Titta

Scientists for the future

Scientists for the future

Om Scientists for the future

Möt forskarna som formar morgondagen! I varje avsnitt lär du känna en forskare och hens drivkrafter. Forskarna kommer ur den absoluta eliten av svensk vetenskap, och alla bär de på en vision om vad vetenskapen kan bidra till. Säsong 2.

Till första programmet

Scientists for the future : The clothes that generates electricityDela
  1. Det spelar ingen roll
    om det är minusgrader.

  2. Våra kroppar ser till att temperaturen
    håller sig kring 37 grader-

  3. -med processer som ämnesomsättning
    och blodcirkulation.

  4. Överskottsvärmen
    försvinner snabbt i kylan-

  5. -men tänk om den gick att ta vara på.

  6. Tänk om våra kläder kunde
    omvandla kroppsvärme till elektricitet.

  7. Det är faktiskt redan teoretiskt möjligt.

  8. Inom fysiken
    pratar man om termoelektricitet.

  9. Det här förekommer i alla material-

  10. -med åtminstone
    måttlig ledningsförmåga.

  11. När en halvledare eller ledare
    utsätts för en temperaturförändring-

  12. -alstras en elektrisk potential
    i materialet.

  13. Kopplar man det till en så kallad
    elektrisk last skapas ett strömflöde.

  14. En termoelektrisk generator använder
    värmeskillnader för att skapa energi.

  15. Tekniken är inte ny-

  16. -men de termoelektriska material
    som finns i dag är dyra och ofta giftiga.

  17. Inte optimala för klädtillverkning,
    med andra ord.

  18. De här materialen är inte
    tillräckligt stabila för att hålla länge.

  19. Att tvätta tyget i tvättmaskin
    skulle kunna medföra problem.

  20. Christian Müller leder en grupp
    vid Chalmers tekniska högskola-

  21. -för att skapa
    nya termoelektriska material-

  22. -som är säkra, tåliga
    och billiga att tillverka.

  23. De experimenterar främst med polymer,
    det vi brukar kalla plast.

  24. När vi jobbar
    med ett sådant här material-

  25. -ska det helst vara så pass
    mekaniskt robust att det har elasticitet.

  26. Vi måste tillsätta
    termoelektriska egenskaper.

  27. Plast, liksom tyg, passar på många sätt
    till klädtillverkning-

  28. -men det finns en stor nackdel:

  29. Plast, liksom tyg,
    leder ström väldigt dåligt.

  30. Ingenting här leder över huvud taget.

  31. De måste först skapa ett halvledande
    material med olika polymer-

  32. -och sen ytterligare
    öka ledningsförmågan-

  33. -med så kallad dopning.

  34. Vid dopning lägger man till
    ett så kallat störämne.

  35. När de två ämnena interagerar-

  36. -tar störämnet elektroner
    från halvledaren-

  37. -och gör den positivt laddad.

  38. Genom de här elektronhålen kan
    strömmen passera genom materialet.

  39. Vi gör en sorts termoelektriskt skum.
    De små hålen här hänger samman-

  40. -så det är lätt att få ut störämnet
    överallt i strukturen-

  41. -och få ett termoelektriskt
    och tjockt material.

  42. Våra prototyper kommer att fungera.
    Frågan är bara hur bra de blir.

  43. När de är nöjda med ledningsförmågan
    ska de testa mekaniska egenskaper:

  44. Att materialet är tåligt och elastiskt nog
    för ett klädesplagg.

  45. Fastän projektet
    snabbt har tagit stora steg framåt-

  46. -kommer det att dröja innan man har
    en prototyp som uppfyller alla kriterier.

  47. Steget från prototyp till färdiga kläder,
    tillgängliga för konsumenter-

  48. -är naturligtvis ännu större.

  49. Inom materialvetenskapen
    är det vanligt-

  50. -även om det är mer sällan nu än förr-

  51. -att man utvecklar ett material
    som fungerar-

  52. -men sen inser att man inte tänkt
    på exempelvis hälsa och säkerhet.

  53. Då får man börja om från början.

  54. Som förälder
    behöver jag bli dubbelt så övertygad-

  55. -om att materialen
    som används i kläderna är säkra.

  56. Det här är en utmaning.

  57. Vad kommer våra kläder att kunna göra
    den dag Christians barn är vuxna?

  58. Även om Christian skapar material
    snarare än hittar användningsområden-

  59. -är det inte svårt att tänka sig
    möjliga användningsområden.

  60. Om man kan alstra elektricitet på håll
    - vad kan man göra då?

  61. Man kan driva en sensor.

  62. Om man vill övervaka en patients hälsa
    när patienten är hemma-

  63. -kan man kontrollera vitala tecken.

  64. Man kan göra samma sak
    med en idrottare, astronaut eller soldat.

  65. Möjligheterna är många.

  66. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

The clothes that generates electricity

Avsnitt 6 av 15

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tänk om våra kläder kunde omvandla kroppsvärme till elektricitet? På Chalmers tekniska högskola leder Christian Müller en projektgrupp som arbetar med just det. Och faktum är att det är teoretiskt möjligt. Utmaningen är att hitta material som kan användas som kläder och som samtidigt kan alstra och leda ström. Genom att utveckla och testa prototyper så rör sig deras forskning hela tiden framåt.

Ämnen:
Kemi
Ämnesord:
Kemi, Kläder, Naturvetenskap, Organisk kemi, Polymerer , Polymerkemi, Termoelektricitet
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Scientists for the future

Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Einstein in a chip

Avsnitt 1 av 15

Är det möjligt att ha en identisk tvilling som åldras långsammare än vad du själv gör? Fenomenet tidsdilatation förutspåddes av Albert Einstein för över 100 år sedan i relativitetsteorin. Det innebär att den som accelererar mot en hög hastighet kommer uppleva att tiden går långsammare, och därför också åldras mindre. Forskaren Per Delsing och hans kollegor flyttar nu relativitetsteorin till ett datorchip för att lära sig mer om detta och andra grundläggande mysterier inom fysiken.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The nose bacteria that became deadly

Avsnitt 2 av 15

I våra kroppar finns miljarder bakterier, de flesta helt ofarliga för människan. Men en av dessa kan gå från ofarlig till livsfarlig på ett ögonblick. Biologen Edmund Loh försöker lösa mysteriet kring hjärnhinneinflammation. En sjukdom som varje år dödar en dryg miljon människor runt om i världen. Nyckeln till att lösa mysteriet tror han ligger i cellens RNA.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The sperms hidden genetics

Avsnitt 3 av 15

Spelar det någon roll vilken spermie som befruktar ett ägg? Simone Immler på institutionen för ekologi och genetik i Uppsala är övertygad om att det faktiskt gör det. Hon koncentrerar sin forskning på sexuell reproduktion och epigenetik. Inom epigenetiken försöker man förstå vilka gener som slår igenom starkast i spermien - och vad det kan ha för betydelse på avkomman.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Which species survive?

Avsnitt 4 av 15

Forskare beräknar att 99,99 procent av alla djur och växter som någonsin funnits på jorden är utdöda. Vilka arter och djur är i störst behov av skydd när klimatet förändras? Det är en av frågorna som biologen Alex Antonelli och hans team vid Göteborgs universitet försöker få svar på. De försöker återskapa evolutionshistorien av så många organismer som möjligt för att förstå varför vissa arter dog ut medan andra levde vidare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

When the stomach runs amok

Avsnitt 5 av 15

Ibland kan kroppens eget försvar löpa amok och istället skada oss. Jenny Mjösberg forskar om ett av kroppens mest komplicerade system - immunförsvaret. Med sin forskning om ILC-celler hoppas hon kunna bidra till att stoppa inflammatoriska tarmsjukdomar och sjukdomar som psoriasis och ledgångsreumatism.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The clothes that generates electricity

Avsnitt 6 av 15

Tänk om våra kläder kunde omvandla kroppsvärme till elektricitet? På Chalmers tekniska högskola leder Christian Müller en projektgrupp som arbetar med just det. Och faktum är att det är teoretiskt möjligt. Utmaningen är att hitta material som kan användas som kläder och som samtidigt kan alstra och leda ström. Genom att utveckla och testa prototyper så rör sig deras forskning hela tiden framåt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The trick to remember two languages

Avsnitt 7 av 15

Går det att träna minnet så att det blir bättre? Det är något som forskaren Jessica K Ljungberg vill ta reda på. Hon leder en stor studie på den del av minnet som kallas arbetsminnet. I sin forskning fokuserar hon och hennes arbetslag på människor som är tvåspråkiga. Hur påverkas minnet av att hela tiden kunna växla mellan två ordförråd?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Folding dna with paper

Avsnitt 8 av 15

Hur kan den asiatiska traditionen origami hjälpa till att utplåna cancerceller i kroppen? Björn Högberg forskar inom området dna-origami. Genom att vika dna till olika former kan de användas inom nanoteknologi. På sikt tror forskarna att vi kan konstruera nanorobotar som är så små att de kan utföra uppgifter i våra kroppar. Björns dna-origami är ett viktigt steg på vägen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The lost sunlight

Avsnitt 9 av 15

Energin från solen kan täcka hela mänsklighetens behov av energi tusen gånger om. Varför lyckas vi inte ta bättre vara på den? På Linköpings universitet leder Xavier Crispin ett projekt med målet att lösa morgondagens energiproblem. Genom sin forskning försöker han utveckla billiga och effektiva solpaneler av plast med förhoppningen att kunna lösa framtidens energiutmaning.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The robots among us

Avsnitt 10 av 15

Ett antal forskare har samlats för att testa sin robot. Det den ska göra är något som för oss människor är väldigt enkelt. Men att försöka översätta mänskliga rörelser i kod är otroligt svårt. Danica Kragic på Kungliga tekniska högskolan vill hjälpa roboten att ta sin plats mitt ibland oss. Genom sin forskning hoppas hon kunna utveckla robotar som kan hjälpa människor i deras vardag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The sun in a molecule

Avsnitt 11 av 15

Solen är en nästan outtömlig energikälla. Men dess energi är svår att lagra. Kasper Moth-Poulsen och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola försöker lösa problemet. De vill omvandla solens energi till kemisk energi. Den ska sedan lagras i specialdesignade molekyler som sedan kan användas när som helst.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Materials of the future

Avsnitt 12 av 15

Materialvetenskap är ett område som har utvecklats snabbt de senaste decennierna. Forskaren Albert Mihranyan vid Uppsala universitet menar att utvecklingen av nya material är en av vår tids stora utmaningar. Dels för vår egen fortsatta utveckling, dels för att de material som vi tar för givet idag kanske inte finns imorgon. Idag fokuserar forskare på att skapa nya material som inte förekommer naturligt på jorden. De fokuserar även på att använda gamla material, till exempel cellulosa, med ny kunskap.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The future in retrospect

Avsnitt 13 av 15

Hur kommer det sig att Sverige gick från att vara ett fattigt land till ett av världens rikaste? Som ekonomhistoriker är Kerstin Enflo övertygad om att vår historia är nyckeln till att forma vår framtid. Hon går tillbaka till 1500-talets Sverige för att förstå vilka beslut som togs och vilka konsekvenser de haft på samhället långt senare. Att förstå de mekanismer som får regioner att växa och utvecklas är viktigt för att kunna ta rätt beslut om framtiden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Team dna

Avsnitt 14 av 15

När du blir till så byggs din kropp efter ritningar som finns i dina gener. Men om det är fel på ritningarna kan det leda till genetiska sjukdomar. Det kan handla om ett enda fel bland tre miljarder byggstenar i ditt dna. Anna Wedell har satt samman ett superteam bestående av kliniska experter, barnläkare, bioinformatiker, genetiker, molekylärbiologer och biokemister för att leta efter dessa fel och forska på dem.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Autonomous machines

Avsnitt 15 av 15

Autonoma system kommer att förändra vårt samhälle och vår industri i grunden. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte än. Möjligheterna är enorma och mycket av spetsforskningen sker på våra svenska universitet. Det handlar självkörande bilar, deep learning, snabbare moln, självstyrande gruvor och smarta städer. Och ute på universiteten utbildas nu de unga forskare som kommer att vara med och utforma framtidens smarta samhälle.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kemiexperiment

Koldioxidrök

Gaser. Vad är koldioxidrök och hur skapas det?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kemiexperiment

Oscillerande reaktion

Färger och ljus. En demonstration som visar hur kemiska reaktioner kan pendla från ett läge till ett annat, de kan oscillera.

Fråga oss