Titta

Big Cities

Big Cities

Om Big Cities

Om hållbar utveckling i storstäder runt om i världen. Konkreta exempel på hur man på individ-nivå och samhällsnivå kan minska miljöbelastning och motverka sociala problem. Vi möter människor ifrån olika länder och deras innovativa idéer som löst flera storstadsproblem. Det handlar bland annat om boendealternativ i Korea, fiskodling mitt i Berlin, hemlösas situation i Malaysia och kulturellt samarbete i Jordanien.

Till första programmet

Big Cities : Porträtt av mångfaldDela
  1. Känner ni nån från de här länderna?
    - Känner ni nån från de här ställena?

  2. Jag är desperat. Tack.

  3. De här, då? Tack.

  4. Känner ni nån från de här platserna?
    - De här platserna, då? Tack.

  5. Projektet heter Cosmopolis Toronto.

  6. Jag försöker fotografera
    hela världen i en enda stad-

  7. -och se om vi kan hitta människor här
    som är födda på alla platser jorden runt.

  8. Projektet är ett sätt att visa upp porträtt
    av det vi kallar mångfald.

  9. Vi använder ofta det ordet,
    men det saknar innehåll.

  10. Idén om födelseland är väldigt ytlig.

  11. Det djupa är de enskilda historierna
    som föds ur det här.

  12. Länge pratade jag inte om min historia-

  13. -eller sa varför jag kom till Kanada
    eller varifrån jag kommer.

  14. När Colin frågade om jag ville delta
    och förklarade syftet med projektet-

  15. -tyckte jag att det var en väldigt bra idé
    att äntligen lägga fram mina upplevelser.

  16. Jag kom till Kanada 1986
    som politisk flykting från Guatemala.

  17. Ett inbördeskrig pågick i Centralamerika,
    och många flydde från landet.

  18. Först hamnade jag i USA i två år.

  19. Jag ansökte om asyl i USA,
    men jag fick avslag.

  20. Jag gick till Kanadas ambassad, och jag
    fick emigrera till Kanada som flykting.

  21. Kanada är ett mångkulturellt land.

  22. Det är uppmärksamt på mångkulturen,
    men det är inte kompetent på området.

  23. Ett prov på en stads etik,
    moral och framgång är-

  24. -hur den hanterar befolkningsolikheter.

  25. Skapar vi inkluderande
    eller exkluderande städer?

  26. Välkomnar vi nykomlingar på så sätt-

  27. -att de upplevs som fullvärdiga invånare
    i sin nya stad-

  28. -eller isolerar och marginaliserar vi
    dem? De här frågorna intresserar mig.

  29. Kan jag få ätpinnar? - Jag ska visa upp
    mina färdigheter med ätpinnar.

  30. Jag var elingenjör.

  31. Det var därför Kanada tog emot mig,
    för att de behövde ingenjörer.

  32. När jag kom hit var det i princip omöjligt
    för mig att fortsätta med mitt yrke.

  33. Därför började jag göra allt möjligt
    för att överleva.

  34. Jag gick från ett deltidsjobb
    eller bemanningsjobb till nästa.

  35. Mångfaldens baksida handlar om
    hur staden säkerställer-

  36. -att invånarna och folkgrupperna
    har samma tillgång och rättvisa.

  37. Om man har sån tur att man har fått ett
    välbetalt heltidsjobb, funkar stan för en.

  38. Men om man är rasifierad
    och lågavlönad-

  39. -och har dålig tillgång till hyggliga jobb,
    kan man få stora svårigheter.

  40. Torontos största utmaning
    handlar om ekonomin-

  41. -och de sociala följderna
    och konsekvenserna av den.

  42. Vi hör mycket oftare talas
    om osäkert arbete nu för tiden.

  43. Jobb som inte är varaktiga
    utan tillfälliga-

  44. -dåligt betalda och saknar förmåner.

  45. Andelen Torontobor som hamnar
    i den kategorin är nu chockerande hög.

  46. Vad heter du? Trevligt att ses, Justin.

  47. Svarta har format dagens Toronto.

  48. Folk pratar inte om
    att de svarta har format staden Toronto.

  49. Man måste sätta i gång ett projekt,
    men om ingen startar ett projekt-

  50. -vad ska då ungdomarna göra, och vem
    ska ta hand om oss när vi blir gamla?

  51. Vi behöver en bank här i området.
    Vi behöver andra saker också.

  52. Om man nämner Oakwood och Eglinton
    tänker Torontobor på karibisk mat-

  53. -karibiska restauranger och sånt.

  54. Och naturligtvis en massa åsikter.

  55. I Toronto säger vi att mångfald är
    vår styrka, som om det vore en slogan.

  56. Utmaningen är att levandegöra det och
    säkerställa att vi uppskattar mångfalden-

  57. -och inte bara när det handlar om
    hur folk klär sig eller dansar.

  58. Caribana och Pridefestivalen är bra-

  59. -men vi tänker mer på människors
    ekonomiska och politiska deltagande.

  60. Där har vi mycket kvar att göra.

  61. Städer måste brottas
    med vilken roll de kan anta-

  62. -för att försöka skapa mer rättvisa
    ekonomiska villkor för sina invånare.

  63. Det är viktigt att vi inte bara ser städer
    som en sorts magnetisk kraft-

  64. -som drar till sig nykomlingar.

  65. Nåt som är ännu viktigare är inverkan
    som nykomlingarna sen får-

  66. -på städerna som de flyttar till.

  67. De är inte bara passiva "flyttare".

  68. De bidrar till stora förändringar
    i städerna som de hamnar i.

  69. På ett jobb fick jag ingen helglön.

  70. Alla fick helglön,
    så varför fick inte jag det?

  71. Jag frågade min arbetsgivare,
    som var ett bemanningsföretag.

  72. De sa att jag inte hade rätt till det.

  73. Jag trodde dem inte, så jag ringde
    arbetsmarknadsdepartementet.

  74. De sa: "Du jobbar för ett bemannings-
    företag, så du får ingen helglön."

  75. Jag var så förbannad. Jag jobbar mer
    än andra, men jag får mindre betalt.

  76. Jag var tvungen att göra nåt åt det.

  77. Jag kom till Workers' Action Centre,
    och vi försökte ändra lagen.

  78. Alla förtjänar ju helglön.

  79. Ett år senare tvingade vi regeringen
    att ändra arbetsmarknadslagen.

  80. Så nu har alla som jobbar för
    bemanningsföretag i den här provinsen-

  81. -rätt till helglön.

  82. Vi påstår
    att vi vill ha hit världens duktigaste-

  83. -men när de kommer hit plockar vi
    ner dem. Deras meriter räknas inte.

  84. Vi har jobbat med Ontarios kommission
    för mänskliga rättigheter.

  85. De förtydligade vad som gäller
    angående kanadensisk erfarenhet.

  86. Nu åligger det arbetsgivarna att bevisa
    att det krävs kanadensisk erfarenhet-

  87. -för att ett jobb ska kunna utföras.

  88. Vi har även säkerställt att arbetskraften
    är representativ för stadens invånare.

  89. Man kan hitta immigranter både
    högst upp på den ekonomiska trappan-

  90. -och på den nedre delen av den.

  91. En stor del
    av drivkraften och framåtandan-

  92. -när det gäller
    att förbättra arbetsförhållandena-

  93. -kommer från immigranternas ledare
    och immigrantsamhällena.

  94. De har velat förbättra förhållandena
    för nykomlingar i allmänhet-

  95. -som brukar hamna långt ner på trappan
    när de anländer.

  96. Nu kan det vara svårare att flytta hit
    än det var för femton år sen.

  97. Vi behöver kanske påminnas om
    att staden bygger på immigration.

  98. Staden skulle inte vara lika bra utan den.
    Det är inte bra om vi glömmer det.

  99. Jag är ett bra exempel
    på Torontos mångfald.

  100. Mamma var spansk, pappa argentinsk.

  101. Jag är född i Guatemala, uppväxt
    i elva länder och nu är jag kanadensare.

  102. Dessutom gifte jag mig
    med en kinesisk-kambodjansk kvinna.

  103. Överallt i Toronto kan man se det här
    fantastiska mänskliga experimentet-

  104. -som vi lever i.

  105. Toronto har lyckligtvis en arbetarrörelse
    och ett organiserat immigrantsamhälle-

  106. -som inte tycker att ekonomin är
    det viktigaste för städer.

  107. Det viktigaste är vilken sorts samhälle
    vi skapar i städerna.

  108. Översättning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Porträtt av mångfald

Avsnitt 8 av 25

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Toronto är en växande storstad med stor mångfald. Fascinerad av detta faktum har fotografen Colin Shaffer valt att fotografera personer ifrån alla världens länder som nu har Toronto som hemstad.

Ämnen:
Geografi > Amerika, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper
Ämnesord:
Bebyggelsesociologi, Kanada, Mångkulturella samhällen, Samhällsvetenskap, Sociala strukturer, Sociologi, Stadsliv, Stadssociologi, Storstäder, Toronto
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Big Cities

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Ett modernt kollektiv

Avsnitt 1 av 25

70 procent av befolkningen i Seoul i Sydkorea bor i lägenhet. Tre familjer gick ihop och byggde sitt eget drömhus. Det har egna lägenheter men flera sällskapsytor är gemensamma. Familjerna hjälps åt med vardagsbestyr, så som lämning och hämtning på dagis och på helgerna lagar de mat tillsammans.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

En ekoby i staden

Avsnitt 2 av 25

Efter att ha tröttnat på att bo i opersonliga lägenhetskomplex började arkitekten Harald Zenke planera en by med 20 ekologiska hus, en gemensam trädgård och ett samlingshus för aktiviteter. Bostadsprojektet ligger i Rundling i Berlin. Husen är i stor utsträckning självförsörjande på energi och byggda av invånarna själva med förnybara och återvinningsbara material. Alla har sin egen lägenhet, men man umgås, lagar mat och hjälper varandra i vardagen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Uppfinnarverkstad för alla

Avsnitt 3 av 25

Allt fler fabriker och mycket produktion av varor flyttas till Asien. Därför har man i Hamburg startat ett fabikslabraorium (Fab Lab) som är öppet för allmänheten. Här finns tillgång till avancerade maskiner och dataprogram, som annars bara finns i fabriker och stora företag, till exempel 3D-skrivare och laserskärare. Här kan besökare bland annat bygga sina egna mobiltelefoner eller andra uppfinningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Övervakad på gott och ont

Avsnitt 4 av 25

Idag finns det mellan fyra och sex miljoner övervakningskameror i Storbritannien. Vart man än går blir man filmad och övervakad av någon. Kamerasystemet kallas CCTV, och här behandlas några av dess konsekvenser. Dr Keith Spelare är expert på övervakningsområdet och har bland annat undersökt hur svårt det är att få tillgång till CCTV-bilder där man själv förekommer, bilder som man enligt lag har rätt att erhålla.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Vulkanens inre kraft

Avsnitt 5 av 25

En passionerad guide berättar om Vesuvius och sin kärlek till vulkanen. Han har jobbat på vulkanen sedan han var liten och bor i närheten. Men vad händer om vulkanen återigen får ett utbrott? Hur snabbt kan staden Neapel, som ligger alldeles i närheten, evakueras?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

En stadsdel väcks till liv

Avsnitt 6 av 25

Boyle Heights är en stadsdel i östra Los Angeles som tidigare av många ansetts vara ett ruffigt och opersonligt område med många gängbråk. Nu har invånarna börjat få sin stadsdel att blomma och kännas trygg, bland annat genom kulturella projekt och lokala samlingsplatser. Invånare som brinner för gemenskap och stadsdelens välbefinnande har gjort det möjligt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Cykeltaxin är mitt hem

Avsnitt 7 av 25

George Town är en del av Pinang som utvecklas i snabb takt. Det gör att levnadskostnaderna har ökat markant. Många har därför inte längre råd att betala hyran och blir hemlösa. En utsatt grupp är de som jobbar med cykeltaxi, många av dem bor i sina cyklar. Några engagerade personer har startat ett projekt som kallas Rice & Roses. De delar ut mat och förnödenheter till hemlösa samt erbjuder utbildning till fattiga och hemlösa barn.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Porträtt av mångfald

Avsnitt 8 av 25

Toronto är en växande storstad med stor mångfald. Fascinerad av detta faktum har fotografen Colin Shaffer valt att fotografera personer ifrån alla världens länder som nu har Toronto som hemstad.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Att bygga broar mellan människor

Avsnitt 9 av 25

En teaterdirektör i Jordanien vill minska klyftan mellan östra och västra Amman genom sin teaterföreställning. Hans teatergrupp består av skådespelare både ifrån östra och västra Amman och de jobbar för en enad stad.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Flodbåt på framfart

Avsnitt 10 av 25

Trafikmiljön i Bangkok blir allt sämre och många människor tillbringar flera timmar i rusningstrafik varje dag. Anledningen är att tunnelbana och monorail inte räcker till för alla pendlare. Men floden som rinner genom Bangkok skulle kunna vara ett alternativ. Nu utvecklar man ett projekt med båttrafik och flera knutpunkter för tunnelbanans anslutning till floden.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Fiskodling i stan

Avsnitt 11 av 25

Farm market är en ekologisk odling av både grödor och fisk mitt i Berlin. Fisken odlas i noga framtagna tankar, och växter och grönsaker i ett stort växthus. Varorna säljs sedan i Farm markets egen butik eller levereras till lokala restauranger och andra köpare.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Kampen för en oas

Avsnitt 12 av 25

På en höjd ovanför Hongkong ligger ett stort grönområde. Området är dock hotat, eftersom det finns planer på att marken ska exploateras för bostadsbyggande. Men lokala politiker och boende i närområdet startar kampanjer och projekt för att rädda sin oas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Färgens kraft

Avsnitt 13 av 25

Boamistura startade i Madrid 2001. Det är en grupp människor med olika utbildningar och bakgrund, t. ex. arkitekter, designers och graffitimålare. Deras arbete går ut på att tillsammans med lokalbefolkningen sätta färg på allmänna platser. De har målat gränder i favelorna i Rio, en stor parkeringsplats i Norge och gråa betonghus i en av Madrids förorter. Målet är att skapa mer välkomnande, glada och färgstarka atmosfärer.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Tiggarnas talesman

Avsnitt 14 av 25

Mircea är från Rumänien men bor sedan flera år i Stockholm. Han jobbar för de mest utsatta i samhället. På Stadsmissionen arbetar han med ett projekt som heter Crossroads, ett ställe där tiggare och hemlösa kan få en bit mat, duscha, tvätta med mera. Där finns också kurser för analfabeter och en textilverkstad där de kan erbjudas jobb.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Naturreservatet

Avsnitt 15 av 25

Vissa delar av Buenos Aires har under senare tid drabbats hårt av översvämningar. För att få bukt med problemet har Graciela Capodoglio startat ett arbete med att bevara och vårda ett naturreservat med våtmarker nära staden.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Det urbana våldet

Franska förorter och ungdomskravaller

Docent Mustafa Dikeç från Royal Holloway University of London sätter in kravaller i franska förorter i ett större socialt och politiskt sammanhang. Arrangör: Mångkulturellt centrum i Botkyrka.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Barnsexhandel i Kenya

I slumområdet Kibera i Nairobi, Kenya, bor det omkring två miljoner människor. Många lever på mindre än en dollar om dagen, utan varken el eller rinnande vatten. Fattigdomen gör att många unga prostituerar sig. Vi träffar två tonårstjejer som har sålt sex sen de var 14 år för att kunna försörja sig själva och sina småsyskon. Vi träffar också några så kallade beachboys som säljer sina kroppar till turister.