Titta

Nationen - syntolkat

Nationen - syntolkat

Om Nationen - syntolkat

Det finns berättelser som ingen har frågat om och platser få brytt sig om att skildra. Vi tittar närmare på Sveriges förflutna för att försöka förstå den tid vi lever i idag. En nation brukar benämnas som ett kollektiv av människor som förenas genom landgränser, språk, religion, härstamning, kultur, traditioner och historia. Genom att bredda bilden av vilka som ingår i kollektivet Sverige kan vi få en förståelse för att det hela tiden har gjorts val när historia har nedtecknats.

Till första programmet

Nationen - syntolkat : Ortens historiaDela
  1. Skynda, för i helvete!

  2. Ursäkta, kan ni jaga mig lite?
    Det blir bra tv.

  3. Ja...

  4. Jag står här med några
    unga kriminella från Djursholm.

  5. Har du tänkt på
    att alla här är så bleka?

  6. Typ... Är det det
    som kallas för stockholmsvitt?

  7. -Är det mycket bilbränder här?
    -Här? Det har jag aldrig sett.

  8. Stäng av kameran.

  9. Kan ni tänka er att bränna en bil
    om ni får betalt? Det är bra pengar.

  10. Varför går vi runt i cirklar?
    Lär vi oss aldrig nåt av historien?

  11. Vi ska se på Sveriges förflutna för
    att fatta det vi inte begriper i dag.

  12. Programmet leds av olika svenskar-

  13. -som utifrån sina perspektiv gräver
    sig djupt ner i vårt historiska arv.

  14. Bilden av förorten
    som sprids i medier är-

  15. -att det är fullt av kriminalitet,
    fattigdom och social utslagning.

  16. Den bilden har funnits lika länge
    som förorten har existerat.

  17. Jag heter Evyn Redar
    och är journalist.

  18. Jag växte upp i Vällingby
    och nu bor jag i Husby.

  19. Vi ska berätta om
    varför förorten byggdes-

  20. -och ge plats åt
    nya skildrare av förorten.

  21. -Är det här Stockholm?
    -Nej, Vällingby. En modern förort.

  22. Anta att vi träffar ett ungt par
    utan bostad. Vilket råd ger ni dem?

  23. De får ställa sig i bostadskö.

  24. Snart ska här bo 45 000 människor.

  25. Bostadsfrågan är en av dagens
    mest grundläggande politiska frågor.

  26. Det började handla om
    en syn på förortsbor.

  27. Vart ska människor ta vägen?

  28. Jag har frågat politiker,
    och de verkar inte heller veta.

  29. För många är orten
    en del av deras identitet.

  30. Folk vill se
    att nån representerar deras förort-

  31. -och att det inte handlar om
    kriminalitet eller nåt negativt.

  32. -Vad är en typisk förort?
    -Det ska vara multikulturellt.

  33. Det är ett ställe där man
    kan samla folk av utländsk bakgrund.

  34. Och det socioekonomiska ligger efter.

  35. Jag tänker på invandrare.

  36. -Har det en positiv laddning?
    -Nej, en negativ laddning.

  37. För mig är det inget negativt ord.

  38. Alla känner varandra.
    Det är som en stor familj.

  39. Det är ett jättefint ställe.

  40. Det definieras av
    olika miljonprojekt.

  41. Människor som inte har råd
    att bo i stan bor i förorterna.

  42. En förort kan se ut
    på många olika sätt.

  43. Det kan vara villor, radhus,
    hyresrätter och bostadsrätter.

  44. De kan ha namn som Hökarängen,
    Bromma, Vivalla, Hammarkullen-

  45. -Limhamn, Gottsunda och Tensta.
    Gemensamt för förorten är-

  46. -att den ligger
    utanför stadens centrum.

  47. De funktionella, modernistiska,
    monumentala förorterna-

  48. -byggdes på 1960- och 1970-talen.

  49. De kom att kallas för
    miljonprogrammet, orten.

  50. För 100 år sen satte
    industrialiseringen i gång på allvar.

  51. Nya fabriker poppade upp,
    och de behövde en massa arbetskraft.

  52. Befolkningen, som till 90 procent
    bodde på landsbygden-

  53. -började nu flytta in till städerna,
    där arbetet fanns.

  54. Urbaniseringen ledde till
    att arbetarklassen växte-

  55. -och till en akut bostadsbrist
    och trångboddhet i städerna.

  56. Haga i Göteborg är i dag
    en charmig del av innerstaden-

  57. -men i början av 1900-talet var det
    en nedgången stadsdel för arbetare.

  58. Under andra halvan av 1800-talet
    industrialiserades Sverige.

  59. Göteborg blev
    en ledande industristad.

  60. Håkan Thörn är professor i sociologi.
    Han har forskat om Hagas utveckling.

  61. Det behövdes mycket arbetskraft.

  62. Det blev
    en mycket stor våg av människor-

  63. -som flyttade till Göteborg
    på väldigt kort tid.

  64. Vi hade en period när befolkningen
    fördubblades var tionde år.

  65. Då var Haga en av de stadsdelar-

  66. -där många människor som skulle
    arbeta i de nya industrierna...

  67. Det var där de bosatte sig.

  68. Ganska snabbt blev Haga
    en väldigt överbefolkad stadsdel.

  69. På grund av bostadsbristen blev det
    ett väldigt tryck på bostäderna.

  70. Ordet "ockerhyra" föds då.

  71. Hyresvärdarna kunde ta ut höga hyror.

  72. Samtidigt var de dåliga på
    att sköta underhållet.

  73. Flytten från landsbygden
    till städerna fortsatte.

  74. Men man hann inte bygga så många
    nya bostäder som det behövdes.

  75. Det var trångt och fuktigt
    och det var fattigt.

  76. Förutom trångboddhet, fattigdom
    och avsaknad av vatten och avlopp-

  77. -ökade hyrorna, och var
    bland de högsta i hela Europa.

  78. Dessutom hamnade Sverige i en
    ekonomisk kris i början av 30-talet.

  79. -med bankkrascher
    och ökad arbetslöshet.

  80. Livsvillkoren för arbetare
    försämrades-

  81. -och en tredjedel av Sveriges barn
    beräknades vara undernärda.

  82. Myndigheterna började titta på det.
    Det var ett folkhälsoproblem.

  83. Sjukdomar spreds lätt-

  84. -när många fattiga
    trängdes i små utrymmen.

  85. 1933 gör den socialdemokratiska
    regeringen en bostadsutredning.

  86. Man vill kartlägga trångboddheten
    och bostadsstandarden.

  87. Många av experterna är arkitekter,
    som jobbar utifrån funktionalismen-

  88. -en ny och radikal stil
    med släta, odekorerade fasader-

  89. -platta tak och lådaktiga hus.

  90. Man pratade om bostadshygien.

  91. Man ramade in den här
    rapporten, berättelsen om Haga-

  92. -som ett folkhälsoproblem
    som man skulle sanera.

  93. Man skulle rensa ut allt det ruttna
    i arbetarklassens boende.

  94. Men beskrivningen spillde över
    på människorna som bodde där.

  95. Deras sätt att leva skulle saneras.
    Det ansågs vara ohälsosamt.

  96. Bostadskrisen är den viktigaste
    frågan i ett samhällsbygge.

  97. Ledmotivet blir:
    "Goda bostäder åt alla."

  98. Varje god medborgare gör sitt
    för att förverkliga strävandet-

  99. -att göra Sverige till ett gott
    och tryggt hem för alla svenskar.

  100. -Folkhemmet, alltså?
    -Ja.

  101. Nedgångna bostäder revs
    och nya byggdes.

  102. Alla skulle få bo
    modernt och fräscht.

  103. I ett försök att lösa trångboddheten
    byggdes i 50-talets början-

  104. -Vällingby och Farsta,
    utanför Stockholm.

  105. Det var så kallade ABC-städer -
    arbete, bostad, centrum.

  106. Här skulle den moderna människan
    arbeta och leva.

  107. I ett försök att komma bort
    från sovstadens tristess-

  108. -och skapa en självständig stad
    med ett eget kommersiellt centrum.

  109. -Kan jag hjälpa er?
    -Är det här Stockholm?

  110. Nej, det är Vällingby. En av Stockholms
    mest moderna förorter.

  111. Projektet andades
    optimism och framtid.

  112. Besökare från hela världen kom
    för att studera och inspireras.

  113. Stockholms nya stolthet, Vällingby,
    förevisades för ryssar.

  114. De utdelade beröm, men tyckte ändå
    att det var bättre hemma.

  115. Men bygget räckte inte
    för att råda bot på bostadsbristen.

  116. 1960 stod över 100 000 personer
    i bostadskö i Stockholm.

  117. Anta att ni träffar ett ungt par
    som ber er om råd.

  118. De har ingen bostad,
    och de är heller inte rika.

  119. -Vilket råd ger ni dem?
    -De får ställa sig i bostadskö.

  120. De får vänta i ungefär tio år
    om de bor i Stockholm.

  121. Om de vägrar ta nån bostad
    utanför Stockholm blir det så.

  122. Är det inte en klen tröst för par som
    vill skapa en framtid tillsammans?

  123. Ja,
    men det finns ju bostäder utanför.

  124. 1965 klubbade riksdagen igenom
    miljonprogrammet.

  125. Bostadsbristen skulle byggas bort
    en gång för alla.

  126. En miljon bostäder skulle byggas
    på tio år-

  127. -det största bostadsbyggandet
    per person i hela världen.

  128. Man hade hoppats
    att göra helt slut på bostadsbristen.

  129. Irene Molina är professor i kultur-
    geografi vid Uppsala universitet.

  130. Man hoppades också kunna ge
    anständiga bostadsförhållanden-

  131. -till framför allt
    den fattigaste delen av befolkningen.

  132. Man ville jämna ut bostadssituationen
    för olika samhällsklasser.

  133. Det var också ett mål.

  134. Miljonprogrammet är en viktig del
    av det svenska välfärdsbygget.

  135. I förorterna skulle det finnas skola,
    förskola, vårdcentral, post och bank.

  136. Allt material i byggandet
    skulle vara svensktillverkat.

  137. Man ville
    sätta hela ekonomin i rullning.

  138. Väldigt mycket av välfärden
    som Sverige hade på 70-talet-

  139. -har med miljonprogrammet att göra.

  140. "Här får ni inte bo kvar."

  141. "Här ska det in andra."

  142. Vi hade fem, sex
    centralt belägna arbetarstadsdelar.

  143. De rev den ena efter den andra.
    De fattigaste flyttade runt-

  144. -och till slut hamnade de i Haga,
    som var den sista.

  145. Samtidigt byggde man
    en miljon bostäder.

  146. Till slut flyttade de allra flesta
    ut till miljonprogrammen.

  147. Man har en egendomlig politik kring
    sanerings- och rivningsområden.

  148. Många vill riva här i Haga.
    Argumentet är att det ska rivas-

  149. -för att de människorna ska befolka
    husen som står tomma i förorterna.

  150. Här växer Botkyrkastaden fram.
    Här ska 45 000 människor bo.

  151. För de först inflyttade
    har anpassningen redan börjat.

  152. Man vet inte vad det blir
    när man flyttar hit.

  153. Det är inte klart än.
    Det är bara lite lera och sånt.

  154. Man vill få in hyresgästerna fort
    så att de betalar hyra.

  155. Sen vill man försöka få nåt för det.

  156. Jag tror inte på den här
    samhällsbildningen alls egentligen.

  157. Där skapades
    den mentala segregationen.

  158. Den som tittar utifrån eller inifrån
    på de här områdena-

  159. -kan snabbt identifiera
    var arbetarklassen bor-

  160. -och var medelklassen bor,
    och så vidare.

  161. Det blev en väldigt kompakt
    sammanhängande relation-

  162. -mellan bostadsområde
    och samhällsklass.

  163. Alltså vilken samhällsklass
    invånarna tillhörde.

  164. Här krigar vi från morgon till kväll

  165. Mamma fostra' ingen bengalo,
    en riktig rebell

  166. Välkommen, våran värld är en cell

  167. där vi krigar
    för att fria våra själar, min vän

  168. Jag trivs i lägenheten,
    men inte med miljön runtomkring.

  169. Det finns ingen miljö,
    bara betong överallt.

  170. Man har en för ensidig
    sammansättning av befolkningen här.

  171. Det är bara barnfamiljer,
    och nästan bara förskolebarn.

  172. Det är väldigt få ungdomar.

  173. Vi var överallt. Det fanns
    en basketplan där vi spelade basket.

  174. Andra spelade med kulor...
    Vad heter det?

  175. Alla cyklade och spelade fotboll,
    allt samtidigt.

  176. Det fanns ett hus med en rutschkana,
    och där hoppade ungarna från taket.

  177. De gjorde allt utom
    att åka rutschkana.

  178. Vi har bott överallt här i Fittja.
    Här, där, där och i det här huset.

  179. Jag heter Masse Salazar.
    Jag är producent på Redline.

  180. Jag heter Salla Salazar
    och är producent på Redline.

  181. Många rappade på engelska i Sverige,
    som om de var från USA-

  182. -om allt som hände där borta.
    Vi ville rappa om oss och om Sverige-

  183. -om hur det är att växa upp i
    Botkyrka, om våra liv här i Sverige.

  184. Snubben trodde han va' cool
    för han hade en pistol

  185. Vår första låt på svenska
    var "Snubben...".

  186. Publiken lyssnade på vad vi sa
    och reagerade på-

  187. -raderna om Lasermannen
    och alla grejer som var mot rasism.

  188. -Hör nu på god vänner
    -Vi hör, vi hör

  189. I hip-hop berättar folk om sitt liv
    utan censur.

  190. Det är det folk uppskattar,
    att de känner igen sig.

  191. Då kvittar deras bakgrund.

  192. Queen B Pira från the Redline recs

  193. Headline shows
    blir till headline checks

  194. Jag stänger igen, jag stänger igen

  195. Baby, jag sprängde jantelagen,
    big bang, länge sen

  196. Slänger ut en remix är
    att samla ihop de tyngsta

  197. Guzz som knäpper fingrarna,
    alla bytear från min Insta

  198. Sim salabim, du som Saladin-crew

  199. Masse Salazar beat,
    wallah alla rim-mord

  200. De flesta
    av de artister vi jobbar med-

  201. -är ganska bra förebilder
    för ungdomarna.

  202. De flesta som ser våra artister
    här i området-

  203. -tycker att de är positiva förebilder
    som lever på att göra musik.

  204. Jag skrattar i dag
    Kanske gråter jag sen

  205. Jag vill leva i nuet,
    inte ångra mig sen

  206. De låtar som Masse har gjort
    med rappare från olika förorter-

  207. -blir extra populära. Folk vill
    se nån representera deras förort.

  208. Det ska inte handla om kriminalitet,
    utan det är en stjärna därifrån-

  209. -som har samma kläder, samma språk
    och ser ut som dem.

  210. För många är orten
    en del av deras identitet.

  211. När vissa orter
    får en negativ klang i media-

  212. -får man en negativ identitet.

  213. Därför är det så viktigt
    att de här berättelserna finns.

  214. Det är fint här.
    Vi har filmat en massa videor här.

  215. Där filmade vi "Cashen dom tas",
    när de kom in med en bil-

  216. -och delade ut en massa tv-apparater
    och parabolantenner.

  217. Där åker tunnelbanan. Där har vi
    fotat många av våra omslag.

  218. Alla vill ha
    cash, guzzar och feta bilar

  219. Materiella drömmar och unika stilar

  220. För mig betyder ordet "förort"-

  221. -uppväxt, min historia, familj
    och trygghet.

  222. Förorten är en del av min identitet.
    När jag åker till Chile-

  223. -känner jag mig inte som chilenare.
    Här i Sverige...

  224. Om jag åker in till stan känner jag
    mig inte till 100 procent som svensk.

  225. Jag känner mig som en "förortare".
    Jag hör hemma här.

  226. Det är inte ens skoj, du får rå-knas
    Jag hörde några skott här i trakten

  227. Bränder och stenkastningsklipp,
    som får en massa klick.

  228. Så kallade no-go-zoner.

  229. Politiker som tävlar om vem som
    kan ta i med de tuffaste tagen-

  230. -och poliser
    som talar ut i sociala medier.

  231. Det sprider bilden av förorten
    som i totalt kaos.

  232. Som om det pågår ett krig här
    och folk riskerar sina liv.

  233. Vad skapar det för självbild?

  234. I flera städer
    tände ungdomar eld på bilar.

  235. Nu kommer det människor springande.
    Vi sticker snabbt härifrån.

  236. Tio bilar har brunnit i Malmö.

  237. När man pratar om kriminalitet
    i ett område-

  238. -och hela området får representeras
    av den kriminaliteten...

  239. Under den första perioden
    pratade man om smuts-

  240. -och den socialt utslagna svensken.

  241. I senare berättelser
    börjar invandraren bli problemet.

  242. Under den sista perioden är det
    invånarna som redan är rasifierade-

  243. -och områdena i sig som är problemet.
    Det blir en symbios mellan dem.

  244. På Södermalm finns hus som byggdes
    samtidigt som miljonprogrammet-

  245. -utifrån samma funktionalistiska
    principer och arkitektur.

  246. -Hej! Välkommen.
    -Hej! Magnus.

  247. -Ska vi kolla runt lite?
    -Absolut.

  248. -Vardagsrummet.
    -Jättefint. Stora fönster. Härligt!

  249. Vilken utsikt!

  250. Sovrummet.

  251. Här händer allt det magiska.

  252. Nu har vi gått runt i lägenheten.
    Vad är den värd?

  253. Jag kan bara göra en uppskattning-

  254. -men värdet ligger på
    ungefär 7-7,5 miljoner.

  255. 7,5 miljoner. Jag undrar om jag hade
    betalat det för den här utsikten.

  256. -Ja... Vi kan kolla med banken.
    -Vi får se.

  257. Hela Söder är byggt
    som arbetarbostäder.

  258. Ett extra sovrum, kanske.

  259. I dag ser vi en process där man
    börjar renovera miljonprogrammen-

  260. -med så höga hyror som inte
    är möjliga utan att man bygger nytt.

  261. Nu har vi en bostadskris
    med många olika dimensioner.

  262. I miljonprogrammet ska
    en halv miljon lägenheter renoveras.

  263. Ett område i behov av renovering
    var Alby utanför Stockholm.

  264. Det kommunala bostadsbolaget ville
    sälja i stället för att renovera.

  265. Våren 2013 engagerade sig
    hundratals medborgare i Alby-

  266. -mot att området skulle privatiseras.

  267. I flera månader protesterade de
    på gatorna.

  268. De samlade in namnunderskrifter
    för att stoppa kommunens planer.

  269. Politikerna får göra som de vill,
    men vi tycker att det är "fucked up".

  270. Kampen engagerade allt från
    barnfamiljer till hip-hop-stjärnor.

  271. Kampanjen heter
    "Alby är inte till salu".

  272. I Haga under tidigt 1900-tal-

  273. -levde människor
    under extremt pressade förhållanden.

  274. Då organiserade man sig i arbetar-
    rörelsen och hyresgästföreningen.

  275. Därmed lyckades de
    förbättra sin situation.

  276. Och på 70- och 80-talen
    organiserade man sig-

  277. -för att försvara området, och man
    skapade en stark sammanhållning.

  278. Nu har jag sett motsvarande sak
    hända i miljonprogrammen.

  279. Jag tror att miljonprogrammets
    invånare kommer att fortsätta så.

  280. Historiskt har det nästan alltid
    varit så-

  281. -att människor
    som lever väldigt utsatt-

  282. -kommer till en punkt
    där de börjar organisera sig.

  283. Vi är många! Vi är starka!

  284. Det började handla om
    en syn på förortsbor-

  285. -på oss som bor
    och är uppvuxna i de här husen.

  286. Det blev mer en demokratisk fråga.

  287. Invånarna fick ihop
    över 6 000 namnunderskrifter-

  288. -ett av villkoren för
    att få till en folkomröstning-

  289. -men kommunfullmäktige beslutade ändå
    om att inte folkomrösta i frågan.

  290. Kommunen genomförde försäljningen.

  291. Du lyssnar på "Ortens favoriter",
    din favoritstation i betongen.

  292. Vi går vidare
    med musik från getto-Sverige.

  293. Vart ska människor ta vägen?

  294. Jag har frågat politiker om det,
    men de verkar inte veta.

  295. Bostadsfrågan är en av dagens
    mest grundläggande politiska frågor.

  296. Historien går i cirklar -
    30-tal, 60-tal och 2000-tal.

  297. Bostaden har alltid varit
    en av människans största behov.

  298. Förorten, sovstaden,
    miljonprogrammet, gettot, orten...

  299. Kärt barn... Kalla det vad ni vill.
    Jag kallar det mitt hem.

  300. Det här är helt normala
    och helt vanliga områden-

  301. -där folk går till jobbet,
    skickar barnen till skolan, handlar-

  302. -och träffas utanför ibland
    och lever sina vardagliga liv-

  303. -som vilken annan svensk familj
    som helst. Det är Sverige i dag.

  304. De här områdena är Sverige.

  305. På 90-talet var det många
    som jämförde oss med punk och progg.

  306. Vi har tagit över stafettpinnen
    från dem, som skildrare av samtiden.

  307. Förorterna är platsen där majoriteten
    av Sverige växer upp.

  308. Den svenska hip-hopen har varit
    en röst för undanträngda berättelser.

  309. Berättelser om personer
    som är uppväxta i miljonprogrammen.

  310. Utan den svenska hip-hopen hade
    en stor del av Sveriges verklighet-

  311. -glömts bort eller suddats ut.

  312. Därför är det
    en stor del av vår historia.

  313. Ortens favoriter
    Pass på era recensioner och priser

  314. Skiter vi i,
    för vi är ortens favoriter

  315. Alla vet, finns inga flooz i musiken

  316. Men det är lugnt
    så länge vi är ortens favoriter

  317. Översättning: Helena Lagerholm
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Ortens historia

Avsnitt 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Åren mellan 1965 och 1975 byggdes en miljon bostäder i Sverige. Projektet kallades miljonprogrammet och skulle lösa Sveriges bostadsbrist genom att förorter till de stora städerna byggdes. Journalisten Evyn Redar undersöker förortens historia och träffar bröderna Salazar som berättar om sin uppväxt i Fittja och hur de har skildrat orten i sin musik. Vi får även höra professorerna Håkan Thörn och Irene Molina Vega prata om gentrifiering av förorter och bostadsbrist.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor, Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Bostadsbrist, Bostadspolitik, Bostäder, Förorter, Förorter i konsten , Hiphop, Miljonprogrammet, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Nationen - syntolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - syntolkat

Skitåret 1917

Avsnitt 1

Under första världskriget led Sverige av hungersnöd och arbetarklassen svalt. 1917 inledde Sveriges arbetarklasskvinnor våldsamma hungerkravaller som låg på gränsen till revolution. Dessvärre nämns sällan arbetarkvinnornas hungerupplopp i beskrivningar av Sveriges demokratiprocess. Folkmusikern Sara Parkman besöker Söderhamn för att se var hungerprotesterna inleddes och berättar om kvinnor som kämpade för bröd och fred.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - syntolkat

Svensk slavhandel

Avsnitt 2

Ön Saint-Barthélemy i Karibien var en svensk koloni mellan 1784 och 1878. Kolonin är ett exempel på Sveriges delaktighet i den transatlantiska slavhandeln. Journalisten Judith Kiros reser till Saint-Barthélemy för att se spåren efter Sveriges koloniala historia. Samtidigt diskuterar Kitimbwa Sabuni, talesperson för Afrosvenskarnas riksförbund, och forskaren Ylva Habel den svenska slavhandeln. Vilka var motiven för transatlantisk slavhandel? Och hur kan vi förhålla oss till den delen av historien idag?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - syntolkat

Den undangömda transhistorien

Avsnitt 3

I Sverige har ansökningar om könskorrigering ökat under de senaste åren. Ibland pratas det om könskorrigering som att det vore något nytt för vår tid men människor som brutit mot föreställningar om kön har alltid funnits. Skådespelaren och journalisten Aleksa Lundberg reser till Gotland för att träffa Andreas Bruces släktingar. Andreas Bruce levde under 1800-talet som en man men var född i en flickas kropp. I Stockholm leder Nadja Karlsson en transvandring och berättar om transpersoner från förr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - syntolkat

Rätten att leva som andra

Avsnitt 4

I Sverige har inställningen till personer med normbrytande funktionsvariationer varierat genom historien. Under 1900-talet rubricerades de som "sinnesslöa", omyndighetsförklarades och institutionaliserades. Journalisten Catrine Lundell berättar om hur "sinnesslöa" under 1940-talet utsattes för medicinska experiment. Under 1960-talet var författaren Vilhelm Ekensteen med och startade rörelsen Anti-handikapp. Ekensteen beskriver anti-handikapprörelsen och hur den lade grunden till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som trädde i kraft år 1994.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - syntolkat

Nationalstaten

Avsnitt 5

Varifrån kommer föreställningarna om Sverige och vad som är svenskt? Hur har dessa föreställningar påverkat historien? Skådespelaren och komikern Mustafa Al-Mashhadani träffar Marie Johansson Bergman som berättar om hur hon som barn sattes i fosterhem istället för att få tas om hand av sina släktingar på grund av att de var resande. 88-årige Vello Noodapera berättar om hur han som barn under andra världskriget flydde med båt från Estland och skapade sig ett liv i Sverige. Professorerna Paulina de los Reyes och Sverker Sörlin diskuterar ideologiska och politiska motiv bakom idén om nationalstaten Sverige.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - syntolkat

Kvinnorna före dig

Avsnitt 6

Varför står det så lite skrivet om kvinnor i historieböckerna? När man läser svenska historiebeskrivningar kan man få intryck av att kvinnor inte gjort så mycket. Men kvinnor har varit aktiva i samhällsutvecklingen och jobbat med samma saker som män. Här får vi höra om kvinnor som reste runstenar på vikingatiden, arbetade på 1500-talet och influerade akademin under 1800-talet. Journalisten Lina Thomsgård diskuterar strategier och metoder för att synliggöra kvinnor som hamnat i skymundan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - syntolkat

Världens fredligaste land

Avsnitt 7

Sverige sägs ha en tradition av neutralitet som inneburit att svenskarna ställer sig utanför väpnade konflikter. Uppfattningen om att Sverige har varit neutralt i de stora världskrigen tycks allmänt accepterad. Men stämmer det verkligen att Sverige aldrig tagit ställning i något krig? Komikern Aron Flam undersöker den svenska neutraliteten. Det visar sig vid närmare efterforskning att Sverige inte varit helt opartisk i historiska konflikter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - syntolkat

Ortens historia

Avsnitt 8

Åren mellan 1965 och 1975 byggdes en miljon bostäder i Sverige. Projektet kallades miljonprogrammet och skulle lösa Sveriges bostadsbrist genom att förorter till de stora städerna byggdes. Journalisten Evyn Redar undersöker förortens historia och träffar bröderna Salazar som berättar om sin uppväxt i Fittja och hur de har skildrat orten i sin musik. Vi får även höra professorerna Håkan Thörn och Irene Molina Vega prata om gentrifiering av förorter och bostadsbrist.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Ditt förakt, min vardag

Stockholm, Sverige

För 15 år sedan lämnade Bienvenido Flores Ecuador för att leva som öppet homosexuell i Sverige. Idag arbetar han frivilligt och på egen hand för att förbättra EU-migranternas livssituation. Vi möter honom på gatorna när vakter vill köra bort tiggare och i domstolen tillsammans med rumänska Viorica som bor i ett skjul i skogen. Men rollen som hjälpare på egen hand gör också Bienvenido sårbar och att vara homosexuell gör det knappast lättare. Homofobi är ett problem han möter varje dag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Dag Hammarskjöld - att aldrig svika

Vi fördjupar oss i Dag Hammarskjölds tankar och i den dröm som ska kosta honom livet. I början av 1950-talet har Hammarskjöld nått höjden av sin karriär på UD. Men i sin dagbok beskriver han en känsla av äckel. Var detta verkligen meningen med livet? Han ber om ett uppdrag värt att dö för. Och så den första april 1953 får han oväntat frågan om han vill bli FN:s generalsekreterare. Plötsligt får Hammarskjölds liv en mening som det inte har haft tidigare.