Titta

UR Samtiden - Ekotransport 2030

UR Samtiden - Ekotransport 2030

Om UR Samtiden - Ekotransport 2030

Föreläsningar och samtal om framtidens hållbara transporter, med fokus på 2030-målet. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Till första programmet

UR Samtiden - Ekotransport 2030 : Trafikslaget om biodrivmedelDela
  1. För att alla
    ska kunna dra sitt strå till stacken-

  2. -är det viktigaste
    att de får tillgång-

  3. -till den här typen av tillgängliga
    och kostnadseffektiva drivmedel-

  4. -som de här
    biobaserade drivmedlen utgör.

  5. Hur mycket bränsle gör vi av med
    i Sverige? Jo, nio miljoner kubik.

  6. Det är så här mycket i läskbackar.

  7. Ungefär sex av de här är diesel.
    Resten är i princip bensin.

  8. Den här delen - 20 procent -
    är biodrivmedel.

  9. Vi är bäst i världen på biodrivmedel.
    Det är de här två backarna.

  10. Vi är duktigast
    i världen på biodrivmedel.

  11. Vi har en ganska
    ordentlig förbrukning av bränsle.

  12. Om vi ska nå 2030-målet
    ska vi i princip...

  13. Får jag med mig rätt antal?

  14. Vi ska i princip halvera det här.

  15. Det blev kvar en back.

  16. Det blir kvar lite
    flyg- och fartygsbränsle och annat.

  17. Vi ska i princip halvera.

  18. Det här ska finnas kvar 2030.

  19. Då ska det inte vara
    de här som är biobränsle-

  20. -utan 60 procent av energin inom
    transport ska vara biobaserad.

  21. 20 procent från el
    och så lite fossil på toppen.

  22. Det här
    kommer vi inte att prata om i dag.

  23. Besparingen
    är en av våra största utmaningar.

  24. Vi kommer att ha ökade transporter-

  25. -men vi ska göra av med
    mycket mindre energi.

  26. Det mesta här kommer att
    vara biodrivmedel. Vem av er...

  27. ...ska få lov att förfoga över den?

  28. Det ska ni nu
    pitcha under ett par minuter.

  29. Vi börjar med flyget: Maria Fiskerud.

  30. Jag tänkte fråga er:

  31. Hur många
    skulle vilja flyga mer hållbart?

  32. Vad bra. Ni kan gå in på
    flygreenfund.se när ni kommer hem-

  33. -för det går att göra redan i dag.

  34. Jag har tre argument
    för bioflygbränslet-

  35. -och en dröm
    som jag vill dela med er här i dag.

  36. Men först tänkte jag ta
    det mer kortsiktiga-

  37. -och kortsiktigt handlar det om HVO.

  38. För HVO är det enda i stapeln-

  39. -som vi kan använda
    av biobränslet till flyget.

  40. För det går
    att förädla vidare till Jet A1.

  41. Vi behöver ungefär hälften av det HVO
    som vi använder i Sverige i dag.

  42. Då skulle vi täcka
    hela inrikesflyget redan nu.

  43. Det är 2,2 megawattimmar -
    mer behövs inte.

  44. För jag tror
    att vi vill fortsätta resa-

  45. -även om vi kanske kommer finna andra
    lösningar privat och i arbetslivet.

  46. Jag har min bror och brorsdotter
    i USA och vi pratar via nätet-

  47. -men ibland vill jag hälsa på dem.

  48. Flygplansmotorer
    är mer effektiva i dag.

  49. De drar 0,3 liter per passagerare,
    så ungefär som bilar.

  50. Det kommer elflyg.
    Förra veckan kom ett pressmeddelande-

  51. -om att inom tio år kan vi
    flyga med el på kortare sträckor.

  52. Om vi ser långsiktigt
    behöver vi ta hjälp av skogen.

  53. Vi behöver använda spånen, grenarna
    och topparna, som i dag lämnas kvar.

  54. Vi behöver göra biobränsle av det.

  55. Då blir det bränsle även
    till de andra transportslagen-

  56. -och även biokemikalier
    som vi kan använda-

  57. -för att få
    kemikaliebranschen mer hållbar.

  58. Sist men inte minst-

  59. -är det viktigt
    att vi använder bioflygbränsle.

  60. Det är en ny marknad, och vi kan visa
    att vi vill vara med och förändra-

  61. -inte bara i Sverige och Norden
    utan även ute i världen.

  62. Vi kan gå före
    och visa att det är möjligt.

  63. Vi kan ta fram tekniker så att
    vi kan använda regionala råvaror...

  64. -...för regional produktion.
    -Tack så mycket.

  65. -Tiden är ute.
    -Jag får ta drömmen sen.

  66. Ni får prata om drömmen i pausen.

  67. Fredrik Larsson, sjöfarten.

  68. Tack. Jag blev aldrig försäljare
    - jag är mer pragmatisk-

  69. -men jag kanske kan få hjälp av er
    huruvida sjöfarten ska ställa om.

  70. Vi kanske kan få
    några öl i den här backen.

  71. Sjöfartens utmaning är främst att vi
    agerar på en internationell marknad.

  72. Sjöfartens
    energianvändning internationellt-

  73. -uppgår till 270 miljoner
    ton olja per år.

  74. -Så vi håller oss inrikes.
    -Precis...

  75. ...och utmaningen blir därmed
    något lättare att förhålla sig till.

  76. Ännu lättare blir det att sjöfartens
    del av inrikestransporter i Sverige-

  77. -är ungefär 3-4 procent,
    vilket är försvinnande lite.

  78. Det är beaktningsvärt lite eftersom
    Sverige har EU:s längsta kust.

  79. Vi har ett femtiotal hamnar-

  80. -som omhändertar 80-90 procent
    av den svenska importen och exporten-

  81. -men endast 3-4 procent
    av inrikestransporter.

  82. Det är svårt att få tag på statistik
    om hur mycket energi-

  83. -som inrikestransporter
    använder inom sjöfarten.

  84. Den jag har hittat
    säger runt 80 000 ton-

  85. -vilket är lite jämfört
    med den internationella delen-

  86. -så kanske några över kan vi använda.

  87. Man måste samtidigt
    titta på den globala marknaden.

  88. Det kommer en ny internationell
    standard för fartygsbränsle-

  89. -och där tillåts 7 procents FAME.

  90. Det är 18 miljoner ton
    som försvinner ut internationellt.

  91. Det kanske blir svårare här hemma
    att hitta FAME:n.

  92. Därför tittar vi på andra alternativ,
    som batterier och väte.

  93. Men nånstans
    måste vi ha biobränsle och gas-

  94. -därför sjöfarten
    ställer om mycket till gas.

  95. Om vi skakar ölen så att det blir
    tryck i dem kanske vi kan få gas.

  96. Med det hoppas jag att några procent
    av biomassan kan gå till sjöfarten.

  97. Och kanske lite mer än 80 000 ton,
    för då kan vi öka andelen sjöfart-

  98. -vilket är i linje
    med regeringens ambition.

  99. -Tack.
    -Tack.

  100. Då går vi över på tunga trafiken.
    Tove?

  101. Tack. - Du sa 3-4 procent, ungefär.

  102. Lastbilarna tar 86 procent av allt
    gods som transporteras i Sverige-

  103. -och det blir
    större mängder i framtiden-

  104. -för Sverige är
    ett exporterande land.

  105. Om vi tar alla de här
    räcker inte det.

  106. Vi kan inte ta allt biodrivmedel
    Sverige har - vi behöver mer än så.

  107. Därför är det
    flera olika lösningar som går ihop.

  108. 2030 kommer vi ha
    en mycket mer varierad åkerinäring.

  109. Vi kör nu på 97,5 procent diesel.

  110. Lite förnybart i det,
    men vi är extremt dieselberoende.

  111. Det behöver vi bryta.

  112. Vi kanske vill ha en del av biogasen
    och se över var den används bäst.

  113. Kanske inte mitt i städerna,
    men på andra sträckor.

  114. Vi kan se el på lätta
    distributionsbilar i innerstaden.

  115. Vi kan se elvägen
    mellan hamnen och fabriken-

  116. -och på sträckor där det går
    mycket gods fram och tillbaka.

  117. Vi behöver längre fordon,
    kanske främst i skogen-

  118. -där det är oregelbundna transporter.

  119. Vi behöver fossilfria alternativ
    för betong och grus-

  120. -som ska transporteras
    när vi bygger bostäder i framtiden.

  121. Så vi behöver ha biodrivmedel-

  122. -men vi behöver tänka
    bredare och effektivisera.

  123. Det handlar om ett delat ansvar, för
    vi kör inte för att det är roligt-

  124. -utan för
    att uppfylla en samhällsnytta.

  125. Så industrin
    måste effektivera sina transporter.

  126. -Behöver vi köra fram och tillbaka?
    -Tack.

  127. Carl-Erik Stjernvall, Motormännen.
    Du representerar ju konsumenter.

  128. Du är inte en bransch på det sättet-

  129. -men du är
    i nära kontakt med marknaden.

  130. Det stämmer.
    Det är spännande att få vara här-

  131. -och få prata om den stora gruppen,
    konsumenterna.

  132. Det jag tänkte diskutera för att
    lägga beslag på en del av de här...

  133. Jag tänkte att jag
    skulle få biogasen, men okej...

  134. Jag tänkte prata om
    det som du var inne på-

  135. -och som du
    exemplifierade med matresterna.

  136. Var det nån som hällde i resterna i
    backarna? Jag åt också upp allt.

  137. Du sa då att alla
    måste få möjlighet att göra nånting-

  138. -och det finns inte möjlighet
    för alla Sveriges bilister-

  139. -framför allt utanför storstäderna-

  140. -att köpa de senaste teknikerna,
    som laddhybrider och elbilar.

  141. Så för att alla
    ska kunna dra sitt strå till stacken-

  142. -är det viktigaste
    att de får tillgång-

  143. -till den här typen av tillgängliga
    och kostnadseffektiva drivmedel-

  144. -som de här
    biobaserade drivmedlen utgör.

  145. Det är mitt främsta skäl till att
    bilisterna ska få en del av kakan.

  146. Transporter kan man lösa på
    alla möjliga sätt i övrigt.

  147. Persontransport är det
    som privatbilismen handlar om-

  148. -men vi har en aktör som jag saknar,
    och det är järnvägstransporter.

  149. Jag tror man kan flytta
    en del gods till järnvägen.

  150. För många bor inte
    i landets tre största städer-

  151. -och kan inte dra nytta av de här
    fantastiska initiativen som vi sett.

  152. Och för dem
    är det här den enda möjligheten.

  153. Tack så mycket.

  154. Jag släpper inte de här bränsle-
    backarna förrän publiken har röstat.

  155. Ni såg
    att jag tog bort en stor mängd.

  156. Vi ska ha fortsatt tillväxt.
    Vi kommer ha mer transporter-

  157. -men ska göra av med
    mindre energi i transportsektorn.

  158. De 20 procenten biobränsle
    blir med samma mängd 40-

  159. -om vi använder hälften så mycket
    energi. Så det går åt rätt håll-

  160. -men klarar ni effektiviseringen?

  161. Vad händer på bilarna, Carl-Erik?

  162. Kommer bilarna
    bli så mycket effektivare?

  163. Redan i dag ligger de...

  164. Jag tänkte faktiskt ta upp det.

  165. Jag är väl nästan
    den enda här som kan säga-

  166. -att med tanke på att trafikarbetet
    för bilisterna har ökat-

  167. -så har energimängden minskat sam-
    tidigt som mängden trafik har ökat.

  168. Det är jag osäker på om mina kollegor
    på scenen har möjlighet att säga.

  169. -De ska få svara. Fortsätter det?
    -Förhoppningsvis.

  170. Hur stor är potentialen?
    Den finns för förbränningsmotorer-

  171. -men sen har vi elfordon, som själv-
    klart leder till effektivisering.

  172. En intressant fråga är beteendet.

  173. Det gäller för bilisterna
    att anpassa sig-

  174. -men det är också viktigt
    att teknikutvecklingen fortsätter.

  175. Maria,
    du sa att flygets nya motorer är...

  176. Jämfört med en äldre motor
    drar de 50 procent mindre.

  177. Du sa 3 liter per passagerare och km.

  178. -0,3.
    -0,3 per passagerare och kilometer.

  179. Hur mycket potential finns kvar?

  180. Det blir nog
    mer effektiva motorer framöver-

  181. -och det kan bli lättare material.

  182. Man tittar på grönare inkörningar
    och rakare flygningar.

  183. Men det en ser är att den stora delen
    handlar om bioflygbränsle.

  184. 50 procent är en bra början, men de
    kanske väntar för länge med att byta.

  185. Det finns mycket
    att göra på tunga motorer, antar jag-

  186. -för man har inte haft
    ett CO2-fokus de senaste åren.

  187. Men du och Carl-Erik
    pratar om beteende-

  188. -och att få med industrin.

  189. Vad har man för potential
    om man tar in alla delarna?

  190. Vi måste ha vårt gods, soporna måste
    ut. Vad är potentialen till 2030?

  191. Vi har svårt att säga exakt
    hur stor potentialen blir-

  192. -och om vi kommer
    att klara 2030-målet.

  193. Vi tror det,
    och än så länge ser det bra ut-

  194. -men det hänger ihop
    med finansiella och politiska beslut-

  195. -från politiker och transportköpare.
    Hur väljer man att prioritera?

  196. Så potentialen är stor.

  197. Man kan ta
    det här med högkapacitetsfordon.

  198. Vi säger ofta att vi
    behöver längre och tyngre fordon.

  199. Det är 20 procents reducering
    i utsläppen bara där.

  200. Så många saker spelar in.

  201. Och vi är som sjöfarten
    en internationell näring.

  202. En femtedel av trafikarbetet
    i Sverige är utländska åkerier.

  203. -Dem styr inte Sverige över.
    -Du lägger bollen på köparna.

  204. Nej, men vi måste tänka ihop.

  205. Du bjuder in till
    ett samtal med transportköparna.

  206. Hur kan vi effektivisera resorna?

  207. Det ligger i ett åkeris intresse
    att minska förbrukningen-

  208. -för det
    är mycket pengar i drivmedel.

  209. Så ju smartare föraren kör-

  210. -desto större vinster
    finns det i det.

  211. Fredrik, fartyg...

  212. Vi har hört om fartyg
    som minskar förbrukningen-

  213. -med 20 procent
    på skrovform och större propeller.

  214. Vad är potentialen om man fick
    ett snabbare ombyte av fartyg?

  215. Man kan absolut
    göra fartygen mer energieffektiva.

  216. Det är nåt som varje rederi
    har jobbat med väldigt länge.

  217. Den enskilt största kostnaden
    med ett fartyg är bränslet.

  218. Varje sparad droppe
    är en sparad krona.

  219. Om man slog ihop
    alla tillgängliga tekniker-

  220. -skulle man teoretiskt sett generera
    bränsle, men vissa tar ut varandra.

  221. Men optimalt skulle man med dagens
    teknik komma ner i 40 procent.

  222. Men det handlar om finansiella
    instrument. Det är där skon klämmer:

  223. Hur ska man finansiera lösningarna?
    Det är kanske det största problemet.

  224. Farten har ni inte pratar om, men
    det gäller flyget, tunga transporter-

  225. -för lätta fordon och fartyg:
    Farten drar mycket.

  226. Ska du upp i 27 knop till Gotland-

  227. -gör du av med all biogas på ön
    på en och en halv månad.

  228. Kan man sänka
    godstransporter med tio km/h?

  229. Kan kunder och leverantörer
    komma överens om det?

  230. Säkert, men framför allt kan man
    tala om just in time-leveranser.

  231. Varför måste man ha
    sin leverans 17.00 på torsdag?

  232. Om du kan tänka dig
    ett bredare spann, givet att...

  233. ...du slipper sitta hemma hela dagen,
    kan man effektivisera mycket.

  234. Det handlar om
    ett helt logistikflöde.

  235. Om en person behöver ha godset
    en exakt tidpunkt-

  236. -är det
    en viktig utsläppsdrivande faktor.

  237. Kan flyget flyga långsammare på korta
    sträckor och så minska utsläppen?

  238. "Slow steaming" säger man för fartyg.
    "Slow flying" för flygplan?

  239. Nu tittar jag ut bland mina vänner,
    för det kan jag inte svara på.

  240. Ni har gjort mycket med
    gröna avgångar och landningar.

  241. Man stänger i princip av motorerna
    när man är uppe i luften-

  242. -och så faller man ner
    och startar innan man landar.

  243. Jag ska inte överdriva för mycket.

  244. Okej...

  245. Om ni nu med en mening...
    "Kan nån kan Canon".

  246. Varför ska bilen ha
    biobränslena framöver?

  247. Bilisterna har köpt in sig på
    de senaste teknikerna successivt-

  248. -så vi har redan gjort omställningen.

  249. Så kom med bränslet så kör vi på det.

  250. -Fredrik, fartygen?
    -Fartygen behöver biogas...

  251. ...för att klara omställningen där
    man inte hittar nåt alternativt...

  252. ...som ute på haven.

  253. -Tunga trafiken?
    -Lastbilen är en samhällsnytta.

  254. -Flyget?
    -Det är biobränsle vi behöver.

  255. Vi har få alternativ
    till flytande bränsle.

  256. Det kanske går med el framöver, men
    framför allt behövs flytande bränsle.

  257. Ni lyckades med era oneliners.

  258. Om vi nu tar fram
    mentometerfrågan...

  259. ...så ska vi se...

  260. Var ska bränslet användas?
    Är det den gamla röstningen?

  261. Ni går in på menti.com
    och använder koden 31 25 88.

  262. Ni har börjat,
    eller är det de gamla resultaten?

  263. Fortsätt. Det är höga staplar
    även om få röstar.

  264. 28 har röstat. Var ska
    man använda det hållbara bränslet?

  265. Ska den tunga trafiken få det? Är
    det flyget, sjöfarten eller bilarna?

  266. Det är inte många bilister här i dag.

  267. Vi avvaktar så att vi inte styr
    resultatet förrän vi når hundra.

  268. Där närmar vi oss hundra, och vi har
    en vinnare som får backarna. Nej.

  269. Det är inte lätt att hitta backar
    i dag, men de hittade ett antal.

  270. Varför landade det hos dig?
    Var det din oneliner?

  271. Na, det kan man ju hoppas,
    men det handlar nog snarare om...

  272. Ja, budskapet är det:
    Vi ser vilken funktion lastbilar har.

  273. Jag säger inte att ni inte behövs,
    för gods behöver tas hit på fartyg.

  274. Det skulle ta otroligt mycket plats
    på vägarna om inte flyget fanns.

  275. Och bilismen fyller sin funktion.

  276. Så vi ser varför det behövs,
    och vi har ganska långt kvar.

  277. Ni är
    lika ödmjuka och generösa allihop.

  278. Du kom på god tvåa och avsaknaden
    av alternativ var ett bra argument.

  279. Vad ska ni göra, liksom?

  280. Har du nån kommentar annars?

  281. Om trehundra bilar
    går över från HVO till el-

  282. -så att elen är på backen,
    då flyger vi fossilfritt i Sverige.

  283. Om jag hoppar till bilarna kan
    el, vätgas och gas vara en lösning.

  284. Elen kanske inte automatiskt
    räknas in i flytande biobränsle.

  285. Det är inte lösningen för alla.
    Det är väl där skon klämmer.

  286. Om man ska klara av en omställning
    måste alla få möjlighet.

  287. Mer överflyttning till sjöfart för
    att sätta press på utvecklingen.

  288. Vi är redan uppe i två av fem backar
    biobränsle i Sverige.

  289. Det finns ju,
    och vi leder utvecklingen.

  290. Det gäller att den produceras
    klimatsmart och hållbart.

  291. Vi ska öka den här delen, och vi har
    el och lite fossil kvar även 2030.

  292. Du får inte ta med dig backarna,
    för de ska tillbaka.

  293. Tack ska ni ha.

  294. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Trafikslaget om biodrivmedel

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Var gör den begränsade mängden biobränslen mest nytta: inom flyget, sjöfarten, tunga vägtransporter eller i bilarna? Trafikslagens företrädare gör upp genom varsin pitch. Medverkande: Maria Fiskerud, vd Fly Green Fund, representerar flyget. Fredrik Larsson, miljöansvarig Föreningen Svensk sjöfart, representerar sjöfarten. Tove Winiger, politiskt ansvarig Åkeriföretagen, representerar den tunga trafiken. Carl-Erik Stjernvall, tekniker Motormännen, representerar bilarna. Moderator: Jakob Lagercrantz. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Ämnen:
Miljö > Föroreningar och miljögifter
Ämnesord:
Biobränslen, Bränslen, Föroreningsfrågor, Kemisk industri, Kemisk teknik, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Teknik, Transporter
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ekotransport 2030

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Ett storföretags resa mot fossiloberoende transporter

Scanias vd Henrik Henriksson berättar om hur företaget arbetar med miljömässigt hållbara drivmedel och hur deras plan ser ut för att nå hållbarhetsmålen. Lastbilarna i Europa är i genomsnitt bara lastade till 60 procent, och biobränslen skulle kunna användas i större utsträckning. Vad har uppnåtts och vad är utmaningarna, både för Scania och för transportsektorn i stort? Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Hur långt har Sverige kommit på vägen till fossiloberoende?

När man diskuterar hållbarhet och miljö hör man ofta antingen hjärtevärmande exempel eller katastrofscenarior, och det blir en hel del tyckande. Per Östborn är indikatorsansvarig på 2030-sekretariatet och vill komma bort från tyckandet. Här redogör han för det han själv kallar "torra statistiska fakta", som hjälper oss att ta reda på hur det verkligen ligger till med miljön och hållbarhetsmålen. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Vad behövs för att få transportsektorn fossilfri?

Ledande aktörer inom transportbranschen diskuterar behovet av styrmedel och utvecklad samhällsplanering för en fossilfri transportsektor. Medverkande: Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige, Ulf Svahn, vd Svenska Petroleum- och biodrivmedelsinstitutet, Mia Nordström, policy advisor Vattenfall, Björn Westerberg, vd Tågoperatörerna, och Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandet. Moderatorer: Åsa Julin och Jakob Lagercrantz. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Kollektivtrafik 2.0

En väg att nå uppsatta hållbarhetsmål är att kollektivtrafiken ökar och att privatbilismen minskar. Men än har det inte skett. Ett panelsamtal om hur kollektivtrafiken kan göras mer attraktiv. Medverkande: Lars Backström, vd Västtrafik, Martin Hedevåg, Sverigechef Uber, Karolina Isaksson, forskningsledare VTI, och Mikael Kilter, vd Move About. Moderatorer: Åsa Julin och Jakob Lagercrantz. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Kaliforniens arbete för fossiloberoende transporter

Kalifornien ligger i framkant i världen när det gäller tuffa lagar, regelverk och innovationer för en fossiloberoende transportsektor. Alberto Ayala från California Air Resources Board berättar här om delstatens arbete. Kan Sverige lära något av Kalifornien, och kan Kalifornien lära sig något av Sverige? Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Bokslut dieselgate

När staten Kalifornien upptäckte att Volkswagens dieselbilar inte höll vad företaget lovade resulterade det i en rättsprocess och den högsta förlikningen som dittills skådats kopplat till brott mot miljölagar. Nu har EU infört nya testprogram och bilföretaget gjort stora förändringar. Här delar tre huvudaktörer med sig av sina erfarenheter. Medverkande: Katarina Areskoug Mascarenhas, chef EU-representationen i Sverige, Alberto Ayala, California Air Resources Board, och Sten Forsberg, märkeschef Volkswagen personbilar. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Lokala hållbarhetsmål i transportsektorn

Hur kan man arbeta med lokala och regionala hållbarhetsmål på ett effektivt sätt? Den röda tråden är samverkan - mellan företag, mellan kommuner och över landgränser. Efter inledande föreläsningar följer ett gemensamt samtal. Medverkande: Bengt Lagerman, vd Returpack, Henrik Åkerström, vd Alltransport, Desirée Grahn, tf chef Energikontoret Skåne, Anne Sörensson, projektledare Grön trafik i Östersund, och Jøran Solli, rådgivare miljöenheten i Trondheims kommun. Moderator: Christer Ljungberg. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Storstadskampen om hållbarhetsmålen

Beslutsfattare från Malmö, Göteborg och Stockholm beskriver sina strategier kopplade till 2030-målet. Vilken storstad visar vägen? Vem vinner storstadskampen om hållbarhetsmålen? Medverkande beslutsfattare: Daniel Helldén (MP), trafikborgarråd Stockholm, Emmali Jansson (MP), ordförande byggnadsnämnden Göteborg, och Carina Svensson (S), ordförande miljönämnden Malmö. Per Östborn från 2030-sekretariatet agerar notarius publicus och ser till att det inte presenteras några påhitt. Moderator: Åsa Julin. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Trafikslaget om biodrivmedel

Var gör den begränsade mängden biobränslen mest nytta: inom flyget, sjöfarten, tunga vägtransporter eller i bilarna? Trafikslagens företrädare gör upp genom varsin pitch. Medverkande: Maria Fiskerud, vd Fly Green Fund, representerar flyget. Fredrik Larsson, miljöansvarig Föreningen Svensk sjöfart, representerar sjöfarten. Tove Winiger, politiskt ansvarig Åkeriföretagen, representerar den tunga trafiken. Carl-Erik Stjernvall, tekniker Motormännen, representerar bilarna. Moderator: Jakob Lagercrantz. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Fjorton skäl för hållbara transporter

Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet, tar oss med på en resa över flera tidszoner och från öst till väst. Hur går arbetet med att nå en hållbar och mer miljövänlig transportsektor? Med exempel från hela världen får vi många, många fler argument för att jobba med hållbara transporter. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur ska vi kunna återvinna begagnade kläder?

Forskaren Tom Nilsson talar om hur konsumtionen av kläder har ökat dramatiskt under senare årtionden. Detta trots att kläder har ett högt miljöavtryck som innebär att det går åt stora mängder kemikalier, vatten, landareal och energi för att framställa. Hur ska denna trend kunna brytas och istället skapa ett kretslopp där kläderna återvinns och blir till kläder igen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Sopor - en miljöbov och resurs

Bara i Peking kastas varje dag 11 000 ton matrester. Men allt hamnar inte på soptipparna - en del av avfallet omvandlas till gödningsmedel och biogas. Det svenska företaget Purac bygger biogasanläggningar i flera kinesiska storstäder.

Fråga oss