Titta

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Om UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Forskare föreläser om astrofysikens stora frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor : Den mörka materiens partiklar - upptäckt att väntaDela
  1. Därför tror vi
    att för att förklara mörk materia-

  2. -måste vi introducera en partikel
    som vi ännu inte känner till.

  3. Från att upptäcka
    många okända saker-

  4. -som supernovor eller transienter
    som vi inte förstår-

  5. -ska det nu handla om
    att försöka upptäcka en enda sak-

  6. -men en viktig sådan.

  7. Det innebär
    att vi lämnar astrofysiken-

  8. -och kommer in på partikelfysik.

  9. Det har många implikationer men
    särskilt några som är relevanta här.

  10. En av dem är-

  11. -att inom partikelfysiken är vi
    intresserade av fundamental fysik.

  12. Vi behöver inte bry oss om
    komplexa system-

  13. -som galaxbildning och liknande.

  14. Ämnet är alltså att upptäcka
    den mörka materians partiklar.

  15. Vi har sett den här bilden förut.

  16. Det är
    den kosmiska bakgrundsstrålningen-

  17. -som mättes med störst exakthet
    av Planck-satelliten.

  18. Den kan säga oss
    många intressanta saker.

  19. En särskild sak är
    att den kan fastställa-

  20. -universums energitäthet.

  21. Som exempelvis Volker Springel visade
    blev vi lite chockerade-

  22. -eftersom materien som vi känner till
    bara utgör fem procent-

  23. -och dessa beståndsdelar
    som är okända för oss dominerar.

  24. 68,3 procent är mörk energi,
    och 26,8 procent är mörk materia.

  25. Mitt föredrag i dag
    handlar om mörk materia.

  26. Det imponerande med de här
    mätningarna är den stora precisionen.

  27. Vi vet exakt hur stort problemet är
    när det gäller mörk materia.

  28. Den mörka materiens påverkan
    syns inte bara i bakgrundsstrålningen-

  29. -vilket är den stora skalan här.

  30. Om man zoomar in syns den även
    i den storskaliga strukturen.

  31. Det berättade Volker mycket om.

  32. Om man i stället räknar galaxer-

  33. -och det finns kanske några miljoner
    galaxer i en kartläggning-

  34. -då ser man strukturer som inte hade
    kunnat bildas utan mörk materia.

  35. Om man zoomar in längre
    ser man galaxhopar.

  36. Det var så man på 30-talet först slöt
    sig till att det fanns mörk materia.

  37. Galaxerna och gaserna rör sig för fort
    för att kunna hålla ihop utan det.

  38. Sen kan man zooma in till galaxer.

  39. Rotationskurvan hos galaxer kan inte
    heller förklaras utan mörk materia.

  40. Det är en gravitationseffekt
    som är synlig i alla skalor.

  41. Man kan tänka sig att man då hade
    kunnat anpassa gravitationen-

  42. -så att den förklarar effekten.

  43. Men att anpassa lagen för en kraft-

  44. -så att den förklarar observationer
    på många olika skalor-

  45. -är väldigt svårt.
    Men att introducera en ny partikel-

  46. -ger en enkel, övertygande förklaring,
    och den enda som är giltig än så länge.

  47. Därför tror vi
    att för att förklara mörk materia-

  48. -måste vi introducera en partikel
    som än så länge är okänd.

  49. Jag ska försöka övertyga er om varför
    vi letar efter en viss sorts partikel-

  50. -som kallas wimp, "svagt
    växelverkande massiva partikeln".

  51. Den här teckningen visar universums
    historia sen Big Bang.

  52. Här finns en period av inflation,
    som man inte vet så mycket om.

  53. Och fram till i dag. Både Martin Rees
    och Volker Springel visade den här.

  54. Många av föredragen
    i dag handlade om den här delen-

  55. -stjärn- och galaxbildning.
    Det är komplext och svårt att förklara.

  56. Den här delen är också väldigt okänd.

  57. Inflationen är bara en hypotes.

  58. Men hur partiklar skapades
    i det tidiga universum-

  59. -särskilt protoner och atomkärnor,
    det är relativt välkänt.

  60. Martin Rees nämnde det.

  61. Vi kan beräkna
    partikelförekomst väldigt väl-

  62. -och metoderna har bekräftats-

  63. -genom observationer
    av förekomsten av lätta grundämnen.

  64. Så vi har
    ett pålitligt teoretiskt verktyg.

  65. Då vi har ett mått på förekomsten av
    mörk materia kan man ställa frågan:

  66. Vilken sorts partikel ger denna mängd
    mörk materia i det tidiga universum?

  67. Det visar sig att partikeln
    måste ha svag växelverkan-

  68. -vara massiv, alltså ha en massa-

  69. -som är mellan
    tio och tusen gånger protonmassan.

  70. Då kommer man väldigt nära det
    observerade värdet för mörk materia.

  71. Därför tror många
    att en partikel av den är typen-

  72. -vilket försåts inte är detsamma
    som att identifiera partikeln-

  73. -kan utgöra den mörka materien och
    är den bästa partikeln att leta efter.

  74. Den har en ytterligare fördel-

  75. -nämligen många teorier som löser
    andra problem inom partikelfysik.

  76. Det finns saker
    som vi inte förstår helt.

  77. Om man försöker
    beräkna Higgsbosonens massa-

  78. -krävs det att man finjusterar
    många parametrar.

  79. För att bli av med det föreslår folk
    modeller utöver standardmodellen-

  80. -och de flesta av dessa lösningar
    förutsäger existensen av wimpar.

  81. Det är ytterligare ett skäl
    att leta efter dessa partiklar.

  82. Många teorier som vi vill ha
    av helt andra skäl-

  83. -förutsäger den här sortens partikel.

  84. Nu har vi etablerat att vi vill ha nya
    partiklar för att förklara mörk materia-

  85. -och sen att vi bör leta efter wimpen.

  86. Låt oss nu se hur vi ska leta.

  87. I kosmos försöker vi leta efter den
    på två sätt:

  88. Det ena heter indirekt detektion,
    och det andra heter direkt detektion.

  89. Vid indirekt detektion är hypotesen
    att de här partiklarna-

  90. -annihileras då och då,
    av en okänd process.

  91. De producerar de
    kända elementarpartiklar.

  92. När de väl är producerade
    vet vi vad som kommer att hända.

  93. De kommer till slut att bilda pioner.

  94. Pionerna sönderfaller
    till gammastrålar, som är laddade.

  95. Det är protoner, antiprotoner,
    elektroner, positroner och neutriner.

  96. Dessa partiklar kan vi försöka
    observera i särskilda teleskop.

  97. Denna process måste vara sällsynt,
    då wimpen är svagt växelverkande-

  98. -så det är osannolikt att det sker.

  99. Men annihilationen ökar med mörk
    materia-densiteten upphöjt till två.

  100. I Volker Springels föredrag såg ni-

  101. -simuleringar av materiens fördelning,
    med klumpar.

  102. Där är densiteten högre-

  103. -och där ökar annihilationen
    med upphöjt till två.

  104. Mätning säger nåt om annihilationens
    sannolikhet och wimpens massa.

  105. Den andra metoden är direkt detektion.

  106. I det fallet är hypotesen-

  107. -att wimpen
    kan krocka med en atomkärna.

  108. Det skulle orsaka
    en rekyl hos atomkärnan-

  109. -som vi kanske kan mäta.
    Det skulle ske på jorden.

  110. Det skulle kunna observeras
    i experiment med ultralågt brus.

  111. Det är väldigt sällsynt, så detektorerna
    måste skyddas mot bakgrundsbrus.

  112. Man väntar sig en händelse
    per ton detektormaterial per år.

  113. Processen är känslig för
    krocksannolikhet och wimpens massa.

  114. Så dessa processer kompletterar
    varandra i räckvidden för upptäckter-

  115. -men även i vilken egenskap
    hos partikeln de är känsliga för.

  116. Vi går över till resultaten.

  117. Det här är indirekt detektion,
    eller tyvärr indirekt icke-detektion.

  118. Jag sa ju
    att indirekt detektion är känslig-

  119. -för annihilationssannolikhet
    och wimpens massa.

  120. I fall vi inte detekterar nåt-

  121. -brukar vi försöka fråga vilka wimpens
    egenskaper skulle behöva vara-

  122. -för att vi ska detektera den.

  123. Eftersom vi inte hittade nåt
    i det här experimentet-

  124. -innebär det att wimpar med
    egenskaper ovanför linjen är uteslutna.

  125. Om de hade varit här uppe
    hade experimentet visat dem.

  126. Så här ser ni resultaten
    av tre experiment.

  127. Fermi Large Area Telescope
    är ett gammastrålningsteleskop.

  128. Knut och Alice Wallenberg deltog
    med ett anslag till byggandet av en del.

  129. I Stockholm kunde vi ta fram en metod
    som når den här känsligheten.

  130. Detta är den bästa avgränsningen
    som existerar för wimpar.

  131. Vid högre wimpmassor funkar inte
    metoden, för det är en liten detektor.

  132. Så man använder ett annat
    gammastrålningsteleskop, HESS.

  133. HESS är
    ett atmosfäriskt Cherenkovteleskop-

  134. -och kartlägger skurarna som
    gammastrålar framkallar i atmosfären.

  135. Det är mycket större,
    så det kan gå upp till högre energier.

  136. HESS tar alltså över
    vid ungefär tusen protonmassor.

  137. Och vi kunde slå oss ihop
    med HESS 2009-

  138. -tack vare anslaget
    från Wallenberg-stiftelsen-

  139. Så nu har vi en kombination
    av de bästa avgränsningarna.

  140. IceCube har jag också tagit med.

  141. Det är ett kompletterande sätt
    att leta efter wimpsönderfall.

  142. Även här möjliggjordes samarbetet
    av Wallenberg-stiftelsen.

  143. Vad är då relevansen av detta?
    Varför är det spännande?

  144. Den relevanta linjen
    är den gula linjen här.

  145. Som jag sa, om vi känner till
    densiteten hos den mörka materien-

  146. -kan vi beräkna vilken
    annihilationssannolikheten måste vara-

  147. -för att förklara
    mängden mörk materia vi ser.

  148. Det enklaste paradigmet skulle
    förutsäga att sannolikheten ligger här.

  149. Om vi rör oss över denna linje-

  150. -innebär det att vi flyttar paradigmet
    från wimpen till en annan idé.

  151. Vi har nu tillräckligt hög känslighet
    för att testa modellerna på riktigt.

  152. Eftersom vi fick det här genombrottet
    med indirekt detektion-

  153. -insåg vi att en annan metod
    kan bli nästa genombrott.

  154. Det är direkt detektion,
    som jag har beskrivit.

  155. Här är detektormaterialet,
    flytande xenon som måste kylas ner.

  156. I detektorn letar man efter wimpar
    som krockar.

  157. Rekylen kommer att producera ljus-

  158. -som man sen kan mäta
    med ljusdetektorer.

  159. Vi måste alltså identifiera
    en växelverkan på 10 biljoner.

  160. Vi måste verkligen isolera mot brus.

  161. Därför placerar man den i en kryostat,
    som kyler ner den och reglerar trycket.

  162. Man skyddar den i en vattentank.

  163. Man måste ständigt rengöra materialet
    för att få bort radioaktiv förorening.

  164. Man måste plocka ut datan,
    förvara xenonet och så vidare.

  165. Sen placerar man alltihop
    under marken.

  166. Experiment 1T är i LNGS-labbet
    i Gran Sasso i Italien.

  167. Det är snart färdigt,
    och då väntar vi oss det här.

  168. Jag sa att det direkta sökandet-

  169. -är känsligt för krocksannolikhet
    och wimpmassan.

  170. Här visar jag
    det pågående experimentet-

  171. -och vi får snart de första resultaten.

  172. Området här är förutsägelser
    som jag gjorde för wimpar-

  173. -och det sannolika området är här,
    så vi närmar oss stor sannolikhet.

  174. Vi jobbar på en uppgradering
    som ska vara klar 2019.

  175. Den slutgiltiga detektorn blir Darwin
    som förväntas vara i drift 2023.

  176. Tack.

  177. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den mörka materiens partiklar - upptäckt att vänta

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kommer man kunna bevisa vad mörk materia är? Jan Conrad, professor i astropartikelfysik vid Stockholms universitet, berättar om de kommande bevis man hoppas hitta. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Astrofysik, Astronomi, Mörk materia, Naturvetenskap, Rymdforskning, Universum
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Trender och framtidsproblem inom astrofysiken

Finns det liv i rymden? Den frågan fascinerar många och inte minst Sir Martin Rees, professor emeritus vid universitet i Cambridge. Rees är kosmolog och rymdforskare med ett specialintresse för galaxernas formation, svarta hål och de mer spekulativa delarna av kosmologin. Här berättar han om sin forskning. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Nya sätt att förstå jorden, solen och stjärnorna

Vad kommer nästa generation astrofysiker kunna upptäcka med hjälp av ny teknologi? Den frågan ställer Bruce Elmegreen, IBM:s forskningsavdelning, som här går igenom det vi vet och det som vi ännu inte har svar på. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Framtida strukturer i planetsystem

Kan det finnas beboeliga planeter i ostabila planetsystem? Melvyn B Davies, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, visar hur de senaste decenniernas observationer har gett oss flera överraskningar. Dessa upptäckter har inneburit betydande framsteg i att förstå hur planetsystem fungerar och bildas. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Att skapa beboeliga planeter på en dator

Finns det jordlika planeter i andra solsystem? Anders Johansen, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, berättar om sitt arbete med datorsimulationer för att beräkna möjligheten för beboeliga planeter i andra solsystem än vårt. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Mot direkta studier av beboeliga exoplaneter

Kan vi hitta bevis för liv i rymden inom ett par decennier? Med ny teknologi kommer vi allt närmare att kunna studera exoplaneter genom direkta observationer, berättar Markus Janson, lektor vid institutionen för astronomi vid Stockholms universitet. Han hoppas att detta ska innebära de första reproducerbara bevisen för möjligheten till liv i vår galax. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Kemiska analyser av exoplaneters atmosfär

Vilken sannolikhet för beboelighet finns det på expoplaneter? Nikolai Piskunov, professor i astrologi vid Uppsala universitet, berättar om sitt arbete med spektroskopi för att undersöka expoplaneternas kemiska atmosfärer. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Bortom gränserna - galaxernas evolution

Kan algoritmer till fullo förstå galaxernas evolution? Marcella Carollo, professor vid institutionen för astronomi vid ETH i Zürich, Schweiz, redogör vad vi vet i dagsläget och tittar framåt mot de utmaningar som hägrar bortom gränserna. När nya datorer och teleskop producerar petabytes och kanske exabytes med data kommer vi att möta filosofiska utmaningar, säger hon. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Att förstå universum

Kan vi begränsa den mörka materian så den blir begripbar? Volker Springel, professor vid universitetet i Heidelberg, går igenom vad vi i nuläget förstår om hur strukturer bildas i kosmos. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Universum - bortom det synbara

Matthew Hayes, forskare vid Stockholms universitet, går igenom den senaste tekniken inom "low-surface brightness"-astronomin och visar på de nuvarande teleskopens begränsningar. Hayes diskuterar vilken bild av stjärnmateria och utomgalaktisk gas framtidens observationer kommer att ge oss. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Galaxernas tidiga evolution, ur ett infrarött perspektiv

Vad vet vi om den första tiden efter the big bang, och vilken roll spelar svarta hål för galaxernas evolution? Kirsten Kraiberg Knudsen, docent i astronomi vid Chalmers tekniska högskola, talar om den fundamentala utveckling som observationer i det infraröda spektrat ger oss för att förstå dessa frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Den nya Vintergatan

Hur har bilden av vår galax, Vintergatan, förändrats de senaste åren? Thomas Bensby, forskare i astronomi, berättar om ett av astrofysikens stora mål, att förstå vår egen galax, och om den vetenskapliga guldgruva de nästkommande tio-femton årens observationer kan visa sig vara. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Extremt stora teleskop

Hur bygger man ett teleskop med en huvudspegel på 39 meter i diameter? Michele Cirasuolo från The European Southern Observatory berättar om projektet på Paranalobservatoriet i Chile. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Hur solens magnetfält skapar rymdväder

Är fotosfären tråkig? Det tycker inte professor Göran Scharmer, astronom och professor i astronomi. Här berättar han om arbetet med att förstå hur solens magnetfält skapar rymdväder. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Nya möjligheter till astronomiska upptäckter

Kommer vi att kunna hitta guld i universum? Detta hoppas Avishay Gal-Yam, professor vid institutionen för astrofysik vid Wiezmann-institutet, Israel. Just nu pågår nämligen en revolution för möjligheterna att observera övergående astronomiska händelser. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Supernova 1987A - 30 år efteråt

Vad sätter igång en explosion av en stjärna, en supernova? Josefin Larsson, docent i astrofysik vid Kungliga Tekniska Högskolan, berättar om nya insikter om exploderande stjärnor. Dessa kommer av observationer från den till jorden närmst belägna explosionen: Supernova 1987A, som trettio år efteråt fortfarande ger oss nya kunskaper. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Jakten på supernovor

Vilket är det bästa sättet att jaga efter supernovor? Jesper Sollerman, professor vid Stockholms universitet, tror sig ha svaret. Här berättar han om sitt arbete med att studera exploderande stjärnor, något som involverar hundratalet människor över flera kontinenter. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Den mörka materiens partiklar - upptäckt att vänta

Kommer man kunna bevisa vad mörk materia är? Jan Conrad, professor i astropartikelfysik vid Stockholms universitet, berättar om de kommande bevis man hoppas hitta. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kunskapens gränser

Kvantfysikens ogreppbara värld

Anton Zeilinger, professor vid institutet för kvantoptik och direktör för vetenskapsakademien i Österrike, förklarar kvantfysikens fenomen med sammanflätande partiklar på stora avstånd, våg-partikel-dualitet och superpositioner och hur vi ska förstå kvantvärlden på ett intuitivt sätt. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Första kvinnliga kosmonauten på rymdstationen

Elena Serova är den första kvinnliga kosmonauten att besöka internationella rymdstationen ISS. Hon berättar om sin senaste halvårslånga rymdexpedition och alla experiment som gjordes där. Elena Serova studerade till exempel hur det mänskliga hjärtat påverkas i viktlöst tillstånd. Hon pratar också om den miljöforskning som kan bedrivas från rymden. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Fråga oss