Titta

UR Samtiden - Förskolesummit 2017

UR Samtiden - Förskolesummit 2017

Om UR Samtiden - Förskolesummit 2017

Vad innebär det i praktiken att förskolan enligt lag ska bedriva undervisning? Hur kan vi stimulera och utveckla förskolebarnens språk? Hur ser vi till att kulturen får plats i förskolans värld? Det är några av alla frågor som tas upp när forskare och experter inom förskoleområdet delar med sig tankar, idéer och inspiration. Inspelat på Stockholms universitet den 14-15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Förskolesummit 2017 : Om barnkonventionen blir lagDela
  1. Barnkonventionen
    instoppad i en svensk lag-

  2. -vad har det för betydelse för oss?

  3. Min titel är barnombudsman,
    jag ska prata mer om det.

  4. Jag kan börja med att säga
    att det inte är så himla viktigt.

  5. Jag var i Blå huset i Tensta
    för nåt år sen-

  6. -när femteklassare såg på en
    föreställning om barnkonventionen.

  7. Jag pratade lite grann.
    Efteråt gick vi ner i tunnelbanan.

  8. Det var jättemånga barn som väntade.
    En liten kille kom fram och sa:

  9. Är det du som är den där barnmannen?

  10. "Ja", sa jag. Det spelar inte så stor
    roll om det är man eller kvinna-

  11. -barnombudshen, barnombudsperson.
    Det är vad man gör som är viktigt.

  12. Helt fantastiskt att så många
    vill lyssna på den här föreläsningen.

  13. "Barnkonventionen blir svensk lag,
    vad betyder det för förskolan?"

  14. Jag trodde att kanske 30-40 personer
    skulle anmäla sig.

  15. Det känns roligt.
    Och lite pirrigt också, kan jag säga.

  16. Varje barn har egna rättigheter.

  17. De flesta barn i Sverige
    har bra livsvillkor och är trygga.

  18. Barns hälsa och sociala förhållanden
    är generellt sett goda.

  19. I den svenska lagstiftningen har
    barns ställning stärkts mer och mer.

  20. Det finns barn som inte har det bra.

  21. Det finns skillnader mellan olika
    grupper och olika bostadsområden.

  22. Det här räcker inte.

  23. Barnkonventionen
    kräver att varje enskilt barn-

  24. -ska få tillgång till sina
    rättigheter utifrån konventionen.

  25. Varje barn har egna rättigheter.

  26. Rätt till delaktighet,
    att få tillgång till rättigheter-

  27. -och utvecklas maximalt
    i sin egen takt.

  28. Och utifrån egna förutsättningar.

  29. FN:s barnrättskommitté
    granskar Sverige.

  30. De ser till att vi gör det vi ska
    utifrån barnkonventionen.

  31. Vi får återkommande kritik
    för att barn i kommuner och regioner-

  32. -inte får tillgång till service
    och tjänster på ett rättvist sätt.

  33. Senast var det 2015
    som vi fick kritik.

  34. FN:s barnrättskommitté
    uppmanar också att Sverige-

  35. -gör barnkonventionen till lag.

  36. Det är lite det
    jag ska prata om i dag.

  37. I dag är det många som säger
    att de vet vad som är barns bästa.

  38. Vi säger att barn och unga...
    Vi lyssnar på dem, de blir hörda.

  39. Men egentligen, är vi där?

  40. Det är det jag tänker
    att vi behöver fundera lite grann på.

  41. Som sagt... Ja, det där är jag.

  42. Som ni ser.

  43. Stockholm stads barnombudsman.
    Det har jag varit i två år ungefär.

  44. Jag ska jobba med FN:s barnkonvention
    i Stockholm stad.

  45. Vi har en nationell barnombudsman
    för hela Sverige.

  46. Fredrik Malmberg,
    som ganska snart slutar.

  47. Det blir spännande att se
    vem som blir nästa barnombudsman.

  48. Jag är jurist. Jag har jobbat nästan
    hela mitt yrkesliv i Stockholm stad.

  49. Jag är präglad av juridiken.

  50. De senaste tio åren var jag chef för
    social- och skoljuridiska enheten-

  51. -i Stockholm stad.

  52. Det var då jag engagerade mig
    mer och mer i barns rättigheter.

  53. Jag har det bästa jobbet i hela stan.
    Det är fantastiskt!

  54. Jag ska snart berätta mer
    om vad som ingår i mitt jobb.

  55. Det här vill jag prata om. Lite om
    stadens arbete med barns rättigheter.

  56. Hur är det med barnkonventionen
    i dag? Vad gäller?

  57. Hur skulle det bli om den blir
    svensk lag, som det finns förslag på?

  58. Som ni känner till.

  59. Och sen:
    Vad innebär det för förskolan?

  60. Vad innebär det för beslutsfattare,
    för personal?

  61. Vad innebär det för barn? Det blir
    lite mer utifrån hur jag tänker.

  62. Det är fortfarande bara ett förslag
    att göra barnkonventionen till lag.

  63. Vi kan säga att i Stockholm stad
    har vi tydliga politiska beslut-

  64. -för att arbeta
    för barns rättigheter.

  65. Jag brukar säga att
    jag är tjänsteman, inte politiker.

  66. Men vi har tydliga politiska beslut
    i staden när det gäller arbetet.

  67. Vi har en vision, "Ett Stockholm
    för alla". Det känner ni till.

  68. Vi har ett mål i budgeten:
    Vi är en stad som respekterar-

  69. -och lever upp till barnens
    rättigheter enligt barnkonventionen.

  70. Man har sagt att barns rättigheter
    ska vara centrala för alla områden.

  71. Det betyder inte bara förskola,
    skola, socialtjänst, kultur, idrott.

  72. Utan hur hela vår stadsutveckling
    ser ut när vi bygger en ny stad.

  73. Det är hur vår trafik ser ut.
    Miljö, skolgård.

  74. Ja, alla våra kommunala bostadsbolag
    till exempel.

  75. Alla ska arbeta
    för barns rättigheter.

  76. Det är
    det tydliga politiska budskapet.

  77. Varje barn
    har rätt att göra sin röst hörd.

  78. Vid verksamhetsutveckling
    ska vi ta tillvara barns synpunkter-

  79. -och använda dem
    när vi utvecklar våra verksamheter.

  80. Vi trycker på att inom
    de verksamheter där man möter barn-

  81. -ska kompetensen inom genus,
    normkritik-

  82. -och antirasistiska perspektiv öka.

  83. Det står i budgeten att ett program
    för barns rättigheter ska tas fram.

  84. Det ska vara
    ett stadsövergripande styrdokument-

  85. -som ska hjälpa
    alla våra nämnder och bolag-

  86. -att arbeta för barns rättigheter-

  87. -i arbetet med visionen
    Ett Stockholm för alla.

  88. Nu hoppas jag att programmet kommer
    att gå på remiss före midsommar.

  89. Jag ser verkligen fram emot det.

  90. Alla nämnder ska ta fram rutiner för
    arbetet med barnkonsekvensanalyser-

  91. -och barns delaktighet. Några av er
    kanske är delaktiga i det arbetet.

  92. Det är för att man ska titta
    på barns bästa i beslutsfattandet-

  93. -och se när det är viktigt
    att göra prövningar om barns bästa.

  94. Mitt jobb är en funktion av att vi
    ska arbeta med barnrättsperspektiv.

  95. Det är därför man har velat inrätta
    en kommunal barnombudsman.

  96. Mitt arbete är strategiskt.
    Jag arbetar själv.

  97. Mitt jobb är att tjata om barn-
    konventionen och barns rättigheter.

  98. Driva på och stödja utvecklingen
    i alla stadens verksamheter.

  99. Jag ska kroka på alla er
    som vill jobba med barns rättigheter-

  100. -så att vi får en utveckling i det.

  101. Jag ska se till att barns rättigheter
    uppmärksammas i våra styrdokument-

  102. -och att det sker nåt där.

  103. Öka kunskapen om barns rättigheter,
    det är det jag gör mest: Pratar.

  104. Jag samverkar med er alla.
    Stadens verksamheter-

  105. -SKL, nationella barnombudsmannen,
    barnstrateger i andra kommuner-

  106. -och organisationer som Rädda Barnen,
    Stadsmissionen och så vidare.

  107. Det finns otroligt mycket att hämta
    hos de ideella organisationerna-

  108. -som möter barn direkt,
    och som kan ge oss kunskap-

  109. -om saker som inte funkar,
    och som vi behöver ändra på-

  110. -utifrån barns egna upplevelser.

  111. Jag ska följa upp arbetet,
    och lämna en rapport vartannat år-

  112. -om hur barnrättsarbetet går.

  113. Min första rapport har jag jobbat på
    under våren, den kommer i höst.

  114. Ser jag nåt allvarligt, kan jag lämna
    rapport direkt till kommunstyrelsen.

  115. Det känns bra
    att jag har fått den möjligheten.

  116. Jag företräder inga enskilda barn.
    Jag tar inte emot klagomål.

  117. Det är många som hör av sig.
    Jag försöker lotsa rätt.

  118. Då är det skönt att ha jobbat 30 år i
    stan. Jag vet vart man ska vända sig.

  119. Det här är mitt jobb.
    Ni förstår att det är kul.

  120. Det här står i en instruktion
    som fullmäktige har fastställt.

  121. Jag skulle sagt en sak till när jag
    berättade om vad jag skulle prata om.

  122. Under den här dryga timmen
    som vi träffas-

  123. -är jag lite nyfiken på
    hur ni ser på vissa frågor.

  124. Vi ska använda en mentometer.
    Ni behöver använda era mobiler.

  125. Om ni plockar upp dem,
    så kommer frågan ganska snart.

  126. Jag skulle sagt det tidigare. Ni
    kan fiffla med det medan jag pratar.

  127. Det jag vill säga till er är att
    när jag är ute och pratar i staden-

  128. -är det ofta de fyra grundprinciperna
    i barnkonventionen som jag pratar om.

  129. Det är de som alla ska känna till.

  130. Oberoende av om man jobbar
    direkt eller indirekt med barn-

  131. -eller om man har en verksamhet som
    påverkar barn direkt eller indirekt.

  132. Barnkonventionen består
    av 54 artiklar, alla lika viktiga.

  133. Det finns fyra grundprinciper,
    som utgör konventionens barnsyn-

  134. -som alla bör känna till. De har man
    med sig när man tolkar konventionen.

  135. De är vägledande
    för hela barnkonventionen.

  136. Ni känner till dem. Det är artikel 2:
    Alla barn är lika mycket värda.

  137. I barnkonventionen pratar vi om
    alla barn som befinner sig i Sverige.

  138. Man gör ingen skillnad på om
    man har rätt att vara här eller inte.

  139. Artikel 3: Barnets bästa
    ska komma i främsta rummet-

  140. -i alla beslut som rör barn,
    direkt eller indirekt.

  141. Artikel 6 handlar om att alla barn
    har rätt till liv och utveckling.

  142. Att utvecklas maximalt
    utifrån sina förutsättningar.

  143. Och ha en bra barndom.
    Ha det bra just här och nu.

  144. Artikel 12:

  145. Alla barn har rätt att säga hur
    de vill ha det i frågor som rör dem.

  146. De här fyra grundprinciperna...

  147. Man väcker nån mitt i natten
    och frågar:

  148. Kan du de fyra grundprinciperna?

  149. Så kommer det som
    ett rinnande vatten. Det är mitt mål.

  150. Det tar en liten stund, men
    jag är säker på att vi kommer dit.

  151. Det är nu jag har
    min första nyfikna fråga till er.

  152. Den handlar om era verksamheter-

  153. -och barnets rättigheter.

  154. Påståendet är "jag tycker att barnets
    rättigheter syns i vår verksamhet".

  155. Det är jag intresserad av.

  156. Då ska ni gå in på www.menti.com.

  157. Om ni vill, det är inte tvång. Det
    är kul att få veta hur ni ser på det.

  158. Det finns en kod,
    som ni ser till höger.

  159. När ni kommer in, ska ni ange koden.

  160. Den är 566374.

  161. Det finns ett spann
    mellan "instämmer inte alls"-

  162. -eller "instämmer helt".

  163. Wow! Bra.

  164. Det här är jättebra.
    Skitbra, helt enkelt.

  165. Titta, 284. Ja.

  166. Då tycker jag att...
    Nu är jag väldigt nöjd.

  167. Det känns som att jag
    inte behöver säga så mycket mer.

  168. Oj.

  169. Nu ska vi se.

  170. Det där var helt fantastiskt.
    Jättebra!

  171. Ni kommer att tycka
    att det här blir som ett bananskal-

  172. -när jag pratar om resten.

  173. En annan sak som jag
    ofta brukar prata om när jag är ute-

  174. -det är att vi slänger oss
    med olika begrepp-

  175. -som vi kanske inte alltid
    tänker samma sak om.

  176. Vi känner att
    "jag vet vad barnperspektiv" är.

  177. "Jag vet vad barnets perspektiv är,
    vad barnrättsperspektiv är."

  178. Men vi kanske inte tänker lika.

  179. Det där behöver vi komma överens om.

  180. När jag pratar om de här sakerna,
    så brukar jag säga-

  181. -att barnperspektivet
    är när vuxna ser barnet.

  182. Vi strävar efter att förstå det,
    och vidtar åtgärder som vi bedömer-

  183. -är utifrån barnets bästa.

  184. Vi utgår från vad vi kan och vet.
    Vår kunskap, kanske forskning.

  185. Vi har utbildning.
    Erfarenheter, vi har ju egna barn.

  186. Vi vet vad som är bäst för barn.

  187. Jag har varit barn själv.
    Jag vet vad som är bäst för barn.

  188. Det är vad vi kallar barnperspektiv.

  189. I det kan vi ha frågat barnet
    "vad tycker du?".

  190. Det är inte säkert,
    det behöver inte finnas med.

  191. För barnets perspektiv,
    det är barnets egen utsaga.

  192. Det barnet berättar.
    Det är bara barnet som kan säga det-

  193. -när vi pratar om barnets perspektiv.

  194. Och barnrättsperspektiv,
    då pratar vi om beslut-

  195. -och åtgärder där vi beaktar barns
    rättigheter utifrån barnkonventionen.

  196. Där vi tar tillvara barns rättigheter
    utifrån konventionen.

  197. Det är inte
    lite allmänt tänkande och tyckande.

  198. Det är utifrån de rättigheter
    som barn har i barnkonventionen.

  199. Barn har rätt att vara delaktiga,
    artikel 12.

  200. I det finns också
    att barn har lämnat sin egen utsaga.

  201. Om vi i staden kan arbeta
    utifrån ett barnrättsperspektiv-

  202. -när vi fattar beslut eller har
    våra verksamheter i stort och smått-

  203. -då skapar vi förutsättningar för att
    barn kan få bra liv och utvecklas-

  204. -utifrån sina egna förutsättningar
    och behov.

  205. Så att vi kan förbättra barns livs-
    villkor, generellt och för enskilda.

  206. Det vi ska ha med oss i staden
    när vi jobbar, är att vi jobbar-

  207. -utifrån de rättigheter
    som barn har i barnkonventionen.

  208. Hur är det då med
    den där barnkonventionen egentligen?

  209. Den gäller väl redan i dag,
    varför ska man göra den till lag?

  210. Den antogs i FN 1989.
    Sverige godkände den.

  211. Ratificerade den, jag kommer köra
    lite juridiska uttryck.

  212. Det är svårt att hoppa över dem,
    men jag ska försöka förklara dem.

  213. Sverige godkände, ratificerade,
    barnkonventionen jättesnabbt.

  214. Redan 1990. Så här står det
    i artikel 4 i barnkonventionen:

  215. "Konventionsstaterna ska vidta alla
    lagstiftnings- och andra åtgärder"-

  216. -"för att genomföra
    de rättigheter som erkänns här."

  217. Det innebär väl
    att vi redan är bundna?

  218. Man kan säga att barnkonventionen
    är som en internationell lag-

  219. -som Sverige som stat
    är folkrättsligt bunden till.

  220. Men artikel 4 betyder också att alla
    statliga och kommunala myndigheter-

  221. -också är skyldiga
    att göra allt vad de kan-

  222. -för att se till att barnkonventionen
    blir förverkligad.

  223. I Sverige
    har vi inte gjort den till lag.

  224. Vi har använt en annan metod,
    som kallas för transformering.

  225. Vi har sett till
    att vår lagstiftning stämmer överens-

  226. -med barnkonventionen.
    De bestämmer som finns i skollagen-

  227. -föräldrabalken och socialtjänstlagen
    är förenliga med barnkonventionen.

  228. Det kallas för transformering. Men
    i domstolarna gäller bara svensk lag.

  229. Då är inte barnkonventionen något
    som domstolarna kan lägga till grund-

  230. -för sina beslut. Vi ska jobba
    utifrån barnkonventionen-

  231. -men domstolarna kan aldrig döma
    utifrån barnkonventionen.

  232. Däremot, om man till exempel tolkar
    en bestämmelse om barnets bästa-

  233. -som finns i skollagen
    och socialtjänstlagen till exempel-

  234. -då ska man göra det
    utifrån intentionerna i konventionen.

  235. På så sätt får barnkonventionen
    indirekt betydelse för tolkningen.

  236. Men den tillämpas inte rakt av.
    Sverige har fått kritik-

  237. -för att vi inte har genomfört
    transformeringen fullt ut.

  238. Vi är dåliga på det. Det är
    framförallt FN:s barnrättskommitté-

  239. -som kritiserar Sverige och uppmanar
    oss att göra konventionen till lag.

  240. Jag tänkte visa hur det ser ut
    i till exempel skollagen.

  241. Där står det
    i kapitel 1, paragraf 10-

  242. -att barnets bästa ska vara
    utgångspunkten för verksamheten.

  243. Det står i
    kapitel 1, paragraf 4, andra stycket-

  244. -att man ska ta hänsyn
    till barns olika behov.

  245. Det stämmer med sjätte artikeln
    i barnkonventionen.

  246. Man ska ge stöd och stimulans
    så att man kan utvecklas.

  247. Likadant i kapitel 8, paragraf 2.

  248. Där står det att man ska utgå
    från en helhetssyn på barnet.

  249. Det är mycket som står redan i dag...

  250. ...som kommer från barnkonventionen,
    som stämmer helt överens.

  251. Varför får vi då kritik?

  252. Ja, ni känner till
    att det har kommit en utredning.

  253. Den kom redan förra våren, 2016.

  254. Barnrättighetsutredningen.
    "Barnkonventionen blir svensk lag".

  255. SOU 2016:19.

  256. Den består av tre olika delar.
    Jättetjock.

  257. Tog urlång tid
    att traggla sig igenom.

  258. Men den var väldigt intressant.
    Dels finns det skrivningar-

  259. -om grundprinciperna i konventionen
    som man lär sig mycket av.

  260. Sen hade man fått i uppdrag
    att göra en kartläggning-

  261. -och titta på
    om rättstillämpningen i Sverige-

  262. -vår lagstiftning,
    domstolar och myndigheter-

  263. -tillämpar bestämmelserna som är
    transformerade från barnkonventionen.

  264. Om de stämmer överens
    med intentionerna i konventionen.

  265. Utifrån det
    gjorde man olika iakttagelser.

  266. Sen har man kommit med lagförslag och
    andra förslag som jag ska berätta om.

  267. Jag kan bara säga att i Norge
    gjorde man barnkonventionen till lag-

  268. -redan 2003. Ni känner nog till
    att man i Norge jobbar mycket mer-

  269. -med barns rättigheter. Det har haft
    stor betydelse för rättsutvecklingen-

  270. -att man gjorde den till lag.

  271. Det var inte så himla mycket för
    att man gjorde konventionen till lag-

  272. -utan på grund av det fokus det blev
    på barns rättigheter-

  273. -i samband med
    att man gjorde den till lag.

  274. Sen har man genom det identifierat
    fler brister i lagstiftningen-

  275. -när man gjorde den till lag.

  276. I Finland gjorde man den också
    till lag redan 1991.

  277. Där har man inte jobbat med frågorna.

  278. Det har inte haft så stor betydelse,
    och inte fått så stort genomslag-

  279. -på den offentliga verksamheten
    och lagstiftningen i övrigt.

  280. När man gjorde kartläggningen,
    bestämde man sig för-

  281. -att man skulle titta
    på olika situationer-

  282. -där barn
    är i särskilt utsatta situationer-

  283. -och där domstolars eller
    förvaltningsmyndigheters beslut-

  284. -har stor och avgörande betydelse
    för barnen.

  285. Man valde fyra områden.

  286. Barn i migrationsprocessen,
    alltså barn som ansöker om asyl.

  287. Barn med funktionsnedsättningar-

  288. -som omfattas av lagen
    om stöd och service-

  289. -för personer
    med funktionsnedsättningar.

  290. Barn som har bevittnat våld
    i familjen, och den hjälp man kan få.

  291. Och barn som har blivit utsatta
    för brott inom familjen.

  292. Det valde man för att de här barnen
    är särskilt utsatta.

  293. Barnkonventionen
    handlar om att skydda utsatta barn.

  294. Forskare genomförde undersökningarna-

  295. -och tittade på olika beslut,
    i större eller mindre omfattning.

  296. Resultatet i kartläggningen, det
    var framförallt artikel 3 och 12...

  297. Artikel 3, vad handlar den om?

  298. Barnets bästa
    ska sättas i främsta rummet.

  299. Och artikel 12,
    barns rätt till delaktighet.

  300. Det var de två
    som man mest koncentrerade sig på-

  301. -och tittade på vilket genomslag
    de hade fått.

  302. Man såg att bedömningen av barns
    bästa inte tog sin utgångspunkt-

  303. -i det enskilda barnet.
    Man hade mest generella uttalanden-

  304. -om vad som kunde tänkas vara
    barns bästa rent generellt.

  305. Men inte just det här barnet
    som det handlade om.

  306. Det fanns inte dokumenterat-

  307. -de avvägningar och bedömningar
    som man hade gjort.

  308. Inga barnkonsekvensanalyser.

  309. Man hade inte samtal med barn
    i tillräckligt stor omfattning.

  310. När man hade samtal med barn,
    så pratade man inte om det viktiga-

  311. -utan man kanske frågade lite grann
    om man trivdes där man bodde.

  312. Vilken mat man tyckte om. Men inte
    till exempel om barns asylskäl-

  313. -eller vilka behov
    barn med funktionsnedsättningar har.

  314. Man konstaterade också
    att många hade bristande kunskaper-

  315. -om hur man kan samtala med barn
    på ett bra sätt.

  316. Så att barns synpunkter
    kan komma fram.

  317. Man måste ha barnets bästa med sig
    när man tänker på hur de kan berätta-

  318. -om sina upplevelser.

  319. De slutsatser man drog var-

  320. -att barn inte ses
    som rättighetsbärare.

  321. Man ser det inte
    som att barn har egna rättigheter-

  322. -skilda från föräldrarna.
    De bedöms ofta ihop med föräldrarna.

  323. Man kom fram till att konventionen
    inte knyter till lagstiftningen.

  324. Det som står om barnets bästa
    i utlänningslagen-

  325. -hänger inte ihop med det
    som barnkonventionen föreskriver.

  326. Det innebär att trots att vi tycker
    att vi har gjort om lagstiftningen-

  327. -för att stämma med konventionen, så
    stämmer inte tillämpningen riktigt.

  328. Den har inte fått nog genomslag.
    De iakttagelser man gjorde-

  329. -var att man kan anta
    att det finns motsvarande brister-

  330. -inom rätts- och myndighets-
    tillämpning vad gäller konventionen-

  331. -inom de flesta områden.
    Det här var slutsatsen.

  332. Jag kan ta som exempel barn
    som utsätts för brott i familjen.

  333. Det är sällan som
    den som har utövat våldet blir dömd.

  334. Det är ofta ganska svårt att bevisa
    att barn har upplevt smärta.

  335. Det krävs
    för att det ska vara straffbart.

  336. Det är svårt att kunna bevisa.
    Om det hade varit en vuxen person-

  337. -som hade utsatts för samma sak,
    så hade det varit självklart-

  338. -att det hade varit nåt
    som gjorde ont, som gav smärta.

  339. Man såg att föräldrars auktoritet
    var en förmildrande omständighet.

  340. Barn blir alltså diskriminerade
    när de blir utsatta för våld.

  341. Utredningen
    hade som sitt sätt att se-

  342. -när de drog sina slutsatser...

  343. Det var barnrättsperspektivet,
    som jag gärna pratar om.

  344. Ett barnrättsbaserat synsätt.

  345. Jag vill läsa upp det.
    Alla delarna här är viktiga.

  346. "Ett barnrättsbaserat synsätt
    kräver att varje barn erkänns"-

  347. -"respekteras och skyddas
    som rättighetsbärare"-

  348. -"med en individuell personlighet,
    egna behov och intressen"-

  349. -"samt personlig integritet."

  350. Det är viktigt att ta med sig.

  351. Utifrån de här slutsatserna
    som man drog i utredningen-

  352. -men också utifrån de direktiv
    man hade fått...

  353. Man hade fått direktivet "hur kan vi
    göra barnkonventionen till lag?".

  354. Man har kommit med förslag,
    som är lämnade till regeringen.

  355. Det här med
    att göra barnkonventionen till lag...

  356. Förslaget är att man stoppar in
    barnkonventionen i en svensk lag-

  357. -lagen om Förenta nationernas
    konvention om barnets rättigheter.

  358. Det blir precis samma text.
    Det är nästan alla artiklar-

  359. -inte några genomförandeartiklar,
    som blir svensk lag.

  360. Det blir inte på nåt annat sätt än
    så som barnkonventionen är skriven.

  361. Det kallas för
    att man gör en inkorporering.

  362. Man stoppar in barnkonventionen
    i en svensk lag, helt enkelt.

  363. Man föreslår också att man
    ska fortsätta med transformeringen-

  364. -att göra om lagstiftningen
    så att den bättre stämmer överens-

  365. -med barnkonventionen.

  366. Det intressanta för oss
    som arbetar i kommunal verksamhet-

  367. -eller med myndighetsutövning
    och i kommunal verksamhet-

  368. -är att förändringar
    i förvaltningslagen föreslås.

  369. Den lag som styr vår verksamhet,
    om speciallag saknas.

  370. Man säger att beslut
    som berör barn direkt och indirekt-

  371. -ska fattas utifrån barnets bästa.

  372. Barn ska informeras
    om sina rättigheter.

  373. Man ska lyssna på barnens synpunkter
    utifrån ålder och mognad.

  374. Det är ett radikalt förslag,
    skulle jag vilja säga.

  375. Även om det faktiskt,
    eftersom barnkonventionen gäller...

  376. Det är ett tydligt sätt
    att göra så att barnkonventionen-

  377. -skulle gälla inom alla områden.

  378. Motsvarande ändringar
    föreslås i förvaltningsprocesslagen-

  379. -den lag som domstolarna använder
    när de dömer i våra typer av mål-

  380. -och ärenden.

  381. Man vill göra förändringar
    i utlänningslagen och LSS-

  382. -eftersom man vill stärka
    barns rättigheter att vara delaktiga.

  383. Sen föreslår man också
    ett nytt brott enligt brottsbalken-

  384. -som heter misshandel av barn.

  385. Som ska kunna gälla
    gentemot föräldrar-

  386. -eller personer
    som fostrar eller vårdar barn.

  387. Där har man tagit bort kravet-

  388. -på att våldet ska ha orsakat smärta.

  389. Man tar bort ett kriterium. Det är
    också ett förslag som man kommer med.

  390. Det här med att man inkorporerar och
    gör om den svenska lagen samtidigt-

  391. -det är så man har gjort i Norge.
    Där har man haft stor framgång.

  392. Det är det som är förslaget.
    Man föreslår en ny översättning.

  393. Om ni har försökt läsa
    barnkonventionen i hela lydelsen-

  394. -så är den lite svår att läsa ibland.
    Tycker jag i alla fall.

  395. Svårt att veta vad man menar.

  396. Den har flera originalspråk,
    men den är översatt till svenska.

  397. Man föreslår att den ska översättas,
    att skriftlig vägledning ska finnas-

  398. -anpassad till svenska förhållanden,
    så att vi kan sätta oss in i det här.

  399. Man ger uppdrag
    till statliga myndigheter-

  400. -att ta fram lättfattlig information
    som vänder sig till barn.

  401. Så de kan få veta sina rättigheter.
    Man måste känna till dem-

  402. -för att man ska kunna utkräva dem.

  403. Barnombudsmannen
    ska med andra myndigheter-

  404. -få ta hand om
    ett treårigt kunskapslyft-

  405. -som vänder sig
    till statlig och kommunal verksamhet.

  406. Det handlar om
    att utbilda i barnkonventionen-

  407. -att se i ett barnrättsperspektiv,
    metoder för att lyssna på barn-

  408. -och kunskap om barns utveckling.

  409. Man föreslår
    att i alla högskoleutbildningar-

  410. -som på nåt sätt rör barn,
    ska det vara obligatoriskt-

  411. -med undervisning
    om barnkonventionen.

  412. Man försöker göra det på bred front,
    helt enkelt.

  413. Jaha, det var det. Vad menar de sen?

  414. Konventionen instoppad i svensk lag,
    vad har det för betydelse för oss?

  415. Man kan säga så här:
    När barnkonventionen blir svensk lag-

  416. -då får den
    en starkare juridisk status.

  417. Den blir direkt tillämplig
    i domstolarna på alla rättsområden.

  418. Inte bara de lagar som har tagit in
    det här med barnets bästa och så-

  419. -utan den kommer att tillämpas
    inom alla rättsområden.

  420. Den blir en utfyllnad när det inte
    finns speciella bestämmelser om barn-

  421. -utifrån barnkonventionen.

  422. Det innebär att om vi ska döma eller
    fatta beslut utifrån konventionen-

  423. -måste vi ställa högre kompetenskrav.

  424. Vi måste veta mer
    om barnkonventionen.

  425. Vi måste ha
    ett mer rättighetsbaserat synsätt.

  426. I slutändan borde det, även
    om det är ett långsiktigt arbete-

  427. -ge en större rättssäkerhet
    och enhetlighet-

  428. -i rättstillämpningen.

  429. Så här resonerar också utredarna.

  430. Man säger att det kommer vara
    en politisk markering.

  431. Barnkonventionen ska också ses
    som ett pedagogiskt verktyg-

  432. -för att tillgodose
    barns rättigheter.

  433. Kommer barn att kunna överklaga, då?
    Och få skadestånd?

  434. Nej. Nåt sånt uppdrag
    hade inte utredningen.

  435. Barnkonventionen innehåller inga
    bestämmer om rätten att överklaga.

  436. Det finns ett tredje protokoll
    till barnkonventionen-

  437. -som handlar om att enskilda barn,
    grupper av barn eller företrädare-

  438. -ska kunna vända sig
    till FN:s barnrättskommitté.

  439. "Titta, Sverige gör inte som de ska."
    Det protokollet har vi inte godtagit.

  440. Vi har inte ratificerat det.

  441. Man pratar om
    att den nationella barnombudsmannen-

  442. -ska kunna få möjligheter
    att företräda enskilda barn.

  443. Så ser det inte ut i dag.
    För att det här ska bli på riktigt-

  444. -krävs det
    att man ska kunna överklaga beslut-

  445. -och att barn ska kunna få skadestånd
    om deras rättigheter kränks.

  446. Det lyfter man i utredningen,
    men det krävs mer från riksdagen-

  447. -om det ska hända nånting där.

  448. Vad händer nu, då?

  449. Det har kommit en massa remissvar.

  450. En del är positiva, en del negativa,
    till att göra konventionen till lag-

  451. -och till de här andra ändringarna
    som man föreslår.

  452. Det handlar om att barnkonventionen
    är allmänt hållen.

  453. Den är vagt skriven, den ska gälla
    i alla länder som har godtagit den.

  454. Det är alla i hela världen,
    förutom USA.

  455. Den ska vara utifrån de förhållanden
    som gäller i varje land.

  456. Det är lite vaga bestämmelser.

  457. Vad betyder egentligen barnets bästa?

  458. Den saknar de förarbeten som
    är vanliga vid svensk lagstiftning.

  459. Det saknas en internationell domstol
    som kan uttolka vad den betyder.

  460. Men barnombudsmannen
    har redan börjat med kunskapslyftet.

  461. Skolverket har fått i uppdrag
    från regeringen att revidera...

  462. Nu tappar jag ordet...
    Läroplanen för förskolan.

  463. Och vara tydlig med barns
    rättigheter. Det händer saker ändå.

  464. Socialdepartementet säger att
    det ska komma en proposition i juni.

  465. Det är bara några veckor kvar.

  466. Sen är förslaget att barnkonventionen
    blir lag under våren 2018.

  467. Januari 2018.

  468. Det ska bli spännande att se.
    När vi får beslutet i riksdagen-

  469. -så får vi börja jobba på ordentligt.

  470. Lite intressant
    vad de olika remissinstanserna säger-

  471. -om att göra barnkonventionen
    till lag.

  472. Barnombudsmannen tycker det är bra.

  473. Men säger att det inte är allt.
    "Nu måste vi börja jobba."

  474. "Det räcker inte
    att bara göra den till lag."

  475. Skolinspektionen tycker det är ett
    bra sätt att lyfta barns rättigheter.

  476. Skolverket avstyrker.
    De tycker att det blir otydligt-

  477. -vad bestämmelserna betyder
    i förhållande till skollagen.

  478. Specialpedagogiska skolmyndigheten
    tycker att det är jättebra-

  479. -men menar att vi måste bli tydligare
    vad gäller barn med särskilda behov.

  480. Sen har vi kammarrätten,
    en förvaltningsdomstol-

  481. -som ofta dömer
    i de här målen och ärendena-

  482. -som har med myndigheter att göra.
    De är väldigt negativa.

  483. "Det är en lagstiftning som inte
    stämmer med svensk rättstradition."

  484. "Det kommer bli otydligt."
    Man avstyrker helt.

  485. Man ser att det är många kunniga
    och kloka instanser som har tyckt.

  486. Man tycker olika.

  487. Därför ska det bli intressant
    att se hur man från regeringens sida-

  488. -väljer att presentera propositionen.

  489. Vilken betydelse det har,
    det vet vi inte fullt ut ännu.

  490. Man kan ju gissa.

  491. Man kan ju...
    Barnkonventionen ser ut som den gör.

  492. Nu tänker jag
    att jag ska gissa lite grann.

  493. Inte gissa, men tänka lite
    kring hur det ser ut för förskolan.

  494. Vad får det för betydelse?
    Om vi tänker beslutsfattare.

  495. Jag tänker mig politiker-

  496. -chefer, ledning, nämnder
    i våra förvaltningar.

  497. Jag tänker även huvudmän,
    förskolechefer och så vidare.

  498. Vad får det här för betydelse?

  499. Då har vi konstaterat att
    barnkonventionen redan gäller i dag.

  500. Barnkonventionen finns i skollagen.

  501. Det kommer säkert bli förtydliganden
    om barnkonventionen blir lag.

  502. Barnkonventionen får, genom att den
    blir lag, en annan juridisk status.

  503. Sker ändringarna i förvaltningslagen
    händer det mycket.

  504. Det är svårt att se vad som händer.

  505. Vi måste i våra beslut
    som tas på hög nivå, nämndnivå-

  506. -mycket mer prata om barnets bästa
    och barns rättigheter-

  507. -och barns delaktighet.

  508. Det kommer att bli
    ett helt annat fokus på det framöver.

  509. Man kan säga att rent praktiskt är
    den redan vägledande för förskolan.

  510. Att göra barnkonventionen till lag
    kommer inte att lösa alla problem-

  511. -med barns rättigheter fullt ut.

  512. Vi jobbar vidare med de frågorna.

  513. För förskolan är en av de platser
    där barnrättstänkandet-

  514. -är jätteviktigt.

  515. Jag tänker att när och om
    barnkonventionen blir lag-

  516. -kommer vi att behöva belysa
    barns rättigheter mycket mer-

  517. -än vad vi gör i dag. Det kommer att
    påverka synen på barns rättigheter.

  518. Vi behöver bättre kunskap
    om barns rättigheter och utveckling.

  519. Vi behöver kartlägga
    barns livsvillkor.

  520. Alla barn har rätt
    till alla rättigheter.

  521. Vilka kan inte tillgodose dem själva?
    Vilka måste vi stötta?

  522. Vi måste utveckla handläggnings-
    processer och beslutsfattande-

  523. -bli bättre på barnkonsekvensanalyser
    och göra dem oftare.

  524. Vi måste börja
    göra barnkonsekvensanalyser.

  525. En del har jobbat mycket,
    andra har precis kommit igång.

  526. Mer uppföljning. "Hur blev det med
    det där beslutet för barns bästa?"

  527. "Blev det verkligen det?"
    Vi måste följa upp.

  528. "Hur tänkte vi och hur blev det?"

  529. När jag är ute i verksamheterna
    och pratar...

  530. ...brukar jag visa dem
    den här bilden.

  531. Nu rinner vattnet på hakan...

  532. Det här är barnkonventionens krav
    på en offentlig förvaltning.

  533. Vi har artikel 42 högst upp.

  534. Den handlar om att personalen behöver
    ha kunskap om barns rättigheter.

  535. Barn och föräldrar måste informeras
    om vilka rättigheter barn har.

  536. Annars kan inte barnen kräva dem.
    Föräldrarna har ansvar att se till-

  537. -att barnens rättigheter tillgodoses
    och att det handlar om deras bästa.

  538. Det är föräldrarnas ansvar
    utifrån konventionen.

  539. Vi ska kartlägga.
    Vi måste ha koll på vilka barn-

  540. -som har svårt att tillgodogöra sig
    sina rättigheter.

  541. Vi ska ha former för delaktighet.
    Artikel 12, som handlar om rätten...

  542. ...att få säga vad man tycker
    i beslut som gäller barn och unga.

  543. Vi ska göra prövningar av barnens
    bästa. Jag kommer tillbaka till det.

  544. Vi behöver ha en helhetssyn
    och samverka. Artikel 6.

  545. Den handlar om barns rätt till liv
    och utveckling.

  546. Full utveckling, ett bra liv. Då
    måste vi samverka inom verksamheter.

  547. Sen står det i artikel 4 att
    vi ska prioritera barns rättigheter.

  548. Vi ska göra aktiva prioriteringar.

  549. Det finns en fråga om förskolan
    som jag har fått...

  550. Det är den jag har fått flest gånger.

  551. Den handlar om barn vars föräldrar
    inte har rätt att vistas i Sverige.

  552. De har inte sökt asyl, eller så
    har de fått avslag och ska avvisas.

  553. Det är många som hör av sig
    och undrar varför inte de här barnen-

  554. -de här papperslösa,
    det låter inte trevligt...

  555. Men varför
    kan de inte få gå i förskolan?

  556. De är ju undantagna i skollagen.

  557. Ja,
    det är verkligen nånting jag tänker.

  558. Utifrån barnkonventionen artikel 2
    om alla barns lika värde i Sverige-

  559. -artikel 6 om alla barns rätt
    till liv och utveckling...

  560. De har rätt att gå i förskola.
    Så om barnkonventionen blir lag-

  561. -måste det bli en ändring
    i skollagen. Så tänker jag.

  562. Eftersom barnkonventionen
    gäller för offentlig myndighet i dag-

  563. -tycker jag att de redan i dag
    borde tas emot i förskolan.

  564. Ni som ändå gör det,
    ni gör nåt bra tycker jag.

  565. Principen om barnets bästa,
    vad betyder det?

  566. Det är ju utifrån alla artiklar
    i barnkonventionen.

  567. Ska vi använda det,
    måste vi göra det systematiskt.

  568. Titta på varje problem,
    och det tillvägagångssätt vi har.

  569. Vad som är bra för barn
    ska ges hög prioritet.

  570. Det måste inte vara det man till slut
    bestämmer. Vi behöver prioritera.

  571. Men vi ska vara noga med
    att analysera-

  572. -och redovisa varför
    vi väljer nåt annat alternativ.

  573. Barnen måste få vara med
    och säga sitt mycket mer än tidigare.

  574. En barnkonsekvensanalys
    kan vara ett systematiskt sätt-

  575. -att arbeta
    med principen om barnets bästa.

  576. Försöker man jobba in det
    kan man förbättra barns livsvillkor.

  577. Nu pratade jag om våra politiker-

  578. -och de som fattar beslut,
    huvudmän och förskolechefer.

  579. På varje förskola ska redan i dag
    barnkonventionen genomsyra arbetet.

  580. I styr- och måldokument
    och i den vardagliga verksamheten.

  581. I varje liten del
    gäller barnkonventionen.

  582. Barnets bästa
    när man kommer på morgonen.

  583. När man ska äta,
    eller när man ska ställa sig på led.

  584. När man ska sätta på sig kläder. Det
    är inte bara styr- och måldokument.

  585. Det är varje litet mellanrum-

  586. -mellan olika aktiviteter.

  587. Det vi behöver göra... Många av er
    jobbar mycket med det här-

  588. -och tänker
    att det är gammal skåpmat.

  589. Men vi behöver alltid reflektera över
    det. Diskutera det och lyfta det.

  590. Så att vi kan se varje enskilt barn.
    Det här är ett ansvar för var och en.

  591. Inte bara för förskolechefen,
    utan för var och en som möter barnen.

  592. Varje barn har egna rättigheter. Det
    här tänker jag är på varje förskola.

  593. Och varje barn ska verkligen känna-

  594. -att de har egna rättigheter.

  595. Nu är det så att jag är jurist.
    De flesta av er är pedagoger.

  596. Ni är väldigt mycket bättre än jag
    på att fundera-

  597. -kring de här olika frågorna.

  598. Det jag har gjort nu,
    och som jag tänkte ta lite snabbt-

  599. -det är att gå igenom de här
    grundprinciperna i barnkonventionen.

  600. Och jag har lite frågor
    som ni kan ta med er-

  601. -och diskutera i era arbetsgrupper.

  602. Eller om ni är förtroendevalda,
    det kan finnas nån här.

  603. Eller om det finns...
    Ja, förskolechefer.

  604. Då har vi artikel 2. Alla barn är
    lika värda, ingen får diskrimineras.

  605. Vad betyder likvärdiga villkor
    i vår verksamhet?

  606. Vilka utmaningar och möjligheter
    har vi?

  607. Vilka hinder och risker
    kan vi identifiera?

  608. Vad behöver vi lära mer om,
    och vad behöver vi förändra?

  609. Allt handlar om att nå ett mål
    om ett likvärdigt bemötande-

  610. -och en jämlik förskola.

  611. Barn med funktionsnedsättningar.
    Olika bakgrund, olika språk.

  612. Flickor och pojkar.

  613. Skolinspektionen
    har tittat på just det här...

  614. ...med hur vi ska jobba
    med jämställdhetsarbetet.

  615. De ser att alla skolor inte gör det,
    fast det finns inskrivet...

  616. ...i läroplanen för förskolan.

  617. Jag tänkte fortsätta med artikel 3,
    som handlar om barnets bästa.

  618. Hur gör vi våra bedömningar
    om barnets bästa?

  619. Inkluderar vi barnets åsikter i dem?

  620. Vi får inte slå oss till ro
    med att säga att vi har en förskola-

  621. -som är bra för de allra flesta.
    Det ska vara bra för varje barn.

  622. Barn är så olika.
    Det är lätt att det blir konflikter.

  623. Barn är ingen homogen grupp.
    Det som är bra för ett barn-

  624. -kanske inte är bra för gruppen.
    Här behöver man tänka.

  625. Vad betyder barnets bästa i vår
    verksamhet? När gör vi prövningar?

  626. Vad har vi för kunskap? Vem bestämmer
    vad som är barnets bästa?

  627. Vem avgör?

  628. Är det de professionella? Barnet?
    Är det föräldrarna?

  629. Det är saker man behöver resonera om,
    och tänka kring i varje situation.

  630. När det gäller artikel 6,
    alla barn har rätt att utvecklas-

  631. -vill jag trycka mycket på barnen
    i behov av särskilt stöd.

  632. De har det tufft i samhället
    över huvud taget.

  633. Jag vill trycka på samarbete. Hur
    kan vi samarbeta med andra aktörer-

  634. -för att se
    hela barnets livssituation?

  635. Hur kan vi samverka bättre?

  636. Jag vill särskilt trycka
    på de barn som utsätts för våld.

  637. Om inte ni
    kan se och förstå signaler-

  638. -och göra den anmälan
    som ni behöver göra-

  639. -så blir barnen dubbelt utsatta.
    I hemmet och att ingen ser dem.

  640. Vi har för många barn som berättar
    om att ingen vågade göra nåt.

  641. Så har ni rutiner
    kring hur man gör anmälan?

  642. Känner alla till rutinerna? Hur
    hanterar ni anmälningsskyldigheten?

  643. Det är sånt man behöver ta upp
    hela tiden. Det kommer ny personal.

  644. Slutligen artikel 12. Alla barn
    har rätt att säga hur de vill ha det.

  645. Hur gör vi så att alla barn
    ska kunna ge sitt perspektiv?

  646. Hur informerar vi barnen
    om deras rättigheter?

  647. När får de möjlighet att påverka?
    Som vid våra verksamhetsprocesser.

  648. När får barnet reellt inflytande
    över vårt arbetssätt-

  649. -och verksamhetens innehåll?

  650. Ja, det var vad jag tänkte sluta med
    när det gäller grundartiklarna.

  651. Som sagt, hur det blir... Jag tror
    att barnkonventionen blir lag.

  652. Hur det blir, vet vi inte. Vi måste
    vänta och se vad riksdagen säger.

  653. Men egentligen är det bara
    att börja arbeta ännu hårdare-

  654. -utifrån barns rättigheter.

  655. Och fortsätta att reflektera
    över bemötande och barnets bästa.

  656. Norge ligger ju före
    på alla möjliga sätt nu.

  657. Men vi behöver också snabba på.

  658. Vi får jobba på och ta
    de erfarenheter som man har i Norge.

  659. Vi behöver inte vänta på
    att barnkonventionen blir lag.

  660. Jag tänkte ge ett tips.
    SKL och Västra Götalandsregionen-

  661. -har en grundutbildning
    om barns rättigheter.

  662. Man hittar den på SKL:s hemsida
    om man slår på "barnets rättigheter".

  663. Det är korta filmer, som man
    kan arbeta med i sina arbetsgrupper-

  664. -för att diskutera barns rättigheter
    och vad det handlar om.

  665. Så SKL:s hemsida,
    barnets rättigheter.

  666. Sen har jag också tips
    på några böcker.

  667. Min favorit Lars H. Gustafsson.

  668. "Förskolebarnets
    mänskliga rättigheter".

  669. Han säger att alla vi som arbetar
    med barn är barfotabarnombud.

  670. Framförallt
    de som arbetar i förskolan är det.

  671. Det är en viktig sak att ta med sig.

  672. Nu är jag nyfiken igen
    på vad ni tänker och tycker.

  673. Nu blir det mentometerdags igen.

  674. Om ni vill ta upp era mobiler.

  675. Jag tänkte att vi ska se
    om vi kan få se ett moln av ord-

  676. -med vad ni tar med er
    från föreläsningen.

  677. Om ni vill vara snälla att beskriva
    med ett ord vad ni tar med er.

  678. Då vore jag jättetacksam.

  679. Hur går det för er? 256 personer.

  680. -När är du nöjd?
    -Jag är nöjd. Det står "viktigt".

  681. Jag är nöjd för att det står
    barnrättsperspektiv, kunskap.

  682. Sen står det sånt jag håller med om.

  683. Saknar praktisk tillämpning.
    Juridiskt.

  684. Jag håller med om det.

  685. Ja. Och...

  686. Jag håller med om allt som står här,
    som jag kan se just nu.

  687. Jag är jättetacksam för
    att ni har lämnat era reflektioner.

  688. Jag är otroligt imponerad över att,
    som jag sa i början-

  689. -att så många av er är här
    och är intresserade.

  690. Jag tycker det här är jätteviktigt.

  691. Och jag tänker
    att barnkonventionen blir lag.

  692. Ja, det tänker jag.

  693. Jag säger tack till er alla.

  694. Lycka till
    med ert jätteviktiga arbete.

  695. Verkligen. Stort tack!

  696. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Om barnkonventionen blir lag

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Barnkonventionen ska vara vägledande för arbetet i förskolan. Men om barnkonventionen blir lag innebär det inte att barns rättigheter per automatik kommer att tas tillvara. Dock blir det ett bra tillfälle att extra lyfta barnperspektivet och barns rättigheter, säger Agneta Widerståhl, Stockholms stads barnombudsman. Inspelat på Stockholms universitet den 14 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik, Samhällskunskap > Barns rättigheter
Ämnesord:
Barns rättigheter, Förskolan, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Förskolesummit 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Framtiden ligger i förskolan

Professor Peter Moss lyfter fram den svenska förskolan som en stark förebild. Han gör en jämförelse med sitt hemland England som han menar har misslyckats med att hitta en nationell och integrerad förskola där alla barn är välkomna. Inspelat på Stockholms universitet den 14 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Barns rätt till kultur och konst

Barn har rätt till sin egen kultur enligt barnkonventionen. Men det är vi vuxna som bestämmer det mesta om barns möjligheter att uppleva kultur och konst, säger Karin Helander, professor i teatervetenskap. Frågan är då hur vi väljer och hur vi ser på begreppet kvalitet. Och vad tycker barnen? Inspelat på Stockholms universitet den 14 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Om barnkonventionen blir lag

Barnkonventionen ska vara vägledande för arbetet i förskolan. Men om barnkonventionen blir lag innebär det inte att barns rättigheter per automatik kommer att tas tillvara. Dock blir det ett bra tillfälle att extra lyfta barnperspektivet och barns rättigheter, säger Agneta Widerståhl, Stockholms stads barnombudsman. Inspelat på Stockholms universitet den 14 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Undervisning i förskola

Riskerar leken att slukas upp när skollagen kräver att förskolan ska bedriva undervisning? Vad räknas som undervisning och vem får bedriva den? Ingrid Engdahl och Christian Eidevald, båda lärarutbildare och forskare, ger här sina tankar. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Att lära sig språka

Gör en ordförrådsplan! Det är ett av pedagogikforskaren Polly Björk-Willéns förslag vad gäller språkundervisning i förskolan. Förskoleåren är av stor vikt för barnens språkutveckling. Med bra planering blir det både roligt och enkelt att arbeta målinriktat med språket, menar hon. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Pedagogiska relationer

Förmågan att bygga goda relationer till barnen är helt avgörande för bra pedagogik, säger Sven Persson, professor i pedagogik. Men kompetenser av det här slaget glöms bort i förskolans utvärderingar och personalen signalerar ofta att det inte finns tillräckligt med tid för goda samtal med barnen. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

SEMLA - ett arbetssätt för förskolan

Olika barn behöver olika utmaningar och stöd för att lära och utvecklas. Hillevi Lenz Taguchi, professor i barn- och ungdomsvetenskap, och Anna Palmer, docent i förskoledidaktik, har utvecklat ett arbetssätt de kallar SEMLA - Socio-emotionellt och materiellt utforskande lärande. Med stöd i neurovetenskapen betonas vikten av att blanda in många sinnen, känslor och hands on-material i lärandet. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Vilka elever behöver särskilt stöd i matte?

Vad behöver man tänka på när man har en elev med särskilda behov i klassrummet? Inkludering socialt och didaktiskt är särskilt viktigt. Helena Roos, lärare vdi Linnéuniversitetets speciallärarprogram, och Anette Bagger, lärarutbildare vid Umeå universitet, berättar om sina erfarenheter. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaLärarrummet

Sommarjobb som forskare

På St Petri gymnasium i Malmö satsar man på att arbeta på ett mer vetenskapligt sätt. Yasmin Ahmad har fått stipendium från St Petri för att följa en forskare. Nu sommarjobbar hon på Alnarps lantbruksuniversitet där hon handleds av Ramesh Vetukuri, forskare i växtskyddsbiologi.

Fråga oss