Titta

UR Samtiden - Ekotransport 2030

UR Samtiden - Ekotransport 2030

Om UR Samtiden - Ekotransport 2030

Föreläsningar och samtal om framtidens hållbara transporter, med fokus på 2030-målet. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Till första programmet

UR Samtiden - Ekotransport 2030 : Lokala hållbarhetsmål i transportsektornDela
  1. Det tenderar att "gå mode" i
    vilken lösning vi tycker är just nu.

  2. Vi behöver hålla
    alla lösningar i huvudet samtidigt.

  3. Christer Ljungberg, VD för Trivector,
    som jobbar med hållbara transporter.

  4. Vi är medlem i 2030-sekretariatet.
    Jag brukar försöka stå för B:et-

  5. -som betyder "beteende", för det är
    inte så coolt som de andra två B:na.

  6. Man får alltid lyfta "beteende". Det
    kommer vi nog att göra i föredragen.

  7. Vi har tre spännande föredrag, med
    den gemensamma nämnaren "samverkan".

  8. Samverkan är ett hajpat ord nu
    för tiden. Allt ska vara samverkan.

  9. Och det är helt nödvändigt för
    att saker och ting ska bli gjorda.

  10. Vi börjar direkt. Vi kör tre föredrag
    på ungefär 15 minuter max.

  11. De som ska prata vet om det.
    Sen har vi en kvart kvar för samtal.

  12. Samverka, helt enkelt, här på slutet.

  13. Vi börjar med Östgötautmaningen.
    Det är ett nätverk av företag som-

  14. -ser affärsmöjligheter i utveckling
    av fossilfria transportlösningar-

  15. -mot visionen om
    ett fossilfritt transportsystem.

  16. Välkomna, Bengt Lagerman,
    VD för Returpack-

  17. -och Henrik Åkerström,
    VD för Alltransport.

  18. Tack. Kul att komma hit och berätta
    om vår utmaning i Östergötland.

  19. Absolut.
    Jätteroligt att vara här, Henrik.

  20. Vi kan presentera vad vi står för.
    Returpack...

  21. Om jag säger Pantamera, kanske fler
    känner igen vad vi håller på med.

  22. Returpack och Pantamera står för
    retursystemet för flaskor och burkar-

  23. -som vi dagligdags kallar
    svenska pantsystemet.

  24. Vi har vår anläggning i Norrköping
    och är en del av Östgötautmaningen.

  25. Vi har inga egna bilar,
    utan är en beställare av transporter-

  26. -och använder bolag
    som bl.a. Alltransport.

  27. Vi ser till
    att det här flödet fungerar.

  28. Det är lite om Returpack Pantamera.
    Alltransport, då?

  29. Alltransport har funnits i 80 år
    och har jobbat inom olika sektorer.

  30. Vi jobbar inom miljösektorn, bygg-
    och anläggning och inom traditionell-

  31. -fjärrtrafik i Sverige. Vi har ett
    nätverkssystem inom bolaget OnRoad-

  32. -där vi kör småpaket i hela Sverige.

  33. Vi har haft en hållbarhetsidé i
    bolaget sen långt innan jag kom dit.

  34. Det har accelererat de senaste åren.
    Kraven har ökat från våra kunder.

  35. Vi har tagit in kompetens, så att
    vi kan jobba mer med de här frågorna.

  36. Jag tänkte berätta lite om
    vad Östgötautmaningen är.

  37. Det är ett företagsnätverk i
    första hand, och inte bara en vision.

  38. Det är det vi hoppas
    ska prägla det här nätverket.

  39. Nämligen en övertygelse om
    att skapa fossilfria transporter.

  40. Vi har fokus på Östergötland,
    men trafikerar hela Sverige.

  41. Vi hoppas att arbetet ska spridas
    i hela Sverige, till andra regioner.

  42. Vi är stolta över det jobb vi gör.
    Gruppen ni ser på bilden-

  43. -hoppas vi ska växa
    och bli bra mycket större.

  44. Det unika med gruppen är
    att vi själva kan iscensätta-

  45. -fossilfria transporter nu direkt.
    Vi är transportköpare.

  46. Vi har transportörer, logistiker,
    och vi har bränsleleverantörer.

  47. Så vi är färdiga att köra i gång
    fossilfria transporter-

  48. -som t.ex. Returpack som startar
    1 maj. Ett helt nytt upplägg.

  49. Ja. Från och med 1 maj,
    så är vi i allt vi transporterar-

  50. -helt fossilfria i det
    vi har handlat upp direkt.

  51. Sen finns det vissa bitar
    som inte är riktigt fossilfria än.

  52. Gruppen består av Lantmännen
    Agroetanol, som har sitt flaggskepp-

  53. -med tillverkning av etanol
    i Norrköping.

  54. De gör inte bara bränsle,
    utan olika produkter.

  55. Det är ett företag
    som ligger långt framme.

  56. Stena Recycling
    kanske inte osar recycling-

  57. -men de luktar hållbart företag.
    Returpack hörde vi lite om.

  58. Renall är ett litet företag
    inom miljösektorn i Östergötland-

  59. -som ligger i framkant.
    Googla på Renall.

  60. De är nominerade till Årets företag
    i Norrköping. Det är tre kandidater.

  61. Svensk Biogas,
    som i många år har levererat biogas-

  62. -och som förser
    många stadsbussar med biogas.

  63. Det är Swed Handling, ett litet
    företag som jobbar med kemikalier-

  64. -och har fokus på kvalitet och
    hållbarhet, men även driver åkeri-

  65. -där man praktiserar
    fossilfria transporter sen länge.

  66. Det är startgruppen, kan man säga.

  67. Vi har en utomordentligt bra
    projektledare som heter Peter-

  68. -som hjälper och stöttar oss
    i många olika frågor.

  69. För att vara med krävs väldigt lite-

  70. -men det krävs definitivt intresse
    och en ordentlig förpliktelse.

  71. De här frågorna... Det märks hos våra
    unga anställda att det känns i magen-

  72. -och i hjärtat, inte bara att man
    förstår att det är viktiga frågor.

  73. Det är viktigt med personligt
    intresse och förpliktelse i arbetet.

  74. Så en engagerad ledning...
    Bengt och jag är här.

  75. Vi är väldigt engagerade själva-

  76. -och det sprider sig
    i våra organisationer varje dag.

  77. Det handlar om ledarskap,
    att bestämma sig.

  78. Som transportör
    är det bästa man kan höra-

  79. -när en kund ställer så tydliga krav
    som många gör.

  80. Upphandlingar kan diktera fossil-
    fritt till en viss gräns eller 100%.

  81. Man måste ställa upp på vårt mål,
    att köra på 2030 eller tidigare.

  82. Renall, som ni såg tidigare,
    deras mål är 2017.

  83. De är redan omställda.
    De går verkligen före.

  84. Visa att det är möjligt att starta.

  85. Vår VD på Scania pratar om
    att använda det som finns i dag.

  86. Det går att göra nu.
    Sno ihop ett paket med HVO-

  87. -och erbjuda fossilfria transporter,
    det kan varenda en här göra.

  88. Det är helt odramatiskt. Men det ska
    göras på ett ärligt och öppet sätt.

  89. Detta med att sätta upp ett företags
    mål, som är mätbart och transparent-

  90. -och att vi visar vad vi är bra på,
    är den viktig del...i det hela.

  91. Som i alla nätverk
    jobbar vi på många olika sätt.

  92. Vi har funnits i ca 1,5 år.

  93. Det är som på bilden, genom möten...

  94. Jag pratade med nån
    om intermodala transporter-

  95. -och få upp mer på järnväg
    i stället för bil...

  96. Om jag har en kund som Billerud eller
    PostNord, som vi har kontakter med...

  97. Om vi åker dit med nån inom inter-
    modala transporter, som Green Cargo-

  98. -så åker vi dit tillsammans, träffar
    kunden och gör ett koncept ihop.

  99. Då uppstår transporter.
    Inte om man försöker göra det själv.

  100. Så nätverksmöten och samarbete
    är en grundpelare.

  101. Seminarier, mingel, pressträffar...
    Det är viktigt att få ut budskapet.

  102. När vi hade träffats
    och skrivit under på våra mål-

  103. -hade vi sex minuter i
    Radio Östergötland, ingen stor kanal-

  104. -men i P4 fick vi sex minuter
    för att prata om våra mål.

  105. Det är en viktig del att nå ut
    med våra budskap, bl.a. via pressen.

  106. Utbildning, kompetens, individuella
    möten. Jobba hårt med de bitarna.

  107. Att ta sig in bakom kulisserna...
    När man träffar företag-

  108. -att man kommer in till ledningen
    eller får träffa miljöchefen.

  109. Som i mitt fall,
    inte bara träffa transportinköparen-

  110. -utan ta ett steg till in i bolagen
    och få en dialog runt dessa frågor.

  111. Politikerträffar är jätteviktiga.
    Vi ska vara med och påverka.

  112. De långsiktiga frågorna
    om lagstiftning, o.s.v.-

  113. -är oerhört viktiga för det här.
    Det kommer nu, så det känns jättebra!

  114. Det var lite om vad Östgötautmaningen
    är. Vi kommer att vara kvar här-

  115. -så ta gärna kontakt om ni vill fråga
    hur vi gjorde och hur det gick till.

  116. Vår projektledare Peter räcker upp
    handen där. Det är en man som kan.

  117. Bengt,
    varför gick ni med i nätverket?

  118. Vi tyckte att det var viktigt.
    Vi hade satt i gång långt tidigare-

  119. -redan 2012-2013, eller 2013-2014,
    med våra upphandlingar.

  120. Vi fick söka mycket kunskap själva.
    Kunskap är grunden för att man-

  121. -som upphandlare
    kan ställa de rätta kraven.

  122. Vi sökte den kunskapen, och
    i det här forumet hittade vi andra-

  123. -precis som du säger,
    transportörer och energileverantörer.

  124. Vi är med som beställare.
    Genom det här nätverket-

  125. -uppnår vi mycket av diskussioner
    och kan följa med i utvecklingen.

  126. -Det går snabbt nu.
    -Att ligga i framkant måste ju kosta.

  127. Det viktiga för oss är att ha
    ett hållbart retursystem. Punkt.

  128. Om det innebär att vi är i framkant,
    så får det vara så.

  129. Det viktiga som drev oss
    var fossilfria transporter-

  130. -och att det är hållbart
    från inlämning till...

  131. I hela verksamheten. Det är
    snarare det som har drivit oss.

  132. Som företagare har vi ansvar för vad
    vi gör, vad vi belastar miljön med.

  133. Vilka krav ställde ni
    vid senaste upphandlingen?

  134. Vi kräver fossilfria transporter,
    men vi har också skapat möjligheter-

  135. -för de som lämnar anbud. Vi säger
    att vi ställer krav på fossilfritt-

  136. -men vi erbjuder också lösningar. Det
    kan vara olika bränslen och liknande.

  137. Det är så vi jobbar.

  138. -Varför är ni med?
    -Bra fråga.

  139. Som vi sa måste det ligga i före-
    tagets värderingar. Det är grunden.

  140. Men jag ska inte sticka under stol
    med att det är av kommersiella skäl.

  141. Vi får inte vara leverantörer
    till skogs- och stålindustrin-

  142. -eller handelsföretag, om vi inte kan
    leverera. Inte om fem år, utan nu.

  143. Det gäller såväl stora byggföretag
    som skogs- och stålindustri, o.s.v.

  144. Det är en överlevnadsfråga, men det
    är en väldigt rolig överlevnadsfråga.

  145. Jag som beställare
    och du som leverantör-

  146. -hur kan vi samarbeta framöver?

  147. Hur kan jag göra det bättre
    gentemot dig och andra i branschen?

  148. Det är en viktig fråga. Jag tänker
    inte på er, utan framför allt på-

  149. -kommunupphandlingar i Östergötland
    som jag tycker har varit föredömliga.

  150. Olika kompetenser bjuds in innan man
    går ut med upphandlingsunderlaget.

  151. Man har frågat transportörer och
    andra som vill berätta om vad man-

  152. -ska tänka på i upphandlingen. Alla
    har fått samma chans att påverka.

  153. -Det var vad vi hann på 15 minuter.
    -Strålande!

  154. -Vi kommer tillbaka.
    -Ja. Stort tack.

  155. Nyttan var ni inne på...
    Om ni vill ha med ett nytt företag-

  156. -vad är den största nyttan
    med nätverket?

  157. För mig är det kompetensen.

  158. Man får träffa människor
    som har kompetens som kompletterar.

  159. Varsågoda och slå er ner så länge.
    En applåd.

  160. Från samverkan mellan företag
    till samverkan mellan kommuner.

  161. Desirée Grahn,
    chef för Energikontoret Skåne-

  162. -ska bl.a. prata om
    Klimatsamverkan Skåne. Välkommen.

  163. Tack. Jätteroligt att vara här.

  164. Desirée Grahn från Energikontoret
    Skåne, där jag är tillförordnad chef-

  165. -och inkastad i de här sammanhangen.
    Jag är även verksamhetsledare-

  166. -för Biogas Syd, som är vårt nätverk
    för biogasaktörer i regionen.

  167. Jag ska prata lite om hur vi
    jobbar lokalt och regionalt för-

  168. -minskad klimatpåverkan, och även
    med inriktning mot transportsektorn.

  169. Jag kan berätta lite kort om Energi-
    kontoret om ni inte känner till det.

  170. Klimatsamverkan är en organisation
    i vår region, med ett upprop-

  171. -som heter 100 % fossilbränslefritt.
    Jag vill ge exempel på hur vi-

  172. -kan påverka
    och hur vi jobbar i olika projekt.

  173. Avslutningsvis har jag smugit in lite
    biogas, för det är mitt hjärteämne.

  174. Många känner till Energikontoret.
    Det finns regionala kontor-

  175. -över hela landet,
    och i stora delar av Europa också.

  176. Som en brygga mellan forskning
    och praktik visar vi hur man kan-

  177. -ställa om energisystem.
    Det gör vi genom projekt och nätverk.

  178. Fokus är på energieffektivisering
    och förnybar energi.

  179. Sol, vind och biogas är viktigt
    ur ett skånskt perspektiv.

  180. Huvudman är Kommunförbundet Skåne.
    Det är lite olika beroende på kontor.

  181. Men för vår del ser det ut så.
    Så det är vi.

  182. Ett stort projekt
    är Klimatsamverkan Skåne.

  183. Det är en samverkan mellan
    Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne-

  184. -och Kommunförbundet Skåne, skånska
    kommuners intresseorganisation.

  185. Det har funnits ett par år. Vi
    behöver samarbeta om klimatfrågorna-

  186. -för att bli mer effektiva och fånga
    upp frågor som vi behöver jobba med.

  187. Vårt mål är att nå de regionala
    klimatmålen, och att Skåne ska bli-

  188. -fossilbränslefritt år 2020. Det är
    bråda dagar nu. Gissa om vi jobbar!

  189. Vi är en igångsättare.
    Vi vill vara en arena för diskussion.

  190. Vi vill vara en opinionsbildare,
    och att folk ska inse problematiken.

  191. Ett exempel på det är vår kampanj
    "Don't be a fossil".

  192. Sök på den på YouTube, så kan ni se
    bioreklamen som vi har haft.

  193. Vi vill vara en synliggörare och
    uppmärksamma klimatförändringarna.

  194. Och vi vill fånga upp gemensamma
    frågor i kommuner, företag-

  195. -länsstyrelser och i Region Skåne,
    och jobba tillsammans med frågorna.

  196. Hur gör vi då, rent konkret?

  197. Jo, från årsskiftet har vi ett kansli
    där tre personer driver detta.

  198. Om ni vill ha nåt liknande,
    så finns det folk som jobbar med det.

  199. De driver detta.
    Vi har fem insatsområden.

  200. Det är konsumtion, bostäder
    och fastigheter, klimatanpassning-

  201. -transporter och kampanjen
    100% fossilbränslefritt Skåne.

  202. Jag kommer till transporterna, men
    börjar med 100% fossilbränslefritt.

  203. Det är ett upprop, där man kan skriva
    under som företag, privatperson-

  204. -eller offentlig organisation.

  205. 130 företag och kommuner
    har skrivit under-

  206. -och ytterligare 200 privatpersoner.
    Och vad lovar man, då?

  207. Jo, att man inte kommer att ha
    fossil energianvändning i byggnader.

  208. Inget fossilt bränsle i transporter
    och ingen användning av fossil el.

  209. Det ska man jobba för om man
    har skrivit på det här uppropet.

  210. Det är bra, eller hur?

  211. När vi hade jobbat med detta i
    ett par år, tittade vi på kommunerna.

  212. 19 av 33 skånska kommuner
    har skrivit under uppropet-

  213. -och lovat
    att jobba för de här målen.

  214. Men vi ville stötta dem mer,
    och jag ska ge ett exempel på hur-

  215. -vi jobbar med de här frågorna.

  216. Tio skånska kommuner gick med i EU-
    projektet Fossilbränslefria kommuner-

  217. -och fem är med i ett inspirations-
    nätverk, en variant av projektet.

  218. Dessa totalt femton skånska kommuner
    säger att det här är viktigt.

  219. Vi vill gå från ord till handling
    och driva utvecklingen ordentligt.

  220. Jag har lagt in länkar
    till projektledarna.

  221. Om ni vill göra nåt i er region, så
    hör av er till dem för information.

  222. Hur gör de, då?
    Om vi tittar på EU-projektet-

  223. -så är de tio kommunerna
    indelade i fem olika områden.

  224. Man jobbar med Kommunutmaningen,
    fordonsflottan och tjänsteresorna.

  225. Man har kontakt med fastighetsägare
    och man jobbar med uppvärmning.

  226. En röd tråd som är jätteviktig att
    alla har med sig, är kommunikation.

  227. Sprida, dela med sig av erfarenheter,
    och berätta-

  228. -att vi gör det här.
    Ni kan göra samma sak.

  229. Man jobbar med
    de här olika områdena som kommun.

  230. I början av projektet gjorde vi en
    nulägesanalys om var vi stod just nu.

  231. Den visade att 99,5% av all el
    som används i deltagarkommunerna-

  232. -är fossilbränslefri.

  233. 76% av uppvärmningen
    är fossilbränslefri.

  234. Sen kommer
    nöten vi ska knäcka:

  235. Fossilbränslefria drivmedel
    var bara 36%.

  236. Där har vi den stora utmaningen,
    och därför försöker vi jobba med det.

  237. Om vi tar exemplet tjänsteresor,
    som är ett av de fem områdena-

  238. -så får kommunerna själva välja på
    vilket sätt de vill jobba med frågan.

  239. Om man vill minska antalet flygresor,
    så fokuserar man på det.

  240. Om man inte vill ha korta körsträckor
    så fokuserar kommunerna på den biten.

  241. Att öva på webbmöten
    är en jättestor grej.

  242. Det var krångligare för en del än jag
    förstod. Men webbmöten är jättebra.

  243. Vissa kommuner tycker inte att de
    har koll på hur de anställda reser.

  244. Det handlar om kommunorganisationen,
    inte kommunen i stort.

  245. Så göra en undersökning om hur de
    anställda förflyttar sig i tjänsten.

  246. Man har kunnat välja olika områden.

  247. Det var ett av de konkreta projekt
    som jag ville lyfta-

  248. -men vi jobbar med fler saker,
    som jag vill nämna lite snabbt.

  249. Jag har lagt in länkar-

  250. -för mer information.

  251. Vi har startat
    ett upphandlingsnätverk-

  252. -för fossilbränslefria fordon
    och transporttjänster.

  253. Miljöstrateger och upphandlare
    från sexton skånska kommuner är med.

  254. Vi har träffar för erfarenhetsutbyte
    och för att lära känna varandra.

  255. Vi tar upp frågor som man är mindre
    kunnig i, så att man hänger med-

  256. -i den tekniska utvecklingen
    och på marknaden.

  257. Det är en kunskapsfokuserad del
    av det här projektet.

  258. T.ex. "vad är HVO?" och "hur tänker
    jag med laddinfrastrukturen?".

  259. "Är biogas bra?". Och det tycker jag.
    Så upphandlingsnätverk har vi.

  260. Det är ett sätt att få folk att sam-
    tala och använda varandras material.

  261. På Nätverket för hållbart resande
    i region Skåne finns Jonas Hedlund.

  262. Där kommer mer
    av mobilitetsfrågor upp.

  263. Där sker ett sånt arbete
    och ett antal kommuner är med.

  264. Vi jobbar med EU-projektet
    Scandria(R)2Act, en fortsättning-

  265. -på ett annat projekt
    som hette Scandria.

  266. Där har man i ett andra steg plockat
    in mer "deployment of clean fuels".

  267. Vi jobbar med att få in rena bränslen
    som biogas, el och vätgas.

  268. Det sista jobbar vi stenhårt för
    just nu. Vi behöver jobba med-

  269. -laddinfrastruktur och elbilar, och
    stötta kommuner och företag i det.

  270. Vi hoppas få ihop ett projekt
    som vi kallar Elbilslandet Syd.

  271. Jag tror att jag har okej med tid.
    Ja, bra.

  272. Det är några exempel på hur vi
    jobbar. Det handlar om samverkan.

  273. Att man samtalar,
    och har dialoger och mötesplatser.

  274. Det kan vara svårt att mäta
    vad man får, men det är viktigt-

  275. -att dela erfarenheter.
    Ett exempel är Biogas Syd.

  276. Det är ett nätverk
    som har funnits sen 2005/2006-

  277. -där skånska biogasaktörer möts
    för att jobba med biogasfrågan.

  278. Vad ska man säga om biogas?
    Det är fantastiskt!

  279. Det säger jag inte bara för
    att jag är "biogasfrälst"-

  280. -men det är en lösning för ett
    hållbart samhälle som vi bör måna om.

  281. Det tenderar att "gå mode" i vilken
    lösning som är intressant just nu.

  282. Men vi behöver hålla alla lösningar
    i huvudet samtidigt.

  283. På biogassidan pratar vi mycket om
    samhällsnyttan för biogaser.

  284. Linköpings universitet har nyligen
    gjort en studie, med Linda Hagman-

  285. -och sett på samhällsnyttan som nämns
    i forskningslitteratur för biogas.

  286. Den har kartlagts och kopplats
    till FN:s globala hållbarhetsmål.

  287. Man ser att biogasproduktionen, från
    matavfall, produktion, användning-

  288. -och återföring av biogödsel, har
    bäring på alla sexton hållbarhetsmål.

  289. Men hur är det
    med jämställdhet och biogas?

  290. Jag har lagt in en länk,
    så att ni kan läsa på om det efteråt.

  291. Det här perspektivet vill jag ha.
    Att vi inte jobbar i stuprör-

  292. -utan har en hållbar lösning
    för hela samhället.

  293. Vi ska inte bara prata transporter,
    utan alla lösningar för samhället.

  294. Jag avslutar med det.
    Tack för er uppmärksamhet.

  295. Tack så mycket.

  296. Till 2020
    är det tre och ett halvt år.

  297. -Hur känns det?
    -Jag är lite stressad.

  298. Hur många av dessa 120 företag
    och organisationer-

  299. -är fossilbränslefria år 2020?

  300. Tyvärr inte alla,
    men det kan vara positivt-

  301. -med höga mål,
    även om de är svåra att nå.

  302. -Hur följer ni upp?
    -Med dem? Med enkäter.

  303. Vi gör enkäter på utvecklingen.
    Nu var det nog ett år sen.

  304. Jag vet inte hur det såg ut exakt.

  305. Spännande att se
    hur många som lyckas.

  306. -Alla, så klart!
    -Självklart. Tack ska du ha.

  307. Vi har pratat företagssamverkan
    och samverkan mellan kommuner.

  308. Nu ska vi prata samverkan
    över landgränser.

  309. Vi ska få höra Anne Sörensson och
    Jøran Solli berätta om Green Highway-

  310. -som är en korridor mellan Sundsvall,
    Östersund och Trondheim. Välkomna.

  311. Tack så mycket. Roligt att vara här.

  312. Vi har en kollega till, i Sundsvall,
    Johan Klockar Öhrnell-

  313. -men han kunde tyvärr inte vara med.

  314. Vi ska prata lite om Green Highway,
    hur vi samarbetar, och hur det går.

  315. Det gröna strecket
    är alltså Green Highway.

  316. Det är en 44 mil lång
    transportkorridor.

  317. I länen Västernorrland, Jämtland
    och Trøndelag-

  318. -försöker vi skapa en
    fossilbränslefri transportkorridor.

  319. Målet är också att omställningen
    ska skapa affärsutveckling-

  320. -hållbar tillväxt och en attraktiv
    miljö för människor att bo i.

  321. Även för turister.

  322. Vi lyckades i tidigare projekt,
    genom nätverksträffar och så vidare-

  323. -att samla olika aktörer
    mot ett gemensamt mål:

  324. Att få upp en infrastruktur
    för snabbladdning, semisnabb-

  325. -och normalladdning,
    längs det här stråket över gränsen.

  326. Det var energibolagen
    på båda sidor av gränsen-

  327. -men även Energimyndigheten
    och Transnova som bidrog till det.

  328. Och faktiskt också Tesla, som
    lade sina nordligaste laddare här.

  329. Nu försöker vi göra om samma sak
    för flytande biogas för tunga fordon-

  330. -och vätgas.

  331. Green Highway är inte ett projekt,
    utan mer ett långsiktigt arbete.

  332. Det drivs av politikerna
    i de tre SÖT-kommunerna-

  333. -Sundsvall, Östersund och Trondheim.

  334. Både kommunalråd och oppositionsråd
    deltar i det här arbetet.

  335. Så det är väl förankrat
    och långsiktigt.

  336. Man har en avsiktsförklaring, men man
    jobbar också med sin egen verksamhet-

  337. -för att bli fossilbränslefria.
    I Green Highway kan man samverka-

  338. -med företag och andra kommuner
    för sånt man inte har rådighet över.

  339. Arbetet drivs inom Interreg, och
    projektet heter Smart Green Region.

  340. Vi är ett av tre ben. Det är kul
    med Ski Region Mid Scandinavia.

  341. Där ska man försöka göra
    en skandinavisk Tour de Ski.

  342. -Det är visst på gång år 2022?
    -Det stämmer.

  343. Men det finns också möjligheter
    till korskoppling mellan projekten.

  344. De som är med i
    det nuvarande projektet är både-

  345. -organisationer, kommuner,
    företag och akademi.

  346. Så såg det ut även i tidigare
    projekt. Då hade vi med de här.

  347. Jag ska försöka tala tydligt och sakta,
    som norrman från Trondheim.

  348. Ja, Green Highway sysslar med
    regionalt, lokalt och kommunalt-

  349. -utvecklingsarbete, med tre
    sorters samarbete som hänger ihop.

  350. Alltså projektutveckling och samarbete-

  351. -runt rena former
    av kommunikation och facilitering.

  352. Vi ska gå igenom vad det innebär
    i praktiken och ge lite exempel.

  353. Jag ska gå tillbaka lite i tid.

  354. När samarbetet i Green Highway
    startade, så var allt nytt.

  355. Det fanns inga erfarenheter av
    liknande gränsöverskridande projekt.

  356. Ett samarbete om att etablera
    laddinfrastruktur växte fram gradvis-

  357. -nedifrån och upp.
    I snö och vind, kan tilläggas.

  358. Här ser vi invigningen av
    en av de första laddstolparna.

  359. Det var i Sundsvall 2010.

  360. Vi ser VD:n för Sundsvall Energi
    i snöovädret.

  361. I början kördes elbilarna över gränsen-

  362. -även i hårt väder,
    från Norge till Sverige.

  363. Jag kan nämna att vid tullstationen
    var alla papper i ordning-

  364. -men de anställa kom ut
    och ställde sig runt elfordonen-

  365. -och undrade hur det skulle gå.
    Med såna fordon!

  366. Så det har hänt en del på kort tid
    när det gäller såna här fordon.

  367. Man får vara ärlig och säga
    att många skakade på huvudet-

  368. -åt idén med en gemensam
    gränsöverskridande laddinfrastruktur.

  369. Men Green Highway
    har utvecklat projektet successivt-

  370. -och har med små steg
    bidragit till visionen-

  371. -om en fossilbränslefri korridor
    från kust till kust.

  372. Samarbetet innebär också
    att kommunicera via olika media.

  373. Vi informerar genom nyhetsbrev,
    och vi har utarbetat och uppdaterat-

  374. -olika guider,
    för t.ex. elbil och laddhybrid.

  375. Och gasbilsguiden.

  376. Vi har även samarbetat med
    designer och kommunikatörer-

  377. -som har hjälpt oss på mer ovanliga
    arenor, som att arrangera Zero Rally-

  378. -med olika nollutsläppsfordon.
    Det är lite stuntaktigt.

  379. Det är väldigt viktigt att ha
    arbetsmetodik som ett tema-

  380. -och att man etablerar varumärket
    och informerar om Green Highway.

  381. Där har vi jobbat med aktörer
    från näringslivet och med allmänheten.

  382. Den sortens arbete kan vi
    kalla fotarbete, att knacka dörr-

  383. -och identifiera aktörer
    som har samma mål.

  384. Eller som har delvis samma mål,
    och som bidrar till-

  385. -att sprida kunskap om logor och
    koncept, i egna nätverk och arenor.

  386. Information och kampanjer
    är viktigt gentemot allmänheten-

  387. -men att börja använda laddstolparna
    synliggör dem fysiskt.

  388. Det och logon
    är kanske det allra viktigaste.

  389. Synlighet och de fysiska objekten
    handlar i hög grad om facilitering.

  390. Samarbete om att facilitera
    Green Highway som en testarena-

  391. -med ett testlabb,
    där bland andra Posten och Scania-

  392. -har fått testa sina fordon.

  393. Vi har samarbetat med SINTEF,
    NTNU i Trondheim-

  394. -och Mittuniversitetet.

  395. Inom vätgas,
    eller hydrogen som vi brukar säga-

  396. -har vi testkört lätta personbilar
    i samband med seminarier.

  397. Vi samarbetar även runt tunga fordon.
    Asko har nu börjat köra på vätgas.

  398. Så smått, i alla fall.

  399. Det händer kanske mest på vätgas-
    fronten på norska sidan...som vanligt!

  400. En nationell strategi om 25 000
    vätgasfordon före år 2025 är godkänd.

  401. Lokalt deltar Green Highway
    i ett nätverk med aktörer-

  402. -från hela värdekedjan, med
    målsättningen att lägga det här pusslet.

  403. Det kan vara folk som arrangerar
    möten och seminarier om vätgas-

  404. -som har beröringspunkter
    med det vi redan har hört.

  405. Vi kan nämna
    att Uno-X planerar en station-

  406. -med vätgas 2017, producerat av solel.

  407. Och vi har gjort en film som ligger
    på YouTube, om resan som har startat.

  408. Om LBG, Liquid Biogas...

  409. Jag glömde att nämna
    den svenska sidan av vätgas.

  410. En förstudie granskar möjligheterna
    för produktion av vätgas-

  411. -och en EU-ansökan.

  412. När det gäller LBG kan väldigt
    spännande möjligheter öppna sig-

  413. -både vad gäller näringsliv och klimat.

  414. Från svensk sida
    har en ansökan skickats in till TNT-

  415. -om investeringsstöd
    till ett antal LBG-tankstationer.

  416. Minst en ska byggas
    i High Greenway-regionen.

  417. I Sundsvall.

  418. Den här kartan över Norge och Sverige
    visar både existerande-

  419. -och planerade tankstationer för LBG.

  420. Men även "hålen" är identifierade,
    där det måste byggas-

  421. -för att få en
    tillfredsställande laddinfrastruktur.

  422. På norsk sida löper ett projekt för
    att få ut de första 100 tunga fordonen-

  423. -som ska drivas med LBG.
    Tillsammans med transportörer-

  424. -är Biokraft avgörande
    som producent av LBG.

  425. Biokraft bygger nu
    världens hittills största fabrik...

  426. ...för framställning av LBG,
    i Skogn i Nord-Trøndelag.

  427. Steg ett innebär en produktion-

  428. -av 12,5 miljoner normalkubikmeter.

  429. Det ersätter 25 miljoner liter diesel.

  430. Steg två är motsvarande volym.
    Det är spännande.

  431. Biokraft använder i huvudsak
    avfall från laxindustrin som råvara.

  432. Det får ruttna i slutna behållare.
    Ni ser en skymt av dem där.

  433. Det är spännande möjligheter, som
    också kan utläsas i det här citatet-

  434. -av Biokrafts VD.

  435. Ja, biogas finns...redan i Sundsvall
    och Östersund. Vi gör det av rötslam.

  436. I Biogas Mellannorrlands anläggning
    är det tänkt att hushållsavfall-

  437. -från Sundsvall, Östersund
    och Hudiksvall ska bli biogas.

  438. Vi har sökt Klimatkliv-medel för det.

  439. Sen är vi på väg
    att gå från bil till buss.

  440. I Östersund startar
    ett elbussprojekt-

  441. -och de första elbussarna
    är i gång till Lucia.

  442. Scanias elbussar och ABB:s ladd-
    stationer med "opportunity charging".

  443. Vi tycker att den är cool. I
    Sundsvall planerar man att sätta upp-

  444. -50 kilowatts...laddstationer
    för bilar.

  445. Jag vill säga att vi "benchmarkar"
    oss en hel del, men det är tufft-

  446. -speciellt på elsidan.

  447. Laddstationer är ingen
    större skillnad, men laddbara bilar-

  448. -är som när man tävlar i skidor.
    Norge vinner alltid.

  449. Här ser man vad styrmedel
    och tydliga mål betyder.

  450. Det är positivt att det
    har gått snabbt på norska sidan.

  451. Det kan det göra i Sverige också,
    om vi vässar upp oss. Vi får nog...

  452. Vi får börja avrunda. Men vi höjer
    blicken ännu högre, mot flygplanen.

  453. Vi arrangerar ett seminarium om Green
    Flyway i höst. Det blir spännande.

  454. Och samdistribution
    måste vi jobba mer med.

  455. -Vi har gjort lite förstudier.
    -Ja. Tack så mycket.

  456. Imponerande mycket
    ni har åstadkommit.

  457. Nu har det blivit
    ett långsiktigt samarbete.

  458. Hur lyckas man gå från projekt
    till kontinuerligt arbete?

  459. Jag tror det beror på kommunalråden.

  460. De här kommunerna har det gemensamt
    att de har så stora områden.

  461. Det långsiktiga samarbetet
    utgör grunden för det här.

  462. Sen finns det intresserade företag
    och andra aktörer.

  463. -Och det är ett bra namn.
    -Tack.

  464. Vi avslutar med en liten diskussion.
    Vi har hört om tre olika projekt.

  465. Ett om samverkan mellan företag, ett
    om samverkan mellan kommuner i Skåne-

  466. -och ett gränsöverskridande.

  467. Är det så att det är på den lokala
    och regionala arenan det händer?

  468. Nu får vi reduktionsplikt
    och bonus-malus på nationell nivå-

  469. -men är det på den lokala
    och regionala arenan det händer?

  470. Kan man säga det?
    Är det rätt att säga så? Ni nickar.

  471. Ja, för regionalt
    är det lättare att nätverka.

  472. Det är svårare på nationell
    eller internationell basis.

  473. Så det är naturligt
    att det startar där.

  474. Men vi är ju nationella företag,
    så vi ser gärna-

  475. -att det poppar upp på många ställen.
    Då kan vi nätverka mellan nätverken.

  476. Kommer ni att sprida
    det här arbetssättet nationellt?

  477. En förutsättning är ju att det blir
    verkliga projekt. De skapas lokalt-

  478. -för förutsättningarna finns där. Då
    ser man att man kan lära av varandra.

  479. Får man tillräckligt stöd
    från nationell nivå?

  480. Skulle ni önska mer stöd
    på olika sätt?

  481. Allt från policyer, lagar och regler
    till ekonomiskt stöd, och så vidare.

  482. Självklart önskar vi mer stöd.
    Det är ett vakuum på svenska sidan.

  483. Det blir väldigt tydligt
    när man jämför med norska sidan-

  484. -där man både har mål, strategier
    och en massa styrmedel.

  485. Men det är lite proppen ur nu,
    i och med Miljömålsberedningen-

  486. -och implementeringen.
    Så vi har gott hopp om framtiden.

  487. Håller ni med om att nåt håller på
    att hända? Har proppen gått ur?

  488. Det låter mycket mer om det nu
    än tidigare, så jag hoppas det.

  489. En reflektion kring det lokala kontra
    det nationella. Vi har upplevt...

  490. I Skåne och Västra Götaland,
    har biogasen en särställning.

  491. Att göra nationella styrmedel
    som tillåter lokala lösningar.

  492. Det ser väldigt olika ut i landet.

  493. Där finns en liten nöt att knäcka.

  494. Eftersom det är kunden som säljer
    transporter, så är det kundstyrt.

  495. För tre år sen hade jag inget krav
    från nån kund på 100% fossilfritt.

  496. I dag blir det allt vanligare,
    och då löser vi det tillsammans.

  497. Sen är det viktigt med mångfald
    bland bränlesorterna.

  498. Man måste hantera alla.

  499. Spännande att det efterfrågas
    av kunderna. Hur vanligt är det?

  500. -Hur vanlig är efterfrågan på...?
    -Den är hundraprocentig.

  501. Vid alla kundförfrågningar
    finns det med.

  502. Att man kräver 100% fossilfritt är
    mer ovanligt. Det är ett tufft mål.

  503. Okej. Ställer ni såna krav?

  504. Det är inte ett tufft mål. Som
    beställare kan man ställa det kravet.

  505. Samtidigt är det viktigt
    att också tillhandahålla...

  506. Vi ställer krav,
    men tillhandahåller också lösningar.

  507. Det är ingen idé att ställa krav
    som transportörerna inte kan möta.

  508. Vid transport med samma bil varje dag
    för samma företag, är det inte svårt.

  509. Men om vi inte vet vilket fordon som
    ska köra, beroende på kundens volym-

  510. -då är det svårare
    att garantera den sista delen.

  511. Nu när näringslivet kommer in,
    vilken roll kommer det att spela-

  512. -i omställningen till
    ett fossilfritt transportsystem?

  513. Jag tror absolut
    att det är jätteväsentligt.

  514. Det är en stor möjlighet för vår
    region. Vi kan producera bränslen-

  515. -och vi har jättemycket el.
    Så näringslivet är viktigt.

  516. Hur ser det ut i Norge, Jøran? Är
    näringslivet långt framme där också?

  517. Ja, det börjar ju hända saker
    när det gäller LBG.

  518. Det bildas fler och fler grupper
    inom näringslivet med olika teman.

  519. Jag har en kommentar
    till det du sa om styrmedel.

  520. För elektromobiliteten har det varit
    centralt med avgiftspolitiska styrmedel-

  521. -som verkar parallellt
    med lokala styrmedel.

  522. Vi har inte haft
    såna styrmedel i Sverige.

  523. Bonus-malus kanske kan gå
    i den riktningen.

  524. Jag tänkte gå över till samverkan,
    som är poängen med den här sessionen.

  525. När ni lyssnade på varandra, kände ni
    igen nåt? Jag kände igen rätt mycket.

  526. Det är likartat
    i alla de här tre projekten.

  527. Var det nåt ni tänkte
    att det där kunde ni göra?

  528. Jag gillade fossildinosaurien.
    Den snor vi!

  529. -Ja, gör det. Absolut.
    -Vikten av bra kommunikation.

  530. När ni ser på det här,
    vad är egentligen...?

  531. För era respektive projekt,
    vad är det viktigaste med samverkan?

  532. Nån som har känt vad det viktigaste
    är för att få det att funka?

  533. Samverkan är ett ord som vi hör
    i mängder av sammanhang.

  534. Men vi lyckas inte åstadkomma
    nånting. Vad är tricket? Anne?

  535. Jag tror att det är viktigt
    att man är engagerad och vill-

  536. -och att de andra också vill.
    Att det finns en vilja.

  537. Jag tänker på attityder, att man
    vill dela med sig av det man har.

  538. I stället för återhållsamhet
    eller ovilja att visa misslyckanden-

  539. -kan man vara öppen med vad
    man har testat och vad som fungerar.

  540. -Attityden hos de som är med.
    -Öppenhet är viktigt.

  541. -Att man bjuder på sig själv.
    -O, ja.

  542. Det är engagemang
    och en vilja till förändring.

  543. Engagemang, öppenhet...
    - Vad ser ni från norsk horisont?

  544. Det är samma, men även att utnyttja
    den kapacitet vi redan har...

  545. Dra nytta av det som finns i det här
    nätverket. Hur får man fram det?

  546. Om man lyckas skapa ett nätverk,
    så har folk god kunskap om nånting.

  547. Hur får ni fram det?

  548. I Östgötautmaningen
    har vi haft en väldigt bra arena-

  549. -som vår projektledare har skapat.

  550. Man känner sig som en gäst,
    men efter ett tag kokar det i rummet.

  551. Så att få till själva arenan
    är en väldigt viktig fråga.

  552. Var det inget som skilde er åt?

  553. Det är fler likheter. Samverkan
    ser ut ungefär på samma sätt.

  554. Kan man dra den slutsatsen? Öppenhet,
    engagemang... Jätteviktiga frågor.

  555. Att dra nytta av den kompetens
    som finns i nätverket.

  556. 2030... Målet i Skåne är 2020.
    Det blir tufft naturligtvis.

  557. Men 2030, då? Om ni funderar på det,
    vad är det viktigaste som måste ske?

  558. Sett utifrån era olika projekt.

  559. Vad är det viktigaste för ett fossil-
    fritt transportsystem till 2030?

  560. Reduktionsplikten och långsiktiga
    villkor även efter 2020.

  561. -Det är oerhört viktigt.
    -Reduktionsplikten. - Desirée?

  562. Vi säger det alltid, men lång-
    siktighet i politiken är avgörande.

  563. Att vi får stabilitet
    i det här frågorna?

  564. Det är en oro i allt man satsar på,
    att man inte vet hur det blir.

  565. Jag håller med.
    Långsiktiga, jämförbara villkor.

  566. Långsiktiga villkor.
    Men hinner vi till 2030?

  567. Man kan verkligen känna en oro för
    det. Det tar tid med såna här saker.

  568. -Det gäller att sätta i gång.
    -Finns motsvarande mål i Norge?

  569. Finns det liknande mål att vara
    fossilfria 2030 eller nåt annat år?

  570. Det gör det på transportområdet
    i Norge också. Absolut.

  571. Så även om vi har lyckats med elektro-
    mobilitet och kommit snabbt i gång-

  572. -så är det mycket att göra
    i Norge också.

  573. -Desirée?
    -Jag kanske låter naiv.

  574. Men om man tittar på solens och
    vindens utveckling, särskilt solens-

  575. -så har prisutvecklingen för
    solceller gått fortare än man trodde.

  576. Det är min förhoppning att
    det går fortare än vi tror själva.

  577. Jag klamrar mig fast vid det.

  578. Tror ni andra också att proppen
    har gått ur? Att det går snabbare?

  579. Det var hoppfullt, det ni framförde.
    Budskapet att man ska börja nu.

  580. Det är oerhört viktigt.

  581. Ni har visat i era projekt att det
    finns saker att göra. "Just do it!"

  582. -Verkligen!
    -Sätt i gång. Precis.

  583. Det finns ingen anledning att vänta.
    Vi kan börja med mycket redan i dag.

  584. Det är ett bra slutord.
    Tack ska ni ha, allihop.

  585. Textning: Louise Hjort
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lokala hållbarhetsmål i transportsektorn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan man arbeta med lokala och regionala hållbarhetsmål på ett effektivt sätt? Den röda tråden är samverkan - mellan företag, mellan kommuner och över landgränser. Efter inledande föreläsningar följer ett gemensamt samtal. Medverkande: Bengt Lagerman, vd Returpack, Henrik Åkerström, vd Alltransport, Desirée Grahn, tf chef Energikontoret Skåne, Anne Sörensson, projektledare Grön trafik i Östersund, och Jøran Solli, rådgivare miljöenheten i Trondheims kommun. Moderator: Christer Ljungberg. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Hållbar utveckling, Miljöfrågor, Miljöpolitik, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ekotransport 2030

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Ett storföretags resa mot fossiloberoende transporter

Scanias vd Henrik Henriksson berättar om hur företaget arbetar med miljömässigt hållbara drivmedel och hur deras plan ser ut för att nå hållbarhetsmålen. Lastbilarna i Europa är i genomsnitt bara lastade till 60 procent, och biobränslen skulle kunna användas i större utsträckning. Vad har uppnåtts och vad är utmaningarna, både för Scania och för transportsektorn i stort? Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Hur långt har Sverige kommit på vägen till fossiloberoende?

När man diskuterar hållbarhet och miljö hör man ofta antingen hjärtevärmande exempel eller katastrofscenarior, och det blir en hel del tyckande. Per Östborn är indikatorsansvarig på 2030-sekretariatet och vill komma bort från tyckandet. Här redogör han för det han själv kallar "torra statistiska fakta", som hjälper oss att ta reda på hur det verkligen ligger till med miljön och hållbarhetsmålen. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Vad behövs för att få transportsektorn fossilfri?

Ledande aktörer inom transportbranschen diskuterar behovet av styrmedel och utvecklad samhällsplanering för en fossilfri transportsektor. Medverkande: Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige, Ulf Svahn, vd Svenska Petroleum- och biodrivmedelsinstitutet, Mia Nordström, policy advisor Vattenfall, Björn Westerberg, vd Tågoperatörerna, och Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandet. Moderatorer: Åsa Julin och Jakob Lagercrantz. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Kollektivtrafik 2.0

En väg att nå uppsatta hållbarhetsmål är att kollektivtrafiken ökar och att privatbilismen minskar. Men än har det inte skett. Ett panelsamtal om hur kollektivtrafiken kan göras mer attraktiv. Medverkande: Lars Backström, vd Västtrafik, Martin Hedevåg, Sverigechef Uber, Karolina Isaksson, forskningsledare VTI, och Mikael Kilter, vd Move About. Moderatorer: Åsa Julin och Jakob Lagercrantz. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Kaliforniens arbete för fossiloberoende transporter

Kalifornien ligger i framkant i världen när det gäller tuffa lagar, regelverk och innovationer för en fossiloberoende transportsektor. Alberto Ayala från California Air Resources Board berättar här om delstatens arbete. Kan Sverige lära något av Kalifornien, och kan Kalifornien lära sig något av Sverige? Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Bokslut dieselgate

När staten Kalifornien upptäckte att Volkswagens dieselbilar inte höll vad företaget lovade resulterade det i en rättsprocess och den högsta förlikningen som dittills skådats kopplat till brott mot miljölagar. Nu har EU infört nya testprogram och bilföretaget gjort stora förändringar. Här delar tre huvudaktörer med sig av sina erfarenheter. Medverkande: Katarina Areskoug Mascarenhas, chef EU-representationen i Sverige, Alberto Ayala, California Air Resources Board, och Sten Forsberg, märkeschef Volkswagen personbilar. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Lokala hållbarhetsmål i transportsektorn

Hur kan man arbeta med lokala och regionala hållbarhetsmål på ett effektivt sätt? Den röda tråden är samverkan - mellan företag, mellan kommuner och över landgränser. Efter inledande föreläsningar följer ett gemensamt samtal. Medverkande: Bengt Lagerman, vd Returpack, Henrik Åkerström, vd Alltransport, Desirée Grahn, tf chef Energikontoret Skåne, Anne Sörensson, projektledare Grön trafik i Östersund, och Jøran Solli, rådgivare miljöenheten i Trondheims kommun. Moderator: Christer Ljungberg. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Storstadskampen om hållbarhetsmålen

Beslutsfattare från Malmö, Göteborg och Stockholm beskriver sina strategier kopplade till 2030-målet. Vilken storstad visar vägen? Vem vinner storstadskampen om hållbarhetsmålen? Medverkande beslutsfattare: Daniel Helldén (MP), trafikborgarråd Stockholm, Emmali Jansson (MP), ordförande byggnadsnämnden Göteborg, och Carina Svensson (S), ordförande miljönämnden Malmö. Per Östborn från 2030-sekretariatet agerar notarius publicus och ser till att det inte presenteras några påhitt. Moderator: Åsa Julin. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Trafikslaget om biodrivmedel

Var gör den begränsade mängden biobränslen mest nytta: inom flyget, sjöfarten, tunga vägtransporter eller i bilarna? Trafikslagens företrädare gör upp genom varsin pitch. Medverkande: Maria Fiskerud, vd Fly Green Fund, representerar flyget. Fredrik Larsson, miljöansvarig Föreningen Svensk sjöfart, representerar sjöfarten. Tove Winiger, politiskt ansvarig Åkeriföretagen, representerar den tunga trafiken. Carl-Erik Stjernvall, tekniker Motormännen, representerar bilarna. Moderator: Jakob Lagercrantz. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Fjorton skäl för hållbara transporter

Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet, tar oss med på en resa över flera tidszoner och från öst till väst. Hur går arbetet med att nå en hållbar och mer miljövänlig transportsektor? Med exempel från hela världen får vi många, många fler argument för att jobba med hållbara transporter. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Konsten att konsumera rätt

Hur påverkar egentligen vår konsumtion klimatet? Och hur mäter vi detta? Hanna Brolinson och Joanna Dickinson, båda klimathandläggare Naturvårdsverket, diskuterar här styrmedel för minskat bilresande, hur man ska bygga för att det ska vara nära till service samt rep-avdrag och miljömärkning på pensionssparande. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Sopor - en miljöbov och resurs

Bara i Peking kastas varje dag 11 000 ton matrester. Men allt hamnar inte på soptipparna - en del av avfallet omvandlas till gödningsmedel och biogas. Det svenska företaget Purac bygger biogasanläggningar i flera kinesiska storstäder.

Fråga oss