Titta

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Om UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Forskare föreläser om astrofysikens stora frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor : Framtida strukturer i planetsystemDela
  1. Om solen är stor som det här äpplet
    så är närmaste stjärna 2 000 km bort.

  2. Det är mycket rymd mellan oss,
    vilket är bra.

  3. På andra platser i galaxen
    stöter stjärnor på varandra oftare.

  4. De kan skingra planetsystemen,
    och det är dåligt.

  5. Jag ska prata om planetsystem
    runt andra stjärnor än solen.

  6. Men först vill jag prata om och
    fundera lite angående vårt solsystem.

  7. Vi har tu... Ursäkta.

  8. Vi har tur.
    Vårt planetsystem är stabilt.

  9. Planeterna kretsar kring solen
    och påverkar varandras omloppsbanor-

  10. -men Jupiter kommer inte
    att skjuta i väg Saturnus-

  11. -eller skicka in jorden i solen
    eller Mars i jorden.

  12. Simuleringarna visar det,
    så det är bra.

  13. Jorden ligger i den beboeliga zonen,
    som Martin och Bruce pratade om.

  14. I den beboeliga zonen möjliggör
    temperaturen flytande vatten på ytan.

  15. Det är viktigt, och det gäller ett
    ganska litet avståndsspann från solen.

  16. Jorden är inte för blöt
    och inte för torr.

  17. Det finns inte mycket vatten på jorden.

  18. Ökar det med en tusendel
    så försvinner Nederländerna.

  19. Fördubblas det försvinner allt,
    förutom lite av Himalaya och Grönland.

  20. Som tur är har vi lagom mycket vatten.
    Annars vore vi fiskar.

  21. Vi behöver land.

  22. Ibland träffas vi av stenar och kometer.

  23. Vi tror att dinosaurierna utrotades
    av en komet som träffade jorden.

  24. Massdöd hänger ihop med
    sådana här stora, ovanliga kollisioner.

  25. De är ovanliga.
    Annars skulle vi ligga illa till.

  26. Arter skulle dö ut för ofta med
    en stor kollision vart tiotusende år.

  27. Det skulle inte gå.

  28. Vi är på en säker plats i Vintergatan.
    Det är långt mellan stjärnorna.

  29. Jag har rekvisita här - mitt fika.

  30. Om solen är stor som det här äpplet
    så är närmaste stjärna 2 000 km bort.

  31. Det är mycket rymd mellan oss,
    vilket är bra.

  32. På andra platser i galaxen
    stöter stjärnor på varandra oftare.

  33. De kan skingra planetsystemen,
    och det är dåligt om man bor där.

  34. Vi är på en säker plats.

  35. Impact är ett projekt här i Lund.

  36. Ett av syftena är att fundera på varför
    vårt solsystem ser ut som det gör-

  37. -och fråga oss hur tursamma vi är.

  38. Är det här ovanligt eller mer vanligt?
    Det är Impact-projektet.

  39. Impact finansieras av
    Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

  40. Deras generösa stöd gör det möjligt,
    så tack.

  41. Vi funderar lite
    på hur ovanligt solsystemet är.

  42. Då ska vi se.
    Solsystemet är inte som de andra.

  43. Här är omloppsavstånd. Vi pratade
    om den här enheten tidigare i dag.

  44. Jorden är en astronomisk enhet
    från solen-

  45. -och dess massa är en jordmassa.

  46. Skalan är logaritmisk,
    eftersom spannen är så stora.

  47. Varje färgad prick är en planet
    runt en annan stjärna.

  48. Färgerna visar hur de har upptäckts.

  49. Man ska minnas att olika tekniker
    är bra för att hitta olika saker.

  50. Vi ser många färgade prickar.
    Jag fokuserar på två områden.

  51. Här är det många röda prickar,
    och här är många blåa eller blågröna.

  52. Vissa är här nere - andra här uppe.

  53. Jag går igenom det här snabbt.
    Tidigare talare har nämnt teknikerna.

  54. De röda prickarna
    har upptäckts med transitmetoden.

  55. Tänk er en planet.
    Mannen här studerar den.

  56. Planeten passerar stjärnan
    och blockerar lite av ljuset.

  57. Ljusminskningen indikerar en planet.

  58. De röda prickarna upptäcktes så.

  59. De är nära solen
    och har kort omloppstid.

  60. Ju närmare de är,
    desto större chans att se dem i linje.

  61. Är planeten avlägsen
    ser man dem inte i linje så ofta.

  62. Transitmetoden är bra
    för planeter långt in.

  63. Vi hittar många planeter
    med lika stor massa som Jupiter-

  64. -väldigt nära sina stjärnor.

  65. De kallas heta för jupitrar,
    eftersom de är så varma.

  66. De här planeterna upptäcks
    med dopplerförskjutningar.

  67. Här är stjärnan,
    och min tumme är planeten i omlopp.

  68. Båda två kretsar kring
    ett s.k. masscentrum.

  69. Man ser inte planeten, men stjärnan
    förflyttar sig fram och tillbaka så här.

  70. Vi ser inte stjärnans rörelse-

  71. -utan dopplereffekten
    - hur ljusets frekvens förändras.

  72. Så hittar vi planeten.
    En större planet ger mer rörelse.

  73. Den här tekniken är bra
    för att hitta stora planeter.

  74. Många har Jupiters massa-

  75. -och är på ett avstånd mellan
    jordens och Jupiters från sin stjärna.

  76. Platsen man vill veta mer om
    är här nere.

  77. Det är ont om prickar där -
    jordlika planeter är svåra att hitta.

  78. De är för långt från stjärnan och
    har för låg massa för respektive metod.

  79. Vi vill veta vad som finns här nere.

  80. Jag ska prata om
    de här massiva planeterna-

  81. -som ligger på några
    astronomiska enheters (AE) avstånd.

  82. De är inte som vår Jupiter.

  83. Jupiter har
    en nästan helt rund omloppsbana.

  84. Den har liten excentricitet - avståndet
    till solen varierar med några procent.

  85. De här har hög excentricitet.
    Jupiter är här nere.

  86. De här är lika långt från solen
    men har excentricitet som en komet.

  87. Kometer rundar stjärnan
    och försvinner igen.

  88. Något har hänt här och gett systemens
    jupitrar så excentriska omloppsbanor.

  89. Vad har hänt? Det kan vi fråga oss.

  90. Tänk er flera planeter i stället för en.

  91. Mitt system är jättebra
    på att skapa massiva planeter.

  92. Jag har tre jupitrar.

  93. Som gasjättarna i vårt solsystem,
    men tre jupitrar och närmare varandra.

  94. Här är en simulering gjord i Lund
    av Ross Church med tre jupitrar-

  95. -avståndet från stjärnan och tid.

  96. Planeterna här är närmare varandra
    än i vårt solsystem.

  97. Planeterna cirkulerar.

  98. Excentriciteten här är låg,
    som i vårt solsystem.

  99. Men här uppstår en instabilitet,
    och planeterna skingras från varandra.

  100. Systemet är instabilt.

  101. När planeterna skingras
    slungas vissa i väg.

  102. Här är stjärnan. Planet 2 och 3
    slungas i väg av planet 1.

  103. Planet 1 gör arbetet åt de andra två.

  104. Den ger energi och rörelsemängds-
    moment till de andra, som skjuts i väg.

  105. En rund omloppsbana
    är en viss kombination-

  106. -av energi och rörelsemängdsmoment.

  107. Den inre planeten ger ifrån sig energi
    och hamnar längre in.

  108. Den tappar rörelsemängdsmoment
    och får en excentrisk omloppsbana.

  109. Här är en datorsimulering
    av hur excentriciteterna fördelas.

  110. Den svarta linjen är simuleringen,
    och den gråa linjen är observationen.

  111. Fördelningen av excentriciteter
    matchar modellen.

  112. I instabila system slungas planeter
    i väg eller blir excentriska.

  113. En excentrisk jupiter indikerar
    tidigare våldsamheter i det systemet.

  114. Planeter har slungats i väg.

  115. Nästa fråga: Hur påverkar det mig?

  116. Jag lever på Jorden 2,
    som har tre jupitrar en bit utanför sig.

  117. Först går det bra,
    men sen blir jupitrarna instabila.

  118. Det är längre mellan gasjättarna
    i vårt system.

  119. Om de var närmare varandra
    skulle de bli instabila.

  120. Vi gjorde ett experiment med datorer.

  121. Det här gjordes av Daniel Carrera, som
    doktorerade här och nu forskar i USA-

  122. -mig och Anders Johansen.

  123. Det var ett enkelt experiment.

  124. Planeter får närma sig stjärnan -
    här är Mars och jorden.

  125. Här är tre jupitrar.

  126. Här är fyra gasjättar,
    men närmare varandra än våra.

  127. Systemen blir instabila,
    och vi studerar jordplaneterna.

  128. Instabiliteten tar vid.

  129. I systemet med fyra gasjättar
    får Jupiter en excentricitet på 0,2.

  130. I systemet med tre jupitrar
    blir excentriciteten större.

  131. Att slunga i väg två jupitrar kräver mer
    än Saturnus, Uranus och Neptunus.

  132. Excentricitetsspannet blir större.

  133. Eftersom det blir stökigare är systemet
    med tre jupitrar ett hot mot jorden.

  134. En jordplanet
    nära tre instabila jupitrar-

  135. -har ingen chans
    att förbli i sin omloppsbana.

  136. I det här systemet
    ser det däremot bättre ut.

  137. Eftersom jupitrarna blir excentriska-

  138. -kan vi studera ett system
    och lista ut om jorden finns kvar.

  139. Studerar jag ett system vid 5 AE-

  140. -och hittar en jupiter
    med en excentricitet på 0,4-0,5-

  141. -hamnar jag på det blåa,
    och det innebär en säker död.

  142. Jag har slängt ut två jupitrar
    och då förstört jordens omloppsbana.

  143. När vi ser excentriska jupitrar-

  144. -vet vi att eventuella jordar nära dem
    inte är beboeliga.

  145. Deras omloppsbanor
    är nu väldigt excentriska.

  146. Jag ska nämna ett par saker.

  147. Jag tar det helt kort,
    eftersom det nämndes tidigare.

  148. Kepler är ett rymdprogram
    som studerar stjärnor-

  149. -och mäter planeter
    med transitmetoden.

  150. Man har hittat många planeter
    som inte alls är som i vårt solsystem.

  151. Här är dagar och planetens storlek.
    Här är jorden, Neptunus och Jupiter.

  152. Man hittar många planeter
    med korta omloppstider.

  153. Jorden cirkulerar på 365 dagar.

  154. De här planeterna är närmare
    sin stjärna än Merkurius.

  155. Sannolikt har sollika stjärnor planeter
    i jordens eller Neptunus storlek-

  156. -på närmare avstånd än Merkurius.

  157. Vi har inga sådana. Något här
    är annorlunda än i vårt solsystem.

  158. Några extra planeter
    spelar väl ingen roll?

  159. Men om de kom utifrån
    kanske de drog med sig jorden.

  160. Det skulle bli alldeles för varmt.

  161. Det här är framtida rymdprogram
    som redan nämnts.

  162. De kommer att använda sig
    av transitmetoden.

  163. Jag kan nämna att Gaia blir viktig för
    att räkna ut omloppsbanor i galaxen.

  164. Spiralarmar är farliga, eftersom
    supernovor nära kan döda oss.

  165. En sammanfattning:

  166. Det finns många frågor att besvara.
    Jag har berört några.

  167. Först: Är planeterna som Kepler ser
    sten-, is- eller gasplaneter?

  168. Hur vanliga är stabila system?
    Vi hade tur med gasjättarna.

  169. Är de nära varandra blir det instabilt.

  170. Vilken roll spelar planeternas rörelse?

  171. Hur bildas de heta jupitrarna?

  172. Och hur vanliga är jordlika planeter
    runt sollika stjärnor?

  173. Terra Hunting Experiment
    är ett teleskop på marken-

  174. -som letar efter jordlika planeter runt
    sollika stjärnor med dopplermetoden.

  175. Tack.

  176. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Framtida strukturer i planetsystem

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kan det finnas beboeliga planeter i ostabila planetsystem? Melvyn B Davies, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, visar hur de senaste decenniernas observationer har gett oss flera överraskningar. Dessa upptäckter har inneburit betydande framsteg i att förstå hur planetsystem fungerar och bildas. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Astronomi, Astronomiska observationer, Liv i universum, Naturvetenskap, Praktisk astronomi, Rymdforskning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Trender och framtidsproblem inom astrofysiken

Finns det liv i rymden? Den frågan fascinerar många och inte minst Sir Martin Rees, professor emeritus vid universitet i Cambridge. Rees är kosmolog och rymdforskare med ett specialintresse för galaxernas formation, svarta hål och de mer spekulativa delarna av kosmologin. Här berättar han om sin forskning. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Nya sätt att förstå jorden, solen och stjärnorna

Vad kommer nästa generation astrofysiker kunna upptäcka med hjälp av ny teknologi? Den frågan ställer Bruce Elmegreen, IBM:s forskningsavdelning, som här går igenom det vi vet och det som vi ännu inte har svar på. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Framtida strukturer i planetsystem

Kan det finnas beboeliga planeter i ostabila planetsystem? Melvyn B Davies, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, visar hur de senaste decenniernas observationer har gett oss flera överraskningar. Dessa upptäckter har inneburit betydande framsteg i att förstå hur planetsystem fungerar och bildas. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Att skapa beboeliga planeter på en dator

Finns det jordlika planeter i andra solsystem? Anders Johansen, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, berättar om sitt arbete med datorsimulationer för att beräkna möjligheten för beboeliga planeter i andra solsystem än vårt. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Mot direkta studier av beboeliga exoplaneter

Kan vi hitta bevis för liv i rymden inom ett par decennier? Med ny teknologi kommer vi allt närmare att kunna studera exoplaneter genom direkta observationer, berättar Markus Janson, lektor vid institutionen för astronomi vid Stockholms universitet. Han hoppas att detta ska innebära de första reproducerbara bevisen för möjligheten till liv i vår galax. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Kemiska analyser av exoplaneters atmosfär

Vilken sannolikhet för beboelighet finns det på expoplaneter? Nikolai Piskunov, professor i astrologi vid Uppsala universitet, berättar om sitt arbete med spektroskopi för att undersöka expoplaneternas kemiska atmosfärer. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Bortom gränserna - galaxernas evolution

Kan algoritmer till fullo förstå galaxernas evolution? Marcella Carollo, professor vid institutionen för astronomi vid ETH i Zürich, Schweiz, redogör vad vi vet i dagsläget och tittar framåt mot de utmaningar som hägrar bortom gränserna. När nya datorer och teleskop producerar petabytes och kanske exabytes med data kommer vi att möta filosofiska utmaningar, säger hon. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Att förstå universum

Kan vi begränsa den mörka materian så den blir begripbar? Volker Springel, professor vid universitetet i Heidelberg, går igenom vad vi i nuläget förstår om hur strukturer bildas i kosmos. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Universum - bortom det synbara

Matthew Hayes, forskare vid Stockholms universitet, går igenom den senaste tekniken inom "low-surface brightness"-astronomin och visar på de nuvarande teleskopens begränsningar. Hayes diskuterar vilken bild av stjärnmateria och utomgalaktisk gas framtidens observationer kommer att ge oss. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Galaxernas tidiga evolution, ur ett infrarött perspektiv

Vad vet vi om den första tiden efter the big bang, och vilken roll spelar svarta hål för galaxernas evolution? Kirsten Kraiberg Knudsen, docent i astronomi vid Chalmers tekniska högskola, talar om den fundamentala utveckling som observationer i det infraröda spektrat ger oss för att förstå dessa frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Den nya Vintergatan

Hur har bilden av vår galax, Vintergatan, förändrats de senaste åren? Thomas Bensby, forskare i astronomi, berättar om ett av astrofysikens stora mål, att förstå vår egen galax, och om den vetenskapliga guldgruva de nästkommande tio-femton årens observationer kan visa sig vara. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Extremt stora teleskop

Hur bygger man ett teleskop med en huvudspegel på 39 meter i diameter? Michele Cirasuolo från The European Southern Observatory berättar om projektet på Paranalobservatoriet i Chile. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Hur solens magnetfält skapar rymdväder

Är fotosfären tråkig? Det tycker inte professor Göran Scharmer, astronom och professor i astronomi. Här berättar han om arbetet med att förstå hur solens magnetfält skapar rymdväder. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Nya möjligheter till astronomiska upptäckter

Kommer vi att kunna hitta guld i universum? Detta hoppas Avishay Gal-Yam, professor vid institutionen för astrofysik vid Wiezmann-institutet, Israel. Just nu pågår nämligen en revolution för möjligheterna att observera övergående astronomiska händelser. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Supernova 1987A - 30 år efteråt

Vad sätter igång en explosion av en stjärna, en supernova? Josefin Larsson, docent i astrofysik vid Kungliga Tekniska Högskolan, berättar om nya insikter om exploderande stjärnor. Dessa kommer av observationer från den till jorden närmst belägna explosionen: Supernova 1987A, som trettio år efteråt fortfarande ger oss nya kunskaper. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Jakten på supernovor

Vilket är det bästa sättet att jaga efter supernovor? Jesper Sollerman, professor vid Stockholms universitet, tror sig ha svaret. Här berättar han om sitt arbete med att studera exploderande stjärnor, något som involverar hundratalet människor över flera kontinenter. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Den mörka materiens partiklar - upptäckt att vänta

Kommer man kunna bevisa vad mörk materia är? Jan Conrad, professor i astropartikelfysik vid Stockholms universitet, berättar om de kommande bevis man hoppas hitta. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att leka Stålmannen 24 timmar om dygnet

I rymden får man reda på hur den mänskliga kroppen fungerar både fysiskt och psykiskt. Astronauten Samantha Christoforetti berättar om sin senaste rymdresa, där hon gör experiment på sig själv för att testa blodet och de mänskliga vävnaderna. Allting samtidigt som hon flyger runt som Stålmannen 24 timmar om dygnet. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Första kvinnliga kosmonauten på rymdstationen

Elena Serova är den första kvinnliga kosmonauten att besöka internationella rymdstationen ISS. Hon berättar om sin senaste halvårslånga rymdexpedition och alla experiment som gjordes där. Elena Serova studerade till exempel hur det mänskliga hjärtat påverkas i viktlöst tillstånd. Hon pratar också om den miljöforskning som kan bedrivas från rymden. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.