Titta

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Om UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Forskare föreläser om astrofysikens stora frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor : Mot direkta studier av beboeliga exoplaneterDela
  1. Var borde vi leta först
    för att få se planeter?

  2. Jag menar att svaret är uppenbart.

  3. Efter de utmärkta introduktionerna
    som vi redan fått oss till livs-

  4. -är banan krattad för mitt ämne.

  5. Vi har hört att vi, indirekt, kan se
    planeter som kan vara beboeliga.

  6. Nästa stora, viktiga steg är
    att kunna studera planeterna direkt-

  7. -så vi kan bedöma
    om de verkligen är beboeliga.

  8. I dagsläget-

  9. -är vi inte i den situationen,
    med den utrustning som finns nu-

  10. -men vi kan göra direkta avbildningar
    av en del planeter.

  11. Det här är en direkt avbildning
    av planeten Beta Pictoris b.

  12. När vi kan skilja mellan planetens
    och stjärnans signaler-

  13. -kan vi säga mycket mer om planeten.

  14. Vi kan skaffa fram spektraldata
    och se vad som finns i atmosfären.

  15. Vi kan ta det ett steg längre.
    Om vi kan få spektraldata-

  16. -från högupplösande spektroskopi
    och avbilda med hög kontrast-

  17. -kan vi få ännu mer information
    om hur planeten kan detekteras.

  18. Planeten har ju en unik signatur
    som skiljer sig från stjärnans.

  19. Det betyder att man
    på en och samma gång-

  20. -kan skilja stjärnan från planeten
    i rummet-

  21. -och med avseende på hastigheten.

  22. Genom att göra det samtidigt-

  23. -får man bättre kontrast
    och kan se svagare signaler.

  24. Det blir en viktig teknik
    i de framtida forskningscenter-

  25. -som snart ska tas i drift.
    Jag kommer att prata mer om det.

  26. Det här blir helt avgörande.

  27. Säg att vi får tillgång
    till den tekniken.

  28. Det finns hundratals miljarder
    stjärnor i vår galax.

  29. Var borde vi leta först
    för att få se planeter?

  30. Jag menar att svaret är uppenbart.

  31. Det första stället vi borde leta på
    är i Alfa Centauri-systemet.

  32. Vi har hört lite om systemet.

  33. Där finns två stjärnor som
    liknar solen: Alfa Centauri A och B.

  34. Och en som inte liknar solen alls:
    Proxima Centauri.

  35. Den går i omloppsbana
    runt de andra stjärnorna.

  36. Som vi hörde
    har man redan hittat en planet där.

  37. Jag återkommer till det.

  38. Poängen här gäller främst
    de två stjärnorna som liknar solen.

  39. Vi har en otrolig tur som har-

  40. -inte en, utan två, sollika stjärnor
    på så nära håll.

  41. De flesta stjärnorna i galaxen
    liknar inte solen.

  42. Statistiskt sett är det inte väntat
    att ha såna stjärnor så nära oss.

  43. Att vi har det skapar möjligheter
    som annars inte hade funnits.

  44. Jag ska försöka illustrera det.

  45. Om man vill studera
    nånting astronomiskt i detalj-

  46. -är det möjligt inom ett avstånd
    som avgörs av bländaröppningen-

  47. -alltså diametern på spegeln.

  48. I de flesta fall
    är sambandet direkt proportionerligt.

  49. Är objektet på dubbla avståndet
    behövs ett dubbelt så stort teleskop.

  50. På sätt och vis kan man lösa problem
    genom att bygga nånting större.

  51. Tyvärr är det en väldigt dyr lösning.

  52. Man kan titta på
    hur kostnaden för ett teleskop-

  53. -ökar för ökande bländaröppning.
    Exponenten är nära kubiken.

  54. Den är lite lägre, men ganska nära.

  55. Om man vill studera
    den näst närmaste sollika stjärnan...

  56. Det är Epsilon Eridani,
    som inte är så lik solen.

  57. Den är mindre lik solen
    än Alfa Centauri A och B-

  58. -men den är näst bäst.

  59. Den är 3,2 pc bort,
    alltså 10,8 ljusår-

  60. -att jämföra med
    1,3 pc för Alfa Centauri.

  61. Det betyder att om man vill studera
    den med samma detaljrikedom-

  62. -kommer det att kosta
    minst en tiopotens mer.

  63. Det är en unik chans-

  64. -som uppstår
    tack vare det här systemet.

  65. Vi kan göra detaljrika studier.

  66. Det blev, med fog, uppmärksammat-

  67. -när Proxima Centauri b upptäcktes.

  68. Den finns i den beboeliga zonen-

  69. -vilket kan tyda på
    att den är beboelig.

  70. Jag vågar säga att det är osannolikt
    att den är beboelig-

  71. -för även om temperaturen är utmärkt-

  72. -givet att man har
    rätt sorts atmosfär-

  73. -antyder alla andra egenskaper
    hos systemet-

  74. -att det är ogästvänligt.

  75. Vi ser enorma solvindar,
    soleruptioner och röntgenstrålning.

  76. Det är tveksamt
    om det alls finns en atmosfär där-

  77. -och om det kan finnas vatten
    i den atmosfären.

  78. Ett mer lovande spår
    för att hitta beboeliga planeter-

  79. -är de sollika stjärnorna i systemet,
    Alfa Centauri A och B.

  80. Om de har planeter,
    vilket vi inte vet än.

  81. Man kan hävda att det är troligt,
    eftersom de flesta stjärnor har det-

  82. -men vi skulle vilja hitta dem
    och studera deras egenskaper.

  83. Först indirekt,
    så att vi vet var de är-

  84. -och sen med direkta studier,
    för att se om de är beboeliga.

  85. Givet att de finns.

  86. Vid SU, i min grupp, har vi utvecklat
    ett koncept för att uppnå det.

  87. Vi tänker oss en liten satellit
    som kallas STARE.

  88. Den designas specifikt för att
    studera Alfa Centauri-systemet-

  89. -med indirekta tekniker,
    som vi redan har berört.

  90. Målet är att detektera
    potentiellt beboeliga planeter-

  91. -om det finns såna planeter där.

  92. Sen... Jag glömde visst att nämna-

  93. -att det här skulle vara
    en relativt billig satellit.

  94. Vi designade den
    för ett svenskt satellitprogram-

  95. -vilket ger en indikation om budgeten
    den är anpassad för.

  96. Att veta var planeterna är
    skulle hjälpa enormt mycket-

  97. -när ELT tas i drift.

  98. Med det här teleskopet
    kommer vi att kunna detektera-

  99. -och karakterisera planeterna
    kring Proxima Centauri direkt.

  100. Ni måste inte ta
    mitt eller nån annans ord-

  101. -vad gäller om den är beboelig,
    för vi kommer att kunna testa det.

  102. Teleskopet kommer också
    att kunna hitta planeter.

  103. Eller direkt hitta beboeliga planeter
    kring Alfa Centauri A och B-

  104. -vilka, som jag sa,
    har bättre chanser-

  105. -om vi vet var vi ska titta.

  106. Det kan
    nåt som STARE-satelliten berätta.

  107. Vi vet att det här teleskopet kommer.

  108. Byggnationen har redan inletts.

  109. Vi vet att
    det kommer att finnas tillgängligt.

  110. Vi vet,
    eller simuleringarna tyder på-

  111. -att det kan hitta beboeliga planeter
    i Alfa Centauri-systemet.

  112. Alfa Centauri är det enda systemet
    i vilket vi med rimlighet kan-

  113. -förvänta oss
    att detektera såna planeter.

  114. Det är egentligen...

  115. Alfa Centauri är
    kanske den enda chansen vi får.

  116. Om vi vill se mer avlägsna system,
    vilket vi lär vilja-

  117. -eftersom vi vill ha statistik över
    hur vanliga beboeliga planeter är-

  118. -då måste vi bygga nåt
    med just det syftet.

  119. Det skulle ta mer tid
    och också kosta mycket pengar.

  120. Återigen finns flera alternativ-

  121. -för att studera beboeliga planeter.

  122. Det jag har försökt beskriva
    är det snabbaste-

  123. -med vilket vi kan göra det.
    Tack för er tid.

  124. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mot direkta studier av beboeliga exoplaneter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kan vi hitta bevis för liv i rymden inom ett par decennier? Med ny teknologi kommer vi allt närmare att kunna studera exoplaneter genom direkta observationer, berättar Markus Janson, lektor vid institutionen för astronomi vid Stockholms universitet. Han hoppas att detta ska innebära de första reproducerbara bevisen för möjligheten till liv i vår galax. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Astronomi, Astronomiska instrument, Exoplaneter, Liv i universum, Naturvetenskap, Rymdforskning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Trender och framtidsproblem inom astrofysiken

Finns det liv i rymden? Den frågan fascinerar många och inte minst Sir Martin Rees, professor emeritus vid universitet i Cambridge. Rees är kosmolog och rymdforskare med ett specialintresse för galaxernas formation, svarta hål och de mer spekulativa delarna av kosmologin. Här berättar han om sin forskning. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Nya sätt att förstå jorden, solen och stjärnorna

Vad kommer nästa generation astrofysiker kunna upptäcka med hjälp av ny teknologi? Den frågan ställer Bruce Elmegreen, IBM:s forskningsavdelning, som här går igenom det vi vet och det som vi ännu inte har svar på. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Framtida strukturer i planetsystem

Kan det finnas beboeliga planeter i ostabila planetsystem? Melvyn B Davies, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, visar hur de senaste decenniernas observationer har gett oss flera överraskningar. Dessa upptäckter har inneburit betydande framsteg i att förstå hur planetsystem fungerar och bildas. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Att skapa beboeliga planeter på en dator

Finns det jordlika planeter i andra solsystem? Anders Johansen, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, berättar om sitt arbete med datorsimulationer för att beräkna möjligheten för beboeliga planeter i andra solsystem än vårt. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Mot direkta studier av beboeliga exoplaneter

Kan vi hitta bevis för liv i rymden inom ett par decennier? Med ny teknologi kommer vi allt närmare att kunna studera exoplaneter genom direkta observationer, berättar Markus Janson, lektor vid institutionen för astronomi vid Stockholms universitet. Han hoppas att detta ska innebära de första reproducerbara bevisen för möjligheten till liv i vår galax. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Kemiska analyser av exoplaneters atmosfär

Vilken sannolikhet för beboelighet finns det på expoplaneter? Nikolai Piskunov, professor i astrologi vid Uppsala universitet, berättar om sitt arbete med spektroskopi för att undersöka expoplaneternas kemiska atmosfärer. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Bortom gränserna - galaxernas evolution

Kan algoritmer till fullo förstå galaxernas evolution? Marcella Carollo, professor vid institutionen för astronomi vid ETH i Zürich, Schweiz, redogör vad vi vet i dagsläget och tittar framåt mot de utmaningar som hägrar bortom gränserna. När nya datorer och teleskop producerar petabytes och kanske exabytes med data kommer vi att möta filosofiska utmaningar, säger hon. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Att förstå universum

Kan vi begränsa den mörka materian så den blir begripbar? Volker Springel, professor vid universitetet i Heidelberg, går igenom vad vi i nuläget förstår om hur strukturer bildas i kosmos. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Universum - bortom det synbara

Matthew Hayes, forskare vid Stockholms universitet, går igenom den senaste tekniken inom "low-surface brightness"-astronomin och visar på de nuvarande teleskopens begränsningar. Hayes diskuterar vilken bild av stjärnmateria och utomgalaktisk gas framtidens observationer kommer att ge oss. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Galaxernas tidiga evolution, ur ett infrarött perspektiv

Vad vet vi om den första tiden efter the big bang, och vilken roll spelar svarta hål för galaxernas evolution? Kirsten Kraiberg Knudsen, docent i astronomi vid Chalmers tekniska högskola, talar om den fundamentala utveckling som observationer i det infraröda spektrat ger oss för att förstå dessa frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Den nya Vintergatan

Hur har bilden av vår galax, Vintergatan, förändrats de senaste åren? Thomas Bensby, forskare i astronomi, berättar om ett av astrofysikens stora mål, att förstå vår egen galax, och om den vetenskapliga guldgruva de nästkommande tio-femton årens observationer kan visa sig vara. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Extremt stora teleskop

Hur bygger man ett teleskop med en huvudspegel på 39 meter i diameter? Michele Cirasuolo från The European Southern Observatory berättar om projektet på Paranalobservatoriet i Chile. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Hur solens magnetfält skapar rymdväder

Är fotosfären tråkig? Det tycker inte professor Göran Scharmer, astronom och professor i astronomi. Här berättar han om arbetet med att förstå hur solens magnetfält skapar rymdväder. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Nya möjligheter till astronomiska upptäckter

Kommer vi att kunna hitta guld i universum? Detta hoppas Avishay Gal-Yam, professor vid institutionen för astrofysik vid Wiezmann-institutet, Israel. Just nu pågår nämligen en revolution för möjligheterna att observera övergående astronomiska händelser. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Supernova 1987A - 30 år efteråt

Vad sätter igång en explosion av en stjärna, en supernova? Josefin Larsson, docent i astrofysik vid Kungliga Tekniska Högskolan, berättar om nya insikter om exploderande stjärnor. Dessa kommer av observationer från den till jorden närmst belägna explosionen: Supernova 1987A, som trettio år efteråt fortfarande ger oss nya kunskaper. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Jakten på supernovor

Vilket är det bästa sättet att jaga efter supernovor? Jesper Sollerman, professor vid Stockholms universitet, tror sig ha svaret. Här berättar han om sitt arbete med att studera exploderande stjärnor, något som involverar hundratalet människor över flera kontinenter. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Den mörka materiens partiklar - upptäckt att vänta

Kommer man kunna bevisa vad mörk materia är? Jan Conrad, professor i astropartikelfysik vid Stockholms universitet, berättar om de kommande bevis man hoppas hitta. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - En miljard protonkollisioner

Sara Strandberg, partikelfysiker vid Stockholms universitet, berättar om materiens minst kända beståndsdelar och jakten på ännu oupptäckta partiklar, såsom supersymmetriska partiklar. Här beskriver hon standardmodellen för universums minsta partiklar men också de frågor som den modellen lämnar obesvarade: Vad består universums mörka materia av? Varför finns det mer materia än antimateria i universum? Varför är gravitationen så mycket svagare än universums andra tre krafter? Inspelat den 28 januari 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdpromenadernas historia och framtid

En samling legendariska samt mindre kända astronauter samtalar kring rymdpromenader. Luca Parmitano berättar om när han fick vatten i sin rymdhjälm, pensionerade Bruce McCandless om de så kallade jetpackens historia och Soichi Noguchi om hur man lagar en rymdraket i rymden. Avslutar gör Aleksej Leonov, kosmonauten som gjorde den första rymdpromenaden någonsin. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.