Titta

Språket i ämnet

Språket i ämnet

Om Språket i ämnet

Om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med exempel från den pedagogiska verkligheten. Målgruppen är primärt ämneslärare. Vi visas undervisningsexempel av ämneslärare som bjuder in till sina klassrum och berättar samt delar med sig av tips, metoder och varierade sätt att undervisa språk- och kunskapsutvecklande i just sitt ämne. Vi möter lärare i låg-, mellan- och högstadiet samt från gymnasiet som undervisar i NO, SO, matematik och praktisk-estetiska ämnen.

Till första programmet

Språket i ämnet : Lyssna tänka talaDela
  1. Kooperativt lärande
    och tydliga strukturer-

  2. -använder Agneta Isaksson
    när hon undervisar i teknik.

  3. God morgon.

  4. Det skapar varierade samarbeten
    och elevsamtal-

  5. -där elever tänker tillsammans.

  6. De ges både tanke- och taltid.

  7. Då börjar vi med tanketid.
    30 sekunder från nu!

  8. Tanketid är en oerhört viktig tid.

  9. Det är en tid då du får möjlighet
    att tänka efter själv.

  10. Hur ska jag svara? Vad kan jag svara?
    Vad finns det för svar?

  11. Det är bara din tid.

  12. Nu är tanketiden slut.

  13. Finns det nån kabel i den? Det kanske
    blir svårare om den är böjd.

  14. Det är lite dåligt
    om den kan gå sönder.

  15. Det blir svårare att leda strömmen
    om batterierna inte är raka.

  16. Då måste företaget betala mer pengar.

  17. Kooperativt lärande
    är att eleverna är mer delaktiga-

  18. -aktivt delaktiga i sitt lärande.

  19. Det du bidrar med är lika viktigt
    som det jag bidrar med.

  20. Nu byter vi roller.

  21. Jag tänkte att om den är böjd-

  22. -måste hela ficklampan vara böjd.

  23. Jag tycker att det är bättre om den
    är rak, annars kan ledningen gå av-

  24. -och det blir svårt för batterierna.

  25. Det hör ihop med demokratifrågor
    att jobba på det här sättet.

  26. Det blir
    att man i den dagliga undervisningen-

  27. -får öva sig i
    att vara en demokratisk människa.

  28. Det är flera som vill att jag
    berättar vad bilden föreställer.

  29. Det tänker jag inte göra.
    Det är inte min uppgift.

  30. Fördelen med att jag pratar mindre
    är att eleverna får äga tiden-

  31. -för att bli bekanta
    med ord och begrepp.

  32. Det kan de inte göra själva om de
    inte får strukturer på hur man gör.

  33. Hur talar man? Hur lyssnar man?
    Vad är det man ska tala om?

  34. Då är det dags att göra
    nästa struktur som heter "bingo".

  35. Elkomponentsbingo.

  36. Nu tänker jag dra nya glasspinnar,
    så att ni får andra arbetskamrater.

  37. Bord 1.

  38. Vid bord 2.

  39. Och det sista paret. Varsågoda!

  40. Syftet med strukturen bingo är
    att kunna förklara på ett sånt sätt-

  41. -att nån annan förstår
    vad man vill förmedla.

  42. -Kan det inte vara den där?
    -Jag tror att jag vet.

  43. Det kanske är en pedal som man
    trycker ner, som en strömbrytare.

  44. Menar du att man bryter kretsen?

  45. -Jag tror att det är en högtalare.
    -Va?

  46. -Bingo!
    -Då ska vi se!

  47. När eleverna får bingo kommer de
    och berättar vad de ser på bilden.

  48. De förklarar också
    vad det är för användningsområde-

  49. -vilken funktion föremålet har.

  50. -De lyser, en ljuskälla.
    -Ja, lampor.

  51. Klockan närmar sig ett.
    Vi har ett uppdrag kvar.

  52. Den sista strukturen
    kallas "En för alla, alla för en".

  53. De får enskild tanketid
    och möjlighet att anteckna.

  54. De får gemensam tanketid.

  55. Reflektorn är böjd
    så att ljuskällan får större plats.

  56. Därför måste den vara böjd.

  57. Hur ska jag skriva det?

  58. De får gemensam skrivtid-

  59. -sen får de ny tanketid
    med dem som sitter mittemot.

  60. Då ska vi bilda dubbelpar.

  61. Då tänker de tillsammans
    och diskuterar.

  62. Reflektorn behöver vara böjd,
    för ljuset åker åt sidorna.

  63. -Reflektorn är böjd för den...
    -Vad skriver ni?

  64. Syftet är
    att man ska kunna tydligt få se-

  65. -att det jag tänkte från början
    kan fyllas på med mera.

  66. Som drar till sig ljuset,
    så att det blir...

  67. ...större och starkare ljus.

  68. Kanske en lite mer
    välutvecklad förklaring-

  69. -än den jag klarade av
    att skriva själv.

  70. Ska jag säga nåt mer,
    eller blir det bra?

  71. Sen skriver de ett gemensamt svar
    som alla enas kring låter vettigt.

  72. Nu ska vi knyta ihop säcken.

  73. Det bord som jag drar-

  74. -vill jag att nån där läser upp
    det som står i kvadraten "dubbelpar".

  75. Bord 2.

  76. Varför är reflektorn böjd
    i stället för platt? - Varsågod, Tao!

  77. Vi tror att reflektorn är böjd
    så att den samlar till sig ljuset-

  78. -så att det blir
    en större och starkare ljusstråle-

  79. -i en viss riktning som man väljer.

  80. Applåd!

  81. Det här är en jätteeffektiv struktur-

  82. -för att utveckla nånting från
    en enkel nivå till en utvecklad nivå.

  83. Ganska snabbt.

  84. Alla har kommit fram till
    exakt samma svar-

  85. -fast ni har uttryckt er
    på lite olika sätt.

  86. Det här är en metod som jag tycker
    att man kan få möta varje dag.

  87. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Lyssna tänka tala

Avsnitt 11 av 12

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Agneta Isaksson är lärare i teknik i årskurs sex på Fokusskolan i Nyköping. Hon använder sig av Kooperativt lärande och med betoning på tydliga strukturer. Det ger möjlighet till varierande aktiviteter där eleverna ges både tanke- och samtalstid. Dagens lektion handlar om hur en ficklampa fungerar.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Pedagogiska riktningar, Teknik
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Språket i ämnet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Matematik är ett språk

Avsnitt 1 av 12

Matteläraren Torben Lundén på Bäckahagens skola i Stockholm tycker att det är viktigt att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i matematiken. Matematik är ju inte bara siffror - utan även ord, begrepp och meningar, menar han. Torben försöker "måla" begreppen för att öka förståelsen. I klassrummet har han whiteboards från golv till tak, eftersom rörelse och transparens ökar elevernas koncentration. På lektionen med årskurs åtta gör klassen beräkningar kring matematiska uttryck.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Tyst läsning vs läsgemenskap

Avsnitt 2 av 12

Historieläraren Anna Nord införde för ett par år sen lässtrategier i gymnasiets sista år på Stagneliusskolan i Kalmar. Anna har strategierna från "reciprocal teaching" - dialog i ömsesidighet - som grund och bearbetar texterna i ämnet före, under och efter läsning. Här är vi med under en lektion i historia. "Förr så var läsningen endast en väg framåt, nu är läsningen själva undervisningen", "Ingen elev ska gå ut ur klassrummet utan att ha förstått texten", säger Anna Nord i reportaget.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Läsfixarna kan man räkna med

Avsnitt 3 av 12

Reciprocal Teaching, är en modell för ömsesidigt lärande som visat sig ha god effekt på läsförståelse. Ninna Kristiansen är klasslärare i årskurs ett på Sofiehemsskolan i Umeå och hon använder sig av modellen även i matematikundervisningen. Hon låter de fyra strategierna representeras av fyra dockor s.k. läsfixare; dockorna är Spågumman, Frågeapan Detektiven och Cowboyen. De förutspår, ställer frågor, klargör och sammanfattar. Dagens lektion handlar om orden "skillnad", "jämför" och "färst"...

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Matte med dominoeffekt

Avsnitt 4 av 12

"Jag vill att eleverna ska se både nyttan och skönheten med matematik! " säger läraren Susanne Jönsson på Dalhemsskolan i Helsingborg, Susanne förenar matematik, språk och IKT i årskurs fyra. Hon tar hjälp av dominobrickor för att lära ut matematiska ämnesord som avstånd, kurva och spiral. Lektionen innehåller också en övning i förståelse av skala och förstoring. Som avslutning får dominobrickorna spela huvudrollen i lektionens "Grande Final", en jättelik dominobana!

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att måla med ord

Avsnitt 5 av 12

Louise Israelsson är lärare i bild på Guldhedsskolan i Göteborg. Hon lär ut bildanalys redan i årskurs sex. "Det är viktigt att vi skriver tillsammans, för att eleven sedan ska kunna skriva själv", säger hon. När det gäller elevernas textarbete så utgår Louise från grundtankarna bakom metodiken i Reading to Learn.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att dansa adjektiv

Avsnitt 6 av 12

Anna Wisselgren är lärare i dans och undervisar i årskurs nio på Nyköpings högstadium. Hon tycker att det är viktigt att förena teori och praktik. Anna undervisar om ämnesord samtidigt som hon lär ut nya danssteg. Och hon låter eleverna improvisera tolkningar av olika adjektiv. Hur dansar man egentligen ordet tveksam, eller - galen?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Stort stoff - många förmågor

Avsnitt 7 av 12

Ett sätt att arbeta språkutvecklande är synliggöra sambandsord i texter och att ge eleverna mer taltid än lärarna. Det menar SO-läraren Michael Öhlin. På Ronnaskolan i Södertälje, som har tvålärarsystem, samarbetar Michael Öhlin i årskurs nio både med SO-läraren Andreas Cederlöf och studiehandledaren Alham Lali i arabiska. På dagens lektion i källkritik använder lärarna sig bland annat av s.k. begreppskort.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Utmaning på lika villkor

Avsnitt 8 av 12

Klasslärare Karin Pettersson på Kvarnbackaskolan i Kista arbetar med lässtrategin Reading to learn och detaljerad läsning i årskurs två. Karin undervisar även eleverna i den förklarande textens olika delar, på en metanivå. På så vis kan hon fortlöpande diskutera elevernas arbete med textgenren. "Det är bra att utmana eleverna kognitivt och samtidigt bibehålla en hög stöttning. Då kan man få dem att lyckas direkt, istället för att hjälpa dem efteråt", menar Karin Pettersson.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Lässtrategier och förstaspråk

Avsnitt 9 av 12

Ingegerd Norder är SVA-lärare på gymnasiet. I hennes förberedande klass på Nobelgymnasiet i Karlstad finns många olika språk representerade. För att tydliggöra innebörden i texten kombinerar Ingegerd språkutvecklande lässtrategier med elevernas eget skrivande. Ingegerd menar att translanuaging är ett nyckelbegrepp i kunskapsinhämtningen. Det är viktigt för eleverna att få använda sitt förstaspråk eftersom den kognitiva nivån oftast är mycket högre än den språkliga.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Språk är makt

Avsnitt 10 av 12

Susanna Sjöstrand på Örtagårdsskolan i Malmö är inspirerad av dramapedagogik. När hennes elever i årskurs fem har historielektioner om Gustav Vasa, avslutar klassen blocket med drama och filminspelning. På så sätt kombineras språk- och kunskapsutveckling på ett lekfullt sätt. Begreppen orsak och konsekvens samt sex ämnesord ingår i dramauppgiften, som hjälper eleverna att erövra ämnesspråket och göra det till sitt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Lyssna tänka tala

Avsnitt 11 av 12

Agneta Isaksson är lärare i teknik i årskurs sex på Fokusskolan i Nyköping. Hon använder sig av Kooperativt lärande och med betoning på tydliga strukturer. Det ger möjlighet till varierande aktiviteter där eleverna ges både tanke- och samtalstid. Dagens lektion handlar om hur en ficklampa fungerar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att skriva sig till läsning - ASL

Avsnitt 12 av 12

Eleverna i årskurs ett på Sätraskolan i Stockholm skriver en faktatext om ekorren och tillverkar en e-bok. Deras lärare, Cecilia Westblad, använder sig av ASL - att skriva sig till läsning. Att producera och ha en mottagare är viktigt för elevernas lärande. Och läroplanen betonar vikten att förstå och kunna använda digitala resurser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Metodiken Reading to learn för alla

Metodiken Reading to learn, R2L, går ut på att påverka elevers läs- och skrivkunnighet. Läraren och kompetensutvecklaren Ann-Christin Lövstedt berättar om olika undervisningsstrategier i R2L. Inspelat 13 mars 2014 i Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Tre pedagoger - om att skapa lugn

Hur kan man skapa bättre stämning och uppnå studiero? Vi möter tre huvudpersoner ur tidigare program, som på olika sätt jobbar för att skapa lugn i stökiga elevgrupper. Medverkande: Ann-Kristin Källström Sundgren, förskolepedagog, Elizabeth Carlsson, talpedagog, och Branko Skrobo, gymnasielärare i svenska och engelska.

Fråga oss