Titta

Barn som sexuell handelsvara

Barn som sexuell handelsvaraMaterialDela
  1. Man ska inte gifta sig för tidigt.
    Flickor förlorar alla sina drömmar.

  2. Vi var ute på dagen och lekte.
    Plötsligt försvann han.

  3. När jag var tio år dog min mamma.

  4. Jag bodde hos min syster,
    men ingen tog hand om mig.

  5. Det är jättefarligt i Kamathipura.
    Men det är viktigt att visa världen-

  6. -vad som händer här.
    Vi måste göra nåt.

  7. Det kan vara svårt att förstå
    att barn kan utnyttjas i sexhandel.

  8. Men det händer hela tiden.
    Barnsexhandeln i världen ökar.

  9. Den skulle inte finnas om det inte
    fanns vuxna som ville utnyttja barn.

  10. Skälet till att barn kan utnyttjas
    är ofta fattigdom.

  11. Runtom i världen utnyttjas
    över två miljoner barn per år-

  12. -i den globala sexhandeln.

  13. Det blir 228 barn i timmen.

  14. Fyra barn i minuten.

  15. Människohandeln är den tredje största
    illegala handeln i världen-

  16. -näst efter vapen och droger.

  17. Människohandel
    och barn som handelsvara-

  18. -är varor som kan användas
    om och om igen.

  19. Över gränsen mellan Nepal och Indien
    förs ungefär 7 000 flickor varje år-

  20. -till bordeller i Indien.

  21. Nepal
    är ett av världens fattigaste länder.

  22. Fattigdom gör att en del familjer-

  23. -känner sig tvungna
    att sälja sina barn.

  24. Eller så blir flickorna iväglurade
    i hopp om ett bättre liv.

  25. Men för många slutar det med att de
    blir inlåsta på en bordell i Indien-

  26. -och de kommer aldrig hem
    till sin familj igen.

  27. Men det finns dem som vill stoppa
    flickorna redan vid gränsen.

  28. Den här månaden
    har vi räddat över tio personer.

  29. Man har väckt åtal mot agenterna.

  30. Några av dem sitter häktade
    och några är under utredning.

  31. Alla de här är människosmugglare.

  32. Maiti Nepal är en organisation som
    försöker hjälpa och hitta flickor-

  33. -som är offer för trafficking.

  34. Jag var tretton år när jag kom hit.

  35. Sita fångades upp av organisationen.

  36. Nu arbetar hon som gränsvakt
    för att förhindra trafficking.

  37. Än så länge känns det jättebra
    att jobba med det här.

  38. Jag ska skydda tjejer som jag
    från att bli sålda.

  39. Vi stoppar flickor och frågar
    om deras adress och var de ska jobba.

  40. Om det är svårt att få information-

  41. -ringer vi deras föräldrar
    och frågar om vet vad flickorna gör.

  42. Om det inte gör det skickar vi hem flickorna,
    eller så kommer föräldrarna hit.

  43. Vi har fångat in många
    människosmugglare på det viset.

  44. De flickor som inte räddas vid
    gränsen riskerar att hamna här-

  45. -i Kamathipura i Mumbai.

  46. Det är ett av Asiens största
    red light districts.

  47. Det är jättefarligt
    att vara i Kamathipura.

  48. Det är viktigt att visa världen
    vad som händer här-

  49. -och att vi måste göra nåt.

  50. Rupesh Tillu har arbetat
    mot barnsexhandeln i området.

  51. Det var en chock första gången.

  52. Jag är uppvuxen i Mumbai
    och kände till allt.

  53. Men jag såg dessa barn som var-

  54. -allt mellan 6 månader
    och 12 år. Det var förfärligt.

  55. Bara i Indien, uppger FN-

  56. -att 1,2 miljoner barn
    exploateras i sexhandeln.

  57. Mumbai är sexindustrins huvudstad.

  58. Här lever flickorna
    ofta inlåsta på bordeller-

  59. -under fruktansvärda förhållanden.

  60. Mammorna har sin "business"
    på kvällarna.

  61. När de har sin "business"-

  62. -är barnen under sängarna.

  63. Det är jättesvårt.

  64. I Mumbai är hälften av dem som
    utnyttjas i sexhandeln från Nepal.

  65. Nästan alla tvingades in i det
    redan som barn.

  66. Alla känner till traffickingen.

  67. Och när kvinnorna är unga, 16-17 år,
    och får barn...

  68. Om det är en flicka säljer de dem.

  69. Par köper barn för 500-1 000 kr.

  70. De bor i red light district
    och det är ett rent helvete.

  71. Det innebär att barn utnyttjas
    sexuellt mot en ersättning-

  72. -som antingen ges till barnet
    eller till en tredje part.

  73. Ersättningen kan vara pengar, men
    också mat, droger eller mobiler.

  74. Barnsexhandeln kan ha många ansikten.

  75. När en förövare beställer ett
    sexuellt övergrepp via webbkamera...

  76. När en pojke utnyttjas
    av en rik turist...

  77. När flickor från Östeuropa förs till
    Sverige för att sälja sina kroppar...

  78. När flyktingfamiljer i Libanon
    gifter bort sina 13-åriga döttrar...

  79. Eller när en nepalesisk flicka
    blir inlåst på en indisk bordell...

  80. I Nepal
    var de flesta som jag jobbade med-

  81. -barn som hade blivit utsatta.

  82. Här är en bild på flickorna som har
    blivit "räddade", så att säga.

  83. Jag heter Natalie Gerami
    och är författare och föreläsare.

  84. Här har jag samlat mycket av grejerna
    jag arbetar med.

  85. Här är boken...

  86. ...och min dagbok
    samt min anteckningsbok.

  87. Natalie har träffat barn
    som har utnyttjats i sexhandeln-

  88. -och har skrivit en bok om det.

  89. Laxmi, som jag pratade
    ganska mycket med-

  90. -blev tidigt bortgift.

  91. Hon skulle bli bortgift
    och rymde då med en ung man-

  92. -som lovade att ta henne till en stor
    stad där hon skulle få ett fint liv.

  93. Men han lurade henne
    och sålde henne till en bordell.

  94. Livet hon hade på bordellen
    var så...

  95. ...fruktansvärt. Ibland tänkte jag:
    "Det kan inte ha varit så illa."

  96. De blev inlåsta i små rum
    de inte fick lämna.

  97. En granne till henne
    hade grävt ett litet hål i lervägen-

  98. -så att de kunde kommunicera.

  99. Men grannen flyttade
    och då flyttade en ny granne in.

  100. Jag tänkte läsa just den scenen.

  101. "'Hallå', viskar Laxmi,
    men får inget svar."

  102. "'Var inte rädd.' Jag är bara flickan
    i rummet intill. Nere vid golvet."

  103. "Hon hör en duns. Det mörknar
    för hålet, men sen ljusnar det"-

  104. -"som om någon letar."

  105. "'Här', viskar Laxmi lite högre
    med munnen tryckt mot hålet."

  106. "Hon sticker in fingret
    och vickar med det."

  107. "'Mamma?'
    'Nej', fnissar Laxmi."

  108. "Jag heter Laxmi. Vad heter du?"

  109. "Hon drar ut fingret och kikar in.
    Ett stort öga kikar tillbaka."

  110. "Var är min mamma?"

  111. "Laxmis strupe snörper ihop sig
    och hon får svårt att andas."

  112. "Rösten tillhör inte en flicka.
    Den tillhör ett litet barn."

  113. "Hur gammal är du?"
    "Varför kan jag inte se dig?"

  114. "Sch. Du måste vara tyst.
    Du måste viska."

  115. "'Viskleken?', viskar rösten,
    med lite entusiasm i rösten."

  116. "Ja. När man pratar in i hålet
    måste man alltid leka viskleken."

  117. "Man får inte berätta det för någon.
    Förstår du det?"

  118. "'Ja', viskar
    den nyss ledsna rösten glatt."

  119. "Hur gammal är du?"
    "Jag är 5,5 år. Jag heter Shania."

  120. "Jag bor med min mamma och pappa
    men de är inte här nu."

  121. De berättade om de hemska
    upplevelserna de har haft.

  122. En morgon satt jag med flickorna
    och de berättade.

  123. Jag kände: "Vad ska jag göra
    med de här historierna?"

  124. Jag minns hur självklart flickan
    tittade på mig och sa:

  125. "Du är ju författare.
    Skriv så att världen får veta."

  126. Jag hade uppfattat det som-

  127. -att de berättade det här
    i förtroende.

  128. Men de såg mig som en möjlighet-

  129. -för att fler skulle kunna motverka
    den industri de har varit del av.

  130. Inte bara flickor utnyttjas. Också
    pojkar kan råka riktigt illa ut.

  131. I länder som
    Pakistan och Afghanistan-

  132. -finns en annan typ av sexuella
    övergrepp mot barn-

  133. -som kallas "bacha bazi"
    - "Lek med pojkar".

  134. Men för de utsatta pojkarna
    är det ingen lek.

  135. Det handlar om pojkar på 10-18 år
    från fattiga förhållanden-

  136. -som tas från sina familjer
    och utnyttjas på olika sätt-

  137. -till arbete, hushållsarbete
    och som sexslavar.

  138. De tvingas klä ut sig i kvinnokläder
    och dansa inför män.

  139. Vanligtvis slutar dansen
    i regelrätta sexuella övergrepp.

  140. Det är fattiga familjer som tvingas
    sälja sina barn till vuxna människor-

  141. -för att kunna försörja sig.

  142. Mujtaba är ordförande
    i Sveriges ensamkommandes förening.

  143. Han håller utbildningar
    om bland annat bacha bazi.

  144. Han har inte själv varit utsatt men
    försöker få fler att våga berätta.

  145. Jag har träffat många ensamkommande.
    En del har blivit utsatta.

  146. Men de vågar inte berätta om det här.

  147. Det finns ungdomar som inte har
    berättat för Migrationsverket.

  148. Det är inte bra, för de har ju flytt
    från Afghanistan på grund av det.

  149. Pojkarna kan säljas av sin egen
    familj eller kidnappas på gatan.

  150. Alireza som är med
    på Mujtabas utbildning-

  151. -har en barndomsvän som blev
    kidnappad och utsatt för bacha bazi.

  152. När de lämnade tillbaka min kompis
    kände jag inte igen honom.

  153. De hade slagit honom jättemycket.

  154. Ansiktet var fullt av blod.

  155. När han inte ville
    sa han det till dem-

  156. -men då slog de honom.

  157. De gjorde allt möjligt mot honom-

  158. -för att han ska göra bacha bazi.

  159. Det här är ett stort problem.

  160. De som begår övergreppen
    är män i maktposition-

  161. -i höga positioner i samhället. Det
    är poliser, militärer och så vidare.

  162. Det är barn, 10-13 år gamla.

  163. När det är bröllop har de poliser
    runt sig och gör det här på kvällen.

  164. Det är förbjudet men de gör det ändå.

  165. Bacha bazi är skamligt
    och inget de utsatta vill prata om.

  166. Ibland flyr de
    med risk för sina egna liv-

  167. -för att försöka börja om
    nån annanstans, t.ex. i Sverige.

  168. När man slutar med bacha bazi
    finns skammen.

  169. De vill inte vara i Afghanistan
    eller Pakistan. De vill lämna landet.

  170. De vill inte leva i ett samhälle-

  171. -där väldigt många hotar dem,
    så därför lämnar de landet.

  172. Barn är alltid sårbara.
    Barn är extra sårbara-

  173. -när de växer upp i en orolig tid
    eller i ett oroligt område.

  174. Barn på flykt, i naturkatastrofer
    och i krig är extra sårbara.

  175. Barnäktenskap räknas också till
    sexuell exploatering av barn.

  176. Kriget i Syrien har lett till att
    många flyktingar kommer till Libanon.

  177. Familjerna har ofta fått lämna allt-

  178. -och det har lett till
    att barnäktenskapen har ökat.

  179. Flickorna som gifts bort blir allt
    yngre. Nu kan de vara 12-13 år.

  180. När flickorna har gifts bort
    får familjen lite pengar och gåvor-

  181. -men framför allt blir det
    en mun mindre att mätta hemma.

  182. Det här är inte lätt att prata om men
    några flickor möter oss i en skola.

  183. De vill inte bli filmade, men de
    vill berätta. En av dem är Nour.

  184. Jag var 14 år.

  185. Nej, jag sa ingenting då.

  186. Min farbror tvingade mina föräldrar
    att gifta bort mig.

  187. Så du visste inget om giftermålet?

  188. Jag vet vad ett äktenskap är,
    men vi flickor får inte prata om det.

  189. Det är föräldrarna som bestämmer.

  190. Man har gått ifrån
    det man hade i sitt eget land-

  191. -och har ekonomiska svårigheter
    och inte ens mat på bordet.

  192. När det är svårt för föräldrarna
    att få en inkomst-

  193. -ser vi att antalet ökar-

  194. -med flickor som tvingas av olika
    anledningar gå in i barnäktenskap.

  195. Många organisationer i Libanon
    är oroliga för situationen-

  196. -och jobbar hårt mot barnäktenskap.
    ABAAD är en av dem.

  197. Jag heter Sacha Michael och jag
    jobbar för ABAAD i Libanon.

  198. Det är så mycket
    som är fel med barnäktenskap.

  199. Flickorna barnen går miste om
    privilegiet att få vara barn.

  200. De måste vara som vuxna
    när de har rätt att vara barn.

  201. En annan sak
    som man ofta förbiser är-

  202. -problemet med barn som blir gravida.

  203. Flickor på 14-15 år blir med barn
    och måste sen ta hand om dem.

  204. Jag var gravid under ramadan.

  205. Han slog mig jämt. Han brukade
    lyfta upp mig och kasta mig i golvet.

  206. Jag var rädd men jag kunde inte
    göra nånting. Jag sa inte ett ord.

  207. Varje natt försökte han kväva mig.

  208. Jag bestämde mig för att ta livet av mig.
    Mitt liv kändes meningslöst.

  209. Inom barnäktenskap förekommer
    det ofta våld mot flickorna.

  210. Då ringde jag till min mamma och sa
    att jag inte kunde stanna hos honom.

  211. Jag har bott hemma i ett år nu
    och han har inte ens sett sitt barn.

  212. Skilsmässor är ovanliga och svåra-

  213. -både för flickorna
    och deras familjer.

  214. Flickorna blir stigmatiserade.

  215. Hon är inte längre "flicka", utan en
    kvinna eftersom hon inte är oskuld.

  216. Om hon dessutom är frånskild,
    som är ytterligare ett stigma-

  217. -och återvänder till föräldrarna
    som fjortonåring-

  218. -innebär det ofta
    att hon inte har nån "framtid".

  219. Organisationerna arbetar
    med information och utbildning.

  220. Det är ett sätt att ge
    de skilda flickorna en ny chans.

  221. Om du hade varit 14 år igen,
    hade du gift dig då?

  222. Nej.
    Då hade jag gått i skolan och studerat.

  223. Nour får chansen
    att bli hårfrisörska.

  224. Organisationerna vill hålla kvar
    alla flickor i skolorna-

  225. -så att de inte ska behöva gifta sig.

  226. Vi vet redan nu
    vad som kommer att hända.

  227. Vi måste rikta in oss på
    att förhindra att sånt här sker.

  228. Unicef arbetar aktivt
    med regeringen här i Libanon-

  229. -för att försöka påverka så att bra
    beslut fattas för barns rättigheter.

  230. Särskilt de barn som är utsatta
    för våld och övergrepp.

  231. Människor lider nöd
    och kan inte ge sina barn mat.

  232. De tar till den snabbaste lösningen
    även om den är negativ.

  233. De försöker bara överleva.

  234. I Sverige jobbar många
    mot sexuell exploatering av barn-

  235. -och barnsexhandel.

  236. Bland annat polisens nationella
    operativa avdelning - Noa.

  237. Cathrine Hagström Hägg är chef
    för den enda avdelning i Sverige-

  238. -som utreder sexuella övergrepp
    mot barn utomlands.

  239. Hur barnsexhandeln ser ut i dag
    grundlades under Vietnam-kriget...

  240. ...när amerikanska soldater skulle
    på "rekreation" till Filippinerna.

  241. Man hade efterfrågan
    på sexuella tjänster-

  242. -och fattiga såg ett sätt
    att tjäna pengar.

  243. Det uppstod även en efterfrågan
    på barn, som man då tillgodosåg.

  244. På senare tid kan vi se en ökning
    av de webb-baserade övergreppen.

  245. Man sitter hemma med webbkamera och
    regisserar våldtäkter i andra länder.

  246. Filippinerna är i dag centrum-

  247. -för live-streamat övergreppsmaterial
    på barn.

  248. Övergreppen kan beställas via nätet
    från nån i t.ex. Sverige.

  249. De som utför själva övergreppen
    känner ofta barnen.

  250. En förälder, farbror,
    moster eller en granne...

  251. Ofta är de utsatta barnen
    väldigt unga.

  252. Det här är en by på Filippinerna-

  253. -som har specialiserat sig på
    webcam-shower för västerlänningar.

  254. Det började med att nån familj
    startade verksamheten-

  255. -och fick in stora pengar vilket fick
    folk runtom att göra samma sak.

  256. Det har blivit normaliserat.

  257. Nästan alla i byn, både vuxna
    och barn, är med i ruljansen.

  258. Vi hörde under förhören
    i vårt ärende-

  259. -att man kunde gå till skolan
    och hämta ett barn-

  260. -under pågående lektion.

  261. Det här är en skärmdump från det
    första ärendet vi hade 2012.

  262. Det är mycket information
    i en sån här bild.

  263. Den misstänkte själv
    sitter med kameran där nere.

  264. Han chattar med en kvinna
    på Filippinerna.

  265. Man ser en ung flicka som står redo
    och väntar på att bli utnyttjad.

  266. Man ser deras konversation
    där de diskuterar flickans ålder.

  267. Hur mycket man än gör så blir det
    aldrig hundraprocentigt bra.

  268. Gör man ingenting fortsätter barnen
    att utsättas för övergrepp.

  269. Griper man föräldrarna kanske barnen
    hamnar på gatan i stället-

  270. -och svälter ihjäl eller hamnar
    i ännu mer omfattande prostitution.

  271. Det tycker jag är frustrerande.

  272. Det kan kännas hopplöst
    men det går att förändra.

  273. Var inte rädd om du gör fel. Stötta
    varandra och säg "Det är okej".

  274. Rupesh
    jobbar för Clowner utan gränser.

  275. Vi vill stoppa
    andra generationens prostitution.

  276. Vi lär dem clowneri och teater.

  277. Han försöker göra livet lite lättare
    för de barn som lever i området.

  278. De tycker om
    våra clownföreställningar.

  279. Vi skapar ett bra minne
    och minne ger hopp.

  280. Arbetet med barnsexhandeln
    måste föras långsiktigt.

  281. Fattigdom måste bekämpas.

  282. Det krävs information,
    utbildning och strängare lagar-

  283. -och att vuxna slutar begå
    sexuella övergrepp mot barn.

  284. Barnsexhandeln är en mörk industri
    men det finns hopp.

  285. En liten flicka sa till mig:

  286. "Hittills har mitt liv handlat om
    överlevnad. Nu ska jag börja leva."

  287. Många av de barn jag träffade
    hade blivit tagna ur barnsexhandeln-

  288. -tack vare engagemang från människor
    som har sett och vågat agera.

  289. Det viktigaste nu är att vi vågar se.
    Det är då vi kan börja förändra.

  290. När du har hopp kan du drömma. När du
    drömmer kan du göra en förändring.

  291. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barn som sexuell handelsvara

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Barnsexhandel sker över hela världen och är ett växande problem. Den här dokumentären tar upp drabbade barns egna berättelser från olika delar av världen. Det är en av fattigdomens yttersta konsekvenser där de mänskliga rättigheterna kränks och barns och ungas rätt i enlighet med barnkonventionen inte följs. Serien visar också hur hjälporganisationer arbetar för att hjälpa barn som utsatts för sexhandel. Serien kan användas i både samhällskunskap och geografi.

Ämnen:
Geografi > Folk i andra länder, Samhällskunskap > Barns rättigheter, Samhällskunskap > Ekonomi > Välstånd och fattigdom, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Barn som far illa, Barn- och ungdomsvård, Barnprostitution, Barns rättigheter, Fattigdom, Juridik, Kriminologi, Människohandel, Politik, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Sexindustri, Sexologi, Social omsorg, Sociala frågor, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9, Gymnasieskola

Mer grundskola 7-9 & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Barn till salu

Gränsvakter mot trafficking

På gränsen mellan Nepal och Indien arbetar Sita som gränsvakt. Hennes uppdrag är att upptäcka och stoppa trafficking av flickor från Nepal till Indien. Det finns över 200 000 nepalesiskor i den indiska sexindustrin. Många är barn, en del är så små som åtta år. De hålls fångna på bordeller och vissa får ta emot 40 män varje dag. Organisationen Sita arbetar för har hem där flickor som räddats kan bo och få utbildning. Många som jobbar för organisationen har själva blivit fritagna från bordeller eller stoppade vid gränsen. Genom sitt arbete vill Sita och de andra förhindra att flickor hamnar i barnsexhandeln.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnsexhandel i världen

Afghanistans dansande pojkar

Av de ensamkommande barn som sökte asyl i Sverige 2016 var nästan en tredjedel från Afghanistan. Det kan finnas många skäl till att afghanska pojkar flyr. En orsak kan vara fenomenet bacha bazi och sexuella övergrepp i hemlandet, där pojkarna kan kidnappas eller säljas av sina föräldrar. Pojkarna kläs i kvinnokläder och tvingas dansa på fester. Efteråt händer det att männen bjuder på pojkarna som måste följa med den högstbjudande hem, där de ofta blir utsatta för våldtäkt. Många känner skam över det och vill själva inte berätta vad de varit med om.

Fråga oss