Titta

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Om UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Forskare föreläser om astrofysikens stora frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor : Supernova 1987A - 30 år efteråtDela
  1. Supernovaexplosioner
    är asymmetriska.

  2. Det är nog nyckeln till att förstå dem.

  3. Vi förstår inte mekanismen
    som utlöser supernovaexplosioner.

  4. Det här föredraget blir annorlunda.

  5. Jag ska prata om en supernova
    och inte ett stort antal transienter.

  6. Det illustrerar
    våra kompletterande tillvägagångssätt.

  7. Vi måste studera stora urval-

  8. -och även titta ingående
    på närliggande objekt.

  9. Detta är ett sådant.

  10. Denna supernova har precis firat
    sitt 30-årsjubileum-

  11. -så det kändes som ett bra tillfälle
    att hålla ett föredrag om det.

  12. Som namnet antyder upptäcktes den
    i 1987, i slutet av februari.

  13. Det är den mest ljusstarka supernovan
    i de moderna teleskopens era.

  14. Ljusstyrkan beror på dess närhet.

  15. Den ligger i en liten granngalax
    som heter Stora magellanska molnet.

  16. Att den ligger så nära har möjliggjort
    många viktiga upptäckter.

  17. 1987 var det till exempel första gången
    då bilder togs av en stjärna-

  18. -innan den exploderade.

  19. Det är den första och enda gången
    man sett neutriner från en supernova.

  20. Detta bekräftar
    att den här sortens supernova-

  21. -är en massiv stjärna
    som kollapsar och exploderar.

  22. Vår möjlighet att studera den
    förbättrades avsevärt-

  23. -när rymdteleskopet Hubble sköts upp
    i början av 90-talet.

  24. Här ser vi ett system med tre ringar
    och en inzoomning på den mellersta.

  25. Själva supernovan är saken i mitten.

  26. Ringarna slungades ut ur ursprungs-
    stjärnan långt innan explosionen.

  27. Det här är visar
    systemet i tre dimensioner.

  28. För att ge er en uppfattning om skalan
    är den inre ringens radie 0,6 ljusår.

  29. Eftersom Hubble-teleskopet
    har observerat den nästan varje år-

  30. -har jag gjort en film
    som man kan följa över tid.

  31. Den löper från 1994 till 2016.

  32. Detta är utslungat material,
    och detta är den cirkumstellära ringen.

  33. Det här är en helt annan stjärna,
    som råkar ligga framför ringen.

  34. Det utslungade materialet utvidgas,
    och sen ser ni ljuspunkter på ringen.

  35. Det beror på att det yttre materialet
    kolliderar med ringen.

  36. Filmens färger kan vara svåra att se-

  37. -så jag har gjort en version
    med falska färger och bättre kontrast.

  38. I avlägsna supernovor kan vi inte
    observera det inre materialet så här.

  39. Jag bör också nämna att det här
    är den optiska utstrålningen-

  40. -men ringen avger strålning över hela
    det elektromagnetiska spektrumet...

  41. Oj, fel håll.

  42. Vi ser även
    röntgen- och radiostrålning.

  43. Det var historiska upptäckter, men
    supernovan är ett unikt laboratorium-

  44. -som fortfarande lär oss saker.
    Jag ska ge er några exempel.

  45. Vi bevittnar övergången från supernova
    till supernovarest i realtid-

  46. -med spatial upplösning, så det är
    en bra testbänk för modeller.

  47. Vi kan kartlägga explosionen i 3D,
    vilket är viktigt för att förstå den.

  48. Det är framför allt det
    som jag vill prata om.

  49. Materialets sammansättning kan lära
    oss mer om explosionen och stjärnan.

  50. Det kan vara
    sånt som molekyler och damm.

  51. Men först vill jag säga två saker
    om tidsutvecklingen-

  52. -och övergången till supernovarest.
    Vi börjar med ringen.

  53. I filmen blev ringen ljusare,
    och i slutet började den mattas av.

  54. Där har vi ljuskurvan.

  55. Som ljusast var den 2008
    och nu mattas den av.

  56. Det syns även på denna differensbild
    som är mellan 2016 och 2011.

  57. Det blå visar att ringen mattas av,
    men det blir ljusare utanför den.

  58. Här ser man också små fläckar
    utanför själva ringen.

  59. I den senare bilden.

  60. Vi tror att huvudringen
    slås sönder av sammanstötningar-

  61. -och tryckvågen fortplantar sig utåt,
    så att nytt material blir synligt.

  62. Långsamt får vi veta mer
    om stjärnan före explosionen.

  63. Nu till tidsutvecklingen
    för det utslungade materialet.

  64. I filmen förändrades materialets
    ljusstyrka, och här är ljuskurvan.

  65. Hoppsan, fel knapp igen!
    De sitter för nära.

  66. Först mattas den av, vilket vi förväntar
    oss av radioaktivitet och en supernova.

  67. Men sen år 2005,
    eller femtusen dagar efter explosionen-

  68. -började den bli ljusare.

  69. Det tolkar vi som energitillförsel
    från röntgenstrålning från ringen.

  70. Så ringen lyser upp och hjälper oss
    att studera det utslungade materialet.

  71. Det här är det optiska. För andra delar
    av det elektromagnetiska spektrumet-

  72. -undersöker vi ännu områden
    som domineras av radioaktivitet.

  73. Vidare till explosionens
    geometriska form.

  74. Bilden avslöjar att det var
    en asymmetrisk explosion.

  75. Det finns mycket evidens från
    observationer av andra supernovor-

  76. -och från teoretiska modeller att
    explosionerna är asymmetriska.

  77. Det är nog nyckeln till att förstå dem.

  78. Vi förstår inte mekanismen
    som utlöser supernovaexplosioner.

  79. Här är en schematisk bild
    av en utvecklad stjärna.

  80. Den består av skal
    med allt tyngre ämnen mot mitten.

  81. Den exploderar, och då får vi
    asymmetri och lagren blandas.

  82. Genom kartläggning
    kan vi börja avgränsa-

  83. -vad som händer i explosionen.

  84. I 87A kan vi göra det på ett unikt sätt.
    Vi kan få 3D-information, som sagt.

  85. Två dimensioner får man från bilden-

  86. -men dopplereffekten
    ger oss den tredje.

  87. Det inre materialet expanderar fritt-

  88. -så förskjutningarna kan omvandlas
    till ett avstånd längs siktlinjen.

  89. Här är resultaten
    för de två starkaste linjerna.

  90. Den översta
    är utstrålning från väte, H-alfa-linjen.

  91. Här ser ni ringens läge
    och observatören.

  92. De ljusblå konturerna motsvarar
    30 procent av emissionsmaximum.

  93. När färgerna ändras ser man
    allt ljusare utstrålning i supernovan.

  94. Den lilla rektangeln
    visar bara upplösningsgränsen.

  95. Den andra är samma sak
    för en annan linje:

  96. En blandning
    av kisel-1 och järn-2.

  97. Vi tror det visar radioaktivt titan-44
    som producerades i explosionen.

  98. På bilderna syns det
    att explosionen är asymmetrisk.

  99. Man ser också att det talar mot de
    enklaste explosionsmodellerna-

  100. -där material hade slungats ut
    vinkelrätt mot ringen-

  101. -som med största sannolikt
    markerar ekvatorn.

  102. Jag har försökt sammanfatta andra
    saker som vi lär oss av 3D-bilden.

  103. I alla linjer vi tittar på ser vi
    en liknande helhetsstruktur-

  104. -om vi struntar i
    alla små klumpar och sånt.

  105. Här är en schematisk bild av den.
    På himlen ser det ut så här.

  106. Med 3D-informationen
    blir det mer en bruten dipolform.

  107. Det tycks finnas en global asymmetri
    från den inre metallkärnan-

  108. -ut till det yttersta vätelagret.

  109. Men när vi tittar mer detaljerat
    på linjerna ser vi skillnader-

  110. -ner till upplösningsgränsen, som
    är hundratals kilometer per sekund.

  111. Sen vill vi jämföra det
    med explosionsmodeller.

  112. Här är två 3D-modeller
    av neutrinodrivna explosioner.

  113. Det här är för stjärnor med femton
    respektive tjugo gånger solens massa.

  114. Vi tror att 87A ligger närmare den här.

  115. Det är en asymmetrisk
    fragmenterad struktur-

  116. -men vi ser inte samma storskaliga
    symmetri som i observationerna.

  117. Det tyder på att det kan finnas
    en storskalig perturbation-

  118. -som påverkar explosionen
    men inte finns med i modellerna.

  119. Det kan vara rotation, magnetfält
    eller radioaktiv uppvärmning.

  120. Det krävs mer detaljerade jämförelser
    med en rad teoretiska modeller-

  121. -för att precisera vad som orsakar
    avvikelserna från observationerna.

  122. Vi har också molekyler
    i det utslungade materialet.

  123. I fjol upptäckte vi molekylärt väte i
    mitten av det utslungade materialet.

  124. Det är första gången i en supernova.

  125. Teoretiska modeller
    förutsåg det för längesen-

  126. -så det är en trevlig bekräftelse
    att se det.

  127. Jag vill också nämna
    att ALMA ser många molekyler.

  128. Det kommer snart några artiklar
    av mina medarbetare-

  129. -som bland annat innehåller 3D-data
    för två molekyler, CO och SiO.

  130. Det ser man här i filmen.
    Rött är CO och grönt är SiO.

  131. Det är också asymmetriskt
    men det följer inte de andra formerna.

  132. Men det här är mycket längre in mot
    mitten av det utslungade materialet.

  133. Nu ska vi kombinera det här
    med våra andra 3D-bilder-

  134. -och jämföra med modeller.

  135. Det är en sak på min lista
    över saker att se fram emot.

  136. Jag har försökt sammanfatta
    några saker-

  137. -som supernovan
    kan hjälpa oss att studera i framtiden.

  138. En viktig sak är
    att det saknas ett kompakt föremål.

  139. Vid explosionen borde det bildas en
    neutronstjärna. Den har vi inte hittat.

  140. När vi hittar den blir det viktigt
    att studera dess egenskaper.

  141. Vi kan nog också lära oss mer om
    acceleration av kosmiska partiklar.

  142. Man tror att kosmiska partiklar
    accelereras i supernovarester.

  143. Det borde producera gammastrålning
    med hög energi. Det ser vi inte än.

  144. Men framtida utrustning
    kommer att ge oss nya avgränsningar-

  145. -för accelerationen av kosmiska
    partiklar i supernovarester.

  146. Och som jag nämnde fortplantar sig
    tryckvågen nu utanför ringen.

  147. Så om vi bara väntar får vi veta alltmer
    om stjärnan före explosionen.

  148. Slutligen har ALMA också visat att det
    finns massor av damm i materialet.

  149. Ungefär halva solens massa,
    mycket mer än vad som förutsågs.

  150. Det görs mycket teoretiskt arbete-

  151. -för att försöka förstå hur det bildades
    och vilka egenskaper det har.

  152. Det här kan tyda på att supernovor står
    för en stor del av dammet i universum.

  153. Slutligen
    - det kommer fler överraskningar.

  154. Mycket av det här upptäckte vi
    när vi letade efter annat.

  155. Om vi bara fortsätter titta
    får vi reda på fler intressanta saker.

  156. Tack.

  157. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Supernova 1987A - 30 år efteråt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad sätter igång en explosion av en stjärna, en supernova? Josefin Larsson, docent i astrofysik vid Kungliga Tekniska Högskolan, berättar om nya insikter om exploderande stjärnor. Dessa kommer av observationer från den till jorden närmst belägna explosionen: Supernova 1987A, som trettio år efteråt fortfarande ger oss nya kunskaper. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Astrofysik, Astronomi, Astronomiska observationer, Naturvetenskap, Rymdforskning, Stjärnor, Supernovor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Trender och framtidsproblem inom astrofysiken

Finns det liv i rymden? Den frågan fascinerar många och inte minst Sir Martin Rees, professor emeritus vid universitet i Cambridge. Rees är kosmolog och rymdforskare med ett specialintresse för galaxernas formation, svarta hål och de mer spekulativa delarna av kosmologin. Här berättar han om sin forskning. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Nya sätt att förstå jorden, solen och stjärnorna

Vad kommer nästa generation astrofysiker kunna upptäcka med hjälp av ny teknologi? Den frågan ställer Bruce Elmegreen, IBM:s forskningsavdelning, som här går igenom det vi vet och det som vi ännu inte har svar på. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Framtida strukturer i planetsystem

Kan det finnas beboeliga planeter i ostabila planetsystem? Melvyn B Davies, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, visar hur de senaste decenniernas observationer har gett oss flera överraskningar. Dessa upptäckter har inneburit betydande framsteg i att förstå hur planetsystem fungerar och bildas. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Att skapa beboeliga planeter på en dator

Finns det jordlika planeter i andra solsystem? Anders Johansen, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, berättar om sitt arbete med datorsimulationer för att beräkna möjligheten för beboeliga planeter i andra solsystem än vårt. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Mot direkta studier av beboeliga exoplaneter

Kan vi hitta bevis för liv i rymden inom ett par decennier? Med ny teknologi kommer vi allt närmare att kunna studera exoplaneter genom direkta observationer, berättar Markus Janson, lektor vid institutionen för astronomi vid Stockholms universitet. Han hoppas att detta ska innebära de första reproducerbara bevisen för möjligheten till liv i vår galax. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Kemiska analyser av exoplaneters atmosfär

Vilken sannolikhet för beboelighet finns det på expoplaneter? Nikolai Piskunov, professor i astrologi vid Uppsala universitet, berättar om sitt arbete med spektroskopi för att undersöka expoplaneternas kemiska atmosfärer. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Bortom gränserna - galaxernas evolution

Kan algoritmer till fullo förstå galaxernas evolution? Marcella Carollo, professor vid institutionen för astronomi vid ETH i Zürich, Schweiz, redogör vad vi vet i dagsläget och tittar framåt mot de utmaningar som hägrar bortom gränserna. När nya datorer och teleskop producerar petabytes och kanske exabytes med data kommer vi att möta filosofiska utmaningar, säger hon. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Att förstå universum

Kan vi begränsa den mörka materian så den blir begripbar? Volker Springel, professor vid universitetet i Heidelberg, går igenom vad vi i nuläget förstår om hur strukturer bildas i kosmos. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Universum - bortom det synbara

Matthew Hayes, forskare vid Stockholms universitet, går igenom den senaste tekniken inom "low-surface brightness"-astronomin och visar på de nuvarande teleskopens begränsningar. Hayes diskuterar vilken bild av stjärnmateria och utomgalaktisk gas framtidens observationer kommer att ge oss. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Galaxernas tidiga evolution, ur ett infrarött perspektiv

Vad vet vi om den första tiden efter the big bang, och vilken roll spelar svarta hål för galaxernas evolution? Kirsten Kraiberg Knudsen, docent i astronomi vid Chalmers tekniska högskola, talar om den fundamentala utveckling som observationer i det infraröda spektrat ger oss för att förstå dessa frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Den nya Vintergatan

Hur har bilden av vår galax, Vintergatan, förändrats de senaste åren? Thomas Bensby, forskare i astronomi, berättar om ett av astrofysikens stora mål, att förstå vår egen galax, och om den vetenskapliga guldgruva de nästkommande tio-femton årens observationer kan visa sig vara. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Extremt stora teleskop

Hur bygger man ett teleskop med en huvudspegel på 39 meter i diameter? Michele Cirasuolo från The European Southern Observatory berättar om projektet på Paranalobservatoriet i Chile. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Hur solens magnetfält skapar rymdväder

Är fotosfären tråkig? Det tycker inte professor Göran Scharmer, astronom och professor i astronomi. Här berättar han om arbetet med att förstå hur solens magnetfält skapar rymdväder. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Nya möjligheter till astronomiska upptäckter

Kommer vi att kunna hitta guld i universum? Detta hoppas Avishay Gal-Yam, professor vid institutionen för astrofysik vid Wiezmann-institutet, Israel. Just nu pågår nämligen en revolution för möjligheterna att observera övergående astronomiska händelser. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Supernova 1987A - 30 år efteråt

Vad sätter igång en explosion av en stjärna, en supernova? Josefin Larsson, docent i astrofysik vid Kungliga Tekniska Högskolan, berättar om nya insikter om exploderande stjärnor. Dessa kommer av observationer från den till jorden närmst belägna explosionen: Supernova 1987A, som trettio år efteråt fortfarande ger oss nya kunskaper. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Jakten på supernovor

Vilket är det bästa sättet att jaga efter supernovor? Jesper Sollerman, professor vid Stockholms universitet, tror sig ha svaret. Här berättar han om sitt arbete med att studera exploderande stjärnor, något som involverar hundratalet människor över flera kontinenter. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Den mörka materiens partiklar - upptäckt att vänta

Kommer man kunna bevisa vad mörk materia är? Jan Conrad, professor i astropartikelfysik vid Stockholms universitet, berättar om de kommande bevis man hoppas hitta. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Tekniska utmaningar för rymdfärder

Astronauten Bonnie J Dunbar berättar översiktligt om Nasas tekniska utmaningar inom medicin, energi och hälsorisker när det gäller att utforska rymden. Dessutom får vi en hälsning från rymden från ett nu pågående ettårsprojekt som studerar hur människokroppen påverkas av tyngdlöshet. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Inspirerad av rymden

Matematiken gjorde att hon inte lyckades komma fram till sitt drömjobb som astronaut. Men genom internet har hon lyckats hålla sitt intresse levande. Forskningskommunikatören Frida Backjanis berättar om sin besatthet av rymden och hur viktigt det är att världens astronauter fortsätter att inspirera med sina resor och sin forskning för att fler ska inspireras precis som hon själv. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Fråga oss