Titta

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Om UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Hur skall vi träna för god hälsa och hur kan vi utnyttja den senaste gentekniken för att nå optimala resultat? Några av världens främsta forskare inom området framträder. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden : Skräddarsydda gentester inom idrottenDela
  1. Epigenetik ligger fortfarande efter.

  2. Genetiken har inte kommit långt och
    epigenetiken har ännu längre att gå.

  3. För sex år sen
    gav jag ut min första bok-

  4. -som hette "Vikten av gener".

  5. Den handlade
    om kommersiella gentester-

  6. -och min slutsats var
    att vi inte är redo för det.

  7. Det är inte seriöst att sälja tester-

  8. -för diet, träning och sånt
    till allmänheten.

  9. Men det var för sex år sen.
    Det har kanske hänt saker.

  10. Jag vill be alla i panelen
    att välja varsin gen att testa-

  11. -vad gäller träning.
    Vilken skulle ni välja?

  12. Kan du börja, dr Noriyuki?

  13. Om du skulle välja en gen
    för kommersiella tester...

  14. SNP:s bidrag till fenotyper-

  15. -har en väldigt liten effektstorlek.

  16. De flesta starka gener
    för fysisk prestationsförmåga-

  17. -bidrar med bara 3 %.

  18. Det är kanske användbart-

  19. -men det behövs mer bevis.

  20. -Är det den bästa genen? 3 %?
    -Ja. 3 %.

  21. Valentina.

  22. Jag tror inte man kan välja ut
    en enskild gen.

  23. Man kan inte testa
    fysisk prestationsförmåga-

  24. -på bara en gen.

  25. Fysisk prestationsförmåga-

  26. -rör muskler, hjärta och lungor.

  27. Flera gener har kopplats
    till fysisk prestationsförmåga-

  28. -och bör studeras vid tester.

  29. Vad skulle du vilja testa, Matthew?

  30. Jag skulle se till att personen
    som bad om testet-

  31. -förstod-

  32. -att de enskilda genvarianter
    man testar har väldigt ringa effekt.

  33. Efter att de har gjort sitt
    syreupptagningstest eller styrketest-

  34. -om de fortfarande vill göra ett
    gentest, kan de få välja en gen.

  35. Men tyvärr, sex år senare-

  36. -är vi inte redo för att testa
    bara en gen.

  37. Emmi, du arbetar på klinik.

  38. Finns det nåt som kan släppas ut
    på konsumentmarknaden?

  39. Jag har inte valt en gen.
    Jag håller med Matthew.

  40. Vi har inte gjort såna framsteg
    att vi kan peka ut specifika gener.

  41. Malene, du arbetar med epigenetik.

  42. Finns det epigenetiska tester
    som kan kommersialiseras?

  43. Nej, inte i nuläget.

  44. I jämförelse med genetik
    ligger epigenetik efter.

  45. Genetiken har inte kommit så långt
    vad det gäller idrott-

  46. -men epigenetiken ligger långt efter.

  47. Vi vet inte vilka varianter
    vi ska se på. Det tycks variera.

  48. Det kan öka och minska.
    Det beror mycket på när provet tas.

  49. Vi får en ögonblicksbild
    och vet inte hur det påverkar.

  50. Borde man då kolla
    en hel uppsättning gener-

  51. -och testa skolbarn
    inför OS tio år framåt?

  52. Nån?

  53. Det kanske kommer en dag
    när man kan skilja ut individer.

  54. Men i nuläget har vi inte kommit
    nog långt för att kunna säga-

  55. -att det finns en genvariant-

  56. -som kan appliceras
    på hela befolkningen.

  57. Såvida inte personen framför
    en har deltagit i studien-

  58. -kan man inte göra några
    förutsägelser utifrån den varianten-

  59. -med tillräcklig säkerhet.

  60. Det finns i dag-

  61. -studier
    med tillräckligt många individer-

  62. -för att ha relevans på genomnivå,
    för gripstyrka och benstyrka-

  63. -men det är bara
    en handfull genvarianter-

  64. -och de har blygsam effektstorlek.

  65. För gripstyrkan
    är effektstorleken 0,22-0,47 kg-

  66. -vilket inte är mycket
    i fråga om gripstyrka.

  67. Tre av varianterna ger en ökning
    och den fjärde en minskning.

  68. Det kan finnas
    300 eller 3 000 varianter-

  69. -som påverkar gripstyrkan.

  70. Mäter man bara några få av dessa-

  71. -kommer genomsnittsvärdena
    att ta ut varandra.

  72. Individualisering kan bli viktigt-

  73. -då man kan se
    var en person befinner sig på kurvan-

  74. -men man måste förstå hela
    fördelningen i patientens population.

  75. Vill nån kommentera?

  76. Vi gör gentester rörande sjukdomar.

  77. Inte ens där är det alltid entydigt.

  78. Jag studerar medfödda hjärtsjukdomar.

  79. Vi vet att en inaktiverad variant
    i en NOTCH1-gen...

  80. En inaktivering innebär-

  81. -att allelen som har mutationen
    inte fungerar-

  82. -så man får en mindre mängd
    av receptorn NOTCH1.

  83. Inaktiverade varianter kopplas till
    höga risker för medfödd hjärtsjukdom.

  84. Men vissa har samma variant utan
    att bära på samma genetiska sjukdom.

  85. Man säger då att varianterna
    har nedsatt penetrans.

  86. I de här fallen
    är penetransen runt 75 %.

  87. 25 % som har dessa varianter får ändå
    inte sjukdomen. Vi vet inte varför.

  88. T.o.m. i kliniska fall där den
    genetiska predispositionen är stark-

  89. -finns det fortfarande personer
    med varianten som inte blir sjuka.

  90. Det illustrerar komplexiteten.
    Det är mycket vi ännu inte vet.

  91. När det gäller psykisk och fysisk
    prestationsförmåga...

  92. ...har jag visat...

  93. Jag har aldrig sett XX-genotypen...

  94. ...hos 100-metersfinalister i VM.

  95. Det är viktigt
    för 100-meterslöpning.

  96. 100-meterslöpning. Sprinters...

  97. Men det gäller inte
    RR- eller RX-genotyperna.

  98. Om båda föräldrarna är-

  99. -svenska
    eller japanska rekordhållare-

  100. -kommer sonen då
    att bli elitidrottare?

  101. -Vad tror du?
    -Vi vet inte.

  102. -Vad tror ni?
    -Om elitlöparen?

  103. Om båda föräldrarna är elitidrottare-

  104. -finns det inom olika idrotter
    exempel på-

  105. -att barnen tenderar
    att bli framstående idrottare.

  106. Men vi har ännu inte hittat-

  107. -nåt som i sig själv
    ger den elitförmågan.

  108. Det finns även en miljöfaktor.

  109. Om båda föräldrarna är idrottare-

  110. -kanske man har bättre tillgång
    till fysisk aktivitet och träning-

  111. -och blir motiverad att göra annat
    som förhöjer ens prestationsförmåga.

  112. Om föräldrarna har RX-genotypen...

  113. Om båda föräldrarna
    har RX-genotypen...

  114. ...är det en chans på en på fyra
    att barnet får XX-genotyp.

  115. Men i den forskning jag syftar på...

  116. ...är populationsökningen
    hos sprinter-fenotyper...

  117. ...mycket blygsam.

  118. Jag fick i dag veta
    att det finns tester-

  119. -som påstås visa om man är
    sprinter eller uthållighetslöpare.

  120. Är det lämpligt?

  121. Storleksordningen
    är alltid viktig inom genetiken.

  122. Om man kollar
    efter en sällsynt sjukdom-

  123. -finns det mer sannolikt
    en genetisk variant som styr den.

  124. Men löpartyper...?

  125. De kan nog hävda-

  126. -att just den varianten har koppling
    till sprinter-varianten av genen.

  127. Men det betyder inte
    att personen är en sprinter-typ.

  128. Men kan det ha praktisk användning
    för att skräddarsy träningen?

  129. I mitt jobb som kardiolog-

  130. -pratar jag ofta med folk
    om riskerna med saker de gör.

  131. Om man äter en hamburgare i dag-

  132. -kommer man inte
    att gå från smal till överviktig.

  133. Jag tänker på de vanliga varianterna
    på samma sätt.

  134. Det förvandlar dig inte
    från soffpotatis till elitlöpare.

  135. Man måste göra mer.

  136. Andra delar av ens genetik
    måste vara gynnsamma.

  137. Så...

  138. De stora genomstudierna har visat-

  139. -att man måste studera hela genomet-

  140. -och se till att statistiken är
    signifikant för berörda genom.

  141. De flesta saker som är vanliga
    hos människor-

  142. -har blygsamma effekter.

  143. Jag tror det är viktigt
    att skilja på-

  144. -en koppling
    och ett faktiskt orsakssamband.

  145. Även om vi kan koppla flera varianter
    till olika fenotyper-

  146. -har vi
    ett begränsat antal försökspersoner-

  147. -och väldigt få har försökt hävda
    orsakssamband med generna.

  148. Det är farligt att använda gentester.

  149. Det finns kommersiella tester
    som hävdar att de kan förutse-

  150. -sånt som fysisk prestationsförmåga.

  151. Men det finns ingen vetenskaplig
    grund för såna påståenden.

  152. Ska såna kommersiella tester
    vara tillåtna?

  153. Vi amerikaner...

  154. ...brukar låta folk
    säga vad de tycker.

  155. Och att bli lurade av företag...?

  156. Att bli lurade av alla möjliga,
    på senare tid...

  157. Det är en fråga om-

  158. -hur mycket av det som marknadsförs-

  159. -som är stjärnmärkt, godkänt-

  160. -eller vetenskapligt bevisat.

  161. Med en tillräckligt liten grupp
    försökspersoner-

  162. -kan man få en stor ökning-

  163. -i den relativa risken
    för vissa varianter.

  164. Om det finns 40 studier
    om polymorfism i ACE-

  165. -kan man peka på den som visar
    tydligast resultat och säga:

  166. "Det här visar på en ökning."

  167. Och det är skillnad på japanska
    prover och europeiska prover.

  168. Det måste ställa till det
    i statistiken.

  169. Det finns skillnader i förekomster
    av vanliga polymorfismer-

  170. -över olika etniska grupper.

  171. Man måste ta hänsyn
    till etnicitet och relativ risk.

  172. Har man testat många nog för att se
    fördelningen över hela befolkningen?

  173. En fördel vi har, är att vi-

  174. -har testat personer med
    extrem prestationsförmåga-

  175. -men vi har inte testat dem
    för allt i genomet.

  176. Det finns risk för falska kopplingar
    eller överdrifter.

  177. Det har man sett
    inom många andra genetiska områden.

  178. Det kanske är lättare att bara titta
    på föräldrarna än att testa generna?

  179. Föräldrarnas fenotyp
    innehåller mycket bra information-

  180. -och föräldrarnas genetik
    manifesteras i den fenotypen.

  181. -Håller ni med?
    -Ja, jag håller med.

  182. I Litauen har vi testat idrottare-

  183. -men det visar inte
    på nåt diagnostiskt.

  184. Det är en rekommendation
    för idrottarna.

  185. Om idrottarna-

  186. -vill veta nåt om sina färdigheter-

  187. -och sin fysiska förmåga-

  188. -kan en genetiker kanske se
    om den har en bra genotyp.

  189. "Genotypen passar dig"-

  190. -"inom uthållighet eller nåt annat."

  191. Det är viktigt.

  192. I Litauen studerar vi-

  193. -hur genen fungerar i vår befolkning.

  194. Exempelvis Alpha-actinin-3...

  195. 2 % av befolkningen på Jamaica...

  196. ...har XX-genotypen.

  197. Den delen av populationen-

  198. -har inte ACTN3-genen i sina muskler.

  199. Men i Litauen har 20 % den.

  200. Den typen av idrottare...

  201. ...saknar sprinterstyrka i musklerna.

  202. Om man tittar rent generellt-

  203. -har vi här en gen som har kopplats
    till dessa muskelegenskaper.

  204. En annan gen-

  205. -rör hjärtat och lungorna
    eller metabolismen.

  206. Det är komplext
    men används av idrottare.

  207. Jag träffade en kvinna
    för några dagar sen.

  208. Hon är i medelåldern.

  209. Hennes farfar hade tagit OS-medalj
    i skidåkning.

  210. Hennes far var väldigt bra
    men hon själv hade aldrig elittränat.

  211. Men hon hade nu börjat träna
    med personlig tränare.

  212. Den personlige tränaren
    var förbluffad.

  213. Hon hade otroligt bra
    fysisk prestationsförmåga.

  214. De kommer från den finska minoriteten
    i norra Sverige.

  215. Var det Mäntyranta han hette?

  216. Är det möjligt att man har
    nån sorts naturlig bloddoping?

  217. Det är fullt möjligt.

  218. Man kan ha en förändring
    i EPO-receptorn, androgenreceptorn-

  219. -eller steroidhormonsyntesen-

  220. -som kan ge-

  221. -en avsevärd ökning
    i ens medfödda förmåga.

  222. Men borde man inte välja ut såna barn
    för uthållighetsträning-

  223. -om de kan bli elitidrottare?

  224. Det oroar mig som barnläkare.

  225. Att testa barn och försöka passa in
    dem i en form utifrån deras gener...

  226. Jag har två tjejer
    - enäggstvillingar - fyra år gamla.

  227. Det förvånar mig varje dag
    hur olika de är.

  228. De är också väldigt olika
    rent fysiskt.

  229. En av dem springer snabbt
    och den andra klättrar hämningslöst.

  230. Den som springer är höjdrädd.

  231. De är helt olika
    men har identiska gener-

  232. -och lever samma miljö-

  233. -med samma uppfostran.

  234. De gillar olika idrotter.

  235. Malene
    kanske ska testa deras epigenetik.

  236. Jag tycker man ska låta barn vara
    barn, och låta dem göra det de vill-

  237. -och vänta med gentester tills de
    blir äldre och bestämmer själv.

  238. Utöver att det verkar meningslöst-

  239. -med dagens kunskap,
    kan det också orsaka problem.

  240. Du nämnde...

  241. ...samma sorts variation
    med livslängd och vissa sjukdomar.

  242. Om man testar en idrottsgen-

  243. -kan man få reda på saker
    om sjukdomar och livslängd.

  244. Enligt tidigare data...
    Jag minns inte författarens namn.

  245. Fibertyperna
    har en stark koppling till blodtryck.

  246. Typ 1-dominant...

  247. Efter...

  248. En uppföljning efter tio år...

  249. ...visade att en typ 1-dominant
    försöksperson...

  250. ...löper låg risk
    att få problem med blodtrycket.

  251. Fibertypen hör ihop...

  252. -Sprinter-personer?
    -Uthållighetsidrottare.

  253. Uthållighetsidrottare
    löper större risk...

  254. Jag tror inte det. Jag vet inte.

  255. Men genen
    har en korrelation med båda.

  256. Det har också gjorts
    mekanistiska studier-

  257. -av sällsynta varianter som har
    kopplats till uthållighetsfenotyper-

  258. -som också visar
    en ökad risk för cancer.

  259. Det finns bevis på
    att muskelns metabolism-

  260. -är kopplad till tumörcellernas
    förmåga att dela sig.

  261. Det är sällsynta variationer
    med större effektstorlek.

  262. Det är inget man bör testa-

  263. -utan särskilda skäl.

  264. Alla gentestas inte för bröstcancer-

  265. -men det har rekommenderats-

  266. -av en av dem
    som hittade bröstcancergenen.

  267. -Vill nån kommentera?
    -Nej, jag håller med.

  268. Generellt sett finns det en risk-

  269. -att folk får reda på
    annat sjukdomsrelaterat-

  270. -som gör dem oroliga.

  271. Då kommer de till sjukvården
    med sina kommersiella provresultat-

  272. -och vill ha uppföljning.

  273. Det finns också
    ett juridiskt problem.

  274. När jag kollar mitt genom
    får jag veta saker om mig själv.

  275. Jag ärvde mitt genom
    från mina föräldrar-

  276. -men de har valt
    att inte ta reda på saker.

  277. Jag gör valet själv, men de får då
    veta saker de kanske inte vill veta.

  278. Det är alltid svårt
    när man inte har en fackman-

  279. -som tolkar resultaten
    och sätter dem i perspektiv.

  280. Och efter ett gentest
    kan inte beslutat ångras.

  281. Kunskapen är redan spridd.

  282. Den genetiska informationen är
    nåt vi inte kan göra oss av med.

  283. Men å andra sidan-

  284. -finns det bra data
    rörande handböcker.

  285. Folk känner sig stärkta av-

  286. -att få och förstå genetisk data.

  287. Men det måste vägas mot
    en relativ brist på determinism.

  288. Finns det studier på att det hjälper
    folk att bli mer aktiva-

  289. -snarare än att de känner hopplöshet?

  290. En kollega på Stanford-

  291. -har studerat personer
    med risk för kranskärlssjukdomar.

  292. Att ge dem genetisk information...

  293. ...verkar öka
    deras benägenhet att följa...

  294. Francis Collins
    hävdade det i sin bok.

  295. Mina två senaste böcker
    handlade om...

  296. ...DNA-tester för släktforskning
    och människans historia.

  297. Jag följde ett diskussionsforum
    väldigt nära.

  298. Emellanåt-

  299. -dyker fel pappa upp.

  300. Ibland hittar de pappan
    och ibland blir de väldigt förvånade.

  301. Ni upptäcker det på kliniken ibland.

  302. Ja, det händer
    både inom forskning och på kliniken.

  303. Inom forskningen är det enklare-

  304. -för man ger inte resultaten
    till försökspersonerna-

  305. -om man inte hittar nåt allvarligt.
    Men det är svårt.

  306. Vi avslöjar inte det om det inte
    är viktigt för vården.

  307. Det är som du sa.
    När du tar ett test-

  308. -blir både dina föräldrar
    och dina barn testade.

  309. Man kan få information som ens barn
    kanske inte vill känna till.

  310. Det är omdiskuterat hur vanligt
    det är med fel pappa...

  311. Vad är din gissning?

  312. Hur många procent har fel pappa?

  313. Det är för litet antal i mina studier
    så jag kan inte svara.

  314. Men jag har hört att det kan vara
    5-10 % vilket är mycket.

  315. I forskningen är det lägre.

  316. -Det är 2-5 %.
    -Ja, 2-5 %.

  317. Men som allt med genetik
    beror det på vilka man studerar.

  318. Studerar man barn till ensamstående
    föräldrar är siffran högre.

  319. Studerar man isolerade populationer-

  320. -kan det se annorlunda ut.

  321. Det kan medföra stora problem-

  322. -både kliniska
    och forskningsbaserade tester.

  323. En liknande utmaning är-

  324. -gånger när konsumenttester
    ger tekniskt felaktiga resultat.

  325. Det är...

  326. Som vi har antytt i dag-

  327. -är det kanske inte avgörande
    för dagens idrottare.

  328. Men det kan få
    mer allvarliga följder.

  329. Det finns fall där folk
    har beställt gentester för cancer-

  330. -och gjort drastiska saker
    för att förhindra cancern-

  331. -men sen fått reda på
    att provsvaret var felaktigt.

  332. Vi är ense om att vi inte är redo-

  333. -för kommersiella gentester
    rörande fysisk prestationsförmåga.

  334. Men om kanske tio år
    kanske det finns bättre tester?

  335. Vi måste fylla ut normalfördelningen-

  336. -och identifiera
    sånt som har kraftig påverkan.

  337. Mycket inom dagens
    litteratur om idrottsgenetik-

  338. -har sannolikt kopplingar
    till det man har kopplat det till-

  339. -men vi vet nog inte riktigt
    vad den kopplingen innebär.

  340. Och vi vet inte allt-

  341. -om vad som gör en svagare
    eller starkare.

  342. Man behöver se båda sidorna-

  343. -för att kunna säga om en ska bli
    sprinter eller uthållighetsatlet.

  344. Man måste ha rätt föräldrar,
    inte bara för uppfostran.

  345. De måste låta en göra vad man vill
    göra. Motivation är en viktig del.

  346. Men om såna här tester blir
    mer användbara i framtiden-

  347. -hur ska vi då hantera sjukdomar
    och faderskapsfrågor?

  348. Jag anser att gentester
    inom idrotten-

  349. -är väldigt viktiga för
    att förhindra skador.

  350. I framtiden har vi även nutrigenetik.

  351. Varför passar vissa tillskott
    eller vitaminer-

  352. -idrottare?
    Det kanske vi kan testa.

  353. Det är också viktigt
    i fråga om gendoping.

  354. En annan poäng är...

  355. För befolkningen...

  356. Nu pratar jag inte om idrottsmän.

  357. Gentester är viktiga
    vad gäller sällsynta sjukdomar-

  358. -och ämnesomsättningssjukdomar.

  359. Om ett nyfött barn har en sjukdom-

  360. -kan det vara viktigt.

  361. I dag pratar man
    om individanpassad medicin.

  362. Det är även viktigt inom idrotten.

  363. Har genetiken med träningens
    hälsoeffekter att göra?

  364. I nuläget finns mycket mer data-

  365. -om arvsanlagens påverkan
    på framtida hälsa.

  366. Det finns väldigt lite data...

  367. ...som tyder på...

  368. Det finns otillräckligt med data
    för att studera genetik och miljö-

  369. -och säga vad som triggar vad.

  370. Vilken övning
    skadar den här populationen-

  371. -men gynnar en annan?

  372. Jag kan ta ett extremt exempel
    som jag ska ta upp senare.

  373. Personer med hypertrofisk
    kardiomyopati, en hjärtsjukdom-

  374. -mår oftast bra av att träna.

  375. Det förbättrar deras träningsförmåga
    och deras livskvalitet.

  376. Men tränar de för intensivt-

  377. -löper de större risk
    att dö av plötslig arytmi.

  378. Många vet inte om att de har
    hypertrofisk kardiomyopati-

  379. -men man kan kolla det
    med ett gentest.

  380. Det är dock inget vi rekommenderar
    för det är ytterst sällsynt.

  381. Andra sjukdomar-

  382. -som skelettmuskelmyopati-

  383. -kan dyka upp senare i livet.

  384. Man brukar generellt rekommendera
    att de patienterna-

  385. -tränar mindre
    för att minska skador på musklerna.

  386. Det kan finnas sällsynta fall-

  387. -där en kombination
    av sjukdom och miljö-

  388. -kan få folk att bli sämre
    snarare än bättre.

  389. Men allmänheten, i dag-

  390. -gynnas generellt sett
    av sånt som "the daily mile".

  391. Vill nån kommentera?

  392. HERITAGE-studien nämndes.

  393. De bästa ökade sin
    syreupptagningsförmåga med 40 %-

  394. -medan andra
    inte såg nån ökning alls.

  395. Vi vet att det finns stor variation
    bland resultaten-

  396. -och konsensus är
    att 50 % av det är genetiskt.

  397. Men oförändrad syreupptagning
    utesluter inte andra reaktioner.

  398. Man kanske får lägre blodtryck
    eller förbättrar sin kognition.

  399. Man kanske får bättre hy
    vilket har förekommit.

  400. Man kanske blir bättre, rent fysiskt-

  401. -eller svarar bättre
    på resistensträning.

  402. Inom en frisk befolkning
    får alla nån sorts hälsoeffekter-

  403. -men kanske inte
    just de specifika vi är ute efter.

  404. Nu är det dags för lunch.

  405. Där kan ni få i er
    kolhydrater eller fett.

  406. Vi fortsätter efter lunch.

  407. Översättning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skräddarsydda gentester inom idrotten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Är marknaden redo för gentester där man kan se vilka som kommer att nå toppresultat inom en idrott? Panelsamtal med forskaren Noriyuki Fuku, professorn Matthew Wheeler samt forskarna Emmi Helle, Malene Lindholm och Valentina Gineviciene. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Ämnen:
Biologi > Genetik och genteknik, Idrott och hälsa
Ämnesord:
Genetik, Genetisk screening, Humangenetik, Idrottsfysiologi, Medicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Från grupp till individanpassad träning

Idag önskar vi komma bort från grupptänkande och övergå till individanpassade träningsråd för den som utövar idrott, menar idrottsfysiologen Mikael Mattsson. Men hur långt har den medicinska forskningen kommit och kan man dra nytta av gentesterna som erbjuds kommersiellt? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

På jakt efter ett muskelminne

Än så länge finns inget entydigt samband mellan träning och muskelminne. Vid försök på möss har man dock kunnat visa att det existerar ett minne vid hård träning. Om resultaten går att översätta till människan och vilket slags minne det handlar om vet vi inte i nuläget, berättar Malene Lindholm, forskare i kardiovaskulär medicin. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Muskelminne - från djurförsök till människa

Går det att snabbt nå goda resultat om man tränat mycket som ung och då byggde upp stor muskelmassa? Finns ett muskelminne hos människor? Idrottsforskaren Niklas Psilander är ansvarig för ett projekt där man gått vidare från djurförsök till att testa om det finns ett muskelminne hos människor. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest räddar barns liv

Läkaren och forskaren Emmi Helle föreläser om sina erfarenheter av att använda gentester i vården. Hon berättar om att testerna främst används för att diagnostisera svåra sjukdomar, skräddarsy vård eller bedöma risker för att genetiska sjukdomar ska gå i arv. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Vikten av fysisk aktivitet i skolan

Vad ligger bakom goda idrottsresultat? Handlar det om arv, miljö eller livsstil? Colin Moran berättar om sin forskning. Han har följt en skolklass med yngre barn som har haft löpning på schemat. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Verkligheten bakom gendopning

Då genterapi blivit vanligt inom sjukvården så har frågan om huruvida samma metoder kan användas inom idrotten för att nå bättre resultat väckts. Professorn och läkaren Carl Johan Sundberg berättar om det och om att genterapi under de senaste åren blivit ett hett område för investerare. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Fördelarna med träning

Professorn och kardiologen Matthew Wheeler konstaterar att det finns åtskilliga undesökningar som pekar på fördelar med träning för att hålla hjärtat friskt. Risken för hjärtinfarkt, stroke, fetma, diabetes, högt blodtryck med mera minskar. Men hur mycket behöver man träna för att vara på den säkra sidan? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Säkrare diagnoser med gensekvensering

Professor Euan Ashley gör en historisk tillbakablick och berättar om de möjligheter som idag finns med genteknik. I en nära framtid, menar han, kommer det att vara möjligt att testa genetiskt för olika sjukdomar och skräddarsy efterföljande behandling. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Närstudier av muskler för optimal träning

Marcus Moberg, forskare i idrottsvetenskap, har undersökt hur våra muskler reagerar på olika typer av träning. Han har studerat vad som händer inuti muskelcellerna och jämfört data från olika typer av träningsprogram. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Tabataträning - historia, fördelar och framtid

Möt den japanske träningsfysiologen Izumi Tabata som fått en populär träningsmetod uppkallad efter sig. Det handlar om korta intensiva träningspass för att förbättra konditionen. Izumi Tabata har arbetat med skrinnare på elitnivå och utvecklat metoder för att mäta träningens effektivitet och studerat hur många, hur långa och hur hårda intervall som är optimalt. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Specialdesignad träning för hjärtat

Kardiologen Ricardo Stein presenterar här flera undersökningar där man testat olika aktiviteters betydelse för hjärtpatienter. Bland annat har man undersökt hur aerobisk träning, muskelträning, sexuell aktivitet och thai chi påverkar. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Träningskapacitet och ärftlighet

Den japanske forskaren Noriyuki Fuku har undersökt hur den genetiska koden och fysisk prestation är kopplade till varandra hos den japanska befolkningen. Finns det en speciell mänsklig gen som gör att vissa presterar bättre inom elitidrotten? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Skräddarsydda gentester inom idrotten

Är marknaden redo för gentester där man kan se vilka som kommer att nå toppresultat inom en idrott? Panelsamtal med forskaren Noriyuki Fuku, professorn Matthew Wheeler samt forskarna Emmi Helle, Malene Lindholm och Valentina Gineviciene. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest av atleter i Litauen

Forskaren Valentina Gineviciene från Litauen berättar om ett projekt där man samlat in genetiska data från framgångsrika idrottspersoner i Litauen. Projektet startade 2006 och man har samlat in 820 deltagares prover som ska jämföras och analyseras. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Genetiska variationer hos ukrainska atleter

Finns det genetiska kombinationer hos oss människor som passar vissa typer av sporter? Och går det att förutsäga vilken sportslig kapacitet ett spädbarn kommer att ha när hen blir vuxen? Det frågar sig den ukrainska forskaren Svitlana Drozdovska som i sin forskning speciellt studerat tvillingar under en period av 12 år. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Högintensiv träning och profilering

Räcker det att träna högintensivt ett par gånger i veckan för att hålla sig spänstig eller bör man lägga till längre löprundor? Panelsamtal med Marcus Moberg, expert med fokus på näring; forskaren Svitlana Drozdovska; professor Izumi Tabata och professor Tomas Venckunas. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Samtal om framtida träningsmetoder

För 20 år sedan var det science fiction att som privatperson kunna gentesta sig. Idag startas fler och fler företag som erbjuder genetisk kartläggning som en slags utökad hälsotest. Vad betyder det för professionella idrottare och kommer det att påverka framtida träningsmetoder? Panelsamtal med professor Izumi Tabata; professor Carl Johan Sundberg, forskare Mikael Mattsson; forskare Colin Moran och professor Euan Ashley. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att leka Stålmannen 24 timmar om dygnet

I rymden får man reda på hur den mänskliga kroppen fungerar både fysiskt och psykiskt. Astronauten Samantha Christoforetti berättar om sin senaste rymdresa, där hon gör experiment på sig själv för att testa blodet och de mänskliga vävnaderna. Allting samtidigt som hon flyger runt som Stålmannen 24 timmar om dygnet. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

En styv lem

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.