Titta

Samernas tid

Samernas tid

Om Samernas tid

Det här är berättelsen om norra Europas urfolk och deras historia. Samernas historia, som är intimt sammankopplad med Sveriges historia, är okänd för de flesta. Samerna anpassade sig tidigt till en karg omgivning och byggde upp en jakt- och fångstexpertis som gjorde dem till viktiga handelspartners under vikingatiden. Serien beskriver hur samerna påverkades av kyrkans våldsamma kristningsprocess och av nationalstaternas kolonisation av de samiska markerna under tidigmodern tid. Situationen förvärras under 1900-talet då kolasamerna hamnar i Sovjetunionens grepp. Exploateringen av Sápmis naturtillgångar ökar och rasbiologernas ögon vänds mot samerna.

Till första programmet

Samernas tid : Allianser i SápmiMaterialDela
  1. Berättelsen om samerna, nordligaste
    Europas urfolk, kunde börja så här.

  2. Det är så det brukar se ut.

  3. En minoritet sysslar med renskötsel,
    men det har blivit sinnebilden-

  4. -ibland den enda bilden,
    som ges av samerna.

  5. Det här är en lika sann bild.

  6. Och det här.

  7. ”Jag fångade en fisk.”
    Vanja, vad blir det på ryska?

  8. Oavsett hur man börjar berättelsen
    om samernas historia-

  9. -så är den för de flesta
    närmast okänd.

  10. Svenskar, norrmän, finnar och ryssar.
    De som lever tillsammans med samerna-

  11. -vet i regel mer om
    andra länders urfolk än sitt eget.

  12. Kull efter kull av studenter lämnar
    skolan utan att ha fått lära sig nåt-

  13. -om folket som bebott delar av
    sina länders marker i tusentals år.

  14. Som inrättade sig i en karg värld-

  15. -med uppfinningsrikedom
    och innovationer.

  16. Och med en helt egen kultur
    och religion.

  17. Ett folk som tillhandahöll råvarorna
    som en gång var själva motorn-

  18. -i Europas ekonomi.

  19. Historieböckerna berättar inget om
    hur man koloniserade samernas marker.

  20. Och exploaterade dess rikedomar.

  21. Och ingenting om hur
    samernas religion skulle utplånas.

  22. Ibland med de mest brutala metoder.

  23. Det här är berättelsen
    om den historien.

  24. Det är nog ändå bäst att starta
    historien med den samiska marken.

  25. Det vidsträckta område
    samerna kallar Sápmi-

  26. -och som är skådeplatsen
    för deras historia.

  27. Sápmi sträcker sig över fyra länder:
    från Atlantens fjordar i väster-

  28. -över den uråldriga bergskedjan
    Skanderna, nedslipad av istiderna.

  29. Längs älvdalar, genom enorma områden
    av skogar och sjöar-

  30. -och till Kolahalvön, där den samiska
    marken möter Vita havet i öster.

  31. Det är ett landskap med rik natur som
    befolkas av fler varelser än renar.

  32. Vissa växter och djur
    finns bara just här i Sápmi.

  33. Som den lilla fjällämmeln.

  34. Andra djur missar inte chansen
    att försöka komma åt renarnas kalvar.

  35. Det vidsträckta området som
    kallas Sápmi må se ut som vildmark-

  36. -men spåren av mänsklig aktivitet
    syns överallt i landskapet.

  37. Om man vet vad man ska leta efter.

  38. Det här är spåren av en barktäkt.

  39. I det samiska kosthållet har
    innerbark varit viktig i dieten.

  40. Det innehåller C-vitamin, riboflavin
    och fibrer, som alla vet är bra.

  41. Det här var rena rama hälsokosten.

  42. Det kallas vildmark, men då raderar
    man 10 000 år av mänsklig historia.

  43. Det är ingen vildmark. Det är på-
    verkat av människor som funnits här.

  44. Spåren efter människor leder tillbaka
    till den stora isens tidsålder-

  45. -för mer än 11 000 år sen.

  46. Pionjärerna följde de stora
    däggdjuren hit upp - och blev kvar.

  47. I urberget lämnade de bilder
    från sin värld efter sig-

  48. -medan årtusenden
    av stenålder passerade.

  49. Men för att börja
    vår historia om samernas tid-

  50. -måste vi röra oss fram i tiden.

  51. Århundradena före vår tideräkning,
    här uppe i nordligaste Norge-

  52. -dyker nya spår upp som vittnar om
    den samiska kulturens framväxt.

  53. Det är gott om kulturminnen i området.

  54. Det är en slags ground zero
    i utvecklingen av samisk kultur.

  55. De här sakerna uppträder samtidigt,
    några få hundra år runt Kristi födelse.

  56. Inom arkeologin är det kort tid. Här
    har vi en etablering av en ny identitet.

  57. Första tecknet
    på nya idéer hos jägarfolken-

  58. -som finns här,
    är en ny typ av bostad.

  59. Den här nya sortens bostad är grunden
    till den samiska goathi, eller kåtan.

  60. Den samiska kåtan får nu
    sin karakteristiska rumsindelning.

  61. I mitten den rektangulära eldhärden.

  62. Ingången
    med plats för ved och gäster.

  63. Sen barnens plats,
    och längre in de äldres.

  64. Allra längst bak i kåtan,
    bakom härden-

  65. -finns den heliga delen "båssjo",
    som ingen fick gå över.

  66. Nåt annat man ser under den här
    perioden är de första björngravarna.

  67. Så kallade björngravar ger en första
    inblick i den nya samiska idévärlden.

  68. Björnen har setts
    som ett mytologiskt väsen.

  69. Den ansågs klok och intelligent
    och ha mänskliga egenskaper.

  70. Det finns ett antal björngravar,
    där den är begravd på liknande sätt-

  71. -som man begravde människor.

  72. I det samiska samhället trodde man
    att ursprunget var äktenskapet-

  73. -mellan en björn och en kvinna.
    Och det tar sig tydliga uttryck.

  74. Jakten och den påföljande björnfesten
    har följt strikta ritualer-

  75. -för hur den ska gå till.

  76. Trots att björnen var helig, så
    jagades den för köttet och skinnet.

  77. Jakten omgavs av riter. Hur den
    äldsta björnkulten såg ut är okänt.

  78. Först på 1700-talet dyker beskriv-
    ningar upp i de historiska källorna.

  79. På vårvintern förbereder männen sig,
    och tre, fyra män följs åt.

  80. Två eller tre män håller kraftiga störar
    för att stänga till idet.

  81. Man sticker ner en stör
    för att väcka björnen.

  82. När björnen jagas benämns den inte
    vid sitt vanliga namn, utan omtalas-

  83. -som "pälsgubben", "skogsfarfar"
    eller "den ludne".

  84. Innan björnen väcks,
    ställer sig dräparen beredd-

  85. -med björnspjutet nedkört i marken.

  86. När björnen vaknar,
    hålls den nere med störarna.

  87. Och när den kommer ut,
    sticker man björnen med ett spjut-

  88. -så att den dör.

  89. När man närmar sig boplatsen jojkar
    man, för att tillkänna ge sin ankomst.

  90. Kvinnorna får inte se på björnjägaren,
    så de täcker huvudet-

  91. -och tittar bara på jägaren
    genom en mässingsring.

  92. I kåtan flår man björnen
    och kokar allt kött i samma gryta.

  93. När allt kött och blod är kokt,
    fördelas maten lika till alla på festen-

  94. -men män och kvinnor
    intar måltiderna åtskilda.

  95. Alla ben måste samlas in
    och begravas anatomiskt korrekt-

  96. -så björnen kan återuppstå och
    berätta att den hade behandlats väl.

  97. Att det inte var farligt
    att jagas av människor.

  98. Man har hittat 80 björngravar.

  99. De äldsta säkra fynden finns
    i norra Sápmi och är 2 000 år gamla.

  100. Björnritualerna sprids
    till de andra samiska områdena-

  101. -och praktiseras
    ända in på 1900-talet.

  102. Det finns fler
    viktiga samiska markörer-

  103. -vid samma tid
    som björngravar och kåtatomter.

  104. Nu har ni kommit till
    Mortensnes kulturminnesområde.

  105. Mortensnes på Varangerhalvön
    i Finnmark-

  106. -är en av de viktigaste platserna-

  107. -i jakten på
    den samiska kulturens rötter.

  108. En oöppnad grav. Man ser konturen,
    och det har legat stenhällar över.

  109. Hela kustlinjen
    är ett enormt gravfält.

  110. Bergsknallen där borta...

  111. Det börjar där, och så
    är det urgravar hela vägen fram hit.

  112. Det är åtminstone 300 gravar.

  113. Det händer nåt nytt i gravskicket under
    perioden som kallas tidig metalltid:

  114. Den s.k. urgraven.

  115. Mortensnes är den första platsen
    där vi ser att urgraven får fäste.

  116. Det blir så småningom en materiell
    företeelse som vi hittar i hela Sápmi.

  117. Den var väldigt fin.

  118. Mycket ståtlig.
    Man kan titta in i gravkammaren.

  119. Man har gjort i ordning
    en gravkammare nere i stenramlet-

  120. -och gravlagt intill stora stenar
    eller intill en bergvägg.

  121. Avsaknad av jord var viktigt. Kanske
    fick man inte ha kontakt med jord.

  122. Att färden till dödsriket blir enklare
    när det är öppet och luftigt-

  123. -med springor i stenramlet.

  124. Då hade själen lättare att komma ut
    och över till ett dödsrike.

  125. Innehållet i en av gravarna
    på Mortensnes är unik på flera sätt.

  126. Det är Mortensnes äldsta grav,
    och den äldsta av den typen i Sápmi.

  127. Ett av föremålen
    har en ny typ av ornamentik-

  128. -som vi känner igen i samisk slöjd.

  129. På det längsta redskapet
    är Y-formade ornament inristade-

  130. -en utsmyckning
    vi känner igen som samisk.

  131. Och hornskeden är praktiskt taget
    identisk med senare tiders hornskedar.

  132. Graven på Mortensnes innehåller också
    fragment av en samisk innovation.

  133. Det är ett mycket speciellt gravfynd.

  134. Förutom skelettmaterial, hittade man
    också fragment av en skida.

  135. Skidan har sina rötter i Central-
    asien. Den äldsta är 6 000 år gammal.

  136. Samerna förbättrade uppfinningen och
    skapade den första moderna skidan-

  137. -med en rem för foten som går
    igenom skidan och inte under den.

  138. En produktutveckling
    som blivit världsstandard.

  139. Föremålen i graven säger nåt om den
    tidiga samiska samhällsstrukturen-

  140. -och arbetsfördelningen mellan könen
    för 2 000 år sen.

  141. Människolämningarna i samma grav
    var från en kvinna.

  142. Det var en kvinnograv. Och skidor och
    pilbåge är traditionell jaktutrustning.

  143. Det var en kvinna som jagade, och hon
    fick med sig sin utrustning i graven.

  144. Så även kvinnor var jägare
    och kunde gå på jakt.

  145. Vad som dödade den kvinnliga jägaren
    är inte känt.

  146. Men gravfynden antyder att folket
    hon tillhörde hade en föreställning-

  147. -om vad som hände efter döden.

  148. När en person dog, ville man att för-
    fäderna skulle ta väl emot den avlidne.

  149. Runt armarna har man surrat näver,
    och ibland även runt lårbenen-

  150. -som en magisk
    eller skyddande funktion.

  151. Man kanske måste skydda de döda
    innan de for till dödsriket.

  152. I den samiska religionen föreställde
    man sig tre olika världar.

  153. En för olika gudar, en för människor
    på jorden och en för de döda.

  154. Men i den samiska religionen
    spelade döden en annan roll-

  155. -än i den kristna.
    De döda försvann inte helt.

  156. Man gravlade kanske i hällgravar
    för att det var öppet nedåt-

  157. -mot underjorden.
    Det var en öppning till dödsriket.

  158. Dödsriket är under oss. När vi är
    färdiga i den här sfären, på jorden-

  159. -så hamnar vi i en ny värld,
    som ligger under oss.

  160. De döda lever vidare, som vi lever här-

  161. -men i en uppochnedvänd värld,
    där de går med fötterna mot våra fötter.

  162. Björngravarna. Kåtan.

  163. Ornamentiken. Gravskicket.

  164. Vad orsakar att förändringarna
    dyker upp vid ungefär samma tid?

  165. Varifrån kommer de nya idéerna?
    Och varför?

  166. Enligt en samisk berättelse kom ett
    nytt folk hit i jakten på sitt hem.

  167. Vi måste långt bort. Hem.

  168. På samma sätt som vi har vandrat hit,
    i alla våra bröders åsyn.

  169. Stora bäckar har varit oss till hinder
    på vår väg till Sápmi.

  170. Själva jojken berättar ju om
    hur samerna har kommit hit till Sápmi.

  171. Den berättar att samerna hade hört om
    det här landet och velat komma hit.

  172. De hade liksom en inre röst som sa
    att här fanns ett land som tillhörde oss.

  173. Det är nästan bibliskt.

  174. Enligt jojken hörde samerna
    talas om landet i norr-

  175. -och vandrade långt
    för att komma hit.

  176. Men de ville i alla fall dit,
    och när de kom fram dit–

  177. -och fann det där landet,
    kallade de det för Sápmi.

  178. Det ger ju det hela
    en mytisk dimension också.

  179. "Det här är vårt land,
    vi har rätten att äga det."

  180. Det är omöjligt att datera berätt-
    elsen om det samiska intåget i Sápmi-

  181. -och ytterst vanskligt att förlita
    sig på den som historisk källa.

  182. Men jojken skulle kunna bära spår
    av vad som faktiskt hände.

  183. Tecken tyder på att de nya
    kulturella uttrycken sammanfaller-

  184. -med ett inflöde
    av nya människor till området.

  185. Vi vill veta hur människor kom hit
    och träffades vid olika tidpunkter.

  186. Det vi kan spåra är
    om det kom en tydlig migrationsvåg-

  187. -som kan kopplas till
    den här tidshändelsen.

  188. Då kan man säga att tidpunkten var
    viktig för människor att ta sig hit.

  189. I Uppsala undersöker forskare hur det
    gick till när Norden koloniserades.

  190. Genetiken visar kontinuerliga folk-
    förflyttningar under årtusendena.

  191. Vissa migrationsvågor kommer
    söderifrån, bl.a. för 6 000 år sen-

  192. -då de första jordbrukarna etablerade
    sig i södra Skandinavien.

  193. Folk som med tiden blir danskar,
    svenskar och norrmän.

  194. Folkförflyttningarna i Nordens
    norra delar har ett annat ursprung.

  195. Hos samerna hittar man
    varianter av arvsmassan-

  196. -som är nästan unika
    för den samiska befolkningen.

  197. Man ser att de här varianterna finns
    i ungefär samma frekvenser-

  198. -i en del centralasiatiska
    befolkningsgrupper.

  199. Vilket ju kopplar det
    samiska ursprunget mot Centralasien.

  200. Det tycks finnas en koppling österut.

  201. Inte till de tidigaste
    jägarna och samlarna-

  202. -utan till en mycket senare
    migrationshändelse.

  203. Vi kan använda mutationer för
    att datera hur länge sen människor-

  204. -flyttade till olika delar av jorden.

  205. För ca 2 500 år sen måste ett inflöde
    av genetiskt material ha skett-

  206. -i den här befolkningsgruppen,
    som kom nånstans från Volga-regionen.

  207. Studien placerar denna senaste
    migrationsvåg några få århundraden-

  208. -innan nya samiska markörer dyker
    upp i det arkeologiska materialet.

  209. De nyinflyttade människorna tycks ha
    haft med sig några av grundelementen-

  210. -till det som ska bli
    den samiska kulturen.

  211. De genetiska och språkhistoriska
    spåren leder till Ryssland.

  212. Volga-området är ett viktigt
    för den finsk-ugriska språkfamiljen.

  213. Det samiska språket tycks ha sina
    rötter här, och bli ett eget språk-

  214. -ungefär samtidigt
    som de övriga samiska markörerna.

  215. Idag har vi ungefär
    tio olika samiska språk.

  216. Men när språken blir så här olika
    genom att de är isolerade...

  217. ...så är det inte utgångsläget
    utan dagens olika språk har utvecklats–

  218. –ur ett ursprungligt samiskt språk,
    eller en protosamiska.

  219. Man uppskattar
    att det har talats för ungefär 2 000 år sen.

  220. Runt år 0 skiljs finskan och samiskan
    från sitt gemensamma ursprung.

  221. Förmodligen sker det
    i dagens södra Finland.

  222. Ursamiskan sprids över Nordkalotten
    och delas upp i dialektala varianter-

  223. -som sen utvecklas till olika språk.

  224. Så olika att sydsamer och östsamer
    inte längre förstår varandra.

  225. Folket som kom med det nya
    samiska språket och kulturen-

  226. -blandade sig
    med det befintliga jägarfolket.

  227. För ca 2 000 år sen
    var stenristarnas era över.

  228. Det var en ny tid i Sápmi:
    samernas tid.

  229. Man slutar med hällkonst omkring år 0.

  230. Det är väldigt frestande att säga
    att hällkonsten övergår i skrift.

  231. Den samiska trumman uppträder under
    järnåldern och efter Kristi födelse.

  232. Avbildningar på sten fick kanske
    ge vika, då man hade viktigare föremål-

  233. -att göra avbildningar på.

  234. Den nya samiska kulturen
    är otroligt framgångsrik.

  235. Under de kommande århundradena
    sprider den sig sakta men säkert.

  236. När järnåldern närmar sig sitt slut,
    omfamnar den samiska identiteten-

  237. -alla de kvarvarande fångst-
    och jägarfolken på Nordkalotten.

  238. Själva motorn till att den samiska
    etniciteten sprids är förmodligen-

  239. -en allt intensivare kontakt
    med andra folk.

  240. Den ensamme behöver inte uttrycka
    sin särart gentemot sin granne.

  241. Det tyder på
    att handelsförbindelser eller grannfolk-

  242. -är med och formar
    den samiska kulturen.

  243. Lika framgångsrik
    är jordbrukarkulturen-

  244. -som etablerar sig
    allt längre norrut.

  245. Längs Atlantkusten,
    på båda sidor av Bottenviken-

  246. -i Karelen och på Kolahalvön.

  247. I gränsytorna mellan jordbrukare
    och jägare uppstår en livlig handel-

  248. -som kan ha varit en drivkraft-

  249. -för att ansluta fler
    till den samiska etniciteten.

  250. Man får kanske ett behov av att
    uttrycka sig tydligare gentemot andra.

  251. Det är nåt
    som flera grupper börjar med.

  252. Olika jägargrupper ser det som
    ett bra sätt att organisera sig på.

  253. Att ansluta sig till en gemenskap
    och visa att man tillhör den.

  254. Ett exempel på handelsutbyte
    mellan samer och jordbrukarfolk-

  255. -är det som sker
    i nordvästra Sápmi under vikingatid.

  256. Ute i kustbandet har de s.k.
    norröna hövdingadömena växt fram.

  257. Jordbrukarna håller till ute på öarna
    och samerna i inlandet.

  258. På många platser längs kusten uppstår
    kontaktytor mellan de två grupperna.

  259. Det norröna samhället är en gren av det
    germanska samhället och kulturen.

  260. De anpassar sig till jordbruket, eller
    om jordbruket gör dem till norröna-

  261. -medan samerna
    livnär sig på jakt och fiske.

  262. Det tycks ha varit tät kontakt
    mellan folkgrupperna.

  263. Ett norrönt hövdingadöme
    kallades Hålogaland-

  264. -och leddes i slutet av 800-talet
    av hövdingen Ottar.

  265. Han är viktig
    för historieskrivningen om samerna-

  266. -på grund av det
    som skrevs om hans resor.

  267. När Ottar besökte Alfred den store
    på 890-talet-

  268. -sa han att han
    bodde längst norrut av alla norrmän.

  269. Han kom från Hålogaland.

  270. Det var den nordligaste delen
    där den norröna befolkningen levde.

  271. Kung Alfred infogar
    Ottars berättelser från Norden-

  272. -i ett befintligt historieverk.

  273. Här finns anteckningar om en
    upptäcktsresa som Ottar gjort norrut.

  274. Det är så vi vet nåt om de samiska
    aktiviteterna vid den här tiden.

  275. Ottar berättar att norr om där han bor,
    så finns det ingen bebyggelse-

  276. -förutom på några platser,
    där finnar lever på jakt och fiske.

  277. På resan norrut observerar Ottar
    ett folk som han kallar finnar-

  278. -den tidens namn på samer.
    Enligt Ottar finns samerna-

  279. -över hela det nordliga området,
    ända bort till Vita havet i öster.

  280. Men Ottar har mer att berätta.
    Han har byggt upp sin förmögenhet-

  281. -tack vare samerna,
    genom att ta ut skatt.

  282. Ottar berättar att han är en av de
    främsta i det område han kommer från.

  283. Han säger att hans och hans gelikars
    största inkomster kommer från-

  284. -handel och skattläggning av samer.

  285. Uppgiften om Ottars skattläggning
    har format forskningen-

  286. -om samers och vikingars relation.

  287. Den här skattläggningen
    har varit väldigt omdiskuterad.

  288. Att samerna skulle låta sig skinnas
    och betala stora summor-

  289. -till ett annat folk utan att få
    nåt tillbaka verkar väldigt orimligt.

  290. Vissa tecken tyder på att relationen
    mellan jägar- och jordbrukarfolken-

  291. -måste omvärderas.

  292. Man har fokuserat på skillnaderna
    mellan samer och norrmän-

  293. -och på det
    som man har sett som motsättningar.

  294. Men i modern tid
    har det blivit mer fokus på-

  295. -likheter och samarbete.

  296. Vid den här förkristna tiden
    var skillnaden i religiös tro mindre-

  297. -mellan de två folken. Samerna
    ansågs besitta stor andlig expertis.

  298. Nordborna söker upp samerna
    och deras schamaner, deras nåjder-

  299. -för att få konsultation
    i andliga frågor.

  300. Man vill veta vad som ska hända. Har
    man tur? Går det som man hoppas?

  301. Man kanske behöver hjälp med
    att ta ett viktigt beslut.

  302. Samerna framställs i källorna som troll-
    domskunniga. De spådde framtiden.

  303. På 1100-talet, i Borgartingslagen
    och Eidsivatingslagen-

  304. -nedtecknades förbud mot
    att uppsöka samer för att bli spådd.

  305. Det tyder på att det var vanligt.

  306. Norröna hövdingar lär ha tagit hjälp
    av samisk trolldom i militära syften.

  307. Hövdingen Tore Hund ska
    under slaget vid Stiklestad år 1030-

  308. -ha fått en magisk renskinnskofta-

  309. -sydd av samer,
    och som skyddade mot svärdshugg.

  310. Det magiska renskinnet skyddar Tore
    Hund som dräper den norske kungen.

  311. Så det kunde absolut vara fördelaktigt
    att ha hedniska grannar.

  312. Men det var främst samernas
    yrkesskicklighet nordborna ville åt.

  313. En otrolig jakt- och fångstexpertis
    som övats upp under årtusenden.

  314. Inte minst gällde det
    jakten på rikedomarna i havet.

  315. Sälen var ett viktigt bytesdjur
    i kustområdena-

  316. -det första årtusendet efter Kristus.

  317. Skinnet användes till kläder
    som höll kylan borta på vintern.

  318. Men av lika stort intresse
    var det som fanns under skinnet.

  319. Då har vi två stora skinn. Detta är
    en rekonstruktion av en s.k. hellegrop-

  320. -en fornminnestyp som finns längs
    Nord-Troms och Finnmarks kuster.

  321. Vi tror att groparna användes från
    Kristi födelse fram till 1300-talet-

  322. -men var särskilt vanliga
    mellan 600- och 900-talet.

  323. Det här är en s.k. hellegrop.
    Man har hittat ungefär 700 stycken.

  324. De flesta dateras till vikingatiden,
    när interaktionen mellan samer-

  325. -och den norröna befolkningen
    var intensivast.

  326. Allt tyder på att de användes för
    att komma åt tranet i sälarnas späck.

  327. Träkolet vi hittar i groparna har ofta
    hög fetthalt med marint ursprung.

  328. Vi tror att man
    framställde olja i groparna.

  329. Men det finns inga skriftliga källor
    som beskriver det.

  330. Forskare försöker rekonstruera
    hur oljeutvinningen kan ha gått till.

  331. De har magasinerat värme från elden,
    och det är verkligen varmt.

  332. Stenarna har börjat bli rödglödgade.
    Det är hög temperatur.

  333. Experimenten visar att det var en
    effektiv metod att utvinna tranet.

  334. Man har fått över 50 % olja
    i förhållande till späckets vikt.

  335. De som använde det här på järnåldern
    var nog betydligt duktigare än vi.

  336. Eftersom arkeologerna hittat gropar
    i såna mängder kan man anta-

  337. -att tranet var viktigt
    i handeln mellan folken.

  338. Det kan ha använts till föda, men man
    dricker inte hur mycket tran som helst.

  339. Det är så många gropar,
    och de har använts så flitigt-

  340. -att det nog var nåt
    man hade stort behov av.

  341. Frågan är om inte användningsområdet
    främst var kopplat till det här.

  342. De flesta är från år 600 till 900-

  343. -en tid då skeppsteknologin
    utvecklades enormt.

  344. Man måste ha haft ett stort behov
    av att kunna ta hand om sina båtar.

  345. På den här tiden fanns det inte mycket
    man kunde impregnera träbåtar med.

  346. Så impregnering har nog varit ett
    viktigt användningsområde för oljan.

  347. Det är tänkbart att samerna
    levererade den här produkten-

  348. -i ett utbytessystem mellan
    olika grupper under den här perioden.

  349. Lika viktigt som havet var
    för vikingatidens samer-

  350. -lika avgörande är det i dag,
    tusen år senare.

  351. Nu är vi i Klubbukt i Kvalsund kommun,
    i Finnmark.

  352. Det är ett litet fiskesamhälle,
    om man kan kalla det så.

  353. -Sjösamiskt samhälle.
    -Ja. Det är rätt.

  354. Ättlingarna till vikingatidens
    säljägare, kallas för sjösamer-

  355. -och fortsätter använda havet
    och fjordarna till sitt uppehälle.

  356. På 60-talet fanns de sista resterna
    av naturahushållningen kvar.

  357. Man hade en ko,
    några getter och fisken.

  358. Och havet
    som man hämtade sin mat från.

  359. Mina förfäder levde av och i naturen.

  360. De upplevde samma saker som jag när
    jag var en liten pojke på åtta, tio år-

  361. -och fick följa med ut på sjön. Jag fick
    gå från skolan för att fiska med pappa.

  362. För att vi skulle få mat.

  363. I dag är det inte säl utan vitfisk
    och krabba som är basen för fisket.

  364. Det är lättare i dag. Allt är
    mekaniserat med knappar och spakar.

  365. Vi har bra vinterskor och fryser inte.

  366. Som liten grabb
    var man iskall om tårna varje dag.

  367. Man var alltid ute, vare sig det regnade
    eller snöade, eller var mörkt och kallt.

  368. Nu kan vi gå inomhus och ta rast
    med varmt kaffe och wienerbröd.

  369. Samernas expertis gällde inte bara
    jakt och fisk utan även båtbygge.

  370. De konstruerade farkoster
    med helt egna tillverkningsmetoder.

  371. Det här är en samisk älvbåt.

  372. Det intressanta är att den är sydd.

  373. Det kan tyckas märkligt att sy båtar men
    det är ett alternativ till järnnitar.

  374. En sydd båt är när bordläggnings-
    plankorna är sammanfogade med söm-

  375. -och inte med järnnitar och spikar
    som i skandinavisk tradition.

  376. Man ser stygnen väldigt tydligt.

  377. Och det är en sammanhängande söm.

  378. Det är typiskt för samiskt båtbyggande.

  379. Sytekniken gav fördelar
    över nordbornas.

  380. Vikingakungen Sigurd Slembe
    lär ha haft sån respekt-

  381. -för samiskt båtbyggande, att han
    beställt krigsskepp från samerna.

  382. Man får en flexibilitet i vattnet som
    gör att båten kan vrida sig i vågorna-

  383. -och vara väldigt spänstig, i motsats
    till järnsöm som är mycket stelare.

  384. De gick så snabbt ute på havet
    att de flög fram.

  385. Det står i Kungasagan att
    "blott få kunde följa skeppen"-

  386. -"när bundet med senor
    de flyger för vinden."

  387. Det här är en modell av Bårsetbåten.

  388. Det är en typisk farkost
    från yngre järnåldern.

  389. Det liknar andra vikingaskepp
    vi har hittat.

  390. Den s.k. Bårsetbåten är intressant.
    Fyndet är daterad till 800-tal-

  391. -och hittades på Kvaløya, där
    både samer och nordbor var verksamma.

  392. Båten är ett klassiskt vikingaskepp,
    men inte helt och hållet.

  393. Det som är annorlunda med den här
    båten, är att den översta bordplankan-

  394. -har sydda stygn mellan träpluggarna.

  395. Det är en kombination
    av pluggar och stygn.

  396. Här har vi två sydda stygn, en träplugg-

  397. -ett sytt stygn, och så ett till.

  398. Det är speciellt med
    en sån kombination av olika tekniker-

  399. -på en farkost från den här perioden.

  400. Det är inte osannolikt att
    Bårsetbåten med sina olika tekniker-

  401. -är exempel på ett samarbetsprojekt
    mellan de båda grannfolken.

  402. I många områden bodde sjösamer
    och norrön befolkning nära varandra.

  403. Alla dessa fynd är från områden med
    både samisk och norrön bosättning.

  404. Det är möjligt att samer och nordmän
    kan ha byggt båtarna tillsammans-

  405. -som ett gemensamt projekt.

  406. Man tror att relationen mellan samer
    och jordbrukare vid den här tiden-

  407. -grundades på samarbete,
    snarare än utnyttjande.

  408. Samerna var för ekonomiskt viktiga
    för att relationen skulle äventyras.

  409. Norröna handelsmän som Ottar kunde
    göra stora affärer på kontinenten-

  410. -då de hade tillgång
    till den tidens hårdvaluta.

  411. Pälsverk var motorn
    i Europas ekonomi under vikingatid-

  412. -och inga var bättre än samerna
    på att tillhandahålla varorna.

  413. Där...

  414. I Sápmi syns spåren
    av den lönsamma pälsjakten.

  415. Detta är det första av flera gömslen.
    Här låg man och väntade på renar.

  416. De låga upphöjningarna av stenar
    gav tillräckligt gömsle för jägare-

  417. -att överraska
    förbipasserande renhjordar.

  418. Men det fanns helt andra sätt
    att bedriva jakt på.

  419. Det här är en fångstgrop. Där är lite
    snö, så det är inte så lätt att se.

  420. Det är en försänkning,
    omgiven av en vall.

  421. I dag återstår bara grunda försänk-
    ningar av det som var djupa gropar.

  422. Fångstgropar var en av de effektiv-
    aste jaktmetoderna för ren och älg.

  423. Den hade ett rektangulärt bottenplan
    och brant sluttande väggar inåt-

  424. -mot gropens mitt,
    så de inte kunde kravla sig upp.

  425. Många tror att det fanns ett spjut i
    botten, men det hade inte varit bra.

  426. Det slår hål på magen, och inälvorna
    kan komma ut. Det förstör köttet.

  427. I stället var fångstgroparna ett sätt
    att hålla bytet levande-

  428. -tills jägaren kommer för nådastöten.

  429. Jakt med fångstgropar
    är åtminstone 6 000 år gammalt-

  430. -men samerna skalade upp metoden till
    att omfatta hela system av gropar.

  431. Där är en. Och så är det en där.

  432. Den, den och den.
    Och det är fler där borta.

  433. Om man räknar med dem som ligger lite
    söderut och norrut härifrån-

  434. -så är det tre tusen,
    bara på det här näset.

  435. Beräkningarna av antalet gropar gör
    området runt Gollevárri i Finnmark-

  436. -till världens förmodligen
    största fångstgropssystem.

  437. Slaktresterna antyder att efterfrågan
    på vildrensprodukter varit enorm.

  438. Vid utgrävningar här har man funnit
    mängder med renhorn. Mängder!

  439. Det visar att de dödade mer ren
    än de tog med hem för att äta.

  440. Det är helt säkert.

  441. På Dovrefjell finns spår av ännu en
    storskalig jaktmetod från vikingatid.

  442. Här ser vi de här pinnarna
    som markerar stolparna.

  443. Det är två långa rader med stolpar,
    flera kilometer inåt här.

  444. Man har stoppat renen...

  445. Vildrenarna drevs in i en hage
    som stängdes bakom dem.

  446. En föregångare till de samlingsgärden
    som dagens renskötare använder.

  447. När fällan slår igen bakom dem-

  448. -går flocken i cirkel hela tiden,
    innan den avlivas där nere.

  449. Jakt på vildren har sen länge
    bytts ut mot skötsel av tamren.

  450. Nu har vi renskiljning.
    Det pågår som vanligt, som alltid.

  451. Traditionell renskiljning till
    olika vintergrupper här i Vinklumpen.

  452. Det är det som pågår här.

  453. Jijnjevaeri är en
    av flera samebyar som bedriver-

  454. -tamrensdrift i sydsamiskt område.

  455. De sydligaste samebyarna
    och renbetena-

  456. -är Idre i Dalarna på svensk sida
    och Svahken sijte på norsk.

  457. Det är långt söderut, nästan 200 mil
    från Gollevárri uppe i norr.

  458. Samisk närvaro så långt söderut har
    i mer än hundra år varit föremål-

  459. -för en vetenskaplig kontrovers.

  460. Det handlar om hur långt tillbaka
    i tiden samernas rötter går i söder.

  461. Historikern Yngvar Nielsen argument-
    erade för att de sydliga områdena-

  462. -sen urminnes tider
    varit skandinaviska-

  463. -och att samerna invandrat
    relativt nyligen.

  464. I skriftliga källor finns berättelser
    om samer i Nordland vid den tiden-

  465. -och längre söderut
    var berättelserna av senare datum.

  466. Utifrån det tänkte man sig
    att samerna gradvis vandrade söderut-

  467. -och in i de sydnorska fjällområdena
    under väldigt sen tid.

  468. Historiska källor berättar om
    en sydlig samisk närvaro i sen tid.

  469. De s.k. sockensamerna
    var viktiga i byasamhällena-

  470. -i Mellansverige
    långt in på 1800-talet.

  471. Fredrik I ville redan på 1700-talet
    fördriva samerna norrut-

  472. -för att de jagade i kungens skogar.

  473. Men samerna rensades inte ut från
    Dalarna, Hälsingland och Gästrikland-

  474. -eftersom bönderna protesterade.

  475. Samerna var de enda som kunde
    tillverka de korgar man använde-

  476. -och fiskeredskapen av rötter.
    Man var beroende av samerna.

  477. De fick avliva hästar, hundar
    och katter.

  478. Ibland fick man vara dödgrävare.

  479. Men i höjd med ambitionerna om etnisk
    rensning i början av 1700-talet-

  480. -blir de skriftliga spåren
    av samer i söder glesare.

  481. Enligt Nielsen bevisade det att
    samerna inte funnits där tidigare-

  482. -idéer som passade
    i tidens strömningar.

  483. Den här framryckningsteorin
    kom samtidigt-

  484. -som en nationalistisk revitalisering.

  485. Det blev viktigt att markera att Norge
    var norskt och Sverige var svenskt.

  486. Samerna hade ingen plats
    i den historien.

  487. Först på 1980-talet utmanades
    Nielsens framryckningsteori-

  488. -på allvar.

  489. Inger Zachrisson spelade en avgörande
    roll för modern sydsamisk forskning-

  490. -genom en slumpmässig upptäckt
    i källaren på Historiska museet.

  491. Jag glömmer aldrig när jag gick ner
    i källaren och drog ut backarna-

  492. -med fynd från Vivallen,
    som jag aldrig hade hört talas om.

  493. Fynden kom från Vivallen
    i Härjedalen.

  494. Platsen klassificerades på 1910-talet
    som skandinavisk jordbrukarkultur.

  495. Zachrisson hade jobbat med nordsamisk
    arkeologi och såg att nåt var fel.

  496. Jag hade ältat offerplatsfynd
    från nordligaste Sverige i åratal.

  497. Jag förstod
    att det här var typiska föremål-

  498. -som talade för samisk närvaro.

  499. Jag hade fått mig itutat
    att samerna aldrig funnits där.

  500. "Gå inte söder om Ångermanälven.
    Där har samerna aldrig funnits."

  501. Men nu såg jag med egna ögon
    att det här var samisk närvaro.

  502. När Zachrisson
    påbörjar fältarbeten i Vivallen-

  503. -så finner hon samiska kåtatomter,
    några tiotal meter från gravarna.

  504. Den här härden
    flyttade samisk närvaro i söder-

  505. -ända tillbaka till 1100-talet.

  506. Det var ett startskott för att
    kunna se på arkeologiskt material-

  507. -från både norska och svenska sidan
    med helt andra ögon.

  508. Men det räcker inte för en samisk
    koppling till fångstanläggningen-

  509. -på Dovrefjell som är äldre
    och längre söderut.

  510. Det här sydnorska området
    kryllar av arkeologiska spår-

  511. -från vikingatidens bönder, men inte
    ett enda samiskt...tills nyligen.

  512. Boplatsen i Vivallen var speciell.
    Ingrid Zachrisson såg på materialet-

  513. -med nya ögon och fann spår
    efter samer i materialet.

  514. Många har letat efter
    en helt oomtvistlig boplats-

  515. -i Sydnorge, alltså vårt Vivallen.

  516. Jostein Bergstøl gjorde slut på fram-
    ryckningsteorin. 2004 upptäckte han-

  517. -boplatser som flyttar samisk närvaro
    i söder ända tillbaka 800-talet-

  518. -samtida med fångstanläggningen på
    Dovre, bara en dagsmarsch därifrån.

  519. Det är så typiskt samiskt att det
    kunde stämplas "Made in Sápmi".

  520. För sydsamerna, som äntligen
    fick höra vad de själva visste-

  521. -att de hade en lång historia
    i trakterna, betydde det mycket.

  522. Det var som en nationaldag
    för samerna i området-

  523. -som tidigare hade setts
    som intränglingar.

  524. Det finns en skriftlig källa
    som historikerna bortsåg från-

  525. -när de utformade sin framrycknings-
    teori, nämligen Harald Hårfagers saga.

  526. I dalen nedanför Dovrefjell
    ligger Kongsgården-

  527. -med anor ända tillbaka till
    kungariket Norges tidigaste dagar.

  528. Helt fantastiskt. Kongsgården.

  529. Kungen hade flera gårdar i landet.
    Det här var hans inlandsgård.

  530. Det var här han träffade sin sameflicka.

  531. Här har vi dem.
    Harald Hårfager och Snöfrid.

  532. Här ska samen Svåse ha gift bort sin
    dotter Snöfrid till Harald Hårfager-

  533. -mannen som blev Norges första kung.

  534. Kanske den yttersta bekräftelsen på
    samernas betydelse under järnåldern.

  535. Ett av det vanligaste sätten
    att ingå en allians-

  536. -kunde vara genom giftermål.

  537. Det ser vi också spår efter
    mellan samer och norrön befolkning.

  538. Harald Hårfager
    ingick äktenskap längs hela kusten-

  539. -och på en plats i inlandet.
    Det var här.

  540. Det var viktigt att införliva dem. Han
    kunde inte ha regerat över hela Norge-

  541. -om han inte hade gift sig
    med en samisk flicka.

  542. När arkeologer och historiker
    ser på historien med samiska ögon-

  543. -träder en ny berättelse fram, om en
    uråldrig samisk närvaro på platser-

  544. -som i historieböckerna anges
    som enbart norska eller svenska.

  545. De samiska spåren i form av sydda
    båtar leder ända ner till Stockholm.

  546. Man kände inte till att det fanns
    vikingatida sydda båtar i Mälardalen.

  547. Man har alltid haft bilden av samerna
    som ett exotiskt folk uppe i norr.

  548. Men samerna har funnits
    även här nere i Mellansverige.

  549. Det var svårt att ta in. Det är svårt
    med gamla sanningar som fått fäste.

  550. Att tänka sig en gräns, och inte
    tvåkulturbilden som är given i dag.

  551. Det är jätteviktigt
    att vi synliggör samerna.

  552. Som det nu ser ut i historieböckerna,
    så syns inte samerna alls.

  553. Samerna i dag måste få sin historia
    hörd. De fick ju inte det.

  554. Alla människor måste få
    en rättvis historieskrivning.

  555. Det är det minsta man kan begära.

  556. Vägen från den samiska etnicitetens
    skapande fram till medeltiden-

  557. -var en tusen år lång
    och gyllene era för samerna.

  558. Snart skulle allt förändras.

  559. Runt hörnet väntade
    nationalstaternas tid.

  560. Samernas land skulle koloniseras
    och deras religion utplånas.

  561. Text: Louise Hjorth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Allianser i Sápmi

Avsnitt 1 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I arkeologiskt material finns spår som antyder nya idéer bland jägarfolken i norra Europa århundradena runt Kristus födelse. Den samiska kulturen med sin karakteristiska ornamentik, kåtans rumsindelning och nya sätt att begrava sina döda uppstår. Samerna blir tack vare sin fångstexpertis viktiga aktörer i vikingatidens handelsnätverk. Samiska pälsverk utgör motorn i den europeiska ekonomin.

Ämnen:
Historia > Forntid och medeltid, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Historia, Samer, Samernas historia
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Samernas tid

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid

Allianser i Sápmi

Avsnitt 1 av 3

I arkeologiskt material finns spår som antyder nya idéer bland jägarfolken i norra Europa århundradena runt Kristus födelse. Den samiska kulturen med sin karakteristiska ornamentik, kåtans rumsindelning och nya sätt att begrava sina döda uppstår. Samerna blir tack vare sin fångstexpertis viktiga aktörer i vikingatidens handelsnätverk. Samiska pälsverk utgör motorn i den europeiska ekonomin.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid

Gränser genom Sápmi

Avsnitt 2 av 3

Under 1600-talet tränger sig de omkringliggande nationalstaterna in i Sápmi. De ryska, svenska och danska kungahusens territoriella anspråk på samernas land leder till de första gränsdragningarna i Sápmi och till splittring av de samiska folken. Kolonisationen leder till att samerna blir en minoritet på sin egen mark. Den skogssamiska kulturen utplånas nästan under trycket från nybyggarna. Parallellt genomförs en kristningsprocess där kyrkan använder tvång och våld för att kristna samerna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid

Stölden av Sápmi

Avsnitt 3 av 3

Sápmis 1900-tal är omtumlande. I Sovjetunionen förs en hård assimileringspolitik gentemot östsamerna och Stalins terror skördar många liv. I väst börjar den storskaliga utvinningen av Sápmis naturtillgångar. Skogen, malmen och vattenkraften gör Sverige till en rik nation. Exploatörerna rättfärdigar sina handlingar med hjälp av rasforskningen. Fram till sent på 1900-talet placeras samiska barn på internatskolor där deras samiska identitet och språk utarmas. Samerna mobiliserar sig under de sista årtiondena före millennieskiftet och det leder till att de första sametingen bildas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Barnen som överlevde Förintelsen

Arek Hersch

Arek Hersch har starka minnen av nazismen. Hersch minns tågtransporten till Auschwitz och hur Mengele valde vilka som skulle få leva och vilka som skulle dö i koncentrationslägrets gaskammare. Arek lyckades bli en av dem som skulle komma att överleva. Av hela släkten Hersch som bestod av 21 personer överlevde bara Arek och hans syster. I sin historia berättar Arek om hur det är att förlora sin familj och att det som hände under andra världskriget och nazismen aldrig får upprepas.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.

Fråga oss