Titta

UR Samtiden - Framtidens lärande 2017

UR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Om UR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Föreläsningar och samtal från konferensen Framtidens lärande 2017. Skolhuvudmän i framkant delar med sig av beprövad erfarenhet, lärare visar på nya framgångsvägar, forskare ger insikt och perspektiv och innovatörer visar på nya möjligheter. Inspelat 23 maj 2017 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Datorn i utbildningen.

Till första programmet

UR Samtiden - Framtidens lärande 2017 : Likvärdighet och digitalisering i skolanDela
  1. Det finns en stor digital klyfta.
    Elever som har det med sig-

  2. -föräldrar som ställer frågor,
    och de som inte har det.

  3. Här är skolans roll att kompensera
    och ge alla elever möjligheter.

  4. Nivån på skolans digitalisering
    skiljer sig väldigt mycket åt-

  5. -och är därmed ett exempel på orätt-
    visor och brist på likvärdighet.

  6. Men kan digitalisering också vara
    ett verktyg och ett medel-

  7. -till att förbättra situationen?

  8. Ett radband av intressanta personer
    ska få ge sin syn på saken.

  9. Jag börjar med Åsa Fahlén,
    ordförande i Lärarnas riksförbund.

  10. -Välkommen till Framtidens lärande.
    -Tack så mycket!

  11. Om jag säger likvärdighet och digi-
    talisering, vilka tankar får du då?

  12. Ungefär som du inledde.
    Det finns två dimensioner på detta.

  13. Det som man har gjort ute
    är att fokusera på apparaterna.

  14. Att man köper in datorer, ipads
    o.s.v. till eleverna.

  15. Det ser väldigt olika ut.
    Så tillgången till tekniken är olika.

  16. Och det handlar inte bara om hård-
    varan, utan om infrastrukturen.

  17. Ibland glömmer man det.

  18. Man köper apparater och har ingen
    fungerande infrastruktur.

  19. Då är det svårt att använda
    apparaterna. Det är väldigt olika.

  20. Men man kan också använda tekniken
    för att möta varje elev.

  21. Se till att det blir en mer likvärdig
    undervisning utifrån elevernas behov.

  22. Våra medlemmar säger
    att här finns en stor potential.

  23. Är behovet av fortbildning
    och kompetensutveckling stort?

  24. Det är eftersatt generellt.

  25. För digitaliseringen
    är den särskilt stor.

  26. Och vi ser ute i skolor där man
    driver digitaliseringen framåt-

  27. -att det ofta är lärare som har
    personligt intresse som står för det.

  28. Försvinner de, finns det ingen
    struktur för att fortsätta arbetet.

  29. Så eldsjälarna i skolorna och läro-
    medelsföretagen driver utvecklingen.

  30. Då kan man undra:
    Var finns huvudmännen?

  31. I en rapport har ni tittat på
    tillgången till digitala läromedel.

  32. Vad säger den rapporten?

  33. Att tillgången är svår och man är
    inte alltid helt nöjd med kvaliteten.

  34. Det tror jag är en diskussion
    som vi måste intensifiera.

  35. När man får verktygen blir det lätt:

  36. "Nu har du de här apparna.
    Gör nånting med det."

  37. I stället för att läraren
    ska äga undervisningsmomentet-

  38. -och utifrån vad läraren bedömer
    behövs för den här gruppen.

  39. "Vad kan jag ta för hjälp
    av hjälpmedlen?" Liksom vända på det.

  40. Tack så länge, Åsa.
    - Vi bjuder in en till person.

  41. Då blir det Robert Fahlgren,
    vice ordförande i Lärarförbundet.

  42. Vad är dina reflektioner
    om jag säger-

  43. -mötet mellan likvärdighets-
    problematiken och digitaliseringen?

  44. Det är en av de viktigaste frågorna
    i skolan i dag.

  45. Att digitaliseringen och verktygen
    som vi har är viktiga i vår skola-

  46. -tror jag alla här
    kan vara överens om.

  47. Förskolläraren som tar emot
    en nyanländ elev-

  48. -som inte kan språket-

  49. -behöver digitala verktyg där man kan
    hitta översättning eller bilder-

  50. -för att kunna kommunicera.

  51. Lärarna i grund- och gymnasieskolan-

  52. -kommunicerar hela tiden
    med sina elever via olika "devices"-

  53. -på olika rum o.s.v.
    Det är en naturlig del av vardagen.

  54. När vi går vidare på vuxenutbildning,
    universitet och högskola-

  55. -är det en självklarhet för att klara
    av att komma in i ett yrkesliv i dag.

  56. När vi tagit emot så många nyanlända,
    blir likvärdigheten ännu viktigare.

  57. Intressant att du sa
    att de kommunicerar.

  58. Det var en sak som jag lade på minnet
    som sir George sa.

  59. Den enskilde eleven ska vara
    "connected" med sin lärare-

  60. -och ha kopplingar
    och en relation till-

  61. -hela kunskapen
    i hela utbildningssystemet.

  62. Det låter som en väg framåt
    när det gäller likvärdighet.

  63. Ja, vi ser ett förändrat beteende.

  64. Vi minns när internet inte fanns
    i telefonen, eller inte fanns alls.

  65. Det här vet inte
    våra barn och elever av i dag.

  66. Ett förändrat beteende i samhället
    måste skapa ett förändrat beteende-

  67. -där vi finns i vår vardag,
    i mötet med elever.

  68. Då blir det ännu mer viktigt
    att få till kompetensutveckling-

  69. -delat lärande och att man får
    möjlighet att snacka ihop sig.

  70. "Vad hände i dag när vi gjorde de här
    sakerna?" Då är det så viktigt-

  71. -att vi får stöd från huvudmännen för
    att hitta tid att göra dessa saker.

  72. Den strategiska planen som kanske i
    dag saknas skulle vi behöva få till.

  73. En strategisk plan där vi som lärare
    känner stöd i att hitta-

  74. -hur vi får till det förändrade
    beteendet in i skola och klassrum.

  75. Kompetensutveckling, forskning och...

  76. Vi som lärare kan det här.
    Vi vet vad undervisningen behöver.

  77. Men vi behöver få tid
    att hitta stöd av varandra.

  78. Har du nån kommentar, Åsa?

  79. Jag vill understryka
    det du säger med nyanlända.

  80. Lärare säger
    att de digitala hjälpmedlen kan...

  81. För elever som har särskilda behov
    är det ett fantastiskt hjälpmedel.

  82. Men man måste få fortbildning i
    hur man använder det.

  83. Lärandesituationen kan man,
    men tekniken kan...

  84. Det är intressant när du pratar om
    det kollegiala lärandet.

  85. När man pratar om
    brist på likvärdighet-

  86. -jämförs Kiruna med Trelleborg, men
    det kan ju skilja mellan klassrummen.

  87. 10 cm vägg kan vara skillnaden
    mellan två olika lärsituationer.

  88. Det måste vi ta på allvar. Inte att
    man känner sig ensam i sin yrkesroll-

  89. -och inte att man är ensam
    i sin skola-

  90. -utan att man får stöd överallt
    tillsammans är viktigt.

  91. Man pratar om kunskapsklyftor. Det
    finns en ganska stor digital klyfta.

  92. Elever som har med sig det hemifrån
    och föräldrar som ställer frågor-

  93. -och de som inte har det.
    Här är skolans roll att kompensera.

  94. Jag läste detta med att man ska lotta
    vilken skola man hamnar i.

  95. Det är ett lotteri
    om du hamnar i sal A1 eller A2-

  96. -eftersom olika lärare
    kan arbeta på olika sätt.

  97. Och om du som elev på en skola får
    tillgång till ett digitalt verktyg-

  98. -eller till en lärare som fått kompe-
    tensutveckling så att du som elev-

  99. -får möjlighet att öka resultaten,
    det är en viktig likvärdighetsfråga.

  100. Tack så mycket. - Det är inte bara
    en fråga för den enskilda läraren.

  101. Det är i flera avseenden
    en fråga om ledarskap.

  102. Därför är jag glad över-

  103. -att invitera Matz Nilsson, ord-
    förande i Sveriges Skolledarförbund.

  104. Vad tänker du kring det du hört?

  105. Vi ser att likvärdighetsfrågan
    går på tre nivåer.

  106. Den statliga nivån, huvudmannanivån
    och skolnivån.

  107. Man måste ha en plan för
    likvärdigheten nationellt-

  108. -som går ihop med de tre nivåerna.

  109. Det brister kraftigt. Vi har
    en nationell digitaliseringsstrategi.

  110. Men staten lägger inte ut
    nån finansieringsplan-

  111. -för att lyfta
    de tre nivåernas olika delar.

  112. Guldäpplet och Guldtrappan fungerar
    väldigt bra på vissa skolor.

  113. Fantastiska lärare på vissa skolor
    har otroligt hög digital kompetens.

  114. Vissa skolor - huvudmän -
    ligger långt framme.

  115. Men det brister
    på väldigt många håll.

  116. Vi menar att digitaliseringsfrågan
    ofta hamnar direkt i klassrummet-

  117. -i stället för på
    de tre ansvarsnivåerna.

  118. Vi ser också utifrån OECD:s rapport-

  119. -och utifrån Skolkommissionen
    att vi måste ta ett nationellt grepp-

  120. -för en likvärdighet i resultat-
    utvecklingen och i digitaliseringen.

  121. Den andra utmaningen vi ser i dag
    är att elever i skolan i Sverige-

  122. -nyanlända, elever som gått flera år-

  123. -har en väldigt hög omsättning
    på sina lärare och skolledare.

  124. Vi har ingen stabilitet
    som kan bära de här frågorna.

  125. Vi har tittat på vad staten måste ta
    för ansvar i att stödja huvudmännen.

  126. Vad måste huvudmännen göra för att
    stödja skolledarna och lärarna?

  127. Och de tre nivåerna måste samverka.
    De kan inte agera var för sig.

  128. Det är en intressant fråga
    du tar upp.

  129. När jag som lärare
    avtackade min första rektor-

  130. -hade han jobbat 21 år som rektor
    på samma skola.

  131. Det kan ju ha berott på att ingen
    ville ha honom. Är han en förebild?

  132. 21 år på samma skola.

  133. En lärare eller rektor som stannar
    21 år i arbete är en stark förebild.

  134. Tänk om vi kunde få hållbarheten i
    både undervisningen och ledarskapet.

  135. Syresätts det inte
    om det byts lite folk ibland?

  136. Jag tror att det handlar om-

  137. -en brist på lärarkompetens och
    färre som söker skolledartjänster.

  138. Ett sätt är att ta tag i det här
    nationellt och få stabilitet-

  139. -så att alla huvudmän
    kan utveckla en digital strategi.

  140. Skillnaden i förutsättningar är enorm
    när det gäller resurser lokalt.

  141. Vissa huvudmän och kommuner
    har väldigt goda förutsättningar-

  142. -medan andra inte har skattekraft
    för att bära upp en likvärdig skola.

  143. Här måste Riksdag och regering
    ta ansvar.

  144. Du nämner Riksdag och regering.
    - Jag tackar er från professionen-

  145. -och bjuder upp - inte regeringen
    längre - men däremot Riksdagen-

  146. -i form utav Camilla Waltersson
    Grönvall i utbildningsutskottet-

  147. -som där representerar Moderaterna.

  148. Vad tänker du när du hört dessa tre
    företrädare för professionen tala?

  149. Jag brinner av samma orsaker som de.

  150. Att vi behöver ta
    ett politiskt ansvar-

  151. -för att jobba för likvärdighet
    i skolan.

  152. I dag är det
    extrem skillnad mellan kommuner.

  153. Den digitala klyftan
    är en verklighet redan i dag.

  154. I vårt jobb att få till en likvärdig
    skola blir digitaliseringen viktig.

  155. Det handlar om styrdokument,
    det handlar om resurser o.s.v.

  156. Alliansen presenterade för två år sen
    en gemensam, nationell IT- strategi.

  157. I september kom regeringen.

  158. Där händer det väldigt mycket
    äntligen på politisk nivå.

  159. Att nu föra in världen i klassrummet
    och motivera att göra skolan-

  160. -och undervisningen relevant,
    motivationen...

  161. Vi har aldrig haft
    bättre förutsättningar-

  162. -att möta eleven - varje individ -
    i klassrummet på det här viset.

  163. Jag kan säga för objektivitetens
    skull att det finns fler partier.

  164. Vi skapar balans under dagens lopp.

  165. Det kommer
    nån som heter Micke Damberg...

  166. Jag bara nämner detta.
    - Du var inne på lärarutbildningarna.

  167. -Hur förändrar man dem?
    -Vi måste ställa krav på...

  168. Vi har 28 lärarutbildningar i Sverige
    som i sig ser väldigt olika ut.

  169. -Bristande likvärdighet även där?
    -Ja. Den börjar på lärarutbildningen.

  170. Vi får lärare som har
    helt olika förutsättningar-

  171. -och tyvärr fått
    för olika utbildning.

  172. Mycket av det som man behöver ha med
    sig, allt ifrån ledarskapskompetens-

  173. -till digitalisering...

  174. Det är helt oacceptabelt att Sverige
    2017 har en lärarutbildning-

  175. -där man inte är garanterad att ha
    digitalisering med i sin utbildning.

  176. -Vad säger ni andra?
    -Det som Camilla är inne på...

  177. ...visar på att vi inte har
    en nationell strategi.

  178. Vi kan diskutera
    att lärarutbildningen brister.

  179. Men det brister också på statens
    ansvar att implementera en strategi.

  180. Det brister hos huvudmän också. Men
    vi får inte skuldbelägga varandra.

  181. Nu måste Skolverkets nationella stra-
    tegi paketeras på ett sådant sätt-

  182. -att den genomsyrar lärarutbildningen
    och rektorsprogrammet.

  183. Det måste in i systemet
    så att alla får fördjupa sin kunskap-

  184. -i det ansvar man har i en nyckel-
    kompetens, som digitaliseringen är.

  185. Vi måste sluta peka finger.
    Det har vi gjort för många år.

  186. Många huvudmän gör ett fantastiskt
    jobb. Många lärare och skolledare.

  187. För att lyfta landet
    krävs en annan strategi.

  188. Utgå ifrån Skolverkets digitali-
    seringsstrategi, lägg in resurser-

  189. -och lägg in en samlad politisk
    överenskommelse över blockgränserna-

  190. -att det här gäller.

  191. I lärarutbildningen måste digi-
    taliseringen vara en naturlig del.

  192. Den ska finnas där hela tiden-

  193. -så att lärarna på lärar-
    utbildningen... Det bara finns där.

  194. Inte att man läser
    tre veckor digitalisering.

  195. Det ska vara en naturlig del.
    Hur ska det se ut-

  196. -så att vi får till det tillståndet?

  197. Ni var inne på det
    att det finns likartade strukturer.

  198. Att det finns en strategi nationellt
    för att man som lärare i klassrummet-

  199. -utifrån de förutsättningar man har
    kan undervisa utifrån vem man är-

  200. -och vilka elever jag möter.
    Men strukturen måste vara lika.

  201. Att man får med sig samma saker,
    att det finns en nationell strategi-

  202. -som går ner på varje huvudman
    och varje skola.

  203. Att det finns en struktur.
    Sen börjar vi individualisera.

  204. -Matz?
    -Vi som förbund ser tydligt...

  205. ...att professionen
    måste ha akademisk frihet-

  206. -att undervisa
    utifrån egna förutsättningar.

  207. Digitaliseringen hamnar i klass-
    rummet. Skapa en struktur för det.

  208. Sen hur man arbetar med läromedel,
    den strukturen kan se olika ut.

  209. Men det som möter unga är-

  210. -att kunskapen de har från sin fritid
    inte alltid återspeglas i skolan.

  211. Då har vi ett problem
    om skolan är en nyckelkompetens.

  212. Ibland hör man människor
    som pratar om likvärdighet-

  213. -och det låter som om de pratar om
    likriktning. Inte lika positivt.

  214. Det är väl inte det vi eftersträvar.

  215. Varje elev ska ju få möjlighet
    att utvecklas så långt som den kan.

  216. Då kan jag som lärare
    inte köra samma lektion.

  217. Det beror på vilka elever jag möter,
    hur de mår i dag och hur jag mår.

  218. Det ska vara en struktur
    som ger mig verktyg-

  219. -utefter den professionella bedömning
    som jag har gjort som lärare.

  220. -Robert?
    -Utvecklingen går så fort i dag.

  221. Efter lärarutbildningen
    behöver vi kompetensutveckling.

  222. 70-80 % av lärarna säger i dag
    att de har en okej digital känsla.

  223. Men 50 % säger att vi behöver mer.

  224. Därför är det viktigt med
    fortbildningsinsatser.

  225. -Att de innehåller de här delarna.
    -Vill man få till en förändring...

  226. ...och ta vara på dessa möjligheter
    ska vi börja med de små barnen.

  227. Därför måste styrdokument
    och alla skolreformer vi genomför-

  228. -handla om att vi börjar i förskolan
    för att sen utveckla det här.

  229. Det handlar inte om att lära sig
    teknik, utan ett nytt arbetssätt.

  230. Det ska inte vara
    tre veckors digitaliseringskunskap.

  231. Utan det ska genomsyra allting.

  232. Jag måste understryka Camillas ord.
    I dag utelämnas många skolformer.

  233. Förskolor, fritidshem
    och vuxenutbildningen.

  234. Flera exempel på
    där man kör för likriktat.

  235. Hela bredden, alla skolformer, alla
    lärare och elever måste nås av detta.

  236. -Det är jätteviktigt.
    -Matz?

  237. Nu har vi en digitaliseringsstrategi
    som Skolverket har arbetat fram.

  238. Det finns politisk enighet kring den.

  239. Men digitaliseringen
    handlar också om infrastrukturnivå.

  240. Digitalisering av nationella prov
    och bedömningsunderlag för lärare-

  241. -ligger 2022. Vi lägger fram det
    i en framtid som är för långt fram-

  242. -i stället för att tala om
    för lärare och skolledare-

  243. -att vi ska avlasta er i
    att hitta ett bra digitalt system-

  244. -samtidigt som eleverna får möjlighet
    att göra sina prov digitalt.

  245. Det tvingar fram att alla huvudmän
    har infrastruktur för digitalisering-

  246. -som gör att varje skola
    klarar av att hantera den.

  247. Så ser det inte ut i dag. Skolkom-
    missionen tittar på likvärdigheten.

  248. Ett exempel på undervisningen
    i likvärdighet.

  249. Undervisningens kostnad för en elev
    i undervisning och läromedel-

  250. -är i genomsnitt 54 000 kr
    i grundskolan i dag.

  251. Den huvudman som lägger in mest
    pengar lägger in närmare 90 000.

  252. Den som lägger in lägst
    lägger under 40 000.

  253. Hur ser förutsättningarna ut för en
    likvärdig skola i de två klassrummen?

  254. Det handlar om undervisningen,
    digitaliseringen, elevhälsan o.s.v.

  255. Övriga nickade
    kring nästan allt du sa.

  256. Jag ska ge er en minut till
    i en slutrunda.

  257. Vad ni tycker vet jag nu.

  258. Nu vill jag veta vad ni tänker göra
    innan ni går på semester.

  259. Vad står på er agenda för att
    ta tag i de här frågorna? - Åsa?

  260. Lärarnas riksförbund
    gör en undersökning-

  261. -i och med att man ska införa
    programmering i matematik.

  262. Vi undersöker lärarnas kompetens
    i matematik kring programmering-

  263. -vad det skulle behövas för
    fortbildning o.s.v.

  264. Också frågan kring...
    Digitalisering är inte bara positivt.

  265. Ibland blir det en distraktion,
    som är en svårighet för eleverna.

  266. Hur möter man det
    för att uppväga de nackdelarna-

  267. -och lyfta fördelarna?
    Här måste vi också ha mer kunskap.

  268. Bl.a. det här med hjärnforskning.
    Hur funkar kort- och långtidsminnet?

  269. -Så vi har många saker på gång.
    -Robert?

  270. För Lärarförbundet är digi-
    taliseringen en prioriterad fråga.

  271. Den är det just för att den är
    en stor likvärdighetsfråga-

  272. -och för att den kommer att hjälpa
    Sverige att göra bättre resultat.

  273. Vi fortsätter att jobba för
    att alla får vara med. Alla elever.

  274. Det är så otroligt viktigt.
    Vi kommer att kräva mer resurser.

  275. Det är för långt fram i tiden,
    många av delarna.

  276. Vi kommer att fortsätta ligga på.
    Det borde ha hänt redan.

  277. -Matz?
    -Vi har en fantastisk möjlighet nu.

  278. Nu har vi äntligen
    digitaliseringsstrategier.

  279. Paketera det på de tre nivåerna.

  280. Se till att förutsättningar finns
    att genomföra den.

  281. Sätt ett tydligt mål. 2022 ska alla
    skolor befinna sig på en viss nivå.

  282. Man måste i infrastruktursystemet
    och undervisningen-

  283. -ha en strategi som tränger igenom.
    Den likvärdigheten är oerhört viktig.

  284. Då krävs det att man paketerar
    resurser för huvudmännen-

  285. -och för professionens utveckling
    inom ramen för strategin.

  286. Vi har aldrig haft
    en så bra möjlighet som nu.

  287. Härligt när nån säger att vi aldrig
    haft en så bra möjlighet som nu.

  288. Men då måste vi ge de bästa förut-
    sättningarna. Jag driver på det här-

  289. -som har varit en hjärtfråga för min
    del sen jag började vara aktiv.

  290. Lärarna måste få
    de förutsättningarna.

  291. Ska det bli framgångsrikt,
    måste lärarna finnas med.

  292. Vi behöver ge våra barn absolut bästa
    möjligheterna till lärande.

  293. Och att få det här att sprida sig
    i alla Sveriges klassrum...

  294. Det är politikens yttersta ansvar-

  295. -att vi ger förutsättningar för
    lärare och elever att ta del av det-

  296. -som faktiskt handlar om
    skolutveckling.

  297. En stor applåd för de fyra i panelen!
    - Tack så hemskt mycket!

  298. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Likvärdighet och digitalisering i skolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nya digitala arbetssätt bidrar till att skolan kan bli mer likvärdig, men nivån på skolors digitalisering skiljer sig väldigt mycket åt. Ett panelsamtal om hur vi ska göra för att ge alla elever och lärare en god grund och likartade förutsättningar. Medverkande: Åsa Fahlen, ordförande Lärarnas riksförbund, Robert Fahlgren, vice ordförande Lärarförbundet, Matz Nilsson, ordförande Sveriges skolledarförbund, och Camilla Waltersson Grönvall (M), Riksdagens utbildningsutskott. Moderator: Stig Roland Rask. Inspelat 23 maj 2017 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Datorn i utbildningen.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolan, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Samarbete och kunskapsdelning för bättre resultat

George Berwick har utvecklat London Challenge, ett program där samarbete och kunskapsdelning mellan skolor kraftigt förbättrat resultaten för skolorna i London. Här berättar han hur man kan arbeta med kollegialt lärande och om hur skolor med sämre resultat kan samarbeta med skolor med bättre resultat och tillsammans nå en förbättring för alla inblandade. Inspelat 23 maj 2017 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Datorn i utbildningen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Likvärdighet och digitalisering i skolan

Nya digitala arbetssätt bidrar till att skolan kan bli mer likvärdig, men nivån på skolors digitalisering skiljer sig väldigt mycket åt. Ett panelsamtal om hur vi ska göra för att ge alla elever och lärare en god grund och likartade förutsättningar. Medverkande: Åsa Fahlen, ordförande Lärarnas riksförbund, Robert Fahlgren, vice ordförande Lärarförbundet, Matz Nilsson, ordförande Sveriges skolledarförbund, och Camilla Waltersson Grönvall (M), Riksdagens utbildningsutskott. Moderator: Stig Roland Rask. Inspelat 23 maj 2017 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Datorn i utbildningen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Digital innovation i samhälle och skola

Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion vid KTH, har länge arbetat med frågor kring digital innovation som kraft och verktyg i samhällsutvecklingen. Här berättar han om digitaliseringskommissionen, om digitaliseringens möjligheter i samhället och i skolan och tar upp saker som flipped classroom och Mooc (Massive open online courses). Inspelat 23 maj 2017 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Datorn i utbildningen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Robotar och digitaliseringen av samhälle och skola

Carl Heath, forskare och designer på RISE Interactive, berättar om robotar, programmering och vad teknikutvecklingen innebär för samhället och om hur digitaliseringen kan bidra till en mer likvärdig skola. Heath ger en historisk bakgrund och ger exempel på ny teknik och nya verktyg som visar att framtiden redan är här. Fantastiska robotar och innovationer kan redan nu användas i klassrummen, bara man känner till att de finns. Inspelat 23 maj 2017 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Datorn i utbildningen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Samverkan

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Den digitala djungeln

Digitaliseringen av skolan går undan och lärare har idag en uppsjö av digitala läromedel att välja bland, många med fagra löften om pedagogiska genvägar. Inte sällan erbjuds apparna och programmen kostnadsfritt. Men vem har egentligen koll på vilka digitala läromedel som fungerar? Björn Sjödén har granskat digitala läromedel och säger att det saknas vetenskaplig validering och standardisering av dem. Han varnar för att de i värsta fall riskerar att hämma elevernas lärande.

Fråga oss