Titta

UR Samtiden - Förskolesummit 2017

UR Samtiden - Förskolesummit 2017

Om UR Samtiden - Förskolesummit 2017

Vad innebär det i praktiken att förskolan enligt lag ska bedriva undervisning? Hur kan vi stimulera och utveckla förskolebarnens språk? Hur ser vi till att kulturen får plats i förskolans värld? Det är några av alla frågor som tas upp när forskare och experter inom förskoleområdet delar med sig tankar, idéer och inspiration. Inspelat på Stockholms universitet den 14-15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Förskolesummit 2017 : Framtiden ligger i förskolanDela
  1. Jag gillar tanken på förskolan
    som inte enbart en offentlig plats-

  2. -utan en plats där människor arbetar
    för att skapa nya möjligheter.

  3. Det är en stor ära att få lov
    att tala på den här konferensen-

  4. -inför så många som arbetar
    inom förskoledidaktik-

  5. -både i Sverige och längre bort.

  6. Jag ska redan nu säga
    att det är en otrolig förmån-

  7. -att få tala inför er på mitt modersmål.

  8. Jag ber om ursäkt
    för att jag inte kan tala ert språk.

  9. Jag hoppas att jag kan göra mig själv
    förstådd utan undertextning.

  10. Jag ska försöka tala
    i ett hyfsat jämnt tempo-

  11. -och jag hoppas att min powerpoint
    hjälper er att hänga med.

  12. Powerpointen kommer också-

  13. -att finnas tillgänglig
    på konferensens webbplats-

  14. -så ni behöver inte anteckna
    så mycket.

  15. När ni nästan är klar försvinner bilden,
    och ni får inte veta slutet.

  16. Om ni vill prata med mig om min
    föreläsning eller om världen i stort-

  17. -är jag kvar fram till i eftermiddag.

  18. Ni har även min mejladress här,
    och jag tar gärna emot mejl.

  19. Jag är ju en pensionerad akademiker.

  20. Jag försöker alltid svara.

  21. Jag är
    rätt vänlig, så kontakta mig gärna.

  22. Jag vill nämna två saker
    som en form av introduktion.

  23. Först och främst
    erkänner jag mina begränsningar.

  24. Genom åren har jag lärt mig en del
    om förskoledidaktik i Sverige.

  25. Som ni kommer att märka,
    tycker jag om det jag känner till.

  26. Men jag är inte svensk,
    och jag pratar inte svenska.

  27. Jag är inte del av kulturen och har
    aldrig arbetat på en svensk förskola-

  28. -så jag ser Sverige genom mina-

  29. -vita, manliga, äldre
    och brittiska ögon.

  30. Min förståelse av er värld
    är således ofullständig.

  31. Jag är verkligen inte här för att
    berätta för er vad ni ska göra.

  32. Jag tror mig inte veta tillräckligt
    för att kunna ge er råd.

  33. Allt jag kan göra
    är att dela med mig av några idéer-

  34. -och hoppas att några av dem
    är intressanta och relevanta.

  35. För det andra:
    Det mesta jag ska tala om i dag-

  36. -gäller lika mycket
    för skolan som för förskolan.

  37. Jag tycker att det viktigt-

  38. -att förskolan och skolan gemensamt
    och på lika villkor-

  39. -diskuterar frågor om framtiden
    för förskolan och skolan.

  40. Jag tycker om konceptet hos Gunilla
    Dahlberg och Hillevi Lenz Taguchi-

  41. -om en pedagogisk mötesplats
    som skulle kunna fungera som sånt-

  42. -en plats
    där skolan och förskolan kan mötas.

  43. Under föreläsningen talar jag ibland
    om skolan och ibland om förskolan-

  44. -men jag menar alltid
    förskolan och skolan.

  45. När jag fick se konferensens tema,
    "Framtiden ligger i förskolan"-

  46. -föddes för mig
    två närbesläktade frågor-

  47. -som är huvudteman i min föreläsning.

  48. Hur ser framtiden för (för)skolan ut-

  49. -i alltmer oroliga tider?

  50. Uttryckt på annat sätt: Hur ser
    en framtida identitet eller profil ut-

  51. -för förskolan och skolan?

  52. Jag ska dock börja med
    att säga något positivt-

  53. -och prisa Sveriges nuvarande
    förskoledidaktiska system-

  54. -där dess många förskolor ingår.

  55. Ert system och er erfarenhet
    ger Sverige en bra förutsättning-

  56. -för att möta oroliga tider.

  57. Under år
    av diskussion och utveckling...

  58. Jag är imponerad av
    att ni i Sverige under 30-40 år-

  59. -har haft en konstant dialog
    och utveckling av er förskoledidaktik.

  60. Under alla dessa år har Sverige
    byggt upp vad jag anser vara-

  61. -ett världsledande system
    för förskoledidaktik.

  62. Hur kommer det sig att jag säger så?

  63. Först och främst
    har alla era barn rätt till förskola-

  64. -från det att de är tolv månader-

  65. -oavsett om deras föräldrar har en
    anställning, studerar eller är hemma.

  66. Det är inget uppehåll efter
    den välbetalda föräldraledigheten.

  67. Ni kanske tar det för givet,
    men i Europa och i resten av världen-

  68. -är det ett långt uppehåll
    efter föräldraledighetens slut-

  69. -innan man har rätt till förskola.

  70. För det andra är ert system jämlikt
    för barn mellan 1 och 6 år-

  71. -inom ett system som är helt
    integrerat i utbildningsväsendet.

  72. Det inkluderar så klart
    åldersintegrerade förskolor.

  73. Alla barn, oavsett ålder, får samma
    höga nivå av förskoledidaktik.

  74. För det tredje...
    Och detta är ni levande bevis på.

  75. Sverige har en kvalificerad yrkeskår.

  76. Åtminstone hälften av de anställda
    är utexaminerade förskolelärare.

  77. Er offentliga sektor satsar på detta.
    Om man tittar i OECD:s databas-

  78. -ser man att ni i Sverige lägger
    1,6 procent av BNP-

  79. -på förskolan.

  80. Jag tror att det är näst högst
    i världen efter Island, kanske högst.

  81. Era förskolor betalas av skatter
    med låg kostnad för föräldrarna-

  82. -antingen gratis
    eller med en maxtaxa som tak.

  83. För det femte baseras er förskole-
    didaktik på ett holistiskt koncept.

  84. Som det står i förskolans läroplan:

  85. "Omsorg, fostran och lärande
    bildar en helhet."

  86. Sverige har ett system
    med en allmän skola-

  87. -som kombinerar å ena sidan ett
    nätverk av enhetliga verksamheter-

  88. -med pedagogisk mångfald-

  89. -och en bevisad kapacitet
    för rörelse och experimenterande.

  90. "Movement and experimentation in
    early childhood education" är en bok-

  91. -i en serie vi var redaktörer för som
    heter "Contesting early childhood".

  92. Boken är skriven av Liselott Mariett
    Olsson, en svensk forskare.

  93. Den handlar om det nyskapande
    arbetet i en förskola i Stockholm.

  94. Det är bara ett exempel
    på kapaciteten hos svenska lärare-

  95. -att arbeta med
    nya pedagogiska idéer och praktiker.

  96. Nu tänker ni: "Berätta något nytt!
    Vi vet detta. Vi jobbar ju här."

  97. Jag kommer ju från England,
    så ni får stå ut.

  98. Låt mig understryka det här-

  99. -genom att jämföra er situation med
    situationen i mitt hemland England.

  100. Våra barn har rätt till förskola,
    men endast efter 36 månader.

  101. Eftersom välbetald föräldraledighet
    slutar två månader efter födseln-

  102. -är det ett uppehåll på 34 månader
    innan man har rätt till förskola.

  103. Än värre är att barn i England
    flyttar från förskola till skola-

  104. -då de är fyra, fem år,
    vilket är absurt tidigt.

  105. I England, liksom i de flesta länder-

  106. -är systemet uppdelat mellan
    förskoledidaktik och barnomsorg.

  107. Vi har många typer av verksamheter-

  108. -där alla är specifika
    för en specifik grupp barn och familjer-

  109. -inklusive en väldigt stor
    vinstdrivande privatsektor-

  110. -vars jobb det är att förmedla
    "barnomsorg för arbetande föräldrar".

  111. Vi är besatta
    av begreppet "barnomsorg"-

  112. -ett väldigt farligt engelskt begrepp,
    enligt mig.

  113. Majoriteten av vår arbetskraft är
    okvalificerad, inte förskolelärare-

  114. -som tjänar något mer
    än vår minimilön.

  115. Hur mycket pengar spenderar vi?
    Ungefär hälften jämfört med Sverige-

  116. -0,8 procent av BNP.

  117. De pengarna från statskassan
    är uppdelade.

  118. Den tidiga utbildningen
    för 3-4-åringar får direkta medel-

  119. -men inom barnomsorgen
    för arbetande föräldrar-

  120. -kan kostnaden subventioneras
    genom skattelättnader.

  121. Det är alltså föräldern som stöttas,
    snarare än verksamheten.

  122. Föräldrarna betalar ändå mycket.

  123. Genomsnittspriset för en deltidsplats
    för en tvååring-

  124. -är över 1 200 svenska kronor
    i veckan.

  125. Englands system kombinerar alltså-

  126. -dysfunktionella verksamheter
    med pedagogisk likformighet-

  127. -som strikt upprätthålls av
    ett starkt, centraliserat regelsystem.

  128. Här är en annan viktig skillnad.

  129. OECD har nyligen gjort
    tabeller med de olika länderna.

  130. Hur många barn från olika socio-
    ekonomiska bakgrunder går i förskola?

  131. I Sverige är det en väldigt liten
    skillnad i förskolenärvaro-

  132. -mellan barn från lägre
    eller högre socioekonomisk bakgrund.

  133. I England har barn
    med högre socioekonomisk bakgrund-

  134. -två gånger så stor sannolikhet
    att gå i förskola-

  135. -än barn
    från lägre socioekonomisk bakgrund.

  136. Så! Enligt mig verkar det alltså...

  137. Jag inser självfallet att Sveriges
    förskoledidaktik och förskolor-

  138. -inte är perfekta. Det vore förvånande.

  139. Om jag hade pratat mer med er,
    hade ni säkert berättat om problemen-

  140. -men enligt mig ligger Sverige långt
    framför nästan alla andra länder-

  141. -och är verkligen världsledande.

  142. Det befinner sig på en bra plats
    för att möta ett framtida behov.

  143. Ni har en stark sektor med en
    professionell grupp förskolelärare.

  144. Ni har också det här viktiga:

  145. En bevisad förmåga
    till rörlighet och experimenterande.

  146. Låt mig återvända
    till huvudtemat för min föreläsning.

  147. Hur ser framtiden ut för (för)skolan-

  148. -både förskolan och eventuellt skolan?
    I mitt försök att svara på det-

  149. -vill jag låta mig inspireras
    av bland andra Loris Malaguzzi.

  150. Han var ju en av grundarna
    till pedagogiken Reggio Emilia-

  151. -som har haft en stark relation med
    Sverige under de senaste 30 åren.

  152. Jag inspireras av honom vad gäller
    förskolans framtid av olika skäl.

  153. Jag inspireras av Malaguzzi-

  154. -för trots att han dog
    för över tjugo år sen...

  155. När jag läser honom
    är han fortfarande högst relevant.

  156. Han talar fortfarande till oss
    och den situation vi har i dag.

  157. Jag inspireras även av honom-

  158. -för att han uppmärksammar frågan-

  159. -om förskolans identitet.

  160. Han kallade dem scuola dell'infanzia,
    alltså "skolor för små barn"-

  161. -men vad vi än vill kalla dem, så
    fokuserar han på förskolans identitet.

  162. Han står också alltid fast vid-

  163. -att förskoledidaktiken måste
    relatera till "nutidens nya villkor".

  164. Han säger alltid till sina lärare:

  165. "Ni måste se er omkring och ta
    reda på vad som händer i världen."

  166. "Ni måste analysera. Ni måste
    bestämma hur undervisningen"-

  167. -"och världen kan närma sig varandra."

  168. I en föreläsning-

  169. -som Malaguzzi gav 1969 sa han:

  170. "Vår uppfattning om pedagogik
    är dynamisk, i rörelse"-

  171. -"inte mumifierad."

  172. "Antingen är pedagogik,
    liksom annan humanvetenskap"-

  173. -"något som görs om,
    omkonstrueras och uppdateras"-

  174. -"i enlighet
    med samtidens nya villkor"-

  175. -"eller så förlorar det sin karaktär,
    sin uppgift"-

  176. -"sin förmåga att förhålla sig
    till världen den lever i"-

  177. -"och framför allt
    att förutse, föregripa"-

  178. -"och förbereda för morgondagen."

  179. Jag tycker mig se att många
    nutida utbildningsdebatter-

  180. -fokuserar på morgondagen-

  181. -i stället för att titta
    mot framtiden under kommande år.

  182. Enligt Loris Malaguzzi, bör vår
    diskussion om förskolans framtid-

  183. -baseras på samtidens nya villkor.

  184. Vi kan även uttrycka det
    med Karl Manneheims termer-

  185. -och börja med
    en "diagnos" av vår samtid.

  186. Jag tror inte att jag är ensam
    i min diagnos av samtiden.

  187. Vi lever i en tid av växande
    och sammanfallande kriser.

  188. Det mest uppenbara och livshotande...

  189. Vi har en miljökris
    på det breda planet-

  190. -inte bara global uppvärmning,
    även om den är viktig-

  191. -utan även föroreningar, resursbrist
    på vatten och jord bland annat-

  192. -artutrotning och kärnvapenspridning.

  193. I år flyttades domedagsklockan
    hos Bulletin of the Atomic Scientists-

  194. -till endast
    två och en halv minut i midnatt.

  195. Situation vi befinner oss
    i är så pass allvarlig.

  196. Men det finns även andra kriser.

  197. Framtidens arbete har jag börjat
    engagera mig i, för det är viktigt.

  198. Möjligheten
    - det är inte något givet-

  199. -att jobb kan försvinna
    på grund av teknologisk förändring...

  200. Här förekommer det en livlig debatt
    bland experter och allmänhet-

  201. -om vi är på väg mot en robotisering,
    hemskt ord, av de flesta yrken.

  202. Det ärliga svaret är att vi
    inte vet än, men möjligheten finns.

  203. Arbetets framtid
    är problematiskt av andra skäl.

  204. En brittisk tankesmedja kom nyligen
    med en rapport som säger-

  205. -att osäkerhet på arbetsmarknaden-

  206. -kommer att vara de flesta människors
    upplevelse av arbete år 2030.

  207. Jag tror att vi...

  208. Här kommer vi in på en ekonomisk kris
    som hänger ihop med detta-

  209. -en kris
    för en vacklande ekonomisk modell.

  210. Den nyliberala kapitalismen baserad
    på ständig vinst och ökad konkurrens-

  211. -är dysfunktionell
    och uppenbart ohållbar.

  212. Som ekonomen Kate Raworth skriver:

  213. "Nyliberalismen har tagit oss
    fram till den yttersta randen"-

  214. -"för en ekonomisk-, social-
    och finansiell kollaps."

  215. Dessa kriser hänger samman.

  216. Det är en kris för
    den ekonomiska hegemonin.

  217. Under nyliberalismen har det sociala,
    politiska, kulturella och estetiska-

  218. -fallit samman ner i det ekonomiska.

  219. Som Nikolas Rose säger:
    "Alla aspekter av socialt beteende"-

  220. -"omförhandlas
    enligt ekonomiska tankegångar."

  221. Jag återkommer till det senare
    för förskoledidaktik i många länder-

  222. -kan enbart diskuteras
    i ekonomiska termer.

  223. Det är symtomatiskt
    för denna ekonomiska hegemoni.

  224. Vi kan inte längre ha samtal om-

  225. -det sociala, politiska, kulturella
    estetiska och etiska-

  226. -på samma nivå som det ekonomiska.

  227. Sedan har vi krisen
    med ökad ojämlikhet-

  228. -med ökade skulder och korruption-

  229. -och en svagare demokrati,
    solidaritet och social omsorg.

  230. Detta är allvarligt
    av många anledningar-

  231. -inte minst för att man förlorar
    gemenskap när den behövs som bäst.

  232. Nu när vi gemensamt
    behöver arbeta med de andra kriserna-

  233. -har förmågan till demokratiskt-

  234. -och kollektivt samarbete
    underminerats.

  235. Den nuvarande situationen
    har koncist beskrivits-

  236. -av den amerikanska nobelpris-
    vinnande ekonomen Elinor Ostrom.

  237. Hon skriver: "Vi har aldrig tidigare
    haft problem på samma nivå"-

  238. -"som dagens globaliserade
    sammanlänkade samhälle har."

  239. "Ingen vet säkert
    vad som kommer att fungera"-

  240. -"så det är viktigt att ha ett system
    som kan utvecklas och anpassas fort."

  241. Man skulle kunna säga ett system
    av rörlighet och experimenterande.

  242. Under de omständigheterna är mer
    av samma sak inte ett alternativ.

  243. Det finns behov av förnyad demokrati,
    solidaritet och social omsorg.

  244. Det finns stort behov
    av experimenterande och nytänkande.

  245. Det finns behov av att tänka om
    kring förskolans framtid-

  246. -och dess bidrag till en bättre
    och annorlunda framtid.

  247. Så...

  248. Hur ser framtiden för förskolan ut?

  249. Jag upprepar
    att detta är mina funderingar.

  250. Jag hatar känslan av att släppas ner
    med fallskärm i Stockholm-

  251. -och att flygas i väg i eftermiddag.

  252. Jag hatar
    att vara den utländska "experten".

  253. Jag kan bara dela med mig av sånt
    som oroar mig och får mig att fundera.

  254. Jag förväntar mig inte
    att ni ska hålla med.

  255. Det är både provokation
    och igenkänning-

  256. -men jag vill att ni ska se det
    som en personlig reflektion.

  257. Hur ser förskolans framtid ut?

  258. En framtid-

  259. -som ofta föreslås för (för)skolan,
    förskola och skola-

  260. -är som en fabrik för att använda
    humanteknologi-

  261. -ibland kallat kvaliteter, på barn.

  262. Vad menar jag
    med termen "humanteknologi"?

  263. Nikolas Rose definierar det som:

  264. "Maktens teknik
    för att forma beteende"-

  265. -"i hopp om att få viss önskad effekt
    och undvika oönskade skeenden."

  266. Han påminner om att teknologi inte
    bara handlar om prylar och maskiner-

  267. -utan om praktiker som vi har
    för att få andra att göra som vi vill.

  268. Det är en väldigt tydlig tanke.

  269. Det finns exempel på humanteknologi
    inom förskoledidaktiken.

  270. Kanske inte i Sverige,
    men jag har en lista här.

  271. Barnutveckling, koncept och kunskap.
    Utvecklings- och kunskapsmål.

  272. Detaljerad läroplan.
    Pedagogiska och andra program.

  273. Tekniker för att studera barn.
    Normativa mätmetoder.

  274. Rigorösa inspektioner.
    Betalning efter resultat.

  275. Läraren får betalt enligt barnens
    prestation. Det används i mitt land.

  276. Teknisk, positivistisk forskning
    av "Vad funkar"-sorten.

  277. En annan humanteknologi
    som är på väg-

  278. -är OECD:s förslag
    att utveckla en variant av Pisa...

  279. Känner ni till Pisa?

  280. Den internationella utvärderingen
    av 15-åringar i 70 länder.

  281. OECD föreslår nu att införa en
    Pisa-studie för femåringar nästa år.

  282. Där ska länder jämföras utifrån
    hur deras femåringar presterar.

  283. Då skulle länder ändra beteende
    för att förbättra sin prestation.

  284. Humanteknologi finns överallt
    inom utbildningsväsendet.

  285. Syftet med den, tanken med en fabrik
    som använder humanteknologi-

  286. -är att producera ett visst utfall-

  287. -som att förbereda barn för tävlan.
    Vi förbereder ju barn för skolan.

  288. Jag blev glad
    då föregående talare tyckte-

  289. -att förskolan skulle utmana skolan
    och dess pedagogik.

  290. Den dominerande diskursen handlar
    om att förbereda barn för skolan-

  291. -men det är en del av diskursen
    att förbereda barnen-

  292. -att förbereda dem att tävla
    på det globala planet-

  293. -att producera nyliberala undersåtar,
    flexibla arbetare och konsumenter.

  294. Något vi ofta hör i dag är att man
    ska maximera sitt humankapital...

  295. "Humankapital".
    Detta ekonomiska koncept-

  296. -som ofta återfinns inom
    förskoledidaktiken internationellt.

  297. ...för att få hög avkastning
    på investeringar i tidig ålder.

  298. Då så.

  299. I en ny bok argumenterade jag
    för att förskolans identitet som fabrik-

  300. -som använder humanteknologi på
    barn för att ge förutbestämda resultat-

  301. -är del av en allmänt spridd berättelse.
    Jag är intresserad av "storytelling".

  302. I många fall använder vi berättelser
    för att förstå världen-

  303. -och för att argumentera
    för den värld vi vill ha.

  304. Idén om fabriker och humanteknologi
    ingår i en berättelse om barndomen-

  305. -som jag kallar
    idén om kvalitet och hög avkastning.

  306. I korta drag är det berättelsen om
    hur rätt teknisk lösning-

  307. -rätt humanteknologi,
    om använd i en tidig ålder-

  308. -kommer att bota och lösa alla våra
    problem - ekonomiska och sociala.

  309. Sen kan vi leva lyckliga
    i alla våra dagar.

  310. Denna berättelse om kvalitet
    och hög avkastning berättas ofta-

  311. -av organisationer som OECD,
    IMF, Världsbanken, EU och andra-

  312. -men den är också starkt närvarande
    i engelsktalande länder.

  313. Det är berättelsen till exempel...

  314. Här är en berättelse från OECD som
    har stark ställning inom utbildning-

  315. -en organisation för rika länder som
    starkt påverkar utbildningsväsendet.

  316. Så här skriver de:

  317. "Att se förskoleområdet
    som en investering är logiskt"-

  318. -"eftersom kostnaderna i dag
    ger framtida vinster..."

  319. "Ekonomer, som
    nobelprisvinnaren James Heckman"-

  320. -"har visat att tidig utbildning
    är en bra investering"-

  321. -"då det är basen för senare inlärning."

  322. "En insikt
    som kommer från dessa ekonomer"-

  323. -"är att en dollar, euro eller yen
    som investeras i förskolan"-

  324. -"ger större avkastning
    än samma investering i skolan."

  325. "Men..." Och här kommer teknologin.

  326. "...förskoledidaktiken måste ha
    hög kvalitet för att ge goda resultat"-

  327. -"och ge långsiktiga sociala-
    och ekonomiska vinster."

  328. Här är berättelsen
    om kvalitet och hög avkastning-

  329. -en tydlig sammanfattning
    av berättelsen.

  330. Men det finns också illustrerade
    varianter av samma berättelse.

  331. Här är omslaget-

  332. -på en version
    av berättelsen från Storbritannien.

  333. Det är en rapport från regeringen.

  334. Se på titeln! "Tidig intervention".

  335. "Smart investering,
    enorma besparingar"

  336. Vem kan stå emot det?

  337. Särskilt då vi knappt får en procents
    avkastning på våra egna besparingar.

  338. Titta på bilderna!

  339. En fin, fyllig och frisk hjärna-

  340. -och en hemsk,
    liten, skrumpen nöthjärna där nere.

  341. Det här har fått utstå en del kritik-

  342. -om varifrån bilderna kommer
    och vad de ska betyda.

  343. Och på andra sidan en hög med guld
    som taget ur "Skattkammarön".

  344. Vem kan stå emot en så lockande
    illustrerad berättelse?

  345. Så!

  346. Jag har samlat på den berättelsen
    från olika organisationer och länder.

  347. Inte från Sverige, men ni kanske
    också har de som berättar den.

  348. Denna berättelse är vitt spridd globalt.

  349. Den grundas på helt otroliga anspråk
    från förskoledidaktiken.

  350. Enligt mig är berättelsen om kvalitet
    och hög avkastning en saga.

  351. I USA, där James Heckman
    och den här berättelsen kommer ifrån-

  352. -har de haft tidig intervention
    i tiotals år.

  353. Situationen för barn och familjer
    där har bara blivit allt sämre.

  354. Tidiga interventioner
    har inte gett någon avkastning alls.

  355. En anledning är att klyftorna i USA
    har växt allt mer-

  356. -men de som berättar om det här-

  357. -vill inte förstöra det med tal om
    ojämlikhet och sociala orättvisor.

  358. Berättelsen menar att mer av samma
    sak är möjligt och eftersträvansvärt.

  359. Berättelsen
    ifrågasätter aldrig framtiden.

  360. Vi måste hela tiden investera, så att
    vi producerar mycket humankapital-

  361. -vilket kan få vårt land att överleva
    i den globala nyliberala tävlingen.

  362. Det är berättelsen
    om en ekonomisk hegemoni.

  363. Allt, inklusive förskoledidaktik,
    reduceras till ekonomiska mål.

  364. Det är en berättelse
    med en torftig syn på barnet.

  365. Den där lilla hjärnan representerar
    Malaguzzis "fattiga barn".

  366. Samt en torftig syn på förskolan som
    en fabrik och läraren som tekniker.

  367. Den utgår från tekniska praktiker.

  368. Pedagogik ses framförallt
    som ett tekniskt problem-

  369. -som ska lösas av experter
    genom att hitta rätt humanteknologi.

  370. Det finns alternativ-

  371. -till denna framtid
    för förskola och skola.

  372. Det finns andra identiteter,
    och jag ska erbjuda en-

  373. -som jag tycker
    är tillfredsställande och intressant-

  374. -men det finns många fler.

  375. Den främsta förändringen som behövs
    inom förskoledidaktiken globalt-

  376. -är en demokratisk utbildning, alltså
    att vi vet att det finns alternativ.

  377. Vi kan argumentera och diskutera dem,
    utan att söka efter Den rätta vägen.

  378. Tyvärr är det så i dag, lett av OECD
    och den engelsktalande världen-

  379. -att vår utbildning har fått
    ett allt mer teknokratisk synsätt-

  380. -som söker Den rätta vägen snarare
    än ett samtal om olika möjligheter.

  381. Alternativet jag tycker om-

  382. -utmanar premissen
    om en teknisk praktik.

  383. Det argumenterar i stället för
    premissen om en politisk praktik.

  384. Det börjar med politiska frågor.

  385. Den politiska teoretikern Chantal
    Mouffe beskriver politiska frågor.

  386. "De är inte enbart tekniska frågor
    som ska lösas av expert"-

  387. -"utan de är frågor
    som alltid innebär beslut"-

  388. -"som kräver av vi gör val
    mellan motstridiga alternativ."

  389. Motstridiga alternativ...

  390. När man ser utbildning som
    framförallt en politisk praktik-

  391. -ställer man politiska frågor-

  392. -vilka ser de olika möjligheterna
    och alternativa perspektiv-

  393. -och att det finns val.

  394. Malaguzzi hade den här inställningen
    från början.

  395. Han såg världen som politisk.

  396. Han förstod att undervisning
    är en politisk praktik.

  397. På 70-talet skrev han följande:

  398. "Pedagogik är alltid ett politiskt
    samtal, även om vi inte inser det."

  399. "Det handlar om
    att arbeta med kulturella val."

  400. För honom var tanken om "kultur"
    grundläggande för tanken om skola.

  401. Vi kan samtala vidare om vad han och
    ni menar med kulturens roll i skolan.

  402. För honom är kulturen
    skolans centrala funktion.

  403. Han pratar om
    att arbeta med kulturella val-

  404. -men det betyder ju också
    att arbeta med politiska val.

  405. Han förstod att utbildning handlar om
    att ha olika synsätt och idéer-

  406. -och att med det fantastiska
    italienska ordet "confronto"-

  407. -mötas för att diskutera,
    bestrida, utmana-

  408. -och sedan ta ett glas tillsammans.

  409. Vilka är de politiska frågor och val
    som berör förskoledidaktiken?

  410. De måste påverka våra tankar
    om förskolans framtid.

  411. Här är några politiska frågor
    som jag tycker är viktiga.

  412. Det är viktigt att understryka
    att ni får ha och troligen också har-

  413. -andra politiska frågor.

  414. Idén med utbildning är att folk
    ska ha olika politiska frågor.

  415. Dessa är några jag tycker är viktiga.

  416. Vad är vår diagnos på samtiden?
    Vilka är samtidens nya villkor?

  417. Vad har vi för bild av barnet?

  418. Vad har vi för bild
    av pedagogen, läraren?

  419. Vad är utbildning,
    och varför har vi utbildning?

  420. Vilka är de grundläggande
    värderingarna inom utbildningen?

  421. Vilken etik bör vi ha
    inom undervisningen?

  422. Vilken typ av samhälle vill vi ha?
    Vad vill vi ge våra barn-

  423. -i dag och i framtiden?

  424. Och sedan frågan som för mig tillbaka
    till förskolans framtid.

  425. Vilken profil och identitet-

  426. -vill vi se
    för förskolan och skolan?

  427. Det är en politisk fråga...

  428. ...med motstridiga svar
    som kräver politiska val.

  429. De valen görs alltid i relation till
    vår diagnos av samtiden.

  430. Jag vill erbjuda
    en alternativ identitet-

  431. -för förskolan i orostider.

  432. Det är bara ett alternativ.
    Det finns andra.

  433. Här har jag gjort mitt val.
    Ni kan göra ett annat val.

  434. Det är viktigt. Jag säger inte
    att det är det enda valet.

  435. Det här kommer från en bok
    som jag skrev tillsammans med-

  436. -Alan Pence från Kanada
    och Gunilla Dahlberg-

  437. -"Från kvalitet
    till meningsskapande".

  438. När jag läser den nu,
    tycker jag att den står sig väl.

  439. Vi skrev:
    "Verksamheter för de yngre åldrarna"-

  440. -"kan ses som offentliga mötesplatser
    inom civilsamhället"-

  441. -"där barn och vuxna
    deltar tillsammans i projekt"-

  442. -"av social-, kulturell-, politisk-
    och ekonomisk betydelse."

  443. Bilden av den offentliga mötesplatsen
    som del av civilsamhället-

  444. -där människor möter varandra
    och skapar olika projekt...

  445. Om vi hade skrivit om boken i dag-

  446. -skulle vi tillägga förutom social-,
    kulturell- och politisk betydelse-

  447. -även en miljö-, estetisk-
    och etisk betydelse-

  448. -och kanske än fler möjligheter.

  449. När jag förberedde min föreläsning
    återkom jag till detta.

  450. Det är fortfarande en stark bild
    och identitet för förskolan och skolan.

  451. Idén om förskolan och skolan
    som en offentlig mötesplats-

  452. -antyder att den har
    en oändlig och en okänd potential.

  453. Vi kan inte känna till den mångfald
    av projekt som en förskola kan ha.

  454. Det är som med barn. Gunilla gjorde
    mig uppmärksam på följande citat-

  455. -av 1600-tals-filosofen
    Baruch Spinoza:

  456. "Vi vet inte på förhand
    vad en kropp förmår."

  457. Den kroppen kan vara barnet
    eller förskolan.

  458. Vi vet inte på förhand
    vad som är möjligt.

  459. De projekt som uppstår
    ur denna potential-

  460. -måste möta de förutsättningar, behov
    och önskemål som medborgarna har.

  461. Vi kan också tänka på förskolan
    på grund av det.

  462. Det är ett komplement
    till idén om en mötesplats.

  463. Man kan se på förskolan som en plats
    där medborgare kan mötas-

  464. -som en workshop där människor
    experimenterar tillsammans-

  465. -och ett laboratorium
    för demokratiskt experimenterande.

  466. Alla dessa metaforer
    kommer från Reggio Emilia.

  467. Jag gillar tanken på förskolan
    som inte enbart en offentlig plats-

  468. -utan en plats där människor arbetar
    för att skapa nya möjligheter.

  469. Tanken att det är ett laboratorium
    för demokratiskt experimenterande-

  470. -använder sig av ett koncept från den
    brasilianske tänkaren Roberto Unger.

  471. Här skriver han
    om demokratiskt experimenterande:

  472. "Det är en innovativ,
    gemensam praktik"-

  473. -"som flyttar fram de kvalitativa
    villkoren för verksamheten."

  474. "Det kan inte längre ske genom
    en mekanisk överföring av förnyelse"-

  475. -"uppifrån och ner."

  476. "Det kan enbart ske
    genom att organisera"-

  477. -"en gemensam experimenterande
    verksamhet underifrån."

  478. "Demokrati är inte ett nytt fält
    för den förnyelse som jag för fram."

  479. "Det är det viktigaste fältet."

  480. En framtid för förskolan som en plats
    för demokratiskt experimenterande-

  481. -är för mig en talande bild-

  482. -som passar med bilden av en
    offentlig mötesplats och workshop.

  483. Så för att återvända till frågan-

  484. -om vilken typ av projekt
    som skulle kunna ske.

  485. Jag har sagt att vi inte kan
    känna till hela potentialen.

  486. Jag kan bara ge några exempel.

  487. Generellt sett bör projekten vara
    innovativa och experimenterande.

  488. De bör vara varierade.

  489. Jag har nämnt projekt som är
    sociala, kulturella, politiska-

  490. -miljöbetingade, ekonomiska,
    estetiska, etiska-

  491. -och, och, och...

  492. Det är poängen med den potentialen.
    Det finns inget slut.

  493. Notera att jag inkluderar
    det ekonomiska-

  494. -men bara
    som en av många möjligheter.

  495. Jag vill decentralisera ekonomin.

  496. Jag vill inte slänga ut den.
    Jag vill sätta den på sin plats.

  497. Den är inte längre hegemonisk utan
    ett av många projekt i förskolan.

  498. Vi behöver också ifrågasätta
    betydelsen av ekonomiska projekt.

  499. Vilka ekonomiska projekt
    kan förskolan göra-

  500. -för vår oroliga samtid?

  501. Hur kan utbildning och skola bidra-

  502. -till en ny ekonomisk modell som ger
    hållbarhet och mänsklig blomstring?

  503. Tal om humankapital och avkastning
    på investering är förlegat-

  504. -för tills vi skapar en ekonomi som
    fungerar för människor och samhälle-

  505. -bör vi vara försiktiga med tal om
    ekonomiska projekt i förskolan.

  506. Vilken typ av projekt? Jag ska ge
    exempel på möjliga projekt-

  507. -från tre olika källor
    för att provocera fram idéer.

  508. Det är inte en fullständig lista,
    bara några tankar.

  509. Jag börjar med Loris Malaguzzi
    och skolorna inom Reggio Emilia.

  510. Ett centralt projekt är och var
    utbildning som en rättighet.

  511. Det för oss tillbaka till
    den politiska frågan:

  512. Vad är utbildning,
    och varför har vi utbildning?

  513. Jag ska smita från de frågorna
    för jag vill prata om andra saker-

  514. -men de frågorna
    bör vi ständigt diskutera-

  515. -och det kommer ni säkert att göra
    under kommande dagar.

  516. Loris Malaguzzi
    förstod utbildningsprojektet-

  517. -som något som skedde
    både i och utanför skolan.

  518. Han sa: "Skolan ses inte längre
    som en separat institution"-

  519. -"utan som deltagare
    i att bygga ett utbildande samhälle."

  520. En viktig fråga
    för senare diskussion är:

  521. Vad är "ett utbildande samhälle"-

  522. -och hur kan förskolan bidra
    till att skapa det?

  523. Ett annat projekt som Malaguzzi
    ständigt återvände till-

  524. -var projektet med förskolan
    som skapade en demokratisk praktik-

  525. -både i skolan och utanför.

  526. Han sa att förskolan bör vara:

  527. "Levande platser för en öppen
    och demokratisk praktik".

  528. Det här är i ett land som hade lidit
    20 år under en fascistisk diktator.

  529. Från början såg Reggio Emilia
    sin utbildning som del i ett projekt-

  530. -att återuppliva
    och stärka demokratin.

  531. I dag behöver vi också skolor
    som tar den rollen-

  532. -för vår demokrati mår inte bra.

  533. Han sa att förskolan
    bör kunna införliva-

  534. -processer, deltagande
    och demokrati i mänskliga relationer-

  535. -genom hur dess projekt
    och studieplan ser ut-

  536. -genom hur den kommer fram till
    och genomför sin planering-

  537. -samt genom
    organisatorisk uppdatering.

  538. Utbildning och demokrati
    var två av hans huvudprojekt.

  539. Här är två till.

  540. Han argumenterade även för
    att förskolan skulle skapa kultur.

  541. Jag kommer tillbaka
    till ordet "kultur"-

  542. -för ordet återkommer hela tiden.

  543. Jag får erkänna att min förståelse
    av det är ytligare än jag hade velat.

  544. Han talar nog om något väldigt
    grundläggande i utbildningens roll.

  545. Han talar om skolans roll
    och identitet för att skapa kultur-

  546. -inte bara inom skolan
    utan även utanför.

  547. Jag tror att han talar om
    att förskolan hjälper till att skapa-

  548. -samhällets föreställningar,
    värderingar, attityder och etik.

  549. Ett sista projekt från Malaguzzi-

  550. -är förskolans roll
    i att skapa solidaritet-

  551. -i och utanför förskolan.

  552. Han skrev
    att utbildningshypotesen i vår skola-

  553. -är en hypotes
    om deltagande undervisning.

  554. "Den erkänner barnens, familjens
    och lärarens behov och rättigheter"-

  555. -"för att få vara del av en
    solidaritet i praktik och ideal."

  556. Att rollen
    att bygga solidaritet i samhället-

  557. -har försvagats under senare år
    är av yttersta betydelse.

  558. Den andra källan
    för mina tankar kring förskolan-

  559. -är professor Keri Facer från Bristol
    University i Storbritannien-

  560. -särskilt hennes bok
    "Learning Futures"-

  561. -där hennes ambition är
    att tänka annorlunda-

  562. -kring den framtid som utbildnings-
    väsendet behöver förbereda sig för-

  563. -och gå längre än att göra barn
    förberedda för en likadan framtid.

  564. Hon är kritisk mot den vanliga
    diskursen inom utbildningsväsendet-

  565. -om hur vi ska förbereda barnen
    för en framtid som ser likadan ut.

  566. Hur gör man dem säkra-

  567. -så att de kan passa in i en framtid
    som har bestämts åt dem?

  568. Jag vill citera
    ett längre stycke i hennes bok-

  569. -där hon skriver om andra möjliga
    projekt för skolan.

  570. Ni får ursäkta det myckna citerandet,
    men det hon säger är viktigt.

  571. "Skolan..." Hon är väldigt
    intresserad av teknologi i skolan-

  572. -så hon är ingen
    bakåtsträvande teknikmotståndare.

  573. Hon ifrågasätter
    en vanligt förekommande tanke i dag-

  574. -att vi inte behöver skolor-

  575. -utan att vi kan ha nätverk och
    elever vid tangentbord var som helst.

  576. Hon argumenterar för
    den fysiska skolan-

  577. -för den "kan vara en av
    de viktigaste institutioner vi har"-

  578. -"för att skapa
    ett demokratiskt samtal om framtiden."

  579. "Ett demokratiskt samtal
    om framtiden."

  580. "En fysisk, lokal skola"-

  581. -"där områdets invånare kan få träffa
    varandra och lära av varandra"-

  582. -"är en av de sista
    offentliga platserna"-

  583. -"där vi kan skapa solidaritet
    över generationsgränserna"-

  584. -"respekt för olikheter
    och en demokratisk duglighet"-

  585. -"som behövs för att skapa rättvisa
    i en socioteknologisk förändring."

  586. "Det är hög tid att försvara tanken
    på skolan som en offentlig tillgång"-

  587. -"och att tänka om
    angående dess utveckling"-

  588. -"om den ska hjälpa samhällen
    att bemöta och forma"-

  589. -"de socioteknologiska förändringarna
    under kommande år."

  590. För henne är skolans projekt
    att vara en plats-

  591. -där människor
    kan återta lite makt över framtiden-

  592. -genom att få se framtidens
    möjligheter.

  593. Facer tar upp ett antal projekt,
    där några liknar Malaguzzis.

  594. Förskolan som en plats
    där man skapar solidaritet.

  595. Hon pratar om mellan generationer,
    men det finns även annan solidaritet-

  596. -mellan människor med olika bakgrund,
    olika läggning och liknande.

  597. Det är en plats
    där man skapar respekt för olikheter-

  598. -en plats för att skapa demokratisk
    duglighet och en demokratisk framtid.

  599. Skolan ska inte längre
    säkra framtiden utan skapa framtiden.

  600. Här är ett sista citat:

  601. "Denna bild
    av en framtidsskapande förskola"-

  602. -"är en skola som låter
    de unga människorna utmana"-

  603. -"den bild av framtiden
    som har getts dem."

  604. Man accepterar inte framtiden
    som likadan-

  605. -utan argumenterar för hur den kan bli.

  606. "Att arbeta ihop genom traditionella
    och framtida demokratipraktiker"-

  607. -"och strida för
    en god framtid för alla."

  608. "En sån skola är ingen framtidssäkrad
    skola som bara anpassar sig"-

  609. -"och förbered eleverna
    inför deras roll i kunskapsekonomin."

  610. "Det är en framtidsskapande skola"-

  611. -"som agerar som en kraftfull,
    prefigurativ plats"-

  612. -"för en rättvis
    socioteknologisk framtid."

  613. "Den skulle vara en offentlig plats
    där samhället diskuterar framtiden."

  614. Jag tycker om bilden
    om en offentlig mötesplats-

  615. -där samhället kan diskutera framtiden.

  616. Notera Facers hänvisning till skolan.

  617. -som "en kraftfull, prefigurativ plats".

  618. Det tror jag kan bli
    ett viktigt projekt för förskolan.

  619. Ett sånt projekt skulle innebära...

  620. "...vardagliga praktiker
    och relationer"-

  621. -"där förskolan lokalt uppvisar
    våra generella förhoppningar."

  622. Tanken om en prefigurativ praktik
    där man i det lilla-

  623. -visar vad som kan göras i det stora
    är viktig.

  624. Roger Dale,
    en annan brittisk forskare, skriver:

  625. "Skolan ska inte bara reflektera sin
    omvärld, utan vara kritisk mot den"-

  626. -"samt visa i arbetet att världens
    tillkortakommanden kan påverkas."

  627. Skolan är då
    ett mikrokosmos av möjligheter-

  628. -ett gott exempel.

  629. Min tredje
    och sista inspirationskälla...

  630. ...vad gäller potentiella projekt-

  631. -är de centrum för barn som vi har
    i England med flera olika syften.

  632. Det är centrum
    för unga barn och familjer-

  633. -som vår senaste Labour-regering
    startade upp-

  634. -och på fem år byggde de
    fler än 3 000 centrum-

  635. -ett för varje samhälle i England.

  636. När de är som bäst...
    Kvaliteten varierar, så klart.

  637. När de är som bäst har dessa
    centrum medbestämmande.

  638. De är inkluderande. De är
    engagerade och experimenterande.

  639. De skapar solidaritet, konfronterar
    orättvisor, stöttar kulturen-

  640. -stödjer familjer, skapar en lokal
    ekonomi och stärker demokratin.

  641. Jag ska ta ett exempel
    som jag känner till-

  642. -i ett fattigt och mångkulturellt
    område i en stad i norra England.

  643. De erbjöd
    ett stort antal olika projekt-

  644. -som mötte de behov som fanns
    i deras mångfacetterade samhälle.

  645. Där fanns till exempel
    många flyktingar.

  646. Här är några av deras projekt:

  647. Översättnings- och tolkningshjälp.

  648. Vuxenutbildning.
    Dans och andra kurser.

  649. Tillgång till juridiskt stöd,
    vårdstöd, boendestöd, m.m.

  650. Rådgivning och försvarshjälp.

  651. Hemhjälp och andra hushållsnära
    tjänster för familjer.

  652. Avlastning
    för allvarligt sjuka föräldrar.

  653. Stöd för olika grupper,
    som obotligt sjuka barn och föräldrar-

  654. -samt offer för sexuella övergrepp,
    misshandel och könsstympning.

  655. Plus en rad
    generationsöverskridande aktiviteter.

  656. Det jag finner så imponerande är att
    då de uppmärksammade ett problem-

  657. -som att någon förälder var sjuk
    och något barn var obotligt sjukt-

  658. -tänkte de inte att det var någon
    annans jobb, utan agerade själva.

  659. "Vad kan vi erbjuda?
    Vilka projekt kan vi starta"-

  660. -"för att stödja dessa familjer
    och barn?" Sen gjorde de det.

  661. För dem var det deras uppgift
    att möta behoven hos invånarna.

  662. För att sammanfatta:

  663. Förskolan som en offentlig plats
    kapabel till många projekt-

  664. -har en viktig roll att spela
    i vår oroliga samtid, men!

  665. Det är en skör bild som står
    inför krassa ekonomiska argument.

  666. Tankar om humankapital
    och investeringar-

  667. -samt tanken om förskolan som
    en fabrik där man använder teknologi-

  668. -kan alltför lätt utradera
    denna sköra men värdefulla bild.

  669. Vi ska inte förvänta oss för mycket
    av förskolan.

  670. Förändring kan inte läggas enbart
    på förskolan-

  671. -som de som talar om
    kvalitet och hög avkastning tror.

  672. De tror att det är lösningen på allt.

  673. Man kan inte ersätta ett rättvist,
    hållbart och jämlikt samhälle.

  674. Utan det
    kan man inte åstadkomma mycket.

  675. Det är inte ett magiskt botemedel
    för samhällets problem.

  676. Vi måste se de villkor som krävs för
    att nå en sån framtid för förskolan.

  677. Många finns redan här i Sverige.

  678. Som sagt har den svenska förskolan
    bra förutsättningar-

  679. -för att möta de behov
    som uppstår i orostider.

  680. Ni har den styrka, de tillgångar
    och den erfarenhet...

  681. ...som krävs för att klara det här.

  682. Till sist behöver vi det hopp, den
    tillit och den vilja Malaguzzi hade-

  683. -under det tunga året 1945-

  684. -då han står som överlevare
    efter fascismen och kriget-

  685. -i ett förstört och ödelagt land.

  686. När han såg tillbaka på den tiden
    strax innan han dog 1994 skrev han:

  687. "Jag minns att det var en tid,
    efter befrielsen 1945"-

  688. -"då allt verkade vara möjligt."

  689. "Då, efter kriget, efter sorgen,
    efter ödeläggelsen"-

  690. -"fanns ett underligt fenomen,
    häftigt och starkt"-

  691. -"som gjorde en stor längtan,
    glöd och upphetsning möjlig."

  692. "Det var den vansinniga möjligheten
    att kunna tänka vad som helst"-

  693. -"och att tänka att vad som helst
    kunde bli verklighet."

  694. Med lite av det hoppet, trots oron
    i världen, kan vi nog ändå säga-

  695. -att framtiden finns i förskolan.

  696. Tack för er uppmärksamhet,
    trots engelskan.

  697. Översättning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Framtiden ligger i förskolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Professor Peter Moss lyfter fram den svenska förskolan som en stark förebild. Han gör en jämförelse med sitt hemland England som han menar har misslyckats med att hitta en nationell och integrerad förskola där alla barn är välkomna. Inspelat på Stockholms universitet den 14 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik
Ämnesord:
Förskolan, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Förskolesummit 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Framtiden ligger i förskolan

Professor Peter Moss lyfter fram den svenska förskolan som en stark förebild. Han gör en jämförelse med sitt hemland England som han menar har misslyckats med att hitta en nationell och integrerad förskola där alla barn är välkomna. Inspelat på Stockholms universitet den 14 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Barns rätt till kultur och konst

Barn har rätt till sin egen kultur enligt barnkonventionen. Men det är vi vuxna som bestämmer det mesta om barns möjligheter att uppleva kultur och konst, säger Karin Helander, professor i teatervetenskap. Frågan är då hur vi väljer och hur vi ser på begreppet kvalitet. Och vad tycker barnen? Inspelat på Stockholms universitet den 14 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Om barnkonventionen blir lag

Barnkonventionen ska vara vägledande för arbetet i förskolan. Men om barnkonventionen blir lag innebär det inte att barns rättigheter per automatik kommer att tas tillvara. Dock blir det ett bra tillfälle att extra lyfta barnperspektivet och barns rättigheter, säger Agneta Widerståhl, Stockholms stads barnombudsman. Inspelat på Stockholms universitet den 14 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Undervisning i förskola

Riskerar leken att slukas upp när skollagen kräver att förskolan ska bedriva undervisning? Vad räknas som undervisning och vem får bedriva den? Ingrid Engdahl och Christian Eidevald, båda lärarutbildare och forskare, ger här sina tankar. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Att lära sig språka

Gör en ordförrådsplan! Det är ett av pedagogikforskaren Polly Björk-Willéns förslag vad gäller språkundervisning i förskolan. Förskoleåren är av stor vikt för barnens språkutveckling. Med bra planering blir det både roligt och enkelt att arbeta målinriktat med språket, menar hon. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Pedagogiska relationer

Förmågan att bygga goda relationer till barnen är helt avgörande för bra pedagogik, säger Sven Persson, professor i pedagogik. Men kompetenser av det här slaget glöms bort i förskolans utvärderingar och personalen signalerar ofta att det inte finns tillräckligt med tid för goda samtal med barnen. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

SEMLA - ett arbetssätt för förskolan

Olika barn behöver olika utmaningar och stöd för att lära och utvecklas. Hillevi Lenz Taguchi, professor i barn- och ungdomsvetenskap, och Anna Palmer, docent i förskoledidaktik, har utvecklat ett arbetssätt de kallar SEMLA - Socio-emotionellt och materiellt utforskande lärande. Med stöd i neurovetenskapen betonas vikten av att blanda in många sinnen, känslor och hands on-material i lärandet. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Detta krävs för bra, formativ bedömning

Man kan alltid bli bättre, hur bra man än undervisar. Det säger matematikforskaren Torulf Palm. Men vad ska man utveckla? Hans förslag är formativ bedömning, som enligt många forskare är ett av de mest effektiva sätten att öka elevernas kunskaper. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaNPF-podden

Att vilja vara som alla andra

Hur kan man hjälpa ett barn som behöver extra stöd i skolan men som inte vill ta emot den för att hon inte vill vara annorlunda? Den frågan får logoped Ulrika Aspeflo och psykolog Bo Hejlskov Elvén från en förälder.

Fråga oss