Titta

Språket i ämnet

Språket i ämnet

Om Språket i ämnet

Om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med exempel från den pedagogiska verkligheten. Målgruppen är primärt ämneslärare. Vi visas undervisningsexempel av ämneslärare som bjuder in till sina klassrum och berättar samt delar med sig av tips, metoder och varierade sätt att undervisa språk- och kunskapsutvecklande i just sitt ämne. Vi möter lärare i låg-, mellan- och högstadiet samt från gymnasiet som undervisar i NO, SO, matematik och praktisk-estetiska ämnen.

Till första programmet

Språket i ämnet : Matte med dominoeffektDela
  1. Matematiken
    har sin egen språkliga uppbyggnad-

  2. -med sina egna ord och begrepp.

  3. Det tydliggör
    Susanne Jönsson i matematiken.

  4. Hon kopplar lärandet till görandet.

  5. -Är ni beredda?
    -Ja.

  6. -Herregud!
    -Oh, my God!

  7. Jag visade Youtubeklipp
    med dominobrickor-

  8. -och barnen blev eld och lågor.
    "Åh, kolla!"

  9. "Det måste jag rida på", tänkte jag.
    Den där lusten och nyfikenheten-

  10. -måste jag ta till vara på.

  11. Är det Picassomålningar?

  12. Nu ska ni få testa
    att bygga såna här banor. Lyssna.

  13. Alla barn har en egen färg.
    Sortera ut varsin färg.

  14. Prata med varandra
    om hur banan ska se ut.

  15. -Vad ska ni göra?
    -Jag ska göra en sån här.

  16. Språkutvecklande arbetssätt
    bygger ofta på att vi-

  17. -tänker kring ett fenomen
    och bygger upp ett språk kring det.

  18. Men det behövs krokar
    att hänga upp tanken på.

  19. Det är därför
    jag skapar de här uppgifterna.

  20. Det här att man håller i materialet,
    att man känner på det-

  21. -gör att det händer nånting med
    tankarna - man hinner ta ställtiden-

  22. - in i uppgiften.

  23. Jag har samlat några ord på tavlan-

  24. -för när man bygger tillsammans
    är det bra-

  25. -om man förstår vad den andra menar.
    Är ni med på det?

  26. Vad hette nu den här snurran?
    Hur kan man säga att nånting svänger?

  27. Både de vardagliga orden, men även
    de korrekta matematiska orden.

  28. Då får vi en naturlig koppling-

  29. -till nåt som är viktigt för barnen,
    och vi kopplar in skolspråket.

  30. -En sträcka. Har ni hört det förut?
    -Ja.

  31. -Filippa, vad är en sträcka?
    -Det är en rak linje...

  32. ...fast...
    Det är en rak linje, kan man säga.

  33. Jag vill inte att de ska säga "rakt
    streck". Det är inte matematikspråk.

  34. Avstånd. Ida, kan du förklara det?

  35. Det ska vara avstånd
    mellan varje bit.

  36. -Så...och sen så.
    -Just det.

  37. Hur långt det är mellan varje bit
    är avståndet.

  38. En punkt.
    Det vet nog alla vad det är.

  39. -Wilma?
    -En prick.

  40. Det är klart att det är en prick.
    En båge? Sonders?

  41. -En sån här.
    -Ja, precis.

  42. Det finns också en båge man skjuter.
    En pilbåge.

  43. En ostbåge är också en båge.

  44. Vinkel. Matematiskt ord för hörn,
    där två sträckor möts.

  45. Nu tränar eleverna
    på orden som vi har repeterat-

  46. -och det gör de i ett webbprogram.

  47. Sida. De sträckor
    som tillsammans bildar en form.

  48. Programmet väljer ut vilka ord
    som elever har misslyckats med-

  49. -så att man får träna fler gånger
    på dem. Sen ska vi börja bygga-

  50. -och då ska de få använda de här
    orden så mycket som möjligt.

  51. -Nu ska vi bygga.
    -Vi ska ha lite mellanrum.

  52. -Vi har med en kurva och...
    -En båge.

  53. Nej, en kurva. Kurva och sträcka.

  54. Och båge. Ser du inte bågen?

  55. Kan du hjälpa mig att göra en vinkel?
    Det är svårt. Hur gör man?

  56. Jag vill att de ska kunna koppla
    tillbaka till detta i högstadiet-

  57. -när de ska lösa
    räta linjens ekvation.

  58. En båge.

  59. "Var har vi hört rät linje? Kommer
    ni ihåg det vi gjorde med Susanne?"

  60. "Just det, rät linje
    betyder rakt streck. Okej."

  61. -Det funkar!
    -Gimme five!

  62. Nu får man en karta-

  63. -och ni ska rita upp er bana
    på det här pappret.

  64. Här ser ni var den delen ska vara
    när vi bygger ihop den-

  65. -var dominobrickorna kommer in
    och var de ska ut.

  66. Och vi ska bygga det här
    i förstoring sen.

  67. Så här. Jag ställer dem inte upp nu.

  68. -Vi gör en stjärna.
    -Det blir svårt.

  69. Sen går eleverna ut på rast,
    och jag tar fram maskeringstejpen.

  70. -Så där.
    -Perfekt.

  71. När eleverna kommer in
    ska de få förstora sin ritning-

  72. -från A3-pappret till golvet.

  73. Det handlar om att ge dem en
    upplevelse inför ett senare moment-

  74. -som handlar om skala,
    förstoring och förminskning.

  75. -Då börjar vi.
    -Vi ska ha det här gula...

  76. ...och så ska vi ha ett litet torn
    här, och sen ska det fortsätta ut.

  77. Nu är eleverna igång.
    Det är hög elevaktivitet.

  78. Samarbetet gynnas av att det är
    en högt engagerande uppgift.

  79. Vi har ett flöde av ord.
    Det pratas om riktning-

  80. -om figurer, om avstånd.

  81. De får chans att förklara sig
    och lyssna på varandra.

  82. Det börjar landa att det här ska bli-

  83. -en jättestor dominobana.
    "The grand finale."

  84. -Är ni redo?
    -Ja!

  85. Fem, fyra, tre, två, ett, noll!

  86. Jag vill ha en kultur av misstag
    i mitt klassrum.

  87. Misstag är det första steget
    i att lära sig nånting.

  88. Vi måste se det
    som ett utvecklingssteg.

  89. Jag vill att mina elever ska se både
    skönheten och nyttan med matematik.

  90. -Det var coolt!
    -Ja, visst var det coolt?

  91. Ja, de var jättenöjda.

  92. Text: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Matte med dominoeffekt

Avsnitt 4 av 12

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

"Jag vill att eleverna ska se både nyttan och skönheten med matematik! " säger läraren Susanne Jönsson på Dalhemsskolan i Helsingborg, Susanne förenar matematik, språk och IKT i årskurs fyra. Hon tar hjälp av dominobrickor för att lära ut matematiska ämnesord som avstånd, kurva och spiral. Lektionen innehåller också en övning i förståelse av skala och förstoring. Som avslutning får dominobrickorna spela huvudrollen i lektionens "Grande Final", en jättelik dominobana!

Ämnen:
Matematik, Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Pedagogiska riktningar
Ämnesord:
Matematik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Språket i ämnet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Matematik är ett språk

Avsnitt 1 av 12

Matteläraren Torben Lundén på Bäckahagens skola i Stockholm tycker att det är viktigt att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i matematiken. Matematik är ju inte bara siffror - utan även ord, begrepp och meningar, menar han. Torben försöker "måla" begreppen för att öka förståelsen. I klassrummet har han whiteboards från golv till tak, eftersom rörelse och transparens ökar elevernas koncentration. På lektionen med årskurs åtta gör klassen beräkningar kring matematiska uttryck.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Tyst läsning vs läsgemenskap

Avsnitt 2 av 12

Historieläraren Anna Nord införde för ett par år sen lässtrategier i gymnasiets sista år på Stagneliusskolan i Kalmar. Anna har strategierna från "reciprocal teaching" - dialog i ömsesidighet - som grund och bearbetar texterna i ämnet före, under och efter läsning. Här är vi med under en lektion i historia. "Förr så var läsningen endast en väg framåt, nu är läsningen själva undervisningen", "Ingen elev ska gå ut ur klassrummet utan att ha förstått texten", säger Anna Nord i reportaget.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Läsfixarna kan man räkna med

Avsnitt 3 av 12

Reciprocal Teaching, är en modell för ömsesidigt lärande som visat sig ha god effekt på läsförståelse. Ninna Kristiansen är klasslärare i årskurs ett på Sofiehemsskolan i Umeå och hon använder sig av modellen även i matematikundervisningen. Hon låter de fyra strategierna representeras av fyra dockor s.k. läsfixare; dockorna är Spågumman, Frågeapan Detektiven och Cowboyen. De förutspår, ställer frågor, klargör och sammanfattar. Dagens lektion handlar om orden "skillnad", "jämför" och "färst"...

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Matte med dominoeffekt

Avsnitt 4 av 12

"Jag vill att eleverna ska se både nyttan och skönheten med matematik! " säger läraren Susanne Jönsson på Dalhemsskolan i Helsingborg, Susanne förenar matematik, språk och IKT i årskurs fyra. Hon tar hjälp av dominobrickor för att lära ut matematiska ämnesord som avstånd, kurva och spiral. Lektionen innehåller också en övning i förståelse av skala och förstoring. Som avslutning får dominobrickorna spela huvudrollen i lektionens "Grande Final", en jättelik dominobana!

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att måla med ord

Avsnitt 5 av 12

Louise Israelsson är lärare i bild på Guldhedsskolan i Göteborg. Hon lär ut bildanalys redan i årskurs sex. "Det är viktigt att vi skriver tillsammans, för att eleven sedan ska kunna skriva själv", säger hon. När det gäller elevernas textarbete så utgår Louise från grundtankarna bakom metodiken i Reading to Learn.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att dansa adjektiv

Avsnitt 6 av 12

Anna Wisselgren är lärare i dans och undervisar i årskurs nio på Nyköpings högstadium. Hon tycker att det är viktigt att förena teori och praktik. Anna undervisar om ämnesord samtidigt som hon lär ut nya danssteg. Och hon låter eleverna improvisera tolkningar av olika adjektiv. Hur dansar man egentligen ordet tveksam, eller - galen?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Stort stoff - många förmågor

Avsnitt 7 av 12

Ett sätt att arbeta språkutvecklande är synliggöra sambandsord i texter och att ge eleverna mer taltid än lärarna. Det menar SO-läraren Michael Öhlin. På Ronnaskolan i Södertälje, som har tvålärarsystem, samarbetar Michael Öhlin i årskurs nio både med SO-läraren Andreas Cederlöf och studiehandledaren Alham Lali i arabiska. På dagens lektion i källkritik använder lärarna sig bland annat av s.k. begreppskort.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Utmaning på lika villkor

Avsnitt 8 av 12

Klasslärare Karin Pettersson på Kvarnbackaskolan i Kista arbetar med lässtrategin Reading to learn och detaljerad läsning i årskurs två. Karin undervisar även eleverna i den förklarande textens olika delar, på en metanivå. På så vis kan hon fortlöpande diskutera elevernas arbete med textgenren. "Det är bra att utmana eleverna kognitivt och samtidigt bibehålla en hög stöttning. Då kan man få dem att lyckas direkt, istället för att hjälpa dem efteråt", menar Karin Pettersson.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Lässtrategier och förstaspråk

Avsnitt 9 av 12

Ingegerd Norder är SVA-lärare på gymnasiet. I hennes förberedande klass på Nobelgymnasiet i Karlstad finns många olika språk representerade. För att tydliggöra innebörden i texten kombinerar Ingegerd språkutvecklande lässtrategier med elevernas eget skrivande. Ingegerd menar att translanuaging är ett nyckelbegrepp i kunskapsinhämtningen. Det är viktigt för eleverna att få använda sitt förstaspråk eftersom den kognitiva nivån oftast är mycket högre än den språkliga.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Språk är makt

Avsnitt 10 av 12

Susanna Sjöstrand på Örtagårdsskolan i Malmö är inspirerad av dramapedagogik. När hennes elever i årskurs fem har historielektioner om Gustav Vasa, avslutar klassen blocket med drama och filminspelning. På så sätt kombineras språk- och kunskapsutveckling på ett lekfullt sätt. Begreppen orsak och konsekvens samt sex ämnesord ingår i dramauppgiften, som hjälper eleverna att erövra ämnesspråket och göra det till sitt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Lyssna tänka tala

Avsnitt 11 av 12

Agneta Isaksson är lärare i teknik i årskurs sex på Fokusskolan i Nyköping. Hon använder sig av Kooperativt lärande och med betoning på tydliga strukturer. Det ger möjlighet till varierande aktiviteter där eleverna ges både tanke- och samtalstid. Dagens lektion handlar om hur en ficklampa fungerar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att skriva sig till läsning - ASL

Avsnitt 12 av 12

Eleverna i årskurs ett på Sätraskolan i Stockholm skriver en faktatext om ekorren och tillverkar en e-bok. Deras lärare, Cecilia Westblad, använder sig av ASL - att skriva sig till läsning. Att producera och ha en mottagare är viktigt för elevernas lärande. Och läroplanen betonar vikten att förstå och kunna använda digitala resurser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & matematik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Livets hårda skola

Varför ska jag lära

Goda kunskaper i matte är en viktig inträdesbiljett till de flesta karriärer. Musse hänger med ett barn som han inte vill ska gå samma väg som han själv. Tillsammans praoar de på olika arbetsplatser för att se vilka mattekunskaper som krävs för olika yrken.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Fyra grundpelare för matematikundervisningen

Eva Björklund utvecklar läromedel i matematik. Hon är även lärare i matematik och NO på Herrgårdsskolan i Göteborg och baserar sin undervisning på fyra grundpelare som hon menar är nödvändiga för en god matematikundervisning. Under en dag följer vi Eva för att få veta mer om dessa grundpelare och om vad det är som får henne att brinna så för matematik.

Fråga oss