Titta

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Om UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Forskare föreläser om astrofysikens stora frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor : Jakten på supernovorDela
  1. På en natt får vi kanske hundra saker
    åt mänskliga skannrar att granska.

  2. Våra mänskliga skannrar
    sitter i Israel eller Stockholm.

  3. Jag heter Jesper och jagar supernovor
    vid Palomar Transient Factory.

  4. I Stockholm jagar vi supernovor
    med finansiering från Wallenberg.

  5. Om ni vill veta mer
    finns ett klipp på YouTube:

  6. "An astronomical journey into space".
    Jag gillar det klippet.

  7. Vi börjar med vetenskapens historia,
    med fokus på supernovorna.

  8. Vi har hört
    att Tycho upptäckte en supernova.

  9. Han förändrade allt genom att visa
    att natthimlen kan förändras.

  10. Det gjorde han i Skåne,
    vilket är viktigt.

  11. Det fanns en ny stjärna
    i Andromedanebulosan år 1885.

  12. Somliga, inklusive Knut Lundmark,
    vid Lund-

  13. -insåg att den var ovanlig.
    Han kallade den en övre nova.

  14. Fritz Zwicky kallade den
    en supernova.

  15. Lundmark och Hubble beräknade
    avståndet till Andromedanebulosan-

  16. -och insåg att den var en galax,
    som Vintergatan.

  17. Det finns många galaxer.
    Plötsligt blev universum enormt.

  18. Vi har fortsatt att använda novor
    och supernovor för att mäta avstånd.

  19. År 1998 kunde vi på det sättet visa-

  20. -universums accelererande expansion.
    Det gav Nobelpris år 2011.

  21. Tolkningen är att universum
    till stor del består av mörk energi.

  22. Även om somliga inte bryr sig om den
    finns den.

  23. Det förändrar vår världsbild,
    med supernovors hjälp.

  24. Hur hittar vi dem?
    Jo, med detta teleskop.

  25. Vi tittade på himlen-

  26. -och tre veckor senare tittade vi på
    samma bit av himlen igen.

  27. Några andra människor satt
    vid ett större teleskop, hos ESO-

  28. -för att göra spektroskopi och se
    om de var rätt sorts supernovor.

  29. Ni ser vad viktiga supernovor är.
    Men vad är bästa sättet att jaga dem?

  30. Svaret är Palomar Transient Factory,
    eftersom vi jobbar där.

  31. Här är Palomarberget i Kalifornien.
    Flera teleskop används i jakten.

  32. Det här är det viktigaste
    och det har ni redan sett.

  33. Det är ett litet teleskop
    som Hubble och Zwicky använde-

  34. -men vi har robotiserat det
    och rustat det med en kamera.

  35. Kameran är den viktigaste delen.

  36. Vi behöver en stor kamera.
    Den kallas PTF.

  37. Supernovor är ovanliga,
    så vi måste se många stjärnor-

  38. -och många galaxer samtidigt.

  39. Den här kameran kan fånga
    en stor del av himlen.

  40. Sen krävs rejäl processorkraft.

  41. Varje minut tar vi en bild av himlen.

  42. Bilden skickas till Caltech.
    Den jämförs med tidigare bilder-

  43. -reduceras och subtraheras,
    som Avishay visade.

  44. Vi får nya punkter.
    Vissa är äkta, andra inte.

  45. Vi använder maskininlärning
    och jämför dem med variabla stjärnor.

  46. På en natt får vi kanske hundra saker
    åt mänskliga skannrar att granska.

  47. Våra mänskliga skannrar
    sitter i Israel eller Stockholm.

  48. De är postdocs och doktorander.

  49. Tidszonerna är till nytta.
    När det är natt i Palomar-

  50. -är det kontorstid här,
    så vi kan följa skeendet i realtid.

  51. Om nånting ser intressant ut
    kan vi följa upp det.

  52. Uppföljningen... Avishay nämnde
    LCO-nätverket som vi använder.

  53. Det är alltid natt nånstans
    och oftast är det molnfritt nånstans.

  54. Vi använder ofta
    Nordic Optical Telescope på La Palma-

  55. -för uppföljningen av vår forskning.
    Det behövs.

  56. Vi är ett stort gäng.

  57. Vi är många vid Fysikum
    som är intresserade av supernovor-

  58. -och min grupp
    fokuserar på massiva stjärnor-

  59. -men vi samarbetar i jakten,
    vilket är helt nödvändigt.

  60. Vi är många, vilket har en koppling
    till projektet jag nämnde i början.

  61. Ett exempel på observationer
    vi kan göra och vad vi kan lära oss.

  62. En supernova exploderade
    i den här galaxen, här nere.

  63. iPTF 13bvn. Det här är ur Christoffer
    Fremlings doktorsavhandling.

  64. Vi fick data tidigt.
    Ljuset blir starkare.

  65. Får man data tidigt kan man uppskatta
    stjärnans ursprungliga radie.

  66. Det är ett av få sätt att veta det.

  67. Ljuset blir starkare och sen svagare.

  68. Bredden på ljuskurvan berättar om
    massan hos stjärnan.

  69. Vi kan använda spektraldata.

  70. Den här linjen är syre och avslöjar
    mängden syre som producerades.

  71. Vi sätter ihop alla delar.
    Här var det en stjärna-

  72. -som var
    15 gånger mer massiv än solen.

  73. Det är inte vad folk trodde.
    De trodde det var 40 solmassor.

  74. Vi tror det var en binär stjärna-

  75. -där binären slet bort
    väte och helium från stjärnan-

  76. -innan den exploderade.

  77. Att vara tidig är viktigt,
    vilket Avishay också tryckte på.

  78. Jag ska ge ett exempel på det.
    Det är också vårt senaste fynd.

  79. Såna här kurvor gillar vi.

  80. Vi har ljusstyrka
    och antal dagar efter explosionen.

  81. Två dagar innan, ingenting.
    En dag innan, ingenting.

  82. Vid explosionen upptäcker vi den.
    Skannern är snabb-

  83. -och ringer Keckteleskopet igen
    och ber dem ta spektraldata.

  84. De gör det, så vi fick data
    sex timmar efter explosionen.

  85. Det är ett rekord.

  86. Sen får man spektroskopiska data
    av den typ Avishay pratade om-

  87. -som visar vad stjärnan gjorde
    innan den exploderade.

  88. Vi kan inte veta
    när en stjärna ska explodera-

  89. -så vi måste invänta explosioner
    och sen handla väldigt snabbt.

  90. Om ni minns det jag sa
    om supernovaprojekten-

  91. -tittade vi
    med tre veckors mellanrum.

  92. Våra fynd är ofta två veckor gamla.

  93. Nu kan vi agera inom en dag,
    ganska systematiskt.

  94. Ibland kan vi göra så här.
    Jag gillar det.

  95. Efter några timmar
    har vi en ljuskurva.

  96. Det vill vi systematisera,
    så vi hittar dem tidigt.

  97. Här är ett annat exempel,
    en supernova av typ Ia.

  98. Den ser rätt normal ut
    och hittades med ett robotteleskop.

  99. Spektroskopi visade
    att den var av typ Ia-

  100. -men nåt var fel.
    Den var för ljusstark.

  101. Vi ville följa upp det
    för att förstå vad som pågick.

  102. Då behövs bättre, större teleskop.
    Om man har goda vänner på Keck-

  103. -kan man använda adaptiv optik
    för att öka upplösningen.

  104. De här bilderna är från Keck
    respektive Hubbleteleskopet.

  105. I det här fallet är supernovan
    bakom en galax-

  106. -som skapar en gravitationslins,
    i enlighet med relativitetsteorin.

  107. Linsen förstorar supernovan
    och skapar också flera ljuskällor-

  108. -så vi ser samma supernova
    här, här, här och här.

  109. Såna är ovanliga och för att se dem
    måste man hitta många supernovor.

  110. Det är vad vi måste göra.

  111. Det finns många upptäckter att göra.
    Många är redan gjorda-

  112. -men titta på den här grafen:
    ljusstyrka mot hastighet.

  113. Vi har fyllt den här grafen
    tack vare Palomar Transient Factory-

  114. -men för nästa kamera vi har byggt
    finns ett vitt utrymme att fylla.

  115. Jag vet inte vad vi hittar.
    Det blir spännande.

  116. Kameran på Zwicky Transient Facility
    ser ni en bild på här.

  117. Här är ett diagram och ett foto.

  118. Den kommer att vara
    15 gånger snabbare än nåt vi har nu.

  119. Den monteras nu i sommar,
    tas i bruk i höst-

  120. -och ska vara fullt funktionellt
    i januari, vilket vi ser fram emot.

  121. En sak som intresserar oss-

  122. -är motsvarigheten
    till gravitationsvågor.

  123. I Stockholm har vi skapat
    ett litet nätverk-

  124. -där Stefan Rosswog
    kan modellera såna saker-

  125. -och berätta vad vi ska leta efter,
    så vi andra kan börja leta-

  126. -via Zwicky Transient Facility.

  127. Om det inte funkar
    kanske vi kan använda LSST-

  128. -som har nämnts tidigare
    och är under byggnation i Chile.

  129. Det är ett åttametersteleskop,
    alltså 10-100 gånger mer effektivt.

  130. Räcker inte det, då vet jag inte.

  131. Det är kanske nästa projekt
    vi vill söka medel för.

  132. Tack så mycket.

  133. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Jakten på supernovor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilket är det bästa sättet att jaga efter supernovor? Jesper Sollerman, professor vid Stockholms universitet, tror sig ha svaret. Här berättar han om sitt arbete med att studera exploderande stjärnor, något som involverar hundratalet människor över flera kontinenter. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Astrofysik, Astronomi, Naturvetenskap, Rymdforskning, Stjärnor, Supernovor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Trender och framtidsproblem inom astrofysiken

Finns det liv i rymden? Den frågan fascinerar många och inte minst Sir Martin Rees, professor emeritus vid universitet i Cambridge. Rees är kosmolog och rymdforskare med ett specialintresse för galaxernas formation, svarta hål och de mer spekulativa delarna av kosmologin. Här berättar han om sin forskning. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Nya sätt att förstå jorden, solen och stjärnorna

Vad kommer nästa generation astrofysiker kunna upptäcka med hjälp av ny teknologi? Den frågan ställer Bruce Elmegreen, IBM:s forskningsavdelning, som här går igenom det vi vet och det som vi ännu inte har svar på. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Framtida strukturer i planetsystem

Kan det finnas beboeliga planeter i ostabila planetsystem? Melvyn B Davies, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, visar hur de senaste decenniernas observationer har gett oss flera överraskningar. Dessa upptäckter har inneburit betydande framsteg i att förstå hur planetsystem fungerar och bildas. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Att skapa beboeliga planeter på en dator

Finns det jordlika planeter i andra solsystem? Anders Johansen, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, berättar om sitt arbete med datorsimulationer för att beräkna möjligheten för beboeliga planeter i andra solsystem än vårt. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Mot direkta studier av beboeliga exoplaneter

Kan vi hitta bevis för liv i rymden inom ett par decennier? Med ny teknologi kommer vi allt närmare att kunna studera exoplaneter genom direkta observationer, berättar Markus Janson, lektor vid institutionen för astronomi vid Stockholms universitet. Han hoppas att detta ska innebära de första reproducerbara bevisen för möjligheten till liv i vår galax. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Kemiska analyser av exoplaneters atmosfär

Vilken sannolikhet för beboelighet finns det på expoplaneter? Nikolai Piskunov, professor i astrologi vid Uppsala universitet, berättar om sitt arbete med spektroskopi för att undersöka expoplaneternas kemiska atmosfärer. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Bortom gränserna - galaxernas evolution

Kan algoritmer till fullo förstå galaxernas evolution? Marcella Carollo, professor vid institutionen för astronomi vid ETH i Zürich, Schweiz, redogör vad vi vet i dagsläget och tittar framåt mot de utmaningar som hägrar bortom gränserna. När nya datorer och teleskop producerar petabytes och kanske exabytes med data kommer vi att möta filosofiska utmaningar, säger hon. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Att förstå universum

Kan vi begränsa den mörka materian så den blir begripbar? Volker Springel, professor vid universitetet i Heidelberg, går igenom vad vi i nuläget förstår om hur strukturer bildas i kosmos. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Universum - bortom det synbara

Matthew Hayes, forskare vid Stockholms universitet, går igenom den senaste tekniken inom "low-surface brightness"-astronomin och visar på de nuvarande teleskopens begränsningar. Hayes diskuterar vilken bild av stjärnmateria och utomgalaktisk gas framtidens observationer kommer att ge oss. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Galaxernas tidiga evolution, ur ett infrarött perspektiv

Vad vet vi om den första tiden efter the big bang, och vilken roll spelar svarta hål för galaxernas evolution? Kirsten Kraiberg Knudsen, docent i astronomi vid Chalmers tekniska högskola, talar om den fundamentala utveckling som observationer i det infraröda spektrat ger oss för att förstå dessa frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Den nya Vintergatan

Hur har bilden av vår galax, Vintergatan, förändrats de senaste åren? Thomas Bensby, forskare i astronomi, berättar om ett av astrofysikens stora mål, att förstå vår egen galax, och om den vetenskapliga guldgruva de nästkommande tio-femton årens observationer kan visa sig vara. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Extremt stora teleskop

Hur bygger man ett teleskop med en huvudspegel på 39 meter i diameter? Michele Cirasuolo från The European Southern Observatory berättar om projektet på Paranalobservatoriet i Chile. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Hur solens magnetfält skapar rymdväder

Är fotosfären tråkig? Det tycker inte professor Göran Scharmer, astronom och professor i astronomi. Här berättar han om arbetet med att förstå hur solens magnetfält skapar rymdväder. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Nya möjligheter till astronomiska upptäckter

Kommer vi att kunna hitta guld i universum? Detta hoppas Avishay Gal-Yam, professor vid institutionen för astrofysik vid Wiezmann-institutet, Israel. Just nu pågår nämligen en revolution för möjligheterna att observera övergående astronomiska händelser. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Supernova 1987A - 30 år efteråt

Vad sätter igång en explosion av en stjärna, en supernova? Josefin Larsson, docent i astrofysik vid Kungliga Tekniska Högskolan, berättar om nya insikter om exploderande stjärnor. Dessa kommer av observationer från den till jorden närmst belägna explosionen: Supernova 1987A, som trettio år efteråt fortfarande ger oss nya kunskaper. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Jakten på supernovor

Vilket är det bästa sättet att jaga efter supernovor? Jesper Sollerman, professor vid Stockholms universitet, tror sig ha svaret. Här berättar han om sitt arbete med att studera exploderande stjärnor, något som involverar hundratalet människor över flera kontinenter. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Den mörka materiens partiklar - upptäckt att vänta

Kommer man kunna bevisa vad mörk materia är? Jan Conrad, professor i astropartikelfysik vid Stockholms universitet, berättar om de kommande bevis man hoppas hitta. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Så påverkas kroppen av långa rymdfärder

Ben, hjärta, ögon och muskler - allt påverkas och försämras i rymden. Astronauten Tom Marshburn berättar hur man måste träna hela tiden för att hålla sig i form som astronaut. Dessutom lär vi oss om salladsodling i rymden och ny robotforskning för att förbättra rymdpromenader. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att leka Stålmannen 24 timmar om dygnet

I rymden får man reda på hur den mänskliga kroppen fungerar både fysiskt och psykiskt. Astronauten Samantha Christoforetti berättar om sin senaste rymdresa, där hon gör experiment på sig själv för att testa blodet och de mänskliga vävnaderna. Allting samtidigt som hon flyger runt som Stålmannen 24 timmar om dygnet. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Fråga oss