Titta

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Om UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Forskare föreläser om astrofysikens stora frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor : Universum - bortom det synbaraDela
  1. Som observatör gillar jag
    att peka på simuleringar-

  2. -och säga att de är felaktiga.

  3. Först måste jag tacka för inbjudan-

  4. -och Wallenbergstiftelserna
    för att de finansierat forskningen.

  5. Jag ska prata om
    observation av ytljussvaga objekt.

  6. Jag ska tacka Volker för att ha visat
    alla de här graferna redan.

  7. 300 000 år efter Big Bang uppstod
    den kosmiska bakgrundsstrålningen-

  8. -och universums
    adiabatiska egenskaper.

  9. Strukturerna växer med tiden.

  10. Här ser ni temperaturförändringar
    som styr massfördelning i universum

  11. Det regleras av mörk materia
    och de växer med tiden-

  12. -och bildar en icke-linjär struktur
    av galaxhopar, filament och tomrum.

  13. Vi har kommit till stadiet-

  14. -där simuleringar av masstätheten,
    lokalt i universum-

  15. -stämmer väl med observationer.
    Här är Millennium Run och 2dFGRS.

  16. De verkar stämma väldigt väl
    med det vi observerar i verkligheten.

  17. En äldre förutsägelse ur lambda-CDM
    avfärdade satellitproblemet.

  18. Man kan, med hög precision,
    ur simuleringarna förutse-

  19. -för stjärnsystem som Vintergatan
    och Andromedagalaxen-

  20. -hur många dvärgsatelliter de ska ha.

  21. Här ser vi massan och volymtätheten.

  22. Simuleringen tyder på
    ett stort antal satelliter-

  23. -men så många har inte observerats.

  24. Skillnaden är runt en tiopotens
    vid 10^7 solmassor.

  25. Som observatör gillar jag
    att peka på simuleringar-

  26. -och säga att de är felaktiga.

  27. Om man byter CDM
    mot nån annan modell-

  28. -får man ett annat antal haloer
    runt stora galaxer.

  29. Det som har börjat intressera mig mer
    under de senaste åren-

  30. -är om det kan vara observationerna
    som är fel.

  31. Här är fullständighetsfunktionen
    för SDSS.

  32. Den baseras inte på punktkällor,
    utan på ytljusstyrka.

  33. Ytljusstyrka på x-axeln
    och fullständighet här.

  34. Ni ser att vid ytljusstyrka kring
    23 mag per kvadratbågsekunder-

  35. -blir Sloan ofullständig.

  36. Det kan finnas
    många ytljussvaga galaxer-

  37. -som vi inte ser.

  38. Detaljrikedomen i galaxer ökar
    vid låg ytljusstyrka.

  39. Det här är centrum i Virgohopen-

  40. -och de ljusa fläckarna är
    de elliptiska galaxerna.

  41. Det här är ett videoklipp
    där den nedre gränsen-

  42. -har satts till
    21,5 mag per kvadratbågsekunder.

  43. Om vi stegar fram växer galaxerna,
    men strukturerna ändras inte.

  44. När man når ytljusstyrka kring
    28 mag/kvadratbågsekunder-

  45. -börjar man se mer struktur.
    Galaxerna blir asymmetriska.

  46. Det visar hur galaxerna
    och populationerna har uppkommit.

  47. Det här har varit känt ett tag,
    men det har skett tekniska framsteg.

  48. Här är observationer
    från Coma och M87.

  49. De här gjordes 1974
    på ett enmetersteleskop-

  50. -med den bästa emulsionen.

  51. Ni ser att ytljusstyrkan ligger på
    cirka 28 mag per kvadratbågsekund-

  52. -men om man, fyra decennier senare,
    gör samma slags experiment-

  53. -får man ytljusstyrka på
    28-29 mag/kvadratbågsekund.

  54. Skälet till frågetecknet i rubriken
    är att fyra decenniers utveckling-

  55. -knappt har förändrat vår kapacitet.

  56. Teleskop har optimerats
    för svaga punktkällor.

  57. Den här bilden förklarar varför.

  58. Vi ser trender
    och enkla optiska ekvationer.

  59. Flödet från en okänd punktkälla-

  60. -beror på effektiviteten,
    spegelns diameter, som ju är given-

  61. -exponeringstiden,
    som också är svår att påverka-

  62. -och 10^(-mag/2,5).

  63. Det enda sättet man kan optimera är
    att göra spegeln större.

  64. Därför ser vi allt större speglar
    med stor brännvidd.

  65. Exempel är ELT och HST
    och andra extremt stora teleskop.

  66. För större källor
    är ekvationen snarlik.

  67. Det är samma sak,
    men man integrerar över rymdvinkeln-

  68. -och har ytljusstyrkan här.

  69. Rymdvinkeln per pixel beror på
    pixelns storlek och bländartalet.

  70. För man in det i ekvationen,
    med antal pixlar och pixelstorlek-

  71. -men D^2 blir (D/f)^2,
    där f är bländartalet.

  72. Om man vill hitta svaga punktkällor
    ska man minimera f/D.

  73. Man vill, för en viss bländaröppning,
    ha ett väldigt snabbt teleskop-

  74. -med ett lågt bländartal.

  75. Det har gjorts
    vid Dragonfly Telephoto Array.

  76. 24 DSLR-kameror som limmats ihop.

  77. Var och en har en bländaröppning
    på 40 cm-

  78. -och ett bländartal om 0,3,
    eller runt 0,5 när man slår ihop dem.

  79. Det här är en observation
    i centrum av Comahopen-

  80. -där vi kunde observera
    nästan 50 ytljussvaga dvärggalaxer-

  81. -ner till
    cirka 30 mag per kvadratbågsekund.

  82. Om man mäter massan hos systemen-

  83. -och gör ett diagram över
    massa/ljus mot massa-

  84. -ser man att de har väldigt hög massa
    i förhållande till antalet stjärnor.

  85. Det finns liknande kvoter i ljussvaga
    dvärggalaxer och galaxhopar-

  86. -men här i mitten,
    vid 10^12 solmassor.

  87. Vi tror att de inte blivit galaxer
    på grund av feedback-

  88. -eller omgivningen,
    som Marcella nämnde-

  89. -som hindrat dem
    från att få stora stjärnpopulationer.

  90. Det kan man alltså göra
    med ett teleskop som Dragonfly.

  91. Det stora framtidslöftet
    för forskningen-

  92. -är Large Synoptic Survey Telescope,
    LSST-

  93. -som vi hörde lite om.

  94. Teleskopet får en 8-meterspegel
    och ska vara i drift om cirka fem år.

  95. Bländartalet är nästan 1,
    så teleskopet är optiskt snabbt-

  96. -och gör också snabb kartläggning:
    hela himlen på några dagar.

  97. Här är fullständighetsfunktionen
    för dvärggalaxer i Vintergatan-

  98. -som valts ut genom SDSS.
    Här är magnituden.

  99. De ljussvaga galaxerna är här.
    Den sätts mot storleken här.

  100. Det blåa är fullständighetsfunktionen
    för Sloan. LSST blir-

  101. -ungefär två magnituder mer effektiv
    i jakten på ytljussvaga objekt.

  102. När LSST varit i gång i tio år
    når vi sex magnituder djupare:

  103. 10^30 per kvadratbågsekund
    för södra stjärnhimlen.

  104. Det kommer att finnas
    miljoner ytljussvaga galaxer-

  105. -i LSST:s kataloger.

  106. LSST och alla markbaserade teleskop
    har förstås problem med-

  107. -variationer i atmosfären-

  108. -koronaeffekt och variabel bakgrund.
    Sånt är svårt att korrigera för.

  109. De ger också en svårtydd PSF-

  110. -vilket gör arbetet ineffektivt.
    Här är... Jag har otur i dag.

  111. Här är en modell av en satellit-

  112. -som vi försöker tillverka.

  113. Projektet kallas Messier
    och leds av David Valls-Gabaud.

  114. Den har en liten bländaröppning-

  115. -som ska lägga sig
    i låg omloppsbana runt jorden.

  116. Det blir en polär bana,
    där ett varv tar 90 minuter.

  117. Den optimeras för ytljussvaga objekt,
    med f/2-

  118. -och inget som blockerar i mitten,
    så PSF ska vara lättbegripligt.

  119. Vi kan gå ned till ytljusstyrka
    under 32,5 mag/kvadratbågsekund.

  120. Målen är att testa lambda-CDM,
    lära oss om galaxtillväxt-

  121. -hitta luminositetsfunktionen och
    mäta extragalaktiskt bakgrundsljus.

  122. Här sitter många som inte känner mig
    och några som gör det-

  123. -och de som gör det undrar säkert
    varför jag pratar om det här-

  124. -eftersom jag brukar jobba
    mest med gaser.

  125. Det här är...

  126. Bara 10 % av stjärnorna i
    vårt lokala universum är baryonform.

  127. Resten är i gasform.
    Gas är bränsle vid stjärnbildning.

  128. Gas låter oss även se strukturen
    i den kosmiska väven.

  129. H I:s strålning i Lyman-alfa-linjen
    borde ge den här strukturen.

  130. Det gäller även varm gas, som O VI.

  131. Det här är en Lyman-alfa-linje
    från ett av projektet-

  132. -som de gör med Hubble-teleskopet.

  133. Vi har gjort liknande forskning
    på galaxer med låg rödförskjutning.

  134. Det ni ser i blått eller vitt ljus
    är en galaxskiva.

  135. Bilden är för dålig för att ni ska se
    det suddiga blåa runtom.

  136. Det är Lyman-alfa-strålning
    från gasen runt galaxen.

  137. Det står på den nästsista bilden.

  138. Det här är UV-kontinuumet
    och ett liknande experiment-

  139. -på strålningen
    från högjoniserat syre.

  140. En sak vi vill göra är att använda
    liknande tekniker-

  141. -för att kartlägga gasstruktur
    lokalt i universum.

  142. Vi undersöker bara
    de centrala delarna...

  143. ...av galaxerna.

  144. Här är HST-bilderna
    ovanpå simuleringen.

  145. Därför måste vi även-

  146. -ha ultravioletta kanaler
    i våra satelliter-

  147. -och skicka upp ballonger
    för att se mer UV-strålning.

  148. Vi bygger satelliter
    som FIREBall och ISTOS.

  149. Det är sånt som är på tapeten nu.

  150. Det här är en sammanfattning
    som jag vill läsa upp.

  151. Det ytljussvaga universum,
    under 30 mag per kvadratbågsekund-

  152. -är ett unikt område inom astronomin,
    då det är i stort sett outforskat.

  153. Teleskop har optimerats för
    punktkällor, inte ytljussvaga objekt.

  154. Att utveckla tekniken
    behöver inte kosta miljarder dollar-

  155. -som extremt stora teleskop.

  156. Det räcker med liten bländaröppning,
    om teleskopet optimerats.

  157. Det lär finnas många objekt
    under nuvarande detektionsgräns.

  158. De möjliggör studier av
    lokal stjärntäthet-

  159. -galax- och hopbildningsscenarier
    och mörk materia.

  160. UV-satelliter
    med fokus på strålningslinjer-

  161. -kan göra liknande saker för gaser-

  162. -och studera hur gasansamling
    förändrats i det sentida universum.

  163. Det var allt.

  164. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Universum - bortom det synbara

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Matthew Hayes, forskare vid Stockholms universitet, går igenom den senaste tekniken inom "low-surface brightness"-astronomin och visar på de nuvarande teleskopens begränsningar. Hayes diskuterar vilken bild av stjärnmateria och utomgalaktisk gas framtidens observationer kommer att ge oss. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Astronomi, Astronomiska instrument, Astronomiska observationer, Naturvetenskap, Praktisk astronomi, Rymdforskning, Universum
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Trender och framtidsproblem inom astrofysiken

Finns det liv i rymden? Den frågan fascinerar många och inte minst Sir Martin Rees, professor emeritus vid universitet i Cambridge. Rees är kosmolog och rymdforskare med ett specialintresse för galaxernas formation, svarta hål och de mer spekulativa delarna av kosmologin. Här berättar han om sin forskning. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Nya sätt att förstå jorden, solen och stjärnorna

Vad kommer nästa generation astrofysiker kunna upptäcka med hjälp av ny teknologi? Den frågan ställer Bruce Elmegreen, IBM:s forskningsavdelning, som här går igenom det vi vet och det som vi ännu inte har svar på. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Framtida strukturer i planetsystem

Kan det finnas beboeliga planeter i ostabila planetsystem? Melvyn B Davies, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, visar hur de senaste decenniernas observationer har gett oss flera överraskningar. Dessa upptäckter har inneburit betydande framsteg i att förstå hur planetsystem fungerar och bildas. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Att skapa beboeliga planeter på en dator

Finns det jordlika planeter i andra solsystem? Anders Johansen, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, berättar om sitt arbete med datorsimulationer för att beräkna möjligheten för beboeliga planeter i andra solsystem än vårt. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Mot direkta studier av beboeliga exoplaneter

Kan vi hitta bevis för liv i rymden inom ett par decennier? Med ny teknologi kommer vi allt närmare att kunna studera exoplaneter genom direkta observationer, berättar Markus Janson, lektor vid institutionen för astronomi vid Stockholms universitet. Han hoppas att detta ska innebära de första reproducerbara bevisen för möjligheten till liv i vår galax. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Kemiska analyser av exoplaneters atmosfär

Vilken sannolikhet för beboelighet finns det på expoplaneter? Nikolai Piskunov, professor i astrologi vid Uppsala universitet, berättar om sitt arbete med spektroskopi för att undersöka expoplaneternas kemiska atmosfärer. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Bortom gränserna - galaxernas evolution

Kan algoritmer till fullo förstå galaxernas evolution? Marcella Carollo, professor vid institutionen för astronomi vid ETH i Zürich, Schweiz, redogör vad vi vet i dagsläget och tittar framåt mot de utmaningar som hägrar bortom gränserna. När nya datorer och teleskop producerar petabytes och kanske exabytes med data kommer vi att möta filosofiska utmaningar, säger hon. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Att förstå universum

Kan vi begränsa den mörka materian så den blir begripbar? Volker Springel, professor vid universitetet i Heidelberg, går igenom vad vi i nuläget förstår om hur strukturer bildas i kosmos. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Universum - bortom det synbara

Matthew Hayes, forskare vid Stockholms universitet, går igenom den senaste tekniken inom "low-surface brightness"-astronomin och visar på de nuvarande teleskopens begränsningar. Hayes diskuterar vilken bild av stjärnmateria och utomgalaktisk gas framtidens observationer kommer att ge oss. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Galaxernas tidiga evolution, ur ett infrarött perspektiv

Vad vet vi om den första tiden efter the big bang, och vilken roll spelar svarta hål för galaxernas evolution? Kirsten Kraiberg Knudsen, docent i astronomi vid Chalmers tekniska högskola, talar om den fundamentala utveckling som observationer i det infraröda spektrat ger oss för att förstå dessa frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Den nya Vintergatan

Hur har bilden av vår galax, Vintergatan, förändrats de senaste åren? Thomas Bensby, forskare i astronomi, berättar om ett av astrofysikens stora mål, att förstå vår egen galax, och om den vetenskapliga guldgruva de nästkommande tio-femton årens observationer kan visa sig vara. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Extremt stora teleskop

Hur bygger man ett teleskop med en huvudspegel på 39 meter i diameter? Michele Cirasuolo från The European Southern Observatory berättar om projektet på Paranalobservatoriet i Chile. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Hur solens magnetfält skapar rymdväder

Är fotosfären tråkig? Det tycker inte professor Göran Scharmer, astronom och professor i astronomi. Här berättar han om arbetet med att förstå hur solens magnetfält skapar rymdväder. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Nya möjligheter till astronomiska upptäckter

Kommer vi att kunna hitta guld i universum? Detta hoppas Avishay Gal-Yam, professor vid institutionen för astrofysik vid Wiezmann-institutet, Israel. Just nu pågår nämligen en revolution för möjligheterna att observera övergående astronomiska händelser. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Supernova 1987A - 30 år efteråt

Vad sätter igång en explosion av en stjärna, en supernova? Josefin Larsson, docent i astrofysik vid Kungliga Tekniska Högskolan, berättar om nya insikter om exploderande stjärnor. Dessa kommer av observationer från den till jorden närmst belägna explosionen: Supernova 1987A, som trettio år efteråt fortfarande ger oss nya kunskaper. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Jakten på supernovor

Vilket är det bästa sättet att jaga efter supernovor? Jesper Sollerman, professor vid Stockholms universitet, tror sig ha svaret. Här berättar han om sitt arbete med att studera exploderande stjärnor, något som involverar hundratalet människor över flera kontinenter. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Den mörka materiens partiklar - upptäckt att vänta

Kommer man kunna bevisa vad mörk materia är? Jan Conrad, professor i astropartikelfysik vid Stockholms universitet, berättar om de kommande bevis man hoppas hitta. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Första kvinnliga kosmonauten på rymdstationen

Elena Serova är den första kvinnliga kosmonauten att besöka internationella rymdstationen ISS. Hon berättar om sin senaste halvårslånga rymdexpedition och alla experiment som gjordes där. Elena Serova studerade till exempel hur det mänskliga hjärtat påverkas i viktlöst tillstånd. Hon pratar också om den miljöforskning som kan bedrivas från rymden. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kunskapens gränser

Kvantfysikens ogreppbara värld

Anton Zeilinger, professor vid institutet för kvantoptik och direktör för vetenskapsakademien i Österrike, förklarar kvantfysikens fenomen med sammanflätande partiklar på stora avstånd, våg-partikel-dualitet och superpositioner och hur vi ska förstå kvantvärlden på ett intuitivt sätt. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Fråga oss