Titta

UR Samtiden - Förskolesummit 2017

UR Samtiden - Förskolesummit 2017

Om UR Samtiden - Förskolesummit 2017

Vad innebär det i praktiken att förskolan enligt lag ska bedriva undervisning? Hur kan vi stimulera och utveckla förskolebarnens språk? Hur ser vi till att kulturen får plats i förskolans värld? Det är några av alla frågor som tas upp när forskare och experter inom förskoleområdet delar med sig tankar, idéer och inspiration. Inspelat på Stockholms universitet den 14-15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Förskolesummit 2017 : Barns rätt till kultur och konstDela
  1. Överlag genomsyras barnkulturen-

  2. -av vuxenvärldens tolkningsföreträde,
    värderingar och normer.

  3. Jag tänkte börja med
    att iklä mig rollen som vicerektor-

  4. -för det humanvetenskapliga området-

  5. -och välkomna er
    till Stockholms universitet.

  6. När Stockholms högskola grundades
    1878 var det som en kontrast-

  7. -till de etablerade universiteten.
    Ledorden var och är:

  8. Tänk fritt, skapa nytt.

  9. Det är ledord som passar
    även för årets förskolesummit.

  10. Tänk fritt, skapa nytt.

  11. Men jag är inte här som vicerektor,
    utan som professor i teatervetenskap.

  12. Jag ska ta upp hur vuxna sätter ramar
    för barns konstnärliga upplevelser-

  13. -hur vuxna ser på kvalitet
    i relation till konst-

  14. -och vad barn själva tänker kring
    vad som är intressant och spännande.

  15. Jag har forskat om
    och har erfarenheter av-

  16. -vilken roll den professionella
    kulturen kan spela i barns liv.

  17. Jag ska tala allmänt om barn
    sett till kultur och konst-

  18. -ge några få historiska exempel-

  19. -och sen fokusera på förskolebarnens
    scenkonstupplevelser här och nu.

  20. Sist säger jag nåt om de frågor som
    jag formulerade till föreläsningen.

  21. Vad är barnkultur?

  22. Det pratade vi om
    på Centrum för barnkulturforskning-

  23. -men den första frågan är
    "Vad är bra barnkultur?"-

  24. -vilket ger ännu mer
    att fundera kring och problematisera.

  25. Vad är kvalitet gällande konst och
    kultur för barn? Vad innefattar det?

  26. Vid vilken ålder är det lämpligt
    att börja konsumera kultur och konst?

  27. Frågorna är en sorts ledtrådar
    under föreläsningen.

  28. Jag vill säga hur jag förhåller mig
    till vissa fundamentala begrepp.

  29. Jag har i 16 år varit föreståndare
    för Centrum för barnkulturforskning.

  30. Inom barnkulturforskningen
    skiljer vi ofta på-

  31. -barnperspektiv och barns perspektiv.

  32. Barnperspektiv handlar om vuxnas
    vilja att fokusera på barns villkor.

  33. Barns perspektiv handlar om
    att försöka fånga barns erfarenheter-

  34. -och uppfattningar.
    Men begreppens innebörder skiftar.

  35. Om man ser noga
    på kulturpolitiska dokument-

  36. -används uttrycket "barnperspektiv"
    ibland ganska oreflekterat-

  37. -som ett icke förpliktigande
    honnörsord.

  38. Ibland har nåt bara
    med barn att göra-

  39. -och inte alls
    med nåt medvetet perspektivtagande.

  40. Begreppet rör barnrättskonventionen-

  41. -och vad gäller scenkonst för barn
    särskilt artiklarna 31, 12 och 13.

  42. Artikel 31 formulerar barnets rätt-

  43. -att till fullo delta i det
    kulturella och konstnärliga livet.

  44. Artikel 13 är barns rätt att uttrycka
    sig fritt och med konstnärliga medel.

  45. Artikel 12 är barns rätt att höras
    i frågor som rör dem-

  46. -i relation till ålder och mognad.

  47. Men innan jag talar om barnkultur
    vill jag säga nåt om kulturbegreppet.

  48. Begreppet "kultur" är ett av de allra
    mest komplicerade. Det är fastslaget.

  49. Kulturforskaren Johan Fornäs
    resonerar kring olika kulturbegrepp.

  50. Han delar in kulturbegreppet
    i fyra kategorier.

  51. Det ursprungliga, ontologiska. Kultur
    som odling i relation till natur.

  52. Gränsen mellan natur och kultur
    suddas alltmer ut.

  53. Vi är väl ganska få i dag - med vissa
    undantag - som inte är medvetna om-

  54. -att dagens naturkatastrofer
    till del beror på människan.

  55. Vi ser hur naturen kulturaliseras
    genom turistindustrin, till exempel.

  56. Fornäs diskuterar-

  57. -skillnaderna mellan det
    antropologiska kulturbegreppet-

  58. -med undergrupper
    som barnkultur och ungdomskultur-

  59. -och det estetiska kulturbegreppet -
    estetiska och konstnärliga uttryck-

  60. -som kan kopplas
    till kulturpolitiken-

  61. -till strider
    mellan värderingar och smak-

  62. -mellan "kvalitetskonst"
    och populärkultur-

  63. -och som rymmer diskussionen
    om klassiker och kulturarv.

  64. Fornäs lägger till ett hermeneutiskt
    kulturbegrepp, som ett paraply-

  65. -där hermeneutik handlar om tolkning.

  66. Kultur definieras
    som meningsskapande praktiker-

  67. -med just aspekter på tolkning som
    genomsyrar alla mänskliga livsformer-

  68. -men där estetiken och konsten
    vidgar gränserna.

  69. Som teater- och barnkulturforskare
    utgår jag från teaterföreställningar-

  70. -som kan ses
    som meningsskapande praktiker-

  71. -där alla barn och vuxna i publiken-

  72. -tolkar föreställningen utifrån sin
    förförståelse och sina referensramar.

  73. Begreppet "barnkultur" diskuteras
    och omdefinieras kontinuerligt.

  74. Flemming Mouritsens tredelade
    barnkulturbegrepp från 2002-

  75. -innefattar vuxenproducerad kultur
    för barn, som litteratur och teater-

  76. -som Marionetteaterns "Da-da-da"-

  77. -som gavs för en publik från sex
    månader på Kulturhuset Stadsteatern.

  78. Kultur tillsammans med barn,
    som kulturskolor.

  79. Och kultur av barn,
    som barns lek och bildskapande.

  80. Gränserna är flytande, och man kan
    göra många ytterligare distinktioner-

  81. -och det finns andra sätt
    att kategorisera barnkulturbegreppet-

  82. -men jag ska inte stanna vid det.

  83. Man kan säga
    att barnkulturen genomsyras-

  84. -av vuxenvärldens tolkningsföreträde,
    värderingar och normer.

  85. Professionellt producerad kultur
    för barn har vuxna avsändare-

  86. -nästan alltid
    med nån form av pedagogisk avsikt-

  87. -eller viljan att underhålla-

  88. -eller tänkt som konstnärligt uttryck
    av hög kvalitet.

  89. Kulturbegreppet är svårdefinierat.
    Detsamma gäller "barn" och "barndom".

  90. "Barndom" definieras i NE som
    "den period i en människas liv"-

  91. -"fram till dess att hon betraktas
    som fullvärdig medlem i samhället."

  92. "Barns villkor har varierat påtagligt
    under olika historiska epoker"-

  93. -"och i skilda samhällsklasser."

  94. Det betyder att det inte finns
    en universell barndom-

  95. -utan begreppet varieras genom
    kulturella och sociala kategorier-

  96. -i olika samhällen under olika tider.

  97. Barndom kan ses som ett mer abstrakt
    begrepp. Ett tillstånd, som minnen.

  98. Vi bär spåren av vår barndom
    inom oss.

  99. Vi iscensätter vår barndom
    om och om igen.

  100. Barndom är en period som vi lämnar
    och samtidigt alltid bär inom oss.

  101. Barndomen är tidsmässigt avgränsad,
    men också en evig kategori.

  102. Barnrättskonventionen definierar barn
    som människor från 0-18 år-

  103. -och innefattar då
    "ungdom" eller "tonår".

  104. Synen på barn i barnkulturpolitiken-

  105. -växlar mellan barn som utvecklings-
    projekt med olika ålder och mognad-

  106. -till barn som kapabla medborgare.

  107. I kulturpropositionen från 2009
    formuleras ett kulturpolitiskt mål-

  108. -som då var nytt, faktiskt.

  109. Att särskilt uppmärksamma
    barns rätt till kultur.

  110. Det motiveras med att eftersom barn
    i mindre grad än vuxna har möjlighet-

  111. -att överblicka och påverka
    kulturutbudet-

  112. -så måste samhället ta ansvar för-

  113. -att alla barn ska få likvärdiga
    möjligheter att delta i kulturlivet-

  114. -och få kultur av hög kvalitet.
    Det betonas också-

  115. -att barn ska ges möjlighet
    till inflytande på och delaktighet i-

  116. -verksamheter som angår dem. Det är
    påfallande hur barnkulturpolitiken-

  117. -genomsyras av barnets rättigheter-

  118. -genom viljan att formulera
    barnperspektiv och ge delaktighet.

  119. Kultur för barn, som "Dollans dagis"
    på Dockteatern Tittut-

  120. -av Barbro Lindgren och Eva Eriksson-

  121. -har alltid varit beroende av vuxnas
    föreställningar om barns behov-

  122. -vad som är barnets bästa och vad
    som har ansetts lämpligt för barn.

  123. Konstlivet och kulturen genomsyras-

  124. -av hierarkier och värderingar.

  125. Vad är kvalitet när det gäller
    konst och kultur för barn?

  126. Vuxna vill ge barnen kultur och konst
    av hög kvalitet-

  127. -men vem definierar
    vad som är kvalitet?

  128. Är det vi vuxna, de
    eller kanske både och?

  129. Hur vuxenvärlden ser på kvalitet
    är inte statiskt. Det förändras-

  130. -utifrån hur synen på barn, barndom,
    samhälle, fostran och konst ändras.

  131. Ofta talar vi om mätbar kvalitet,
    "bäst i test".

  132. Om gummistövlar läcker kan vi enas om
    att det inte var nån vidare kvalitet.

  133. Det är svårare att mäta kvalitet
    när det handlar om kultur och konst.

  134. Då handlar det mer om en svårmätbar,
    eller kanske omätbar, kvalitet-

  135. -och den subjektiva upplevelsen,
    barnets eller den vuxnas.

  136. Det handlar om smak, värderingar,
    referensramar och erfarenheter.

  137. Men det betyder inte
    att kvalitetsbegreppet är luddigt.

  138. Om man arbetar med kultur och konst
    för barn måste man alltid förhandla-

  139. -om vad kvalitet är.

  140. Jag har som lärare i teatervetenskap
    arbetat med föreställningsanalys.

  141. Jag har suttit i referensgrupper och
    fördelat pengar till teatergrupper.

  142. Jag skriver barnteaterkritik i SvD.

  143. Jag har på flera sätt reflekterat
    över kvalitetsbegreppet-

  144. -och man kan tänka på olika sätt,
    men jag har...

  145. Kulturforskaren Jörn Langsted
    har skrivit om "önskekvistmodellen"-

  146. -för kvalitetsvärdering av teater.

  147. Vi utgår från tre kvalitetsaspekter.

  148. Vi formulerar dem olika,
    men de är överensstämmande.

  149. Vad vill man förmedla?
    Vad finns det för innehåll?

  150. Vilken mening, kanske i form av teman
    eller känslor, vill man förmedla?

  151. Vad är visionen?

  152. Finns det engagemang
    för meningen som man vill förmedla?

  153. Men det räcker inte
    med goda intentioner och engagemang.

  154. Man måste också förmedla,
    och hur förmedlar man?

  155. Jo, man förmedlar via konstnärlig
    gestaltning, via sitt kunnande.

  156. Hantverksskickligheten, formen
    men också det personliga uttrycket.

  157. Men det räcker inte,
    för man kommunicerar till en publik.

  158. Scenkonst handlar om kommunikation.

  159. Hur fungerar publiktilltalet
    till den publik som man har valt?

  160. Är det angeläget? Är det relevant?

  161. Har barnteatern ett insytt barn-
    perspektiv eller barns perspektiv?

  162. Andra aspekter är originalitet,
    nyskapande, komplexitet.

  163. När jag tänkte på det här i går kväll
    så tänkte jag:

  164. "Jag kan inte prata om barnkultur och
    kvalitet utan att nämna Ulf Stark."

  165. Vi är många som sörjer Ulf Stark,
    denna fantastiska författare-

  166. -som tänkte mycket kring kvalitet
    i relation till barnkulturen-

  167. -och bråkade med kvalitetsbegreppet.

  168. Centrum för barnkulturforskning
    hade för några år sen ett symposium-

  169. -som hette "Mycket väl godkänd?
    Vad är kvalitet i barnkulturen?"

  170. Ulf Stark höll ett fantastiskt
    föredrag som vi fick tryckt.

  171. Det är en för varje symposium.

  172. Rubriken var "Den goda författaren".

  173. Måste barnboksförfattare vara
    godare än andra-

  174. -med tanke på
    "den goda barnkulturen"?

  175. Han talade också mycket om kvalitet.

  176. Jag tänkte läsa upp ett litet stycke
    som är så fantastiskt fint.

  177. Underrubriken är: "Vad vet marknads-
    avdelningarna om barnens inre?"

  178. Han skriver om litterär läsning, som
    lätt kan översättas till scenkonst.

  179. Ulf Stark skriver så här
    om kvalitet...

  180. Vad är kvalitet? Han svarar så här:

  181. "Att den litterära texten inte låter
    sig direkt avkodas och förstås."

  182. "Att den rymmer en hemlighet, ett
    tomrum som är dess resonansbotten."

  183. "Denna håliga närvaro materialiseras
    i form av bilder, metaforik"-

  184. -"språkliga rytmer och klanger."

  185. "Att litteraturen lämnar plats
    för olika tolkningar"-

  186. -"eftersom läsaren är medskapare,
    och texten konverserar med läsarnas"-

  187. -"erfarenheter och drömmar,
    fantasier och livssituation."

  188. "En berättelse är inte bättre än sin
    mest sensitiva och smarta läsare."

  189. "Läsförståelse?"

  190. "Några dikter som betytt mest för mig
    har jag aldrig förstått."

  191. "Jag förstår inte alltid
    det jag själv skriver."

  192. "Kravet på förståelse
    skapar krampsymptom."

  193. "Att läsa är att bejaka det okända."

  194. Det här är en helt fantastisk text
    av Ulf Stark om kvalitet.

  195. Det behövs diskussion, argumentation,
    reflektion kring vad kvalitet är-

  196. -och jämförelser mellan upplevelser,
    men man måste ha nåt att välja på.

  197. Det är viktigt när man diskuterar.

  198. Då krävs ett vuxenansvar att erbjuda
    mångfald av konstnärliga uttryck-

  199. -som kanske inte automatiskt finns
    i barns och ungas vardagssammanhang.

  200. Nu tänkte jag göra en kortkort -
    en kortkort - historisk exposé-

  201. -om hur man har värderat kvalitet
    i barnteater under 1900-talet.

  202. Kritiker ska ju kvalitetsvärdera-

  203. -och betona att det handlar om vuxnas
    syn på kvalitet å barnens vägnar.

  204. Det är inga förskoleföreställningar.

  205. Jag har valt tydliga exempel.
    Teater riktad till förskolebarn-

  206. -är historiskt sett
    en ganska sen uppfinning-

  207. -men nedslagen visar hur kvalitets-
    begreppet hela tiden omförhandlas.

  208. Mitt första exempel
    är från tidigt 1900-tals sagoteater.

  209. Jag är ju teaterhistoriker i grunden.

  210. Vissa fenomen ses lättare på distans.

  211. Efter premiären på Topelius
    "Sanningens pärla" från 1926...

  212. Bilden är från Dramaten 1934.
    Då kunde man i Dagens Nyheter läsa:

  213. "Man kan icke behandla detta enligt
    vanlig teaterestetisk måttstock."

  214. "'Kul' är säkert den enda fackterm
    som fullt motsvarar intrycket."

  215. Efter premiären på Roos "Arabia land"
    1914 menar kritikern i Aftonbladet-

  216. -att eftersom sagospelet lagts "till
    rätta för barnens enkla uppfattning"-

  217. -så kunde han inte recensera.
    Uppsättningen "undandrar sig"-

  218. -"varje kritiskt bemötande."

  219. "Prinsessan Törnrosa" 1914.

  220. I GP menar en nöjd recensent
    att publiken är lättroad och tacksam.

  221. "För så mottagliga sinnen
    existerar ingen kritik."

  222. Efter premiären på "Askungen" 1907-

  223. -skriver Wilhelm Peterson-Berger
    att det är en gräslig föreställning-

  224. -men det spelar ingen roll, för
    det är inte svårt att roa åhörare-

  225. -"för vilka själva sammanslåendet av
    händerna ter sig som en lustig lek."

  226. Man kan ge smörja till barnpublik.
    De blir glada om de får applådera.

  227. Bland alla ögontindrande barn-

  228. -satt en mer surmulen kritiker
    som i Dagens Nyheter ansåg-

  229. -att de i regel misslyckats att
    "sänka sig till den barnsliga nivån".

  230. Det är hundra år sen, men man ser
    spår av barnsynen fortfarande.

  231. Generellt anses kvaliteten i det man
    vill förmedla inte som så viktigt.

  232. Enligt vuxna är mycket undermåligt.

  233. Publiktilltalet handlar om
    att anpassa för de kritiklösa barnen.

  234. Här kombineras en exotiserande syn
    på barn som ett gåtfullt folk-

  235. -med synen på barn
    som utvecklingsprojekt-

  236. -vars teater man inte kan tycka
    nåt om som vuxen.

  237. Efter vänstervindarna i politiken,
    offentligheten och teaterlivet-

  238. -inte minst inom barnteater och
    barnkultur, efter åren 1967 och 1968-

  239. -kom det stora paradigmskiftet.

  240. Barnteaterkritiken blir ideologisk.

  241. På Göteborgs stadsteater fanns
    en grupp som valt att spela för unga.

  242. Det fanns inte tidigare.
    1970 gjorde man ett grupparbete-

  243. -äventyrspjäsen "Ostindiefarare"-

  244. -om Ostindiska kompaniets verksamhet
    under sent 1700-tal.

  245. Man utgick från dokumentärt material
    med starkt makt- och klassperspektiv-

  246. -för att belysa kolonialismen.

  247. "Ostindiefarare"
    bemöttes väldigt olika.

  248. Synen på kvalitet
    berodde på kritikernas synpunkter-

  249. -om vänsterpolitik. Sydsvenskan
    undrar om den är lämplig för barn.

  250. Den ansågs uttrycka förakt för
    Ostindiska kompaniets direktör-

  251. -"för kaptensgestalten, Gud, kungen
    och allt som har med makt att göra"-

  252. -"för att indoktrinera barnpubliken."

  253. Man tyckte inte ens att det var
    en acceptabel äventyrspjäs.

  254. Göteborgs Handelstidning
    kallade den "häftig"-

  255. -även om den hamrade in slagord.

  256. DN hyllade däremot förställningen-

  257. -som var utan pedagogiska pekpinnar.

  258. "Ostindiefarare"
    utsågs till ett önskeexempel-

  259. -på hur svensk barnteater kan vara-

  260. -med politiskt innehåll
    i underhållande form.

  261. Lärare menade att äventyrshistorien
    nog fångade mellanstadiebarnen.

  262. Högstadiebarnen uppfattade politiken.

  263. Några trodde, eller hoppades, att
    teatermaskineriet skymde politiken.

  264. "Den är inte så lämplig politiskt,
    men det märkte inte barnen."

  265. Det blir tydligt att kvalitets-
    begreppet beror på vem som värderar-

  266. -men också ideologiska
    och estetiska värderingar.

  267. Barnsynen varierar från att barnen
    ska skyddas från indoktrinering-

  268. -till att barn ska fostras
    till solidariska medborgare.

  269. Mitt sista exempel är "Medeas barn"
    av Suzanne Osten och Per Lysander-

  270. -med urpremiär på Unga Klara 1975,
    om barnens situation i en skilsmässa-

  271. -med ett barnperspektiv
    och barns perspektiv.

  272. Man gjorde föreställningen
    med referensgrupper av barn.

  273. Man hyllades för viljan att gestalta
    barns verklighet ur deras perspektiv-

  274. -och en djärv scenisk gestaltning.
    "Barnteater när den är som bäst."

  275. Men när den kom till Malmö utbröt
    debatt och starka vuxenreaktioner.

  276. "Vad för teater ser barnen i skolan?"
    diskuterade 600 föräldrar och lärare.

  277. Många menade att en skilsmässopjäs
    var olämplig för lågstadiet.

  278. Barn kunde ta skada, skolpersonalen
    kunde inte ansvara för reaktionerna-

  279. -och den var för svår och avancerad.
    Publiken var väldigt upprörd.

  280. Många ville förbjuda den.
    En lågstadielärare inledde debatten:

  281. "Jag är upprörd. Jag har gråtit. Jag
    skulle aldrig ta med mina skolbarn."

  282. Man köpte inte in föreställningen
    ifall barnen skulle ta illa vid sig.

  283. De jobbade med psykologer och barn-

  284. -för att barnen skulle känna igen sig
    och kanske minska deras skuldbörda.

  285. Starka känslor var och är fortfarande
    ofta tabu på barnscenen.

  286. Skolor vägrade att köpa in
    "Medeas barn" så sent som härom året.

  287. Man var rädd att göra nån upprörd.

  288. Jag ville visa hur kvalitetsbegreppet
    suger upp det som rör sig i tiden-

  289. -men nu går jag vidare med hur vuxna
    ser på kvalitet i barnteater-

  290. -och förskoleföreställningar också.

  291. I dag precis som i går och i förrgår
    tror många vuxna-

  292. -att dramatiserade böcker innebär
    en automatisk kvalitetsöverföring-

  293. -att en bra bok blir bra teater-

  294. -att en dramatisering av en älskad
    bok är en VDN-märkt föreställning.

  295. Utan vidare kvalitetsanalyser
    påstår jag att så är det inte-

  296. -även om det finns många
    fina dramatiseringar av kända böcker.

  297. Det handlar om igenkännandets glädje-

  298. -nostalgi och kulturarvsförmedling.

  299. Teatrarna vill minska risktagandet.

  300. För producenterna är det
    lite säkrare klirr i kassan.

  301. Vi menar ofta att barns delaktighet
    är tecken på kvalitet.

  302. Att inbegripa barn i arbetsprocessen,
    i referensgrupper eller på scenen-

  303. -kanske med interaktivitet,
    ser vi som kvalitetstecken.

  304. Det hänger ihop med en syn på det
    kompetenta barnet med rättigheter.

  305. Ett exempel är Backa Teaters "Lilla
    Kung Mattias" av Janusz Korczak-

  306. -som ju var barnrättsförespråkare.

  307. Den byggde
    på barnpublikens aktiva deltagande-

  308. -och handlade om de frågor som barnen
    tyckte var viktiga i samhället.

  309. Jag har arbetat väldigt länge
    med receptionsforskning-

  310. -för att få en bild av hur barn
    uppfattar och upplever scenkonst.

  311. Jag och mina studenter
    har mött över 3 000 barn.

  312. Jag vill säga att varje barns
    upplevelse av en teaterföreställning-

  313. -är unik och personlig, men efter att
    ha reflekterat över upplevelserna-

  314. -ser jag mönster
    i barns upplevelser av teater.

  315. Det handlar inte bara om individuella
    referensramar, utan om strukturer-

  316. -som ålder, kön, etnicitet, klass,
    språk och sociokulturella faktorer-

  317. -men även med detta i åtanke
    kan jag se några tydliga mönster.

  318. Det här är några. Problematisering
    av begreppet "förståelse".

  319. "Kravet på förståelse
    skapar krampsymptom", sa Ulf Stark-

  320. -och förståelsebegreppet kommer
    hela tiden tillbaka i mitt material.

  321. Jag har ofta funderat över hur barn
    skapar mening och innebörder-

  322. -utifrån referensramar
    och förförståelse-

  323. -ofta långt ifrån vuxna intentioner-

  324. -och hur vi vuxna
    mottar föreställningarna.

  325. Vuxnas respektive barns syn på hur
    starka och svåra känslor gestaltas.

  326. Vi är ofta rädda för
    att barn ska bli rädda.

  327. Vi projicerar våra dåliga samveten
    och rädslor på barnen.

  328. Barnen ser ofta framåt på ett annat
    sätt. Jag har många exempel på det.

  329. Vuxnas betydelse
    för barns scenkonstupplevelser.

  330. Det blir mer påtagligt för varje år
    och är nästan lite skrämmande-

  331. -hur vi vuxna med vår attityd
    inför teaterbesök med barn-

  332. -påverkar barnens upplevelser.

  333. Nästan bara
    med vår mentala inställning-

  334. -smittar vi barnens upplevelser.
    Det är tydligt.

  335. Barns uppfattning om det sceniska
    språket. Det är dekor, kostym, musik-

  336. -ljud, skådespelarkonst,
    dans och allt.

  337. Barn är otroligt intresserade
    av varje del.

  338. Intresserade, observanta, engagerade,
    skarpsynta och vill gärna diskutera.

  339. Problematiseringen av "förståelse".

  340. Vi vuxna är ofta besatta av
    att barn ska förstå konst.

  341. Det har jag verkligen blivit varse.

  342. Ridån hinner inte gå ner förrän vuxna
    frågar barnen: "Förstod du det här?"

  343. Det frågar vi vuxna sällan varandra.

  344. Små barn har inga problem
    med förståelse.

  345. De väljer det som de är intresserade
    av och skapar egna föreställningar.

  346. I skolvärlden
    lär de sig att det finns ett facit-

  347. -det vill säga
    rätt eller fel svar på alla frågor.

  348. Det är ganska tydligt i materialet.

  349. Staffan Westerbergs associativt
    poetiska "Ett litet drömspel"-

  350. -går i likhet med August Strindbergs
    förlaga inte att förstå.

  351. Det är själva poängen.
    Det är drömmens associativa alogik.

  352. I en studie med barnpubliken
    skriver en grupp nioåringar så här:

  353. "Rolig, sorglig. Man förstod mycket."

  354. "Man förstod vad handlingen var."

  355. "Teatern var bra
    och lätt att förstå."

  356. Vuxenvärldens och skolans normer har
    internaliserats i deras upplevelser.

  357. När vi talade med barnen hade de
    unika och fantastiska tolkningar-

  358. -men de sa att de förstod
    för att vara till lags.

  359. De förstod att vuxna ser förståelse
    som ett kriterium för kvalitet.

  360. Skolans signaler sätter spår.

  361. Publiken lär sig snabbt
    att uppfatta budskap, pekpinnar-

  362. -och att teatern har en nyttoaspekt.
    En sjuåring utbrast:

  363. "Man lärde sig nåt,
    men jag kommer inte på vad."

  364. Förskolepubliken skapar sin högst
    privata och unika föreställning-

  365. -utifrån det som intresserar dem utan
    att bry sig om vuxnas intentioner.

  366. De som arbetar med småbarnsteater
    kan ofta sin publik.

  367. Dockteatern Tittut arbetar ofta
    med små bubblor inom berättelseramen.

  368. Vi behöver en "A till Ö"-berättelse,
    så det bjuder de på-

  369. -men barnen kan ta till sig
    de delar som de vill.

  370. Man behöver inte ta hela helheten.
    Små barn uppfattar detaljer.

  371. Skeenden och situationer kan dyka upp
    i leken veckor efter teaterbesöket.

  372. Barn kan inte uttrycka sig som vuxna-

  373. -men upplevelsen
    är inte mindre komplex.

  374. Teatern kan handla om livet, döden,
    kärlek, sorg, ensamhet och vänskap.

  375. Barn säger ofta att det ska vara
    spännande och roligt-

  376. -men vad betyder "roligt"?

  377. "Det var roligt när mamman grät"
    heter en artikel som jag skrev.

  378. "Det var roligt när mamman trodde att
    lillebror var död", sa några barn.

  379. "Roligt" kan betyda engagerande,
    berörande och fascinerande.

  380. Som vuxen ska man inte vara rädd för
    svåra frågor eller starka känslor.

  381. Efter en föreställning av just
    Ulf Starks "Kan du vissla, Johanna?"-

  382. -där en pojke får en morfar på
    ett ålderdomshem, men morfar dör...

  383. Vi hade föreställningssamtal-

  384. -och då menade en tioåring så här:

  385. "Det var bra att morfar dog,
    för då är inte allt roligt."

  386. "Nån gång ska det vara lite sorgligt,
    så man kanske gråter."

  387. Om man ser
    på Sven Hartmans forskning-

  388. -om barns syn på livsfrågor, så
    framgår att vissa ämnen är centrala.

  389. Ensamhet, övergivenhet, att känna sig
    ensam eller rädsla för att bli ensam-

  390. -tillhör de vanligaste tankemotiven.

  391. Mobbning,
    rättvisefrågor i globalt perspektiv-

  392. -existentiella frågor om meningen
    med livet, döden, Gud och universum.

  393. "Kan du vissla, Johanna?"
    har gått som dockteater.

  394. Vi gjorde receptionsstudier, och
    förskolepubliken som är innovativ-

  395. -föreslog olika nya slut.
    Pojken skulle få en ny morfar.

  396. Morfar skulle leva upp igen eller
    sitta bredvid sin döda fru i himlen.

  397. Många tyckte att slutet var sorgligt-

  398. -men att själva föreställningen var
    lustfylld, och de var glada efteråt.

  399. Barn skapar mening och innebörder
    utifrån sina referensramar.

  400. Det var ett litet nedslag i mönster.

  401. Förskolelärare var intresserade av-

  402. -vad förskolebarn upplever
    på teatern.

  403. Inga-Karin Svärd skrev mycket om
    hur förskolebarn upplever teater.

  404. Hon kanske är här. - I så fall, hej!

  405. Jag ska använda ett av dina exempel.

  406. En grupp förskolebarn, 4-5 år, såg
    dockteater om en gris och en råtta.

  407. De hade hört
    sagan om de tre grisarna och vargen.

  408. Det hade en avgörande betydelse
    för upplevelsen.

  409. De drog slutsatsen att om det finns
    en gris, så måste det finnas en varg.

  410. Under föreställningen
    ryktas det att vargen ska komma.

  411. I samtalen med barnen gjorde vargen,
    som inte finns med, starkt intryck.

  412. "Det var en snäll varg
    med lång näsa"-

  413. -säger en pojke om råttan.

  414. En annan pojke sa: "Vargen stack in
    nosen, men bara nosen syntes."

  415. En liten flicka insåg
    att vargen inte kom, dessvärre.

  416. "Vargen var vilse. Den skulle vara
    med, för det handlar om en varg."

  417. De hade olika lösningar på varför
    vargen inte kom. "Den hann inte."

  418. Vargen som inte var med var
    en av de viktigaste upplevelserna.

  419. Barn skapar mening och innebörder
    utifrån sina referensramar.

  420. Barn ser och uppfattar teater
    utifrån sina erfarenheter.

  421. Därför är barnteater mycket sällan
    meningslös för den yngsta publiken.

  422. Barn fastnar för detaljer och moment.

  423. Teater kan ge barnen redskap
    att upptäcka världen och sig själva.

  424. Teater är en möjlighet för barn och
    vuxna att dela en konstupplevelse.

  425. Jag har skrivit en handledning
    för skolpersonal om att gå på teater.

  426. Den heter "Att öppna nya världar".

  427. Den kan man ladda ner
    på Riksteaterns hemsida.

  428. Den har kommit i en ny upplaga-

  429. -med jättefina illustrationer
    av Johanna Rubin Dranger.

  430. Jag ska inte uppehålla mig vid den-

  431. -men den handlar ganska mycket
    om tre saker.

  432. Hur kan konstupplevelser bidra
    till förskolans måluppfyllelse?

  433. Vilka verktyg kan vara bra att ha
    om man vill gå på teater med barn?

  434. Och sen också vuxnas och barns syn
    på scenkonst och kvalitet.

  435. Det här häftet
    är indelat i tre ålderskategorier-

  436. -bland annat förskolebarnen. Jag
    skriver att teater ligger nära leken.

  437. Barn skapar symboliska handlingar
    för att ge form åt tankar.

  438. På teatern skapar vi också symboliska
    handlingar för att ge form åt tankar.

  439. Teater och lek har specifika regler
    och utspelas inom bestämda gränser.

  440. Teater och lek utgår från rolleken,
    förvandlingen av verkligheten-

  441. -och förmågan att ge föremålen liv.

  442. Teater och lek är meningsskapande
    och bearbetar verkligheten.

  443. Många barnpjäser i dag bygger
    på research, förskoleforskning-

  444. -och samarbete med förskolor, som
    Mittiprickteaterns arbete i Rinkeby.

  445. Ett av resultaten är en föreställning
    som heter "Vad händer nu?"

  446. Vi talar om vikten av delaktighet-

  447. -och det är bra
    att det diskuteras och praktiseras-

  448. -men vad gäller teater eller konst
    tror jag att man ibland glömmer-

  449. -den inre delaktigheten
    av en konstnärlig upplevelse-

  450. -som iscensätts genom vår fantasi,
    våra känslor och våra tankar.

  451. Det snuddar
    vid det som Ulf Stark skriver om.

  452. Det finns en fara att de små barnen
    blir mindre intressanta-

  453. -för det kan vara svårare att finna
    former för små barns delaktighet-

  454. -i kultur- och konstlivet, men alla
    barn har rätt till konst och kultur.

  455. För småbarnskonsten
    behövs specifik kompetens.

  456. Det finns en del nordisk forskning
    kring scenkonst för de allra yngsta.

  457. Jag var i fyra år professor två
    inom estetiskt fackområde-

  458. -på förskollärarutbildningen
    på Dronning Mauds Minne i Trondheim.

  459. Jag fick inblickar
    i norsk utbildning och forskning-

  460. -bland annat kring toddlare
    och scenkonst för de yngsta.

  461. Explosionen av barnteater kom
    i svallvågorna av barnkonventionen-

  462. -och en ny syn
    på det lilla barnets kompetens.

  463. Här vill jag hänvisa till ett stort
    Europaprojekt som började i Norge-

  464. -där konstnärer samarbetade
    med psykologer och barnforskare.

  465. Sen utvecklades projektet
    under 2000-talets början.

  466. I Glitterbird deltog Norge, Danmark,
    Finland, Frankrike, Italien, Ungern.

  467. En koreograf, en professor i drama
    och en barnkulturforskare från Norge-

  468. -gjorde en rapport om erfarenheterna
    av ett fyrtiotal konstprojekt-

  469. -av scenkonst för en publik
    mellan 0 och 3 år.

  470. Projekten bemöttes med viss skepsis-

  471. -men efter ett par framgångsrika
    produktioner fick man mer respekt.

  472. De minsta barnen är i behov av
    och kapacitet för att ta emot-

  473. -konstnärliga upplevelser.

  474. Man utgår från barnens förmåga
    till socialt samspel, meningssökande-

  475. -och beredskap för kroppslig,
    språklig och musisk kommunikation-

  476. -men också från lekforskning.
    Man har ingen pedagogisk nyttoaspekt.

  477. Det är "det onyttigas nödvändighet".
    Det skulle Ulf Stark ha gillat.

  478. Små barn är experter på form.

  479. De uppskattar komplexa former,
    rytmer och skeenden.

  480. Småbarnspubliken är intresserad,
    koncentrerad och engagerad.

  481. Jag var på teaterfestivaler i Norge-

  482. -där man kombinerade småbarnskonst
    med det allra yttersta avantgardet.

  483. Barnen sågs som en postmodern publik-

  484. -som fogar samman fragment och bitar
    till individuella konstupplevelser.

  485. Siemke Böhnischs doktorsavhandling
    handlar om scenkonst för de yngsta.

  486. Hon analyserar kommunikationen
    mellan scen och salong-

  487. -och visar hur barnens inspel blir
    en viktig del av varje föreställning.

  488. För scenkonstnärerna
    innebär det en utmaning-

  489. -att möta en publik
    utan konventioner vad gäller teater.

  490. Småbarnsteatern
    påverkas av det oförutsägbara-

  491. -och det är ju
    scenkonstens specifika dynamik-

  492. -satt på sin spets.

  493. Projekten är ofta gränsöverskridande.

  494. De är visuella konserter, performance
    eller happenings.

  495. Scenografi och rekvisita
    är konstnärliga gestaltningar-

  496. -av leksaker, kuddar, djur,
    såpbubblor och sand-

  497. -laddade med trygghet
    och fascination.

  498. De kan ges liv eller
    nya och överraskande funktioner.

  499. Konst för de minsta kan ge rum
    för förundran, frågor och tolkningar.

  500. Ofta är antalet barn begränsat, med
    stark närhet mellan scen och salong.

  501. Den estetiska formen
    avgör om det skapas intresse-

  502. -men temat är inte oväsentligt.
    Igenkännandets glädje är stark-

  503. -och rörelser som att krypa, springa,
    hoppa, ge och ta känner barnen igen.

  504. Men också överraskningen
    är betydelsefull-

  505. -inte minst genom
    "den förväntade överraskningen".

  506. Upprepningar är kul
    och kan skapa en förväntan.

  507. Beprövade lekmönster är populära.

  508. Teman som vänskap och samspel,
    eller motsatspar-

  509. -som närhet-avstånd, likhet-olikhet
    och frihet-tvång gestaltas-

  510. -liksom känslor som glädje och sorg.

  511. Vardagslivets rutiner: att klä på
    sig, leta efter nåt, äta och sova.

  512. Det har vi här på Teater Tre
    med "Godnatt min skatt"-

  513. -som spelas för en publik på 2-4 år.

  514. Den allra yngsta publiken har humor.

  515. De skrattar
    och signalerar det med hela kroppen.

  516. Man arbetar med in- och uttoning-

  517. -alltså hur barnen slussas in i
    och ut ur föreställningens värld.

  518. Det gör flera svenska teatergrupper.

  519. Dockteatern Tittut har alltid såna.

  520. Projekten och jag själv har sett-

  521. -att 0-3 års-publiken ofta
    intresserar sig för det som sker-

  522. -med en imponerande koncentration.

  523. Erfarenheten visar på vikten av att
    de vuxna visar lust och nyfikenhet-

  524. -samtidigt som de ger
    bekräftelse och trygghet.

  525. Det här har varit oerhört påfallande
    i min egen receptionsforskning.

  526. Det gäller också lite äldre barn.

  527. Vi anar inte hur våra vuxna attityder
    smittar barnens upplevelser.

  528. Jag vill nämna
    en norsk avhandling av Lise Hovik.

  529. Hon är verksam i Trondheim och utgår
    från sin konstnärliga verksamhet.

  530. Hon är också koreograf.

  531. Hon gjorde den delvis improviserade
    och koreograferade "De röda skorna"-

  532. -där barnen är delaktiga.

  533. Det är en blandning
    av dansteater och installation-

  534. -med interaktiv kommunikation.

  535. Publiken får vara med
    och göra som de vill.

  536. Det oväntade är en central del
    för små barn-

  537. -och det kräver
    den särskilda närvaron av artisterna.

  538. Hon har fortsatt att undersöka
    interaktiv scenkonst för barn-

  539. -för att se om man kan kombinera
    barnkulturfältet, dramapedagogik-

  540. -och scenkonst.
    Sverige var inte med i Glitterbird-

  541. -men vi har intressant scenkonst
    för de yngsta-

  542. -inte bara Dockteatern Tittut,
    Teater Tre och Mittiprickteatern.

  543. Ann-Sofie Báránys "Babydrama" för
    barn 6-12 månader i regi av Osten-

  544. -på Unga Klara fick enormt stort
    genomslag också internationellt.

  545. Det finns
    forskningsrapporter om "Babydrama".

  546. "Babydrama" bygger på en tradition-

  547. -där alla oavsett ålder
    ska bemötas på ett meningsfullt sätt.

  548. De gestaltade
    det lilla barnets erfarenheter-

  549. -att bli till, att födas
    och lusten att leva-

  550. -i en fantasieggande uppsättning.

  551. Liksom i Glitterbird smälter man
    samman färg, form, musik och ord-

  552. -men "Babydrama" bygger på
    en avancerad text och är 80 minuter.

  553. Suzanne Osten skriver om ögonblick
    där bebisarna skrattar samtidigt.

  554. Psykoanalytisk kunskap
    och konstnärligt egensinne-

  555. -skapade "Babydrama".

  556. Professor Gunvor Lökken har skrivit
    om toddlare och toddlarkultur-

  557. -utifrån fenomenologen Maurice
    Merleau-Pontys tankar om kroppen-

  558. -där människans livsfärd
    uppfattas, tolkas och skapas-

  559. -i och genom kroppen. Det kopplades
    till toddlarnas kulturupplevande.

  560. Små barn avläser kroppsuttryck-

  561. -och småbarnsprojekten
    har mycket dans och rörelser.

  562. Det kommer många dansföreställningar
    för de allra yngsta.

  563. Barnkulturvetaren Camilla Ljungdahl,
    som skriver om dans med skolbarn-

  564. -i "Att öppna nya världar", har
    använt tankarna om kropp och rörelse-

  565. -för att analysera barnpublikens
    upplevelser av dansföreställningar-

  566. -bland annat Räserbyråns "Prassel".

  567. Intentionerna var att erbjuda
    nåt som var musikaliskt, rytmiskt-

  568. -kroppsligt stimulerande
    och tillåtande för nyfikna barn.

  569. Några komponenter är gemensamma.
    De är utan text och handling.

  570. Fokus är det kroppsliga och sinnliga.

  571. Återkommande attribut
    är såpbubblor och leksaksinstrument-

  572. -som man laddar med fascination.

  573. Lugn och finstämd musik.
    Rörelser till tydliga rytmer.

  574. Publiken sitter nära scenen,
    gärna på golvet-

  575. -och det är en trygg atmosfär.
    Upprepningar och tystnad återkommer.

  576. Intoningen och att dansaren och
    barnet känner in varandra är viktigt.

  577. Den vuxna medföljarens reaktioner
    och attityder är fundamentala.

  578. Det finns barnoperauppsättningar-

  579. -bland annat "Min mamma är en drake"
    efter Pija Lindenbaums bok.

  580. Manilla Ernst följde barnpubliken-

  581. -genom föreställningsobservationer
    och fokusgruppsintervjuer med barn.

  582. Jag har studerat barnoperapublik-

  583. -men Manillas studie
    är mycket senare.

  584. Opera är ju allkonstverk.
    Musik och sång.

  585. Jag måste säga nåt
    om mina studier av "Lilla Carmen"-

  586. -där barnen ofta skilde på musiken
    och sången. Musiken var fantastisk.

  587. Sången tyckte man väldigt olika om.

  588. Från att det var skrik eller vackert
    till en skräckblandad förtjusning-

  589. -där man höll för öronen
    och såg jätteglad ut.

  590. Manillas studie visar att barnen är
    intresserade av operans alla delar.

  591. Under föreställningarna kommenterar
    barnen gärna sångarna och effekter.

  592. Scenografi, kostym och rekvisita
    diskuteras ingående.

  593. De diskuterar hur ljus och ljud
    stärker rolltolkningarna.

  594. Jag ska citera barn i årskurs ett.

  595. Manilla frågar: "Förändrades ljuset?"

  596. Barn ett: "Jag tror det,
    för det blev natt och dag."

  597. Barn två: "När de blev ledsna
    och stod still blev ljuset mörkare."

  598. "Runtom var det mörkt,
    men på den personen var det ljust."

  599. Manilla frågar: "Varför gör man så?"

  600. Barn två: "För att man ska se deras
    känslor, för det kan vara svårt."

  601. "Man kan ju inte börja gråta
    mitt i alltihop."

  602. Det är en ganska avancerad analys.

  603. Barn diskuterar gärna
    olikheter mellan boken och operan.

  604. De har starka men olika upplevelser.

  605. Engagemanget är påtagligt.
    Man diggar och sjunger med.

  606. Det ses som en del i nåt större-

  607. -som inbegriper resan till operan
    och att äta matsäck.

  608. De ser föreställningen som nåt
    som man upplever med sina kompisar.

  609. Vissa vill kommunicera med sångarna.

  610. Ett barn sa till sångerskan
    som sjöng mamman:

  611. "Jag kan berätta vad som händer,
    för jag har boken. Du blir en drake."

  612. Musiken spelar stor roll för
    upplevelsen. De sjunger gärna med.

  613. Ett exempel från bildkonstvärlden.

  614. "Ursinnen", som gavs på Färgfabriken
    2014 i samarbete med Artikel 31.

  615. Småbarnsforskning mötte konst.

  616. Man utgick från babyforskare-

  617. -filosofer, terapeuter
    och hjärnforskning.

  618. Barnets sätt
    att begripliggöra sin nya värld-

  619. -kan jämföras med konstnärens
    och forskarens lust att utforska.

  620. Visioner och hypoteser prövas
    mot verkligheten om och om igen.

  621. Utställningen erbjöd en mötesplats-

  622. -för barn och vuxna på lika villkor.

  623. "Ursinne" ville förmedla
    en konstupplevelse för alla-

  624. -utifrån det sinnliga och fysiska.
    Verken blev interaktiva mötesplatser-

  625. -där små barn och vuxna fick uppleva
    gestaltningar av självets utveckling-

  626. -spegelneuroner, sugreflexskulpturer
    och ljudverk i mörker.

  627. Utställningen
    besöktes av 12 000 personer.

  628. Det finns mycket fin konst
    för förskolepubliken.

  629. Jag hoppas att ni kan ta del av den.

  630. Ni anar nog vad jag tänker
    om svaret på mina frågor.

  631. Vad är bra barnkultur?
    Det finns inget entydigt svar.

  632. Det handlar om vår syn på kvalitet,
    och begreppet är förhandlingsbart-

  633. -men man kan gärna fundera på det.

  634. Vad är kvalitet när det gäller
    konst och kultur för barn?

  635. Fundera.

  636. För mig är hög kvalitet
    en vision och vilja förmedla nåt-

  637. -en hantverksmässig professionalism,
    en konstnärligt medveten gestaltning-

  638. -och det fungerande, respektfulla,
    tydliga publiktilltalet.

  639. Vid vilken ålder är det lämpligt
    att börja konsumera konst och kultur?

  640. Så tidigt som möjligt. Förmågan att
    registrera ljud, rörelser och rytmer-

  641. -nedärvs redan under fosterstadiet-

  642. -och ur detta formas
    människans musiska förmåga.

  643. Barn har rätt att se sin yttre
    och inre verklighet gestaltad-

  644. -i konstnärlig form. Fundamentet för
    små barns konstupplevelser är kanske-

  645. -tilliten till de egna sinnena,
    öppenheten inför estetiska impulser-

  646. -och glädjen
    inför musiken, språket-

  647. -bilden, rörelsen och scenkonsten.

  648. Barnkonventionen gäller från 0 år-

  649. -och artikel 31 handlar om
    alla barns rätt att till fullo delta-

  650. -i det kulturella och konstnärliga
    livet. Vi nöjer oss inte med mindre.

  651. Svensktextning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barns rätt till kultur och konst

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Barn har rätt till sin egen kultur enligt barnkonventionen. Men det är vi vuxna som bestämmer det mesta om barns möjligheter att uppleva kultur och konst, säger Karin Helander, professor i teatervetenskap. Frågan är då hur vi väljer och hur vi ser på begreppet kvalitet. Och vad tycker barnen? Inspelat på Stockholms universitet den 14 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Barns rättigheter, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn
Ämnesord:
Barn- och ungdomskulturfrågor, Barnkultur, Barns rättigheter, Kulturell verksamhet
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Förskolesummit 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Framtiden ligger i förskolan

Professor Peter Moss lyfter fram den svenska förskolan som en stark förebild. Han gör en jämförelse med sitt hemland England som han menar har misslyckats med att hitta en nationell och integrerad förskola där alla barn är välkomna. Inspelat på Stockholms universitet den 14 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Barns rätt till kultur och konst

Barn har rätt till sin egen kultur enligt barnkonventionen. Men det är vi vuxna som bestämmer det mesta om barns möjligheter att uppleva kultur och konst, säger Karin Helander, professor i teatervetenskap. Frågan är då hur vi väljer och hur vi ser på begreppet kvalitet. Och vad tycker barnen? Inspelat på Stockholms universitet den 14 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Om barnkonventionen blir lag

Barnkonventionen ska vara vägledande för arbetet i förskolan. Men om barnkonventionen blir lag innebär det inte att barns rättigheter per automatik kommer att tas tillvara. Dock blir det ett bra tillfälle att extra lyfta barnperspektivet och barns rättigheter, säger Agneta Widerståhl, Stockholms stads barnombudsman. Inspelat på Stockholms universitet den 14 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Undervisning i förskola

Riskerar leken att slukas upp när skollagen kräver att förskolan ska bedriva undervisning? Vad räknas som undervisning och vem får bedriva den? Ingrid Engdahl och Christian Eidevald, båda lärarutbildare och forskare, ger här sina tankar. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Att lära sig språka

Gör en ordförrådsplan! Det är ett av pedagogikforskaren Polly Björk-Willéns förslag vad gäller språkundervisning i förskolan. Förskoleåren är av stor vikt för barnens språkutveckling. Med bra planering blir det både roligt och enkelt att arbeta målinriktat med språket, menar hon. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Pedagogiska relationer

Förmågan att bygga goda relationer till barnen är helt avgörande för bra pedagogik, säger Sven Persson, professor i pedagogik. Men kompetenser av det här slaget glöms bort i förskolans utvärderingar och personalen signalerar ofta att det inte finns tillräckligt med tid för goda samtal med barnen. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

SEMLA - ett arbetssätt för förskolan

Olika barn behöver olika utmaningar och stöd för att lära och utvecklas. Hillevi Lenz Taguchi, professor i barn- och ungdomsvetenskap, och Anna Palmer, docent i förskoledidaktik, har utvecklat ett arbetssätt de kallar SEMLA - Socio-emotionellt och materiellt utforskande lärande. Med stöd i neurovetenskapen betonas vikten av att blanda in många sinnen, känslor och hands on-material i lärandet. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Språklig sårbarhet i skolan

Forskaren och logopeden Barbro Bruce vill ersätta begreppet grav språkstörning med språklig sårbarhet. Det nya begreppet är tänkt att ge starkare signaler till skolan som måste ta sitt ansvar för alla som har en sen, långsam eller annorlunda språkutveckling. Lusten till språk kan både väckas och släckas i skolan och vi pedagoger måste se till att elever med språkstörningar får mycket stöd, menar Barbro Bruce. Inspelat den 15 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaNPF-podden

Utbrott för minsta lilla grej

En 7-åring som skriker i panik när kläderna sitter fel eller något inte blir precis som hon har tänkt. Psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo samtalar med en mamma som undrar hur hon kan få sin dotter att sluta skrika och bli mer flexibel.

Fråga oss