Titta

Från vardagssnack till skolspråk

Från vardagssnack till skolspråk

Om Från vardagssnack till skolspråk

I den här språk- och kunskapsutvecklande serien bjuder ämneslärare in till sina klassrum och visar och berättar om hur de arbetar med språket samtidigt som de undervisar i sitt ämne. Vi möter lärare från lågstadiet ända upp till gymnasiet som undervisar i NO, SO, matematik och praktisk-estetiska ämnen. En del av lärarna använder delar av en aktuell språkutvecklande pedagogik medan andra följer en särskild pedagogik eller beprövad metod. Experter, lärarfortbildare och forskare fördjupar de olika programmens teman och ger tips, tankar och metoder kring olika sätt att undervisa språk- och kunskapsutvecklande.

Till första programmet

Från vardagssnack till skolspråk : Att se mönster och strukturerDela
  1. Varför är det viktigt att synliggöra
    språket i alla skolämnen-

  2. -och inte bara på svenskan?

  3. På vilket sätt ökar det
    förståelsen och kunskapen i ett ämne?

  4. Vi undersöker språk-
    och kunskapsutvecklande arbetssätt-

  5. -och hur man kan göra i praktiken.

  6. Att packa upp en text innebär
    att synliggöra språket-

  7. -och är väsentligt när man går
    från vardagsspråk till skolspråk.

  8. I det här avsnittet tittar vi
    på mönster och strukturer i språket.

  9. Susanne Jönsson är lärare,
    och undervisar i matematik.

  10. Hon tycker att det är viktigt
    att koppla lärandet till görandet-

  11. -för att ge eleverna erfarenheter
    att fästa kunskapen i.

  12. -Är ni beredda?
    -Ja.

  13. -Oj, herregud!
    -Coolt!

  14. Vi tittade på klipp med domino.
    Barnen blev eld och lågor.

  15. -Oj, kolla!
    -Fint.

  16. Jag tänkte: "Den här lusten och
    nyfikenheten måste jag ta tillvara."

  17. -Åh, wow!
    -Är det Picasso-målningar?

  18. -Ni ska få bygga såna här banor.
    -Ja!

  19. Alla barn får en egen färg.
    Sortera ut färgerna.

  20. Jag vill att ni pratar med varandra
    om hur banan ska se ut.

  21. -Vad ska ni göra?
    -Jag ska göra en...

  22. Språkutvecklande arbetssätt bygger på
    att vi tänker kring ett fenomen-

  23. -men vi måste ha krokar
    att hänga tankar på.

  24. Därför skapar jag de här uppgifterna.

  25. Att man håller i materialet och
    känner på det gör nåt med tankarna.

  26. Man hinner ta ställtiden
    in i uppgiften.

  27. Jag har samlat några ord på tavlan.
    När man bygger tillsammans-

  28. -är det bra om man förstår
    vad den andra menar.

  29. -Är ni med på det?
    -Ja.

  30. Vad hette snurran?
    Hur kan man säga att nåt svänger?

  31. Både de vardagliga orden
    och de matematiska orden.

  32. Då får vi en koppling till
    nåt viktigt och angeläget-

  33. -och vi kopplar in skolspråket.

  34. -En sträcka. Har ni hört det förut?
    -Ja.

  35. -Filippa, vad säger du?
    -En sträcka är...

  36. En rak linje, fast...
    Det är en rak linje, kan man säga.

  37. De ska inte säga "rakt streck",
    för det är vardagsspråk.

  38. Avstånd? Ida, kan du förklara det?

  39. Att det ska vara avstånd
    mellan varje bit.

  40. -Så...och sen så.
    -Just det.

  41. Hur långt det är mellan bitarna.

  42. En punkt? Det vet nog alla. Wilma?

  43. -En prick.
    -Ja, det är klart.

  44. -En båge?
    -Typ en sån här.

  45. -Precis.
    -Det finns också pilbågar.

  46. -En ostbåge är också en båge.
    -Ja.

  47. Usch.

  48. Vinkel. Matematiskt ord för hörn
    där två sträckor möts.

  49. Nu tränar eleverna på
    de ord som vi har repeterat.

  50. Det gör de i ett webbprogram.

  51. Sida. De sträckor
    som tillsammans bildar en form.

  52. Programmet väljer ut
    de ord eleven har misslyckats med-

  53. -så att man får träna mer.
    Efter det här ska vi bygga.

  54. Då ska de få använda de här orden
    så mycket som möjligt.

  55. -Nu ska vi bygga.
    -Vi ska ha mellanrum.

  56. -Vi gör en kurva.
    -Det är en båge.

  57. -Kurva och sträcka.
    -Det här är bågen. Ser du inte?

  58. Kan du hjälpa mig att göra en vinkel?
    Det är svårt.

  59. Jag vill att de ska kunna koppla
    tillbaka till det här på högstadiet-

  60. -och de ska läsa
    räta linjens ekvation.

  61. En båge.

  62. "Var har vi hört om en rät linje?
    Jo, det gjorde vi med Susanne."

  63. "Just det -
    rät linje betyder rakt streck."

  64. -Det funkade!
    -Bra! Give me five.

  65. Man får en karta.

  66. Ni ska rita upp er bana
    på det här pappret.

  67. Här ska den delen vara
    sen när vi bygger ihop den.

  68. Här ska brickorna in
    och här ska de ut.

  69. Vi ska bygga det i förstoring sen.

  70. -Så här. Jag lägger dem ner nu.
    -Så och sen så.

  71. -Vi gör en stjärna.
    -Det blir svårt.

  72. Eleverna går ut på rast,
    och jag tar fram maskeringstejpen.

  73. -Där.
    -Perfekt!

  74. Sen ska eleverna
    få förstora sin ritning-

  75. -från A3-pappret till golvet.

  76. Jag ger dem en upplevelse inför
    ett moment senare på mellanstadiet-

  77. -som handlar om
    skala, förstoring och förminskning.

  78. Nu börjar vi.
    Vi ska ha det gula, och ett torn här.

  79. Sen ska det fortsätta ut.

  80. Nu är eleverna i gång.
    Det är hög elevaktivitet.

  81. Samarbetet gynnas av att det är
    en högt engagerande uppgift.

  82. Vi har ett flöde av ord.
    Det pratas om riktning-

  83. -figurer och avstånd.
    De får chans att förklara sig-

  84. -och lyssna på varandra.

  85. Det börjar landa att det ska bli
    en jättestor dominobana.

  86. Grande finale!

  87. -Är ni redo?
    -Ja!

  88. Fem, fyra, tre, två, ett... Kör!

  89. Nej!

  90. Jag vill ha en kultur av misstag
    i mitt klassrum.

  91. Misstag är det första steget i
    att lära sig nåt.

  92. Vi måste se det
    som ett utvecklingssteg.

  93. Ja!

  94. Eleverna ska se både skönheten
    och nyttan med matematik.

  95. -Det var coolt!
    -Visst var det!

  96. Ja, de var jättenöjda.

  97. I matematikundervisningen är det
    dels de ämnesspecifika begreppen-

  98. -som kan vara utmaningar
    för eleverna.

  99. Men det handlar också om nåt
    som vi förknippar med vardagsspråk.

  100. Begrepp som "hälften av",
    "större än" och "jämfört med".

  101. Inom matematiken finns det
    många ord och begrepp-

  102. -som har en betydelse
    i vardagsspråket och en matematisk.

  103. Gymnasisterna ska arbeta
    mer självständigt.

  104. Välkomna till ett nytt avsnitt
    av "Visst nappar det".

  105. Högt tempo och raka ackord.

  106. Man håller ackordet
    och låter det få klinga...

  107. ...bort.

  108. I skolans ämnen används olika texter.

  109. Genrepedagogiken visar
    hur de olika texttyperna fungerar-

  110. -och synliggör att texterna har
    olika mönster och strukturer.

  111. De vanligaste texttyperna är
    återgivande text-

  112. -berättande, beskrivande,
    förklarande, instruerande-

  113. -och argumenterande text.

  114. Vi kan se en text som ett paket.
    Innan man har öppnat paketet-

  115. -är det svårt att veta vad som är i.
    Man kan titta på det utifrån-

  116. -och gissa vad det kan vara,
    men man behöver öppna det.

  117. "Här fanns de här sakerna.
    Vad är det för nåt?"

  118. Man tittar på strukturen. Vad kommer
    först, i mitten och på slutet?

  119. Man tittar också på strukturen
    inom stycken. Hur är de uppbyggda?

  120. Hur börjar stycket?
    Vad är fortsättningen?

  121. Sen tittar man också på språket.
    Vilka ämnesspecifika ord finns med?

  122. Finns det några grammatiska drag
    som är viktiga?

  123. Om vi pratar genrer...
    Vi kan beskriva och förklara saker.

  124. Vi kan argumentera, till exempel.
    Men vi kan ha samma innehåll.

  125. Vi kanske skriver om kärnkraft,
    men vi kan göra olika paket.

  126. Det handlar språk- och
    kunskapsutvecklande arbetssätt om.

  127. Vi hjälper eleverna
    att hantera samma ämnesinnehåll-

  128. -men att uttrycka innehållet
    på olika sätt.

  129. På Guldhedsskolan i Göteborg arbetar
    Louise Israelsson som bildlärare.

  130. "De smältande klockorna och den vita
    formen som påminner om ett ansikte."

  131. "Klockorna..."

  132. Vi får avbryta lite.
    Det är mycket här ute.

  133. När folk frågar vilken ålder jag har
    säger jag sexan till nian.

  134. Då säger de: "Stackars dig."
    Men det är en rolig ålder.

  135. Louise undervisar i bildanalys-

  136. -utifrån grundtankarna bakom
    reading to learn.

  137. Vi läser igenom texten
    från början till slut-

  138. -och sen tittar vi på
    de olika delarna av texten.

  139. "Bilden föreställer en oljemålning
    från 1931, av Salvador Dalí"-

  140. -"med titeln 'Minnets envishet'."

  141. Jag läser igenom hela texten-

  142. -och sen går jag tillbaka, och vi
    läser texten stycke för stycke.

  143. "På lådans översida
    växer det upp en gren."

  144. "Från grenen växer det ut en kvist,
    som det hänger en silverklocka på."

  145. Nu tittar vi på bilden.
    Hur ser den ut? Jo, så här.

  146. Fick ni upp den bilden
    när jag läste beskrivningen?

  147. -Nej.
    -Inte riktigt?

  148. Reading to learn har fokus
    både på läsförståelse och skrivande.

  149. Bilden har ett budskap-

  150. -även om det inte
    är i form av skrivna ord.

  151. Syftet med
    att gå igenom modelltexten-

  152. -är att se hur man kan göra
    för att både strukturera sin text-

  153. -och att få till bra meningar så
    att man får fram det man vill säga.

  154. Jag ställer inte frågor
    för att kontrollera vad eleverna kan-

  155. -utan i stället som när man
    läser en saga för ett barn.

  156. Det är den spanska konstnären Dalí.
    Från vilket land kommer han?

  157. Man sammanfattar.

  158. -Vad säger Jonathan?
    -Spanien.

  159. I stället för att skriva det...

  160. I stället för att rada upp fakta-

  161. -får vi ihop "den spanska
    surrealistiska konstnären".

  162. Man får mycket fakta i en mening.

  163. Vi ska inte berätta jättemycket
    om konstnärens liv-

  164. -för då är det
    en annan typ av text - en biografi.

  165. Här är nästa bild - "Stjärnenatt".
    Den ser ut så här.

  166. Nu ska vi skriva om den.

  167. Vi skriver tillsammans-

  168. -för att det är ett bra stöd
    inför nästa steg - att skriva själv.

  169. Den första delen kallas för kontext.
    Det betyder sammanhang.

  170. Vem har gjort bilden? Vad heter
    bilden? Vilken teknik är den gjord i?

  171. Hur stor är den?

  172. Hur skulle man kunna börja
    den här bildanalysen? Lukas?

  173. Det är en oljemålning
    som är gjord av konstnären Vincent...

  174. Vincent van Gogh.
    Kom fram och skriv det här.

  175. Kan man få in mer fakta i meningen?

  176. Man kan skriva när den är målad.

  177. Ibland tänker jag: "Äh, vi
    hoppar över att skriva tillsammans."

  178. Men då blir inte
    deras bildanalyser lika bra.

  179. Olle,
    kan du få in nåt mer i samma mening?

  180. -Skriv att han var holländare.
    -Jättebra.

  181. "En oljemålning av den holländska
    konstnären Vincent van Gogh 1889."

  182. Ni fick in jättemycket fakta.

  183. Att tolka och analysera bilder
    är nåt man gör muntligt.

  184. Det blir en interaktion. Sen hänger
    det ihop med praktiskt arbete.

  185. Då blir det inte
    en isolerad teoretisk uppgift.

  186. Då går vi vidare till nästa steg.
    Vad ser vi i bilden?

  187. -Vad säger Sigge?
    -Det är en natt med stjärnor.

  188. -De lyser över en by.
    -Jättebra.

  189. -Disa?
    -De gula prickarna liknar maneter.

  190. Det är moln eller vind.

  191. Busken ser ut som ett berg
    med ett slott eller torn.

  192. Det är roligt att tolka
    och analysera bilder tillsammans.

  193. Man kan ju verkligen
    tolka bilder på olika sätt.

  194. Vi hoppar fram till utvärderingen.

  195. Den var lite overklig, med tanke på
    att stjärnorna var väldigt stora.

  196. Och att det är som ett hav på himlen.

  197. Bra! Du beskriver bilden
    och sen kommer du med en förklaring.

  198. För att kunna få ett E i bild,
    att man har godkända kunskaper-

  199. -ska man kunna beskriva en bild och
    föra delvis underbyggda resonemang.

  200. Den delen är
    lika viktig som bildskapandet.

  201. När vi har skrivit texten gemensamt
    tittar vi på Munch.

  202. -Edvard...Punsch eller nåt sånt.
    -Murts, typ.

  203. -Det är en målning som heter...
    -"Stinget"?

  204. Det är en människa
    som står på en bro och ser rädd ut.

  205. Så här, och skrek.

  206. -Det såg kul ut.
    -Konstigt huvud, som ett päron.

  207. Ja... En tavla med en gubbe
    som står så här...

  208. Man kan ha en relation till
    en parafras på "Skriet".

  209. Skräckfiguren i "Scream"
    är baserad på "Skriet".

  210. Det där var kontexten, va?

  211. Och sen?

  212. Vill läsa upp sin inledning?
    Den behöver inte vara klar.

  213. Det är roligt att jobba som lärare
    när man märker att eleverna lär sig.

  214. "'Skriet' är
    en olje-, tempera- och pastellbild"-

  215. -"som är gjord av den norska
    konstnären Edvard Munch 1893."

  216. Då blir man motiverad
    att fortsätta med reading to learn-

  217. -fast det tar tid.

  218. "Målningen har en storlek av 91x73,5
    och finns i Nationalgalleriet."

  219. Jättebra! Du fick in mycket
    information i de två meningarna.

  220. Jättebra.

  221. Modellering handlar om att visa
    eleverna det de behöver få syn på.

  222. Modelltexter är en modell,
    precis som när eleverna i slöjden-

  223. -ska bygga en hylla, och då har man
    en bild av vad det ska bli.

  224. Då är det lättare
    att nå upp till det.

  225. Undervisning som är mer traditionell
    kan handla om-

  226. -att de elever som har listat ut
    hur man skriver en bra insändare-

  227. -hur inledningen ser ut och hur man
    uttrycker argumentationen...

  228. De lyckas, men de som inte
    har listat ut det klarar det inte.

  229. Det är viktigt att jobba språk-
    och kunskapsutvecklande i alla ämnen-

  230. -oavsett om ämnet är
    teoretiskt eller praktiskt.

  231. Det ställs höga krav
    på resonemangsförmåga-

  232. -även i
    de praktiskt-estetiska ämnena.

  233. Sen är ju fördelen med
    ämnen som är mer konkreta-

  234. -att man kan använda det,
    och bygga en låda eller en hylla.

  235. Man kan bygga en text.
    Det är stora likheter där.

  236. Men i texten är det
    mer abstrakta delar som ska in.

  237. Men där behöver de teoretiska lärarna
    lära av de praktiskt-estetiska.

  238. I den senaste läroplanen nämns
    ordet "resonemang" över 600 gånger.

  239. Att kunna resonera kring begrepp,
    företeelser och åsikter-

  240. -är en viktig del
    i språk- och kunskapsutvecklingen.

  241. Anna Wisselgren är lärare i dans,
    och låter sina elever-

  242. -starta med en improvisation,
    där de får dansa adjektiv.

  243. Jag tänker... "Tveksam".

  244. -Vad är det?
    -Att man är osäker.

  245. Att man inte vill.
    Man drar sig tillbaka.

  246. Kors, ut, kors, ut...

  247. De får jobba med
    ord som är beskrivande.

  248. I dans
    kan man uttrycka det i rörelse-

  249. -som man inte kan göra på svenskan
    eller engelskan. Det är roligt.

  250. Perfekt! Ska vi testa
    att gå utanför vår "comfort zone"?

  251. -Nej!
    -Vågar ni inte? Ska vi prova?

  252. Jajamen!
    Hur ser det ut när vi är galna?

  253. Här får de använda hela kroppen,
    och hela känslospektrat.

  254. Lägg gärna på lite ljud.
    Ni får sjunga och skrika.

  255. Jag kommer ihåg det mer om jag får
    göra det - det steget, de känslorna.

  256. Det finns många begrepp
    som är tvetydiga.

  257. -Vad betyder det?
    -Att det kan tolkas på olika sätt.

  258. Det kan betyda olika saker.

  259. Det är språkutvecklande
    att ha en diskussion.

  260. Det här är ju ett estetiskt ämne.
    Det språkutvecklande i det blir-

  261. -att man för en diskussion kring
    ämnesspråket, och gör det på golvet.

  262. Då så! Då vill jag
    att ni kommer ut på golvet.

  263. När vi är färdiga med improvisationen
    bygger vi vidare-

  264. -och plockar några känslor och steg
    från improvisationsövningen.

  265. Sen gör vi en koreografi.

  266. Det finns många termer inom dansen.

  267. Det första steget är pivotvändningen.

  268. Där finns en mängd steg
    som har olika namn.

  269. Den här snurren...
    Varför har den fått namnet "pivot"?

  270. Spelar nån handboll? En av spelarna
    i handboll kallas för pivotspelare.

  271. Det viktiga är att göra kopplingar
    till elevernas förkunskaper.

  272. På danslektionen pratar vi om
    handboll. Då blir det inte abstrakt.

  273. -Den personen vänder sig mot målet.
    -Exakt.

  274. "Pivot" betyder
    att man vänder sig om.

  275. Sen gör vi hoppsasteg.
    Vad kallar vi det annars?

  276. -Chasse.
    -Chassesteg, precis.

  277. Vad gör vi med fötterna?

  278. -"Chase" betyder ju...?
    -Jaga.

  279. Jaga! Chasse och chase är samma ord,
    fast på olika språk.

  280. Det blir språkutvecklande när jag
    får med eleverna i diskussionen-

  281. -och de ger förslag på
    varför ett steg heter som det gör.

  282. Att vi säger "hoppsasteg" är
    egentligen en felaktig omskrivning.

  283. -Ska vi kalla det "jagasteg"?
    -Ja, varför inte?

  284. Om man vet vad orden betyder
    kopplar man det fort.

  285. Man lär sig koreografin fortare.

  286. Då har man mer tid att utveckla
    stegen till det bästa man kan.

  287. Det är ett pas de bourrée-steg
    som ofta finns i samba.

  288. "Pas de bourrée" betyder
    "nåt som inte är fyllt".

  289. Nån tittade skämtsamt på
    hur steget var uppbyggt.

  290. -Vad är det vi gör?
    -Fylledansen!

  291. Eller hur! Man snubblar nästan.
    Vi kanske raglar runt lite.

  292. Vi testar tre pas de bourrée-steg,
    en preparation och en piruett.

  293. Fem, sex, sju, ått...
    En och två, tre och fyr-

  294. -fem och sex och sju, ått.
    Bra! Snyggt!

  295. Det här går ju som en dans.

  296. -Ska vi prova allt?
    -Ja!

  297. Ett och två...

  298. Det är viktigt att förstå
    att språket finns i alla ämnen.

  299. I varje ämne finns det begrepp
    som eleverna behöver ta till sig.

  300. Forskningen visar
    att det är så vi bör jobba.

  301. Bra!

  302. Språk- och kunskapsutvecklande
    arbetssätt-

  303. -hjälper elever att nå kunskapsmålen.

  304. Och de elever som har lätt för
    att lära kan utvecklas maximalt.

  305. Läs rubriken.

  306. I nästa avsnitt får vi veta
    hur stöttning är en del av vägen dit.

  307. Vi ska utmana eleverna-

  308. -och ge dem redskap för
    att klara det på egen hand.

  309. Politiker är inte ärliga.

  310. Stöttning handlar om hur de ska göra.

  311. Den här lägger vi här.

  312. Jag skulle aldrig läsa "katt" här,
    för jag vet vad det står.

  313. Textning: Helena Lagerholm
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Att se mönster och strukturer

Avsnitt 2 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Om språkets mönster och strukturer. Experterna Josefin Nilsson och Maria Wiksten berättar hur lärare kan arbeta språkutvecklande genom att "packa upp" och synliggöra texter och hur arbetssätten inom de praktisk-estetiska ämnena kan berika de teoretiska ämnena. Vi får se läraren Susanne Jönsson ta hjälp av domino i matematik för att lära ut ämnesord. Bildläraren Louise Israelsson visar unga elevers förutsättningar att både göra bildanalyser och arbeta med språket redan i årskurs sex. Och Anna Wisselgren som är danslärare, visar hur hon lär ut ämnesspråket samtidigt som eleverna lär sig koreografi.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Pedagogiska riktningar
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Studieteknik, Textförståelse, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Från vardagssnack till skolspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFrån vardagssnack till skolspråk

Att sakna ord

Avsnitt 1 av 4

Om språket som makt och om behovet av att ämneslärare arbetar språkutvecklande i alla ämnen. Experterna Barbro Westlund och Maria Wiksten talar om språkliga svårigheter, missförstånd och skillnaden mellan vardagsspråk och akademiskt språk. Vi får också möta matematikläraren Torben Lundén som förenar språk- och kunskapsutveckling med samarbete och rörelse på högstadiet. Historieläraren Anna Nord visar att lässtrategier även engagerar gymnasieelever i historia. Klassläraren Ninna Kristiansen använder lässtrategi med dockor för att lära ut matematik i årskurs ett på lågstadiet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFrån vardagssnack till skolspråk

Att se mönster och strukturer

Avsnitt 2 av 4

Om språkets mönster och strukturer. Experterna Josefin Nilsson och Maria Wiksten berättar hur lärare kan arbeta språkutvecklande genom att "packa upp" och synliggöra texter och hur arbetssätten inom de praktisk-estetiska ämnena kan berika de teoretiska ämnena. Vi får se läraren Susanne Jönsson ta hjälp av domino i matematik för att lära ut ämnesord. Bildläraren Louise Israelsson visar unga elevers förutsättningar att både göra bildanalyser och arbeta med språket redan i årskurs sex. Och Anna Wisselgren som är danslärare, visar hur hon lär ut ämnesspråket samtidigt som eleverna lär sig koreografi.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFrån vardagssnack till skolspråk

Att stötta elevens lärande

Avsnitt 3 av 4

Om explicit individuell stöttning av elever. Lärarfortbildaren Maria Wiksten förklarar begreppet scaffolding och hur olika stöttor kan byggas runt elevens kunskaper. Studiehandledning och s.k. begreppskort används i Michael Öhlins högstadieklass. Pedagogen Karin Pettersson arbetar med metoden Reading to learn och gymnasieläraren Ingegerd Norder har språkutvecklande undervisning med lässtrategier i sin förberedande flerspråkiga klass. Experterna Jilda Sürüp och Hülya Basaran talar om flerspråkighet och om vikten att främst bedöma flerspråkiga elever utifrån deras kognitiva kunskapsnivå.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFrån vardagssnack till skolspråk

Att låta alla lyckas

Avsnitt 4 av 4

Om hur skolan kan möjliggöra för elever att lyckas oavsett förkunskaper. Det handlar om talutrymme, interaktion, och elevaktivitet. Experterna Josefin Nilsson, Anne Palmér, Niclas Fohlin och Hülya Basaran berättar om vikten av fördelad taltid och digitala verktyg i undervisningen. Teknikläraren Agneta Isaksson som har inspirerats av kooperativt lärande, förkortade egen taltid och maximerade elevernas språk- och kunskapsutveckling. Susanna Sjöstrands klass erövrar språket via språkutvecklande drama och läraren Cecilia Westlunds lär sina elever läsa genom ASL och göra e-böcker redan under sin första skoltermin.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Resonera och kommunicera i matte

Matematik är ett språk man utvecklar hela livet. Lär man sig ett nytt språk får man ett ökat självförtroende. Pernilla Tengvall och Hanna Almström, båda NO- och mattelärare, talar om fem strategier för ett formativt förhållningssätt där ett gott gruppklimat och delaktighet är några av hörnstenarna. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaNPF-podden

Bara sitta och spela dataspel

Psykologen Bo Hejlskov Elvén och logopeden Ulrika Aspeflo svarar på lyssnares frågor om neuropsykiatriska diagnoser. En mamma till en 14-årig pojke med Aspergers syndrom frågar om hur hon ska få sin son att gå till skolan. Han vill hellre spela dataspel och hans mamma är orolig för att han ska bli en hemmasittare.

Fråga oss