bengt?"

  307. -Vad ville de veta?
    -Skillnad.

  308. Skillnaden. Ja!

  309. Det skiljer ju tre här.

  310. Jag tror inte det,
    för det har varit det två gånger.

  311. Du tänkte att det inte kan vara
    samma svar. Det kan vara det.

  312. Men då känns det konstigt...

  313. Läsfixarna hjälper oss att lära oss de
    strategier man behöver kunna...

  314. -...för att bli goda läsare.
    -Vad betyder "färst"?

  315. Jag lär ut strategierna till barnen som
    de kan använda själva sen.

  316. -Vem av dem har "färst" kulor?
    -Det är Anna.

  317. Varför då?

  318. Frågeapan är den bästa Läsfixaren.
    Han kan inte läsa-

  319. -men han förstår orden om det är ett
    frågetecken. För han är en frågeapa.

  320. De här fyra Läsfixarna har alla
    sin del och ramar in arbetet.

  321. Cowboyen har tänkt höra med er
    om ni har lärt er några ord-

  322. -som har varit svåra i dag. - Arno?

  323. Jag lärde mig vad "färst" betydde.
    Det visste jag inte förut.

  324. -Nils?
    -Jag visste inte vad skillnad var.

  325. -Men nu har jag lärt mig lite om det.
    -Men så bra. Känns det bra?

  326. Barnen ska känna hopp, förväntan-

  327. -och tro på
    att de hittar svaren i sig själva.

  328. Språket ska komma in och befinna sig
    i barnets egen vokabulär.

  329. För språket bär ju tänkandet.

  330. Det finns termer inom dansen.

  331. Nästa avsnitt handlar om hur eleverna
    kan få syn på mönster i ämnesspråk.

  332. "Chassé" och "chase" är samma ord
    på två olika språk.

  333. Vi säger inte: "Han kom från Spanien.
    Han var konstnär."

  334. Utan: "Den spanske konstnären."

  335. -Avstånd? - Ida?
    -Så.

  336. Jag vill att mina elever ska se både
    skönheten och nyttan med matematik.

  337. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Att sakna ord

Avsnitt 1 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Om språket som makt och om behovet av att ämneslärare arbetar språkutvecklande i alla ämnen. Experterna Barbro Westlund och Maria Wiksten talar om språkliga svårigheter, missförstånd och skillnaden mellan vardagsspråk och akademiskt språk. Vi får också möta matematikläraren Torben Lundén som förenar språk- och kunskapsutveckling med samarbete och rörelse på högstadiet. Historieläraren Anna Nord visar att lässtrategier även engagerar gymnasieelever i historia. Klassläraren Ninna Kristiansen använder lässtrategi med dockor för att lära ut matematik i årskurs ett på lågstadiet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Pedagogiska riktningar
Ämnesord:
Läsförståelse, Läsutveckling, Ordförråd, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Studieteknik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Från vardagssnack till skolspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFrån vardagssnack till skolspråk

Att sakna ord

Avsnitt 1 av 4

Om språket som makt och om behovet av att ämneslärare arbetar språkutvecklande i alla ämnen. Experterna Barbro Westlund och Maria Wiksten talar om språkliga svårigheter, missförstånd och skillnaden mellan vardagsspråk och akademiskt språk. Vi får också möta matematikläraren Torben Lundén som förenar språk- och kunskapsutveckling med samarbete och rörelse på högstadiet. Historieläraren Anna Nord visar att lässtrategier även engagerar gymnasieelever i historia. Klassläraren Ninna Kristiansen använder lässtrategi med dockor för att lära ut matematik i årskurs ett på lågstadiet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFrån vardagssnack till skolspråk

Att se mönster och strukturer

Avsnitt 2 av 4

Om språkets mönster och strukturer. Experterna Josefin Nilsson och Maria Wiksten berättar hur lärare kan arbeta språkutvecklande genom att "packa upp" och synliggöra texter och hur arbetssätten inom de praktisk-estetiska ämnena kan berika de teoretiska ämnena. Vi får se läraren Susanne Jönsson ta hjälp av domino i matematik för att lära ut ämnesord. Bildläraren Louise Israelsson visar unga elevers förutsättningar att både göra bildanalyser och arbeta med språket redan i årskurs sex. Och Anna Wisselgren som är danslärare, visar hur hon lär ut ämnesspråket samtidigt som eleverna lär sig koreografi.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFrån vardagssnack till skolspråk

Att stötta elevens lärande

Avsnitt 3 av 4

Om explicit individuell stöttning av elever. Lärarfortbildaren Maria Wiksten förklarar begreppet scaffolding och hur olika stöttor kan byggas runt elevens kunskaper. Studiehandledning och s.k. begreppskort används i Michael Öhlins högstadieklass. Pedagogen Karin Pettersson arbetar med metoden Reading to learn och gymnasieläraren Ingegerd Norder har språkutvecklande undervisning med lässtrategier i sin förberedande flerspråkiga klass. Experterna Jilda Sürüp och Hülya Basaran talar om flerspråkighet och om vikten att främst bedöma flerspråkiga elever utifrån deras kognitiva kunskapsnivå.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFrån vardagssnack till skolspråk

Att låta alla lyckas

Avsnitt 4 av 4

Om hur skolan kan möjliggöra för elever att lyckas oavsett förkunskaper. Det handlar om talutrymme, interaktion, och elevaktivitet. Experterna Josefin Nilsson, Anne Palmér, Niclas Fohlin och Hülya Basaran berättar om vikten av fördelad taltid och digitala verktyg i undervisningen. Teknikläraren Agneta Isaksson som har inspirerats av kooperativt lärande, förkortade egen taltid och maximerade elevernas språk- och kunskapsutveckling. Susanna Sjöstrands klass erövrar språket via språkutvecklande drama och läraren Cecilia Westlunds lär sina elever läsa genom ASL och göra e-böcker redan under sin första skoltermin.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Bedöma kunskaper med diagnosverktyget Diamant

Diagnosmaterialet Diamant spänner från årskurs 1 till 9. Det är tänkt som ett stöd att hjälpa lärarna bedöma eleverna, men också som en hjälp att planera undervisningen. Madeleine Löwing, konstruktör av Diamant och Maj Götefelt, undervisningsråd vid Skolverkets enhet för prov och bedömning, förklarar hur materialet är uppbyggt. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaNPF-podden

Att vilja vara som alla andra

Hur kan man hjälpa ett barn som behöver extra stöd i skolan men som inte vill ta emot den för att hon inte vill vara annorlunda? Den frågan får logoped Ulrika Aspeflo och psykolog Bo Hejlskov Elvén från en förälder.

Fråga oss