Titta

UR Samtiden - Ekotransport 2030

UR Samtiden - Ekotransport 2030

Om UR Samtiden - Ekotransport 2030

Föreläsningar och samtal om framtidens hållbara transporter, med fokus på 2030-målet. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Till första programmet

UR Samtiden - Ekotransport 2030 : Vad behövs för att få transportsektorn fossilfri?Dela
  1. Elen är klar, värmen 86 % fossilfri.
    Nu är det trafiken som gäller.

  2. Jag tror att EU har stökat till lite
    för politikerna i många år.

  3. Många saker går åt rätt håll,
    förutom körsträckorna.

  4. Men det går alldeles för långsamt.
    Innan vi... Ni ska få prata lite mer-

  5. -men ni får ge ett kort svar. Vad är
    skälet till att det går för långsamt?

  6. Ulf Svahn?

  7. Det finns flera skäl, naturligtvis.
    Det stora problemet just nu-

  8. -är tillgången på råvara
    för biodrivmedel för 2020-talet.

  9. Det är den stora problematiken,
    om man ska ta ut ett litet block.

  10. Vi ska återkomma till det.
    Vidare: Lars Strömgren.

  11. Det är för billigt att ge sina
    anställda bilar i stället för cyklar.

  12. Det finns incitament/skattestyrmedel
    som inte främjar aktiv-

  13. -och hållbar mobilitet utan i stället
    håller oss kvar i ett bilberoende.

  14. Mia Nordström, Vattenfall:

  15. För att få fler elbilar och elbussar
    behöver vi en tydlig riktning-

  16. -och kraftfullare styrmedel
    för en bättre ekonomi-

  17. -mer laddmöjligheter
    och fler bilmodeller.

  18. Och så Björn Westerberg
    på Tågoperatörerna:

  19. Vi är på rätt väg, både vad gäller
    bil, bränsle och beteende-

  20. -men det finns mycket kvar att göra.
    En sak-

  21. -är godstrafiköverföringen
    från väg till järnväg.

  22. Där görs många saker åt fel håll:
    Jättesatsning på infrastruktur-

  23. -men konkurrenskraften för järnvägen
    går nedåt. Där måste vi ta krafttag.

  24. Vi ska titta närmare på era områden.
    - Svante, jag sparade dig till sist.

  25. Du är ju Fossilfritt Sveriges
    nationella samordnare.

  26. Det startades av regeringen
    inför klimatmötet 2015.

  27. Ni har mer än 200 aktörer bakom er.
    Det är mycket prat om hållbarhet.

  28. Nästan det enda vi pratar om. 7 av 8
    partier står bakom överenskommelsen.

  29. Ändå går det trögt. Bilförsäljningen
    däremot slår rekord och vi kör mer.

  30. -Varför? Vad är problemet?
    -Trafiken är ett eftersatt område.

  31. Det har varit kaos med etanolfloppar,
    miljöbilsdefinitioner ingen förstår.

  32. Ganska förvirrat. Nu är det dags att
    sätta ner foten med tydliga reformer.

  33. Elen är klar, värmen 86 % fossilfri.
    Nu är det trafiken som gäller.

  34. Jag tror att EU har stökat till lite
    för politikerna i många år.

  35. Skatteförhandling eller bränslebyte?
    Nu verkar regeringen ha ny strategi.

  36. Nu kommer vi att ha ett snabbare
    bränslebyte fram till 2030.

  37. Beteendet, då? Där har vi ju brister.
    Det går för långsamt i övergången.

  38. -Gör regeringen tillräckligt?
    -Absolut inte.

  39. Det måste göras enormt mycket mer.
    Det gäller att leverera politik nu.

  40. Stadsutvecklingen är mest spännande
    när man ska minska åkandet.

  41. Vancouver t.ex. ska minska
    transportarbete med 50 %.

  42. Attraktiva städer tar bort bilen.
    Vi ska inte hacka på jämtlänningarna.

  43. Det är stadsutvecklingen
    som ska minska sitt bilkörande.

  44. Där finns attraktiva alternativ som
    människor applåderar, som miljözoner:

  45. Tränga undan vissa bilar
    och få bättre luft, mindre buller-

  46. -och en mänskligare stad.

  47. Ni kommer att få värdera några av
    de förslag som regeringen har lagt.

  48. Men om vi tittar på
    den kollektiva delen...

  49. Ni två som representerar det,
    som exempelvis med tågoperatörerna...

  50. Vi ser ju att resandet ökar något.
    Regionalt framför allt.

  51. På riksnivå ligger det i praktiken
    still. Vad krävs?

  52. Regionala trafiken har ökat markant.
    Den långväga ligger still.

  53. Den har en eftersatt infrastruktur.
    Regeringen satsar nu-

  54. -men det räcker inte,
    vara sig för väg eller järnväg.

  55. Stora satsningar, men inte tillräck-
    ligt för att bibehålla det vi har.

  56. Vi är positiva till
    att flytta den långväga trafiken-

  57. -till höghastighetsbanor-

  58. -och förstärka regionintegrationen
    för framför allt södra Sverige-

  59. -och öka Sveriges konkurrenskraft.
    Men också att godset får en chans...

  60. En miljon trailers kommer till Malmö
    och Trelleborg. 3 % går på järnväg.

  61. Resten går på väg.
    Där finns en sak vi måste göra.

  62. Du sa att det finns skäl att tro att
    man har en strategi från regeringen-

  63. -och Trafikverket att motarbeta tåg.

  64. Det syns i deras långsiktiga planer.
    Lastbilstrafiken ökar.

  65. Järnvägen minskar. Hur går det ihop
    med målen som är satta?

  66. Från EU samma sak: Det förs på enorma
    kostnadsökningar, nya regleringar.

  67. Ett antal stuprör gör det här var för
    sig. Det är ingen koordinerad plan.

  68. Det går inte att göra
    var och en för sig.

  69. Då får man kostnadsökningar. I
    stället för stuprör blir det sugrör-

  70. -som suger ut branschens möjligheter
    att överleva.

  71. Från stuprör till sugrör.
    - Ulf Svahn?

  72. Ja, nu har vi börjat dra
    fossilodjuret i svansen lite.

  73. Om vi tittar på de 9 miljoner m3
    drivmedel vi använder per år-

  74. -används över hälften
    på tunga sidan.

  75. Vi har mycket system och tänkande
    om lätta sidan, personbilar.

  76. Om vi går elspåret, så har vi stora
    förhoppningar. Det har vi alla.

  77. Men det kommer inte att leda nån
    större vart i ett 2030-perspektiv.

  78. Det är bara på personbilssidan. Även
    om vi når 1,2-1,5 miljoner bilar-

  79. -har vi fortfarande samma mängd volym
    som vi har i dag i runda slängar.

  80. Den stora svansen, det stora odjuret,
    är den tunga sidan.

  81. Där måste man in på biodrivmedel
    för att nå det vi vill nå till 2030.

  82. Det är där
    den stora problematiken ligger.

  83. I ett 2030-perspektiv.
    Och då är det råvarorna.

  84. Just det. Vi kanske kan gå in på det
    på en gång? Det är en stor ökning.

  85. Siffrorna går åt rätt håll, men det
    handlar enbart om förnybara visan.

  86. Nu när den palmoljefria biodieseln
    sinar finns risk för avskogning, osv.

  87. Hur allvarligt är det?
    Hur orolig ska man vara?

  88. Man ska vara orolig för det.
    2020-talet blir ett svårt årtionde-

  89. -så länge vi inte får allt på plats.
    Vi måste utgå från globala världen-

  90. -och den europeiska. Ett förnybart
    direktiv ska förhandlas i år.

  91. Det kommer att styra tillgången
    på vilken råvara vi ska ha.

  92. Råvaran som kommissionen och stora
    delar av parlamentet ser framför sig-

  93. -är det som kallas för avancerade
    råvaror, som står på en viss lista.

  94. Det tar bort 50 % av råvarubasen
    som vi använder i Sverige i dag.

  95. Vi måste börja med att ta bort 50 %
    och ersätta det med nytt.

  96. Så det är en "bumpy road ahead"-

  97. -om förnybardirektivet går in som
    föreslaget från kommissionens sida.

  98. -Du vill komma in, Svante?
    -Jag håller med dig, Ulf.

  99. Elektrifieringen på personbilar går
    snabbare än vi trott, till 2021-2022.

  100. Batteripriset har sjunkit med 50 %
    på två år. Det kommer att gå lätt.

  101. Men för gamla bilar och lastbils-
    transport är bränslebyte tricket.

  102. Vi kan i dag ersätta
    alla dieselmotorer.

  103. Biodiesel kan användas i alla diesel-
    motorer i jordbruket, vägmaskiner...

  104. Vi producerar inte biodrivmedel, utan
    är beroende av regnskogsskövlad PFAD.

  105. Då blir det en skarv innan vi får
    i gång ett antal bioraffinaderier.

  106. Därför är biobyteslagen så viktig.
    Den skapar spelregler-

  107. -så att man kan investera
    i Domsjö, Preem, Lantmännen...

  108. Vi ska vara exportör av biodrivmedel,
    inte importör, som i dag.

  109. Vi återkommer till det. Mia, Vatten-
    fall arbetar med elektrifieringen.

  110. Det finns 4,7 miljoner bilar
    i Sverige. Ungefär 30 000 är elbilar.

  111. Ni vill se 1 miljon till 2030.
    Hur ska det gå till?

  112. Vi har lanserat 10 åtgärder för
    minst 1 miljon elbilar senast 2030.

  113. Fyra områden är speciellt viktiga
    för att klara det här:

  114. Vi behöver konkretisera 70 %-målet
    till 2030.

  115. Därför lägger vi fram förslaget om
    1 miljon elbilar och biodrivmedel.

  116. 2. Vi måste ge städer och kommuner
    verktyg att kunna gå före.

  117. Att t.ex. införa miljözoner klass 3
    eller ha en lägre parkeringsavgift-

  118. -för bilar som släpper ut mindre,
    eller lägre trängselavgift.

  119. 3. Vi behöver bygga ut
    laddinfrastrukturen smart.

  120. Man måste kunna ladda hemma
    och på jobbet.

  121. Klimatklivet som är bra kan göras om
    till ett fast stöd per laddstation.

  122. Vi behöver jobba med byggreglerna
    så att man förbereder för-

  123. -och drar fram el vid ny- och ombygg-
    nation. Det sista viktiga området är:

  124. Incitament för att ställa om före-
    tagsflottor och offentlig verksamhet-

  125. -så att vi sätter mål
    på det här konkret.

  126. Och även upphandlar efter
    t.ex. energieffektivitet-

  127. -men också miljövärden,
    som NOx-utsläpp och partiklar.

  128. Hur mycket av det här
    kan man inleda snart?

  129. Flera av de här sakerna
    är på gång i regeringen-

  130. -men flera detaljer behöver bli
    mycket mer styrande.

  131. Vi ser fram emot Energimyndighetens
    strategi, som kommer på fredag-

  132. -om hur vi ska nå det här till 2030.

  133. Det är mycket att göra
    och alla behövs i arbetet.

  134. Svante, kort kommentar: Hur viktigt
    är det med så många fler elbilar?

  135. Globalt sett har vi inte biobränsle
    till alla bilar i världen.

  136. Vi måste elektrifiera
    och använda biodrivmedel där vi kan.

  137. Därför är det lätt att elektrifiera
    bilar, och det blir lättare över tid.

  138. En effektiviseringsreform. En gammal
    vanlig motor är 70 % spillvärme.

  139. Med biodrivmedel går 70 % till
    spillo. Då slösar vi resurser.

  140. Elen har ju 95 % effektivitet. Därför
    är elektrifieringen så enormt smart.

  141. -Är den avgörande?
    -Ja, för ett globalt perspektiv.

  142. -För Sveriges perspektiv?
    -Det syns inte fram till 2030.

  143. Gamla flottan måste byta bränsle
    för att klara av siffrorna.

  144. Men 2045 kommer elektrifieringen
    ge "payback time" för oss.

  145. Det är en effektiviseringsrevolution
    och global rörelse.

  146. Lars Strömgren, Cykelfrämjandet:

  147. Du har inte fått snacka så mycket.
    Är det talande?

  148. Det pratas mycket om cykling,
    så jag är tacksam-

  149. -när jag kan luta mig tillbaka
    och se andra prata eller handla.

  150. Även om man har utveckling
    på bränslen och fordon-

  151. -är den enklaste lösningen
    oftast den bästa.

  152. Den enklaste lösningen
    för många transporter och resor-

  153. -är att uppmuntra att folk cyklar.

  154. Man kan prata cykling, ha kampanjer
    och dela ut ballonger och juice...

  155. Det är bra ibland, men om man ser på
    investeringar som läggs på cykel...

  156. Regeringen talar om en nationell
    strategi vi hoppas kommer snart.

  157. Men om man tittar på transportplanen
    fram till 2025, är det 0,03 %-

  158. -som går till två cykelobjekt, varav
    ett las på is. Det blev för dyrt.

  159. Behövs det mer investeringar i stor
    skala för att få fler till cykling?

  160. Mer investeringar, styrmedel
    och ekonomiska incitament.

  161. Man pratar mycket elbil, men elcykeln
    bommar. Du får inget om du köper en-

  162. -trots att det är effektivare,
    hälsosammare.

  163. Men man ska komma till beteende-
    punkten. Det är otroligt viktigt-

  164. -för det finns både ekonomiska
    styrmedel och fysiska hinder-

  165. -som gör att man inte vågar/vill
    cykla. Runt skolorna-

  166. -är föräldrar rädda att släppa sina
    barn för att andra skjutsar i bil.

  167. Det är ett jätteproblem. Vi behöver
    jobba med beteendet på rätt sätt.

  168. Du nämnde cykelstrategin
    som skulle ha kommit förra sommaren-

  169. -men som skjutits upp.
    Ska man tolka det symboliskt?

  170. Det är jag kanske inte rätt person
    att tolka så, riktigt...

  171. Vi är tacksamma att det görs
    en strategi. Vi kommer vara tydliga:

  172. Det är bra, men vi kommer
    att vara hårda också och säga-

  173. -att det finns t.ex. inget nationellt
    mål för att cyklingen ska öka.

  174. Jag tolkar det som att man inte
    tar cyklingens potential på allvar.

  175. Ni ska nu få kommentera de styrmedel,
    de förslag, regeringen kommit med.

  176. Så här i digitaliseringens tidevarv
    har vi små spatlar Jakob kommer med-

  177. -som ni ska få hålla upp.

  178. En ny teknikutveckling som kommer
    här... Testa gärna. Det är två olika.

  179. Kan alla hålla upp den gröna spaden?
    Mycket bra.

  180. Det står för stor effekt.
    Måttlig effekt: gula. Kan ni prova?

  181. Och den röda alltså: mycket liten
    effekt. Vi ska dra igenom 7 förslag-

  182. -som har lagts. Nr 1: Bonus-malus.
    Det som las i mars och går ut på-

  183. -att bilköpare får bonus
    för en bil med låga utsläpp-

  184. -men högre skatt för bränsleslukande
    fordon. Rött, gult eller grönt?

  185. Gult? Mestadels gult.

  186. Nr 2: Reduktionsplikt,
    det som kallas bränslebyte.

  187. Att minska utsläpp och växthusgaser-

  188. -från bensin och dieselbränsle
    med biodrivmedel.

  189. Rött, gult eller grönt? - Får jag se
    vad du säger också? Grönt?

  190. Miljözoner, nr 3.
    Det har vi också varit inne på.

  191. Miljözoner för lätta fordon-

  192. -på samma sätt som för tunga.
    Rött, gult eller grönt?

  193. -Är det ur klimatsynpunkt?
    -För privatpersoner. Eller vad sa du?

  194. -Klimatzoner, ja. Ursäkta.
    -Det är hälsofrågorna som styr.

  195. Det håller jag med om,
    men då gör man så.

  196. Vi går raskt vidare.
    Nr 4: Märkning av bränslen på pump.

  197. T.ex. ursprungsland, råvara
    och officiella koldioxidsiffror.

  198. Energimyndigheten ska ta fram förslag
    till regeringen.

  199. Rött? Gult? Grönt? Rött? Gult...

  200. Vägslitageavgift, nr 5:
    Ett nytt förslag regeringen ska göra-

  201. -efter att ha avvisat det utredningen
    presenterade. Rött, gult eller grönt?

  202. -Ur klimatperspektiv?
    -Absolut.

  203. Det är hela tiden det vi talar om.
    Det är mycket olika. Rött och grönt.

  204. -Jakob, du hade koll på detta.
    -Konkurrens, det får vi prata mer om.

  205. Två frågor kvar. Den första, nr 6:
    Flygskatten. Vad säger vi om den?

  206. Den behöver nog ingen närmare
    presentation. Rött, gult eller grönt?

  207. Mia kollade på de andra först.
    Får man det?

  208. -Vi har mycket att prata om.
    -Ja, det har vi.

  209. Ni ska strax få kommentera detta.
    Sista punkten är:

  210. Mer pengar till Klimatklivet: Att
    lägga ytterligare en halv miljard.

  211. Är det rött, gult eller grönt?

  212. Stor effekt, måttlig effekt
    eller mycket liten effekt?

  213. Ja, givetvis säger Mia
    att det är en god idé.

  214. En bra idé, fast omformat till ett
    fast stöd blir det mer effektivt.

  215. När jag svarar rött pratar jag
    bara om det jag ha insikt i.

  216. Jaha...?

  217. Jag kan bli väldigt specifik,
    om du nu vill veta det.

  218. Pengar till att sätta upp förnybara
    pumpar är bara att slösa bort pengar.

  219. Den volymen kommer ut i alla fall
    på marknaden. Därför reagerar jag.

  220. -Lars? Cykelfrämjandet?
    -Jag kommenterar gärna Bonus-malus.

  221. Bra, men vi blev besvikna
    att det inte kom en elcykelpremie.

  222. Elcykeln bommar. Den är dyrare än
    andra cyklar och borde få ett stöd.

  223. -Svante?
    -En kommentar?

  224. Bonus-malus är tio år för sent.
    Elbilen blir så billig av sig själv.

  225. Den behöver ingen bonus i framtiden.
    Biogasen behöver lyftas fram.

  226. Däremot vägslitageavgiften...
    Banavgifter fördyrar ju järnvägen.

  227. Vi har inte korrekta priser på last-
    bilstransporterna. Ojust konkurrens.

  228. Så ta bort banavgifterna eller sätt
    korrektare priser på lastbilar.

  229. Reduktionsplikten är kioskvältaren,
    med stora förändringar på kort sikt.

  230. Vi byter bränsle
    i alla dieselmotorer.

  231. -Ja?
    -Kort kommentar: Vi har ju elbilar.

  232. Vi pratar om olika sätt
    att få bilarna att bli bättre.

  233. Men den stora grejen här är att det
    löser ju inte trängselproblematiken-

  234. -utan vi har ett transportslag som
    gör det: kollektivtrafik och järnväg.

  235. -Vad hade du velat se i stället?
    -En större överföring.

  236. Kostnadsminskning
    och konkurrenskraft för järnvägen-

  237. -så att vi kan förbättra den,
    få punktligare järnväg-

  238. -och en prissättning
    där de som köper gods-

  239. -och betalar för sin transport tycker
    att det är attraktivt med järnväg.

  240. Jakob, 2030-sekretariatet
    har varit drivande i frågorna.

  241. Vad tänker du om förslagen som är
    lagda och om vad panelen har sagt?

  242. Spännande att se!

  243. Ganska lite rött. Ulf hade
    några kommentarer. Vi är överens.

  244. Det är nästan så att vi är lite mer
    otåliga än de förslagen som ligger.

  245. Det vore väldigt intressant att
    få lite kommentarer från publiken.

  246. Vad tycker ni?
    Så ska vi ta det vidare ett steg.

  247. Absolut. Det är dags
    att plocka upp sin mobiltelefon.

  248. Instruktioner ska komma här bakom.

  249. Menti.com, och koden är 31 25 88.

  250. Ni får svara på samma fråga som
    panelen, men lite mer komprimerat.

  251. Ni har då alltså 100 poäng
    att fördela på de här sju åtgärderna.

  252. Det går bra att börja rösta omgående.

  253. Medan ni tänker kan jag passa på...
    Jag såg att Lars Strömgren viftade.

  254. -Vad ville du?
    -Uppmuntra till det här samarbetet.

  255. Många skulle åka mer kollektivt om
    de kunde parkera eller ta med cykeln.

  256. Många skulle cykla om de - när de
    nån gång utsätts för en snöstorm-

  257. -kan hoppa på ett tåg, en buss.
    Där finns mycket att göra.

  258. -Svante?
    -Vi ger de förslag som saknas.

  259. Hälften av alla bilar köps av
    företag: tjänste- och förmånsbilar.

  260. De behöver styras, så att
    de väljer de smartaste bilarna.

  261. Kraftfullt, för de ska vara de som är
    motorn i bilomväxlingen. Det andra...

  262. Jag måste avbryta dig. Tjänstebilen
    ser ju många som boven i dramat.

  263. Den driver försäljningen av bränsle-
    slukande fordon. Är det inte läge...?

  264. Man skulle ha miljöbilskrav för att
    få de feta subventioner som gäller.

  265. Det är ca 4-5 miljarder vi pumpar in
    i tjänstebilarna.

  266. De borde ta ett samhällsansvar
    och göra nytta på sikt.

  267. Kanske bara de med bonus nu i Bonus-
    malus ska få dagens feta förmåner.

  268. Det andra är reseavdragen. Vi har
    enorma kapitalflöden till Norrtälje-

  269. -och Lerum, runt städerna,
    och inte till Jämtland.

  270. Norge har bra system: fri konkurrens.
    Häst, flyg och bil ger samma avdrag.

  271. Det är ju regionalpolitikens Mecka:
    Ett bra system som styr mot regioner-

  272. -och är bättre ur klimatsynpunkt.

  273. Vi börjar få en trend, Åsa.
    Jag låter som en valanalytiker...

  274. Reduktionsplikten har fallit väl ut.
    Både i panelen och i publiken.

  275. Roligt, för det är som Svante säger:
    Det här kommer att påverka mycket.

  276. Det som ligger längst ner förvånar
    mig: Märkning av bränsle vid pump.

  277. En klisterlapp vid pumpen
    där man kan se klimateffektivitet-

  278. -och varifrån kommer bränslet
    bolaget har köpt in året innan?

  279. Vi får se. Förslaget kom från Energi-
    myndigheten i veckan till regeringen.

  280. Sen kommer det ut på remiss. Vi har
    inte sett exakt utformning på det.

  281. -Ulf Svahn?
    -Det är inte speciellt förvånande.

  282. Vi har en klok publik. Däremot håller
    jag inte med dig om märkningen.

  283. Jag sitter i smörjan
    och vet hur det ser ut.

  284. Det är omöjligt att ge en rättvisande
    bild. Ska man vara ansvarskännande-

  285. -och veta: Nu tar jag den här pumpen
    och tankar min bil rätt-

  286. -och vill gå och välja mellan
    såna som levererar rätt eller fel-

  287. -då är den information man får
    aldrig aktuell.

  288. Det finns inte i dag system för
    att plocka fram den informationen.

  289. I bästa fall kan vi plocka fram
    föregående års information.

  290. Just det, vi bedömer vad de företagen
    har köpt in året innan.

  291. Jag var inte klar. Det är stor skill-
    nad mellan det fossila och förnybara.

  292. Vi ska ha det på båda.

  293. I Kalifornien ser man exakt var
    det fossila bränslet kommer ifrån.

  294. Vi har en fråga kvar till panelen, om
    man ser sammantaget på förslagen...

  295. Helheten. Ni ska få använda era
    spadar igen. Får de sammantaget-

  296. -en stor, måttlig eller mycket
    liten effekt? Varsågod och visa.

  297. Stor effekt? Ganska...? En måttlig
    effekt? Ingen är väldigt negativ.

  298. På det stora taget kan man
    sammanfatta det så som Jakob sa:

  299. Alla är ganska överens. Det är ganska
    bra, men det kunde gå lite snabbare.

  300. Ja, stora elefanten i rummet är till-
    gången till biobränsle på 2020-talet.

  301. Den elefanten ska produceras
    i Sverige och det tar en tid.

  302. Jag ska berätta om en liten elefant:
    Får vi bara 10 % överflyttning-

  303. -från väg till järnväg får vi en för-
    dubbling av järnvägssektorn på gods.

  304. -Plus sjöfarten.
    -Med sjöfarten blir det ännu mer.

  305. -Två till elefanter hinner vi med.
    -Hälsoelefanten.

  306. Vi pratar bränslen och miljö. Lägger
    vi in hälsa och aktiva transporter-

  307. -är vi nån helt annanstans
    i det samhällsekonomiska...

  308. -Sista ordet, Mia.
    -Tack. Vi måste tänka intermodalitet.

  309. Hur använder vi tåg,
    cykel, buss, personbil?

  310. Ställa om till elbuss. Göra det
    enklare och bekvämare med buss.

  311. Stort tack i panelen för att
    ni var med oss. En varm applåd!

  312. Textning: Lotta Rossi
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad behövs för att få transportsektorn fossilfri?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ledande aktörer inom transportbranschen diskuterar behovet av styrmedel och utvecklad samhällsplanering för en fossilfri transportsektor. Medverkande: Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige, Ulf Svahn, vd Svenska Petroleum- och biodrivmedelsinstitutet, Mia Nordström, policy advisor Vattenfall, Björn Westerberg, vd Tågoperatörerna, och Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandet. Moderatorer: Åsa Julin och Jakob Lagercrantz. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Ämnen:
Miljö > Föroreningar och miljögifter, Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Bränslen, Fossila bränslen, Föroreningsfrågor, Hållbar utveckling, Kemisk industri, Kemisk teknik, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Teknik, Transporter
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ekotransport 2030

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Ett storföretags resa mot fossiloberoende transporter

Scanias vd Henrik Henriksson berättar om hur företaget arbetar med miljömässigt hållbara drivmedel och hur deras plan ser ut för att nå hållbarhetsmålen. Lastbilarna i Europa är i genomsnitt bara lastade till 60 procent, och biobränslen skulle kunna användas i större utsträckning. Vad har uppnåtts och vad är utmaningarna, både för Scania och för transportsektorn i stort? Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Hur långt har Sverige kommit på vägen till fossiloberoende?

När man diskuterar hållbarhet och miljö hör man ofta antingen hjärtevärmande exempel eller katastrofscenarior, och det blir en hel del tyckande. Per Östborn är indikatorsansvarig på 2030-sekretariatet och vill komma bort från tyckandet. Här redogör han för det han själv kallar "torra statistiska fakta", som hjälper oss att ta reda på hur det verkligen ligger till med miljön och hållbarhetsmålen. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Vad behövs för att få transportsektorn fossilfri?

Ledande aktörer inom transportbranschen diskuterar behovet av styrmedel och utvecklad samhällsplanering för en fossilfri transportsektor. Medverkande: Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige, Ulf Svahn, vd Svenska Petroleum- och biodrivmedelsinstitutet, Mia Nordström, policy advisor Vattenfall, Björn Westerberg, vd Tågoperatörerna, och Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandet. Moderatorer: Åsa Julin och Jakob Lagercrantz. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Kollektivtrafik 2.0

En väg att nå uppsatta hållbarhetsmål är att kollektivtrafiken ökar och att privatbilismen minskar. Men än har det inte skett. Ett panelsamtal om hur kollektivtrafiken kan göras mer attraktiv. Medverkande: Lars Backström, vd Västtrafik, Martin Hedevåg, Sverigechef Uber, Karolina Isaksson, forskningsledare VTI, och Mikael Kilter, vd Move About. Moderatorer: Åsa Julin och Jakob Lagercrantz. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Kaliforniens arbete för fossiloberoende transporter

Kalifornien ligger i framkant i världen när det gäller tuffa lagar, regelverk och innovationer för en fossiloberoende transportsektor. Alberto Ayala från California Air Resources Board berättar här om delstatens arbete. Kan Sverige lära något av Kalifornien, och kan Kalifornien lära sig något av Sverige? Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Bokslut dieselgate

När staten Kalifornien upptäckte att Volkswagens dieselbilar inte höll vad företaget lovade resulterade det i en rättsprocess och den högsta förlikningen som dittills skådats kopplat till brott mot miljölagar. Nu har EU infört nya testprogram och bilföretaget gjort stora förändringar. Här delar tre huvudaktörer med sig av sina erfarenheter. Medverkande: Katarina Areskoug Mascarenhas, chef EU-representationen i Sverige, Alberto Ayala, California Air Resources Board, och Sten Forsberg, märkeschef Volkswagen personbilar. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Lokala hållbarhetsmål i transportsektorn

Hur kan man arbeta med lokala och regionala hållbarhetsmål på ett effektivt sätt? Den röda tråden är samverkan - mellan företag, mellan kommuner och över landgränser. Efter inledande föreläsningar följer ett gemensamt samtal. Medverkande: Bengt Lagerman, vd Returpack, Henrik Åkerström, vd Alltransport, Desirée Grahn, tf chef Energikontoret Skåne, Anne Sörensson, projektledare Grön trafik i Östersund, och Jøran Solli, rådgivare miljöenheten i Trondheims kommun. Moderator: Christer Ljungberg. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Storstadskampen om hållbarhetsmålen

Beslutsfattare från Malmö, Göteborg och Stockholm beskriver sina strategier kopplade till 2030-målet. Vilken storstad visar vägen? Vem vinner storstadskampen om hållbarhetsmålen? Medverkande beslutsfattare: Daniel Helldén (MP), trafikborgarråd Stockholm, Emmali Jansson (MP), ordförande byggnadsnämnden Göteborg, och Carina Svensson (S), ordförande miljönämnden Malmö. Per Östborn från 2030-sekretariatet agerar notarius publicus och ser till att det inte presenteras några påhitt. Moderator: Åsa Julin. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Trafikslaget om biodrivmedel

Var gör den begränsade mängden biobränslen mest nytta: inom flyget, sjöfarten, tunga vägtransporter eller i bilarna? Trafikslagens företrädare gör upp genom varsin pitch. Medverkande: Maria Fiskerud, vd Fly Green Fund, representerar flyget. Fredrik Larsson, miljöansvarig Föreningen Svensk sjöfart, representerar sjöfarten. Tove Winiger, politiskt ansvarig Åkeriföretagen, representerar den tunga trafiken. Carl-Erik Stjernvall, tekniker Motormännen, representerar bilarna. Moderator: Jakob Lagercrantz. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Fjorton skäl för hållbara transporter

Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet, tar oss med på en resa över flera tidszoner och från öst till väst. Hur går arbetet med att nå en hållbar och mer miljövänlig transportsektor? Med exempel från hela världen får vi många, många fler argument för att jobba med hållbara transporter. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Vad spelar skogen för roll?

Per Jönsson är professor i tillämpad matematik och berättar om ett projekt där man observerar klimat och vegetation från rymden för att se klimatförändringar över tid. Genom observationerna kan man se effekterna av den globala uppvärmningen och effekter på ekosystemet. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss