Titta

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Om UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Forskare föreläser om astrofysikens stora frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor : Kemiska analyser av exoplaneters atmosfärDela
  1. Vi kan tro på teorin för andra världar
    om vi kan bevisa den nånstans.

  2. Tyvärr har vi bara solsystemet-

  3. -och inte ens det förstår vi.

  4. Vi ska fortsätta med
    studier av beboelighet.

  5. Jag börjar med en kort introduktion
    kring vad vi vet-

  6. -och hur vi ska gå vidare.

  7. Siffrorna har visats tidigare.
    Vi känner till-

  8. -ungefär 3 500 planeter-

  9. -i 2 700 planetära system.

  10. Vi vet att planeter är vanliga
    och att planetära system-

  11. -finns i en mängd former.

  12. Vi vet också att det finns
    en viss korrelation-

  13. -mellan värdstjärnans egenskaper,
    vilket nån frågade om tidigare-

  14. -och planeternas egenskaper.

  15. Sen utvecklades
    ett planetärt klassifikationssystem.

  16. Det omfattar solsystemets planeter-

  17. -men också typer vi inte har här,
    som vattenvärldar.

  18. Klasserna baseras främst på
    planeternas medeltäthet-

  19. -som kan mätas om man har-

  20. -både mätningar av radialhastighet och
    mätningar från stjärnpassager.

  21. Det finns förstås mycket vi inte vet.

  22. Ett exempel har redan nämnts.
    Inte ens för solsystemet har vi-

  23. -övertygande argument eller fakta-

  24. -som förklarar skillnaderna
    mellan de jordlika planeterna-

  25. -Venus, jorden och Mars
    och deras atmosfärer.

  26. Vi har också utvecklat
    en utmärkt definition-

  27. -av möjlig beboelighet,
    det vi kallar "den beboeliga zonen".

  28. Det är förstås ett sätt att dölja
    bristen på teoribildning-

  29. -och bristen på teorier
    baserade av fakta.

  30. Martin antydde i sin inledning att vi
    kan tro på teorin för andra världar-

  31. -om vi kan bevisa den nånstans.

  32. Tyvärr har vi bara solsystemet
    och inte ens det förstår vi.

  33. Definitionen av den beboeliga zonen är
    väldigt luddig.

  34. Den beror starkt på atmosfärens
    kemiska sammansättning och täthet.

  35. Den beror också på
    värdstjärnans aktivitet-

  36. -dess evolution
    och en mängd andra saker.

  37. I själva verket påverkar
    evolutionen av hela den omgivning-

  38. -där planetsystemet finns.

  39. Som ni säkert har märkt under dagen-

  40. -finns kontroverser
    när man diskuterar-

  41. -skillnader i den beboeliga zonen
    kring olika planeter.

  42. Markus uteslöt helt-

  43. -att en lätt M-dvärg
    skulle ha en beboelig planet-

  44. -eftersom den beboeliga zonen
    utsätts för så mycket strålning.

  45. Andra menar att det är bästa chansen
    att hitta en beboelig planet.

  46. Kan vi bortse ifrån teorin en stund-

  47. -och bara göra mätningar?

  48. Det är vad Markus föreslog,
    men han sa också-

  49. -att det kräver ett stort teleskop-

  50. -som kan skilja mellan
    stjärnans och planetens strålning.

  51. Då kan vi använda spektroskopi.

  52. Finns det nån annan metod
    vi kan använda nu?

  53. Det här är en bild av Venuspassagen-

  54. -när Venus passerade över solskivan.

  55. Man ser faktiskt Venus atmosfär.

  56. Den blir upplyst av solens ljus,
    som kommer bakifrån.

  57. Det är den tunna ringen här.

  58. Om vi kan bygga ett instrument
    som är känsligt nog-

  59. -och kapabelt
    att detektera den strålning-

  60. -som passerar
    genom planetens atmosfär-

  61. -kan vi säga nånting om
    vad atmosfären består av.

  62. Den alternativa ansatsen är
    att titta på återspeglat ljus.

  63. Här är en bild på jorden,
    sedd från månen.

  64. Den del av jorden
    som är upplyst av solen är ljus.

  65. Det beror på
    att moln, snö och vatten-

  66. -återspeglar ganska mycket ljus.

  67. Det som är intressant är
    att förmågan att återspegla ljus-

  68. -beror på våglängden man studerar.

  69. Bilderna till vänster
    och till höger...

  70. Det är USA sett med synligt ljus-

  71. -vid 550 nm, till vänster-

  72. -och sett med terrest strålning,
    vid 1,4 mikroner, till höger.

  73. Ni ser skillnaden i återspeglingen
    eller albedo.

  74. Det är en annan möjlighet:

  75. Att titta på atmosfärens
    kemiska sammansättning.

  76. Det här är
    det som ger skillnaden i albedo.

  77. Här är transmissionsspektrum
    för jordatmosfären.

  78. Ni ser olika molekylära band
    som absorberar ljus-

  79. -och sen finns fönster
    mellan absorptionerna.

  80. Om man jämför en planets diameter
    under en stjärnpassage-

  81. -och vad som skyms
    vid olika våglängder-

  82. -får man i princip spektraldata
    för planetens atmosfär.

  83. Hur gör vi det i praktiken?
    Flera talare har redan berört det.

  84. Vi behöver teleskop
    med mer än 30 meters diameter.

  85. Alla de teleskop som finns
    eller snarare är under byggnation-

  86. -har spektroskopi av den typen
    som ett av de vetenskapliga målen.

  87. Vi behöver stora teleskop-

  88. -eftersom de ger bättre vinkel-
    upplösning, vilket Markus nämnde.

  89. Därigenom skulle vi kunna skilja,
    i rummet eller genom vinkeln-

  90. -ljuset från stjärnan
    och ljuset från planeten.

  91. Stora teleskop samlar också in
    mer ljus än mindre teleskop.

  92. Det är proportionerligt
    mot radien i kvadrat.

  93. Det gör att vi kan nå många fler mål.

  94. Vi vet ju inte
    hur vanliga planetära atmosfärer är.

  95. 30-metersteleskopen lär dröja tio år.

  96. Min granne där borta säger
    att det bara är sju år kvar.

  97. Vi får se, nästa år,
    om det fortfarande är sju år kvar.

  98. För den lite äldre generationen
    astronomer, som jag själv-

  99. -vill jag agera nu,
    inte sitta i kommittéer i tio år-

  100. -och försöka övertyga nån om
    att det här är viktigt.

  101. Vad kan vi göra
    med åttametersteleskop?

  102. Ja, vi kan försöka bygga
    ett instrument-

  103. -som är specialiserat
    för spektroskopi av exoplaneter.

  104. Ett sånt instrument byggs nu.
    Det kallas CRIRES+.

  105. Webbplatsen visar det sinne för humor
    som vår AT-personal har.

  106. CRIRES står för kryogenisk
    infraröd echellespektrograf.

  107. Den är specialanpassad
    för detta syfte.

  108. Instrumentet hade inte gått att göra
    utan Wallenbergstiftelserna-

  109. -och jag är dem väldigt tacksam.

  110. Det finansieras till hälften
    av Wallenbergstiftelserna-

  111. -och till hälften av BMBF i Tyskland.

  112. Så här kommer instrumentet att se ut.

  113. Det här är kryotanken.
    Den svarta lådan bakom är...

  114. Den innehåller all kalibreringsoptik.

  115. Den ska monteras i UT3,
    det tredje teleskopet i VLT.

  116. Det är ett åttametersteleskop
    med Nasmyth-optik.

  117. Här är instrumentet
    för några dagar sen.

  118. Här är den svarta lådan.

  119. Här är själva spektrometern.

  120. Höljet är borttaget,
    så vi kommer åt optiken.

  121. Den är varm nu,
    men ska kylas med flytande kväve.

  122. Det här är de sista testerna
    i Gerching, vid ESO:s huvudkontor-

  123. -innan vi lämnar preliminär accept
    och flyttar instrumentet till Chile.

  124. Förhoppningsvis-

  125. -kan vi under nästa år
    göra de första observationerna-

  126. -och visa upp transmissionsspektra
    för exoplaneters atmosfärer.

  127. Vi har många mål, kring M-dvärgar
    och även större stjärnor-

  128. -och av flera planettyper.

  129. Vi hoppas få spektraldata
    som den röda linjen här.

  130. Modellspektrumet är
    den svarta linjen under.

  131. Det här är absorptionsbandet
    för kolmonoxid.

  132. Genom att titta på såna spektra
    kanske vi kan börja spekulera-

  133. -om liv eller biologisk aktivitet
    eller avsaknad därav på planeterna.

  134. Jag hoppas... Att se det om ett år
    vore en fin present.

  135. Såna spektra vore en fin present
    till Knut och Alice Wallenberg-

  136. -på stiftelsens årsdag. Tack.

  137. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kemiska analyser av exoplaneters atmosfär

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilken sannolikhet för beboelighet finns det på expoplaneter? Nikolai Piskunov, professor i astrologi vid Uppsala universitet, berättar om sitt arbete med spektroskopi för att undersöka expoplaneternas kemiska atmosfärer. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Astronomi, Astronomiska instrument, Exoplaneter, Liv i universum, Naturvetenskap, Rymdforskning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Trender och framtidsproblem inom astrofysiken

Finns det liv i rymden? Den frågan fascinerar många och inte minst Sir Martin Rees, professor emeritus vid universitet i Cambridge. Rees är kosmolog och rymdforskare med ett specialintresse för galaxernas formation, svarta hål och de mer spekulativa delarna av kosmologin. Här berättar han om sin forskning. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Nya sätt att förstå jorden, solen och stjärnorna

Vad kommer nästa generation astrofysiker kunna upptäcka med hjälp av ny teknologi? Den frågan ställer Bruce Elmegreen, IBM:s forskningsavdelning, som här går igenom det vi vet och det som vi ännu inte har svar på. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Framtida strukturer i planetsystem

Kan det finnas beboeliga planeter i ostabila planetsystem? Melvyn B Davies, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, visar hur de senaste decenniernas observationer har gett oss flera överraskningar. Dessa upptäckter har inneburit betydande framsteg i att förstå hur planetsystem fungerar och bildas. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Att skapa beboeliga planeter på en dator

Finns det jordlika planeter i andra solsystem? Anders Johansen, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, berättar om sitt arbete med datorsimulationer för att beräkna möjligheten för beboeliga planeter i andra solsystem än vårt. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Mot direkta studier av beboeliga exoplaneter

Kan vi hitta bevis för liv i rymden inom ett par decennier? Med ny teknologi kommer vi allt närmare att kunna studera exoplaneter genom direkta observationer, berättar Markus Janson, lektor vid institutionen för astronomi vid Stockholms universitet. Han hoppas att detta ska innebära de första reproducerbara bevisen för möjligheten till liv i vår galax. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Kemiska analyser av exoplaneters atmosfär

Vilken sannolikhet för beboelighet finns det på expoplaneter? Nikolai Piskunov, professor i astrologi vid Uppsala universitet, berättar om sitt arbete med spektroskopi för att undersöka expoplaneternas kemiska atmosfärer. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Bortom gränserna - galaxernas evolution

Kan algoritmer till fullo förstå galaxernas evolution? Marcella Carollo, professor vid institutionen för astronomi vid ETH i Zürich, Schweiz, redogör vad vi vet i dagsläget och tittar framåt mot de utmaningar som hägrar bortom gränserna. När nya datorer och teleskop producerar petabytes och kanske exabytes med data kommer vi att möta filosofiska utmaningar, säger hon. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Att förstå universum

Kan vi begränsa den mörka materian så den blir begripbar? Volker Springel, professor vid universitetet i Heidelberg, går igenom vad vi i nuläget förstår om hur strukturer bildas i kosmos. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Universum - bortom det synbara

Matthew Hayes, forskare vid Stockholms universitet, går igenom den senaste tekniken inom "low-surface brightness"-astronomin och visar på de nuvarande teleskopens begränsningar. Hayes diskuterar vilken bild av stjärnmateria och utomgalaktisk gas framtidens observationer kommer att ge oss. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Galaxernas tidiga evolution, ur ett infrarött perspektiv

Vad vet vi om den första tiden efter the big bang, och vilken roll spelar svarta hål för galaxernas evolution? Kirsten Kraiberg Knudsen, docent i astronomi vid Chalmers tekniska högskola, talar om den fundamentala utveckling som observationer i det infraröda spektrat ger oss för att förstå dessa frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Den nya Vintergatan

Hur har bilden av vår galax, Vintergatan, förändrats de senaste åren? Thomas Bensby, forskare i astronomi, berättar om ett av astrofysikens stora mål, att förstå vår egen galax, och om den vetenskapliga guldgruva de nästkommande tio-femton årens observationer kan visa sig vara. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Extremt stora teleskop

Hur bygger man ett teleskop med en huvudspegel på 39 meter i diameter? Michele Cirasuolo från The European Southern Observatory berättar om projektet på Paranalobservatoriet i Chile. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Hur solens magnetfält skapar rymdväder

Är fotosfären tråkig? Det tycker inte professor Göran Scharmer, astronom och professor i astronomi. Här berättar han om arbetet med att förstå hur solens magnetfält skapar rymdväder. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Nya möjligheter till astronomiska upptäckter

Kommer vi att kunna hitta guld i universum? Detta hoppas Avishay Gal-Yam, professor vid institutionen för astrofysik vid Wiezmann-institutet, Israel. Just nu pågår nämligen en revolution för möjligheterna att observera övergående astronomiska händelser. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Supernova 1987A - 30 år efteråt

Vad sätter igång en explosion av en stjärna, en supernova? Josefin Larsson, docent i astrofysik vid Kungliga Tekniska Högskolan, berättar om nya insikter om exploderande stjärnor. Dessa kommer av observationer från den till jorden närmst belägna explosionen: Supernova 1987A, som trettio år efteråt fortfarande ger oss nya kunskaper. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Jakten på supernovor

Vilket är det bästa sättet att jaga efter supernovor? Jesper Sollerman, professor vid Stockholms universitet, tror sig ha svaret. Här berättar han om sitt arbete med att studera exploderande stjärnor, något som involverar hundratalet människor över flera kontinenter. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Den mörka materiens partiklar - upptäckt att vänta

Kommer man kunna bevisa vad mörk materia är? Jan Conrad, professor i astropartikelfysik vid Stockholms universitet, berättar om de kommande bevis man hoppas hitta. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Tekniska utmaningar för rymdfärder

Astronauten Bonnie J Dunbar berättar översiktligt om Nasas tekniska utmaningar inom medicin, energi och hälsorisker när det gäller att utforska rymden. Dessutom får vi en hälsning från rymden från ett nu pågående ettårsprojekt som studerar hur människokroppen påverkas av tyngdlöshet. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdforskning i Japan

Japan är det enda asiatiska landet som är med i ISS, den internationella rymdstationens program. En av de engagerade japanska astronauterna är Chiaki Mukai, läkare och så kallad Jaxa-astronaut. I denna föreläsning berättar hon om Japans rymdforskning idag och vad den kan bidra med i framtiden. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.