Titta

Big Cities

Big Cities

Om Big Cities

Om hållbar utveckling i storstäder runt om i världen. Konkreta exempel på hur man på individ-nivå och samhällsnivå kan minska miljöbelastning och motverka sociala problem. Vi möter människor ifrån olika länder och deras innovativa idéer som löst flera storstadsproblem. Det handlar bland annat om boendealternativ i Korea, fiskodling mitt i Berlin, hemlösas situation i Malaysia och kulturellt samarbete i Jordanien.

Till första programmet

Big Cities : Den vertikala bynDela
  1. Projektet med Den vertikala byn
    föddes 2005-

  2. -när vi konstaterade
    att det i stan är omöjligt-

  3. -att hitta en bostad som motsvarar
    våra behov och värderingar.

  4. Om man vill ha
    intressanta grannrelationer-

  5. -och leva utan bil i stan, leva lite
    ekologiskt, omgiven av lite natur-

  6. -och med ett minimum av komfort,
    utan överdrifter-

  7. -går det inte att få tag i
    ett sånt boende.

  8. Att bo i stan är väldigt dyrt
    och komplicerat.

  9. När vi väl hade dragit den slutsatsen
    hade vi flera alternativ.

  10. Vi valde då att hitta personer
    som befann sig i samma situation-

  11. -med samma värderingar,
    för att skapa nåt som inte fanns.

  12. DEN VERTIKALA BYN

  13. Hej! Jag heter Xavier och är medlem
    i Den vertikala byn. Min dotter Coline.

  14. Vi bor med min sambo
    på andra våningen.

  15. Jag ska nu visa er runt på kooperativet.
    Följ med!

  16. Det här är Frankrikes första bostads-
    kooperativ. Det finns i andra länder.

  17. Det är en väl utvecklad boendemodell
    i Schweiz, Quebec och Skandinavien.

  18. Men i Frankrike är det nåt nytt. Här är
    Den vertikala byns gemensamma lokal.

  19. I dag är det öppet hus
    för gemensamt boende.

  20. Vi tar emot grupper från bostads-
    kooperativ som håller på att bildas.

  21. Här är den gemensamma terrassen
    som ligger i norr.

  22. Den vetter mot gården, med ett
    grönområde i norr och en park i öster.

  23. Och lite längre hitåt
    ligger några kullar som vi odlar på.

  24. Här har vi skapat två kullar.

  25. Det är en odlingsteknik
    som kallas för permakultur.

  26. Här växer lite grönsaker, sallad,
    jordgubbsplantor och mangold.

  27. Det hänger lite på
    vad folk har för idéer.

  28. Vi är inte så erfarna eller flitiga
    när det gäller odling.

  29. Nu ska vi gå över
    till den södra delen av byggnaden.

  30. Här är ett annat gemensamt utrymme:
    fyra gemensamma gästrum.

  31. Alla är åtskilda och har badrum. Det är
    praktiskt för gäster och släktingar.

  32. Nu tar vi och går upp en sväng.

  33. Ett bostadskooperativ
    är ett lite speciellt boende.

  34. Man brukar prata om
    en tredje bostadsform.

  35. Ett mellanting mellan att hyra
    och att äga sin bostad.

  36. Ett kollektivt ägande.

  37. Vi är några familjer och hushåll som
    har gått ihop och bildat ett kooperativ-

  38. -som vi alla är medlemmar i.

  39. Vårt kooperativ, vårt bolag,
    äger marken och fastigheten.

  40. Så vi äger fastigheten tillsammans
    och hyr bostaden av vårt kooperativ.

  41. Det är ett icke-spekulativt boende. Det
    är förbjudet att spekulera i boendet.

  42. Boendet ska vara en gemensam
    egendom befriad från spekulation.

  43. Det är också en boendeform
    med direkt demokratisk förvaltning.

  44. Vi träffas regelbundet, nästan varje
    vecka, för att diskutera olika saker.

  45. Sånt som rör fastigheten, utrustning
    eller andra väsentliga saker.

  46. Administrativa frågor,
    sånt som måste fixas - allt möjligt.

  47. Så vi träffas varje vecka för att
    samtala, diskutera och fatta beslut.

  48. Vi har skapat en ny juridisk modell:
    ett bostadskooperativ.

  49. Det vill säga ett gemensamt
    fastighetsägande i Frankrike-

  50. -med demokratisk förvaltning
    utan vinstsyfte.

  51. En modell vi skapat med vår partner
    Habicoop och jurister.

  52. Man har nu klubbat
    en ny fastighetslag-

  53. -som tillåter nya initiativ som
    Den vertikala byn på andra platser.

  54. Vi lyckades anpassa
    den existerande lagen.

  55. Men nu erbjuder lagen en juridisk
    lösning för det vi sysslar med här.

  56. Jag heter Patrick-

  57. -och är blivande medlem i bostads-
    kooperativet Chamarel-Les Barges-

  58. -i kommunen Vaulx-en-Velin.

  59. Vi räknar med att flytta in i september
    2017. Bygget har precis påbörjats.

  60. Först sa vi det mest på skoj:
    "Vi ska bygga ett eget hus"-

  61. -"där vi kan åldras ihop
    på ett annat sätt."

  62. Det vill säga individuella lägenheter-

  63. -men också gemensamma lokaler,
    tvättstuga, verkstad, samlingssal, osv.

  64. Det som är bra med huset, Le jardin de
    Jules, i kooperativet Den vertikala byn-

  65. -är alla stora externa ytor-

  66. -som skapar mer utrymme, till skillnad
    från slutna betongkorridorer.

  67. Det blir lättare att stanna och prata i
    fem minuter med grannen i trapphuset.

  68. -Hej, Julien! Allt väl?
    -Ja.

  69. Att leva tillsammans med sina grannar
    i harmoni-

  70. -känns för oss naturligt och normalt.

  71. Men så är det ju inte alltid.

  72. Jag har bott i ett flerfamiljshus
    i femton år-

  73. -med 60 lägenheter,
    där jag känner typ tre personer.

  74. Det här är en plats
    där man kan leva tillsammans-

  75. -för att det finns en gemensam vilja
    på flera plan.

  76. Man ses och pratar i trapphuset,
    vilket man inte alltid gör i vanliga hus.

  77. Och det gäller också
    på ett djupare och mer personligt plan.

  78. Att kunna prata med andra som
    man kanske inte skulle träffa annars.

  79. Huset har ritats av två arkitektkontor-

  80. -som vi själva har valt,
    i samarbete med en sponsor.

  81. Arkitektkontoren Arbor & Sens
    och Detry & Lévy i Lyon.

  82. Vi i kooperativet har fått vara med
    och utforma byggnaden och boendet.

  83. Vi har varit med på mötena och valt
    material, uppvärmningssystem, o.s.v.

  84. Den här byggnaden har en lite speciell
    konstruktion, i trä och betong.

  85. Det finns bara några få såna
    byggnader, mindre än tio stycken.

  86. Det ger bra isolering, för byggnaden
    har isolerats utvändigt.

  87. Den uppfyller kraven
    för en lågenergibyggnad-

  88. -och har den franska miljöcertifieringen
    Habitat et Environnement.

  89. Byggnaden har
    två uppvärmningssystem:

  90. En pelletspanna
    och en extra gaspanna.

  91. På taket har vi ett solcellssystem
    på 36 kW-

  92. -som täcker en tredjedel av taket
    och som är kopplat till elnätet.

  93. -Trevlig kväll, Xavier.
    -Vi ses, Marise!

  94. Hej då!

  95. Att leva tillsammans är en pleonasm.

  96. Är man inte tillsammans
    lever man inte.

  97. Då överlever man bara på varsitt håll.
    Människor är gjorda för att samarbeta-

  98. -hjälpa varandra och interagera.
    Livet går ut på att vara tillsammans.

  99. Det vi gör här är att gynna
    den kollektiva dimensionen-

  100. -som har förstörts av vårt sätt att se
    på städer, bostäder och sociala band.

  101. Vi bygger städer
    där allt är maximalt individualiserat-

  102. -och ses sen en gång om året
    på grannfest.

  103. Alla deppar på varsitt håll och äter
    antidepressiva, och det kostar miljoner.

  104. Vi har en mer omfattande approach:
    vi återskapar banden.

  105. Folk kan prata informellt
    med sina grannar i vardagen-

  106. -och formellt,
    inom den struktur vi har skapat.

  107. Och samtidigt
    har var och en sitt eget hem-

  108. -där man kan stänga dörren om sig.

  109. Varje familj lever som den vill.
    Det rör sig inte alls om nåt kollektiv-

  110. -där alla delar allt hela tiden, utan
    gränser mellan privatliv och kollektiv.

  111. Jag anslöt mig till projektet
    framför allt av ekologiska skäl.

  112. Med tiden har det blivit en plats där
    man delar med sig och utbyter tankar-

  113. -och ett sätt att leva
    med en kollektiv dimension.

  114. Vi vill se fler bostadskooperativ
    i Frankrike, som i andra länder.

  115. I Quebec, Skandinavien, Schweiz...
    Habicoop kan bidra till det.

  116. Och flera bostadskooperativ håller nu
    på att bildas, i t.ex. Lyonregionen:

  117. Chamarel i Vaux-en-Velin
    håller på att byggas.

  118. Kooperativet Habricoop i Toulouse
    har också börjat byggas.

  119. Liksom kooperativet Le groupe
    du 4 mars i Croix-Rousse i Lyon.

  120. Så rörelsen börjar sprida sig
    över landet.

  121. Och vi i Den vertikala byn
    försöker bidra till det-

  122. -genom att se till
    att vårt projekt överlever-

  123. -och dela med oss
    av våra erfarenheter.

  124. Översättning: Lotta Rossi
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Den vertikala byn

Avsnitt 18 av 25

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kooperativt boende utvecklas mer och mer i Frankrike. I kontrast till opersonliga höghuskomplex ses det som mer tillgängligt, miljövänligt och socialt. "Den vertikala byn" ligger i Lyon och är ett exempel på den här typen av boende.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper
Ämnesord:
Bostäder, Civilrätt, Frankrike, Juridik, Kooperation, Lyon, Miljöfrågor, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Storstäder
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Big Cities

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Ett modernt kollektiv

Avsnitt 1 av 25

70 procent av befolkningen i Seoul i Sydkorea bor i lägenhet. Tre familjer gick ihop och byggde sitt eget drömhus. Det har egna lägenheter men flera sällskapsytor är gemensamma. Familjerna hjälps åt med vardagsbestyr, så som lämning och hämtning på dagis och på helgerna lagar de mat tillsammans.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

En ekoby i staden

Avsnitt 2 av 25

Efter att ha tröttnat på att bo i opersonliga lägenhetskomplex började arkitekten Harald Zenke planera en by med 20 ekologiska hus, en gemensam trädgård och ett samlingshus för aktiviteter. Bostadsprojektet ligger i Rundling i Berlin. Husen är i stor utsträckning självförsörjande på energi och byggda av invånarna själva med förnybara och återvinningsbara material. Alla har sin egen lägenhet, men man umgås, lagar mat och hjälper varandra i vardagen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Uppfinnarverkstad för alla

Avsnitt 3 av 25

Allt fler fabriker och mycket produktion av varor flyttas till Asien. Därför har man i Hamburg startat ett fabikslabraorium (Fab Lab) som är öppet för allmänheten. Här finns tillgång till avancerade maskiner och dataprogram, som annars bara finns i fabriker och stora företag, till exempel 3D-skrivare och laserskärare. Här kan besökare bland annat bygga sina egna mobiltelefoner eller andra uppfinningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Övervakad på gott och ont

Avsnitt 4 av 25

Idag finns det mellan fyra och sex miljoner övervakningskameror i Storbritannien. Vart man än går blir man filmad och övervakad av någon. Kamerasystemet kallas CCTV, och här behandlas några av dess konsekvenser. Dr Keith Spelare är expert på övervakningsområdet och har bland annat undersökt hur svårt det är att få tillgång till CCTV-bilder där man själv förekommer, bilder som man enligt lag har rätt att erhålla.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Vulkanens inre kraft

Avsnitt 5 av 25

En passionerad guide berättar om Vesuvius och sin kärlek till vulkanen. Han har jobbat på vulkanen sedan han var liten och bor i närheten. Men vad händer om vulkanen återigen får ett utbrott? Hur snabbt kan staden Neapel, som ligger alldeles i närheten, evakueras?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

En stadsdel väcks till liv

Avsnitt 6 av 25

Boyle Heights är en stadsdel i östra Los Angeles som tidigare av många ansetts vara ett ruffigt och opersonligt område med många gängbråk. Nu har invånarna börjat få sin stadsdel att blomma och kännas trygg, bland annat genom kulturella projekt och lokala samlingsplatser. Invånare som brinner för gemenskap och stadsdelens välbefinnande har gjort det möjligt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Cykeltaxin är mitt hem

Avsnitt 7 av 25

George Town är en del av Pinang som utvecklas i snabb takt. Det gör att levnadskostnaderna har ökat markant. Många har därför inte längre råd att betala hyran och blir hemlösa. En utsatt grupp är de som jobbar med cykeltaxi, många av dem bor i sina cyklar. Några engagerade personer har startat ett projekt som kallas Rice & Roses. De delar ut mat och förnödenheter till hemlösa samt erbjuder utbildning till fattiga och hemlösa barn.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Porträtt av mångfald

Avsnitt 8 av 25

Toronto är en växande storstad med stor mångfald. Fascinerad av detta faktum har fotografen Colin Shaffer valt att fotografera personer ifrån alla världens länder som nu har Toronto som hemstad.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Att bygga broar mellan människor

Avsnitt 9 av 25

En teaterdirektör i Jordanien vill minska klyftan mellan östra och västra Amman genom sin teaterföreställning. Hans teatergrupp består av skådespelare både ifrån östra och västra Amman och de jobbar för en enad stad.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Flodbåt på framfart

Avsnitt 10 av 25

Trafikmiljön i Bangkok blir allt sämre och många människor tillbringar flera timmar i rusningstrafik varje dag. Anledningen är att tunnelbana och monorail inte räcker till för alla pendlare. Men floden som rinner genom Bangkok skulle kunna vara ett alternativ. Nu utvecklar man ett projekt med båttrafik och flera knutpunkter för tunnelbanans anslutning till floden.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Fiskodling i stan

Avsnitt 11 av 25

Farm market är en ekologisk odling av både grödor och fisk mitt i Berlin. Fisken odlas i noga framtagna tankar, och växter och grönsaker i ett stort växthus. Varorna säljs sedan i Farm markets egen butik eller levereras till lokala restauranger och andra köpare.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Kampen för en oas

Avsnitt 12 av 25

På en höjd ovanför Hongkong ligger ett stort grönområde. Området är dock hotat, eftersom det finns planer på att marken ska exploateras för bostadsbyggande. Men lokala politiker och boende i närområdet startar kampanjer och projekt för att rädda sin oas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Färgens kraft

Avsnitt 13 av 25

Boamistura startade i Madrid 2001. Det är en grupp människor med olika utbildningar och bakgrund, t. ex. arkitekter, designers och graffitimålare. Deras arbete går ut på att tillsammans med lokalbefolkningen sätta färg på allmänna platser. De har målat gränder i favelorna i Rio, en stor parkeringsplats i Norge och gråa betonghus i en av Madrids förorter. Målet är att skapa mer välkomnande, glada och färgstarka atmosfärer.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Tiggarnas talesman

Avsnitt 14 av 25

Mircea är från Rumänien men bor sedan flera år i Stockholm. Han jobbar för de mest utsatta i samhället. På Stadsmissionen arbetar han med ett projekt som heter Crossroads, ett ställe där tiggare och hemlösa kan få en bit mat, duscha, tvätta med mera. Där finns också kurser för analfabeter och en textilverkstad där de kan erbjudas jobb.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Naturreservatet

Avsnitt 15 av 25

Vissa delar av Buenos Aires har under senare tid drabbats hårt av översvämningar. För att få bukt med problemet har Graciela Capodoglio startat ett arbete med att bevara och vårda ett naturreservat med våtmarker nära staden.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Varför vi alla bör bry oss

Johan Rockström från Stockholm Resilience Center är en av grundarna till Eat. Tillsammans med Pavan Sukhdev, vd på GIST Advisory, ger han här en överblick av vad som händer globalt kring mat, klimat och hållbarhet och talar om hur vi ska säkra fortsatt produktion av ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och en hållbar framtid. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Det finns ingen planet B

Vi måste se matkrisen genom linsen av möjligheter, menar Bjørn Haugland från DNV GL Group som vill inspirera om utvecklingsmöjligheterna för ett hållbart företagande. Här berättar han om vilka möjligheter som finns för investerare, om smart farming, aerofarms och appen Too good to go som kopplar ihop restauranger med företag som vill köpa dagens rester billigare. Inspelat den 14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Fråga oss