Titta

UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Om UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Föreläsningar från NPF-skoldagarna som vänder sig till pedagoger, skolledare och personal i elevhälsan samt till andra professioner som samverkar med skolan kring elever med särskilda behov. Inspelat den 30-31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017 : Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 4Dela
  1. Använd rätt språk - "Barnet var
    stressat" - och berätta vad som hände.

  2. Inte "Barnet har ett beteendeproblem".
    Det gör stor skillnad.

  3. Vad handlar det här om?
    Begreppet affekt.

  4. Vi utformade en utbildning utan
    logisk grund. Den kom 20 år senare.

  5. Förstår man det så går det ihop.

  6. Vi började ge råd till människor om
    hur man kan hantera en krissituation.

  7. Vi hade antingen arbetat
    inom skolan eller med vuxna.

  8. Att ett lågaffektivt bemötande var
    viktigt grundades på egna erfarenheter.

  9. Men begreppet affekt
    har man pratat om länge.

  10. Ni kanske känner till
    Yerkes-Dodson-modellen från 1908.

  11. Affektkurvan.
    Den klockformade kurvan.

  12. Det var faktiskt en inlärningskurva.

  13. Den optimala inlärningen hade man
    i mitten. Det är det vi pratar om här.

  14. Man pratar inte så mycket
    om affekt längre.

  15. Vi pratar om stress och oro,
    men begreppet affekt-

  16. -är viktigt för inlärningen, och vi kan
    inte tillräckligt mycket om sambanden.

  17. Jag tror att det handlar
    mycket om saker som stress-

  18. -och framför allt känslostyrning.

  19. Vissa människor
    är psykiskt överspända ibland, säger vi.

  20. Det har så kallad omedelbar validitet,
    men det är bara en del av det.

  21. En definition av lågaffektivt bemötande:
    "Försök att ändra personalbeteende"-

  22. -"genom att undvika konfrontationer
    och följa minsta motståndets väg."

  23. Den har omarbetats två gånger sen
    dess, och nu omarbetas den igen-

  24. -för det vi ville komma åt
    i vår första definition-

  25. -var att det här handlar om
    att förändra oss, inte dem.

  26. Jag började använda termen, som
    vi nu använder den, på 1990-talet.

  27. Den förekom i några artiklar.
    Vi publicerade en fallstudie 1998.

  28. En vuxen man
    med intellektuell funktionsnedsättning-

  29. -på en sjukhusavdelning som drevs
    av sjuksköterskor inom psykiatrin.

  30. Jag jobbade med honom,
    och han satt ofta isolerad.

  31. "Jag använde knytnävarna", sa han.
    "Jävlas de får de smaka på den här."

  32. Men jag gick inte i fällan.

  33. Vi klurade på hur en minsta
    motståndets väg kunde se ut-

  34. -i den ganska trista sjukhusmiljön.

  35. Vi krävde inte att han
    skulle gå till dagverksamheten.

  36. "Bortslösad dag-verksamheten",
    kallade han den för.

  37. "De flätar ju bara korgar.
    Jag vill inte."

  38. Vi bestämde oss för att hantera hans
    beteende först, och sen förändra det.

  39. Vi tog hand om affektproblemet först.
    Vi släckte branden.

  40. Varje morgon fick han välja om han
    ville gå till sjukhusets dagverksamhet.

  41. Oftast valde han bort det.

  42. Vi frågade
    om han ville ta det lugnt på rummet-

  43. -eller om han ville vara
    nån annanstans.

  44. Vi upptäckte att han var bra på att
    läsa. Det var det ingen som visste.

  45. Han läste faktiskt väldigt bra.

  46. Så han satt med sin morgontidning
    och drack kaffe.

  47. Och vande sig vid tanken
    på att inte tvingas till nånting.

  48. Nästa steg var att låta honom
    röra sig fritt och göra som han ville.

  49. Vi försökte med det. Vi är inga hippier.

  50. Vi ville koka ner det
    till en enda regel. En enkel regel.

  51. "Du måste sluta slå folk.
    Det är vår enda regel."

  52. "Du kan skrika
    och säga dumma saker till folk."

  53. "Men slåss inte." Incidenterna
    minskade med 95 % på 18 månader.

  54. När han tappade huvudet gick han
    ofta iväg själv och lugnade ner sig.

  55. Vi ville minska kraven på honom för
    att hjälpa honom att klara av det här.

  56. Minsta motståndets väg.

  57. Vi skrev en artikel om det,
    och en av mina kollegor sa till mig:

  58. "Det är enkelt: Jag gillar inte honom,
    och han gillar inte mig."

  59. Väldigt ärligt. Jag tackade honom för
    hans ärlighet, för det är konstruktivt.

  60. Han var en av medförfattarna.
    Vi firade den stora minskningen av...

  61. Miljön var fortfarande kass.
    Hans liv berikades inte nämnvärt.

  62. Men vi hanterade hans beteende.

  63. Personen som inte gillade honom sa:
    "Det är ju lätt om man bara ger efter."

  64. "Lågaffektivt bemötande
    är att ge efter."

  65. Vi insåg tidigt att vissa människor
    har svårt för den här metoden.

  66. "Vad är alternativet?", sa jag.
    "Fasthållningar och nedläggningar?"

  67. Och med tiden... Jag träffar honom
    ibland, och han har det rätt bra.

  68. Men en gång blev det problem.
    År 2005-

  69. -blev han tillfälligt intagen
    på ett annat ställe.

  70. Han ringde mig och ville att jag
    skulle företräda honom. "Ursäkta?"

  71. "Jag har en kille som heter John här,
    och han vill prata med dig."

  72. "Andy, jag är illa ute!
    Jag behöver hjälp!"

  73. Så jag företrädde honom.
    Det gick jättebra.

  74. "Jag är inte här som psykolog." De höll
    honom enligt lagen om tvångsvård-

  75. -varpå jag kunde säga: "Jag pratade
    med våra advokater. Glöm det."

  76. "Ni har inte rätt att hålla honom här."

  77. De släppte honom, men jag fick reda
    på nåt annat för ungefär fem år sen.

  78. Han jobbade med en i personalen - de
    är utbildade i lågaffektivt bemötande-

  79. -när han blev väldigt upprörd över nåt.
    Han sa:

  80. "Jag kan få dig sparkad.
    Jag känner Andy McDonnell."

  81. "Vem tusan är han?", sa hon.

  82. "Vet du inte vem han är?!"
    "Nej."

  83. Min kollega ringde och sa: "Det här
    kommer du att gilla. Du är ett vapen."

  84. Men inte
    ett särskilt effektivt vapen längre.

  85. Det var så vi började. Vi sänkte kraven
    och valde minsta motståndets väg.

  86. Sen fick vi omformulera det.
    Jag har stavat "Scandinavia" fel.

  87. Vi behövde utveckla den kognitiva
    delen, så det gjorde vi.

  88. Trauma, stress, o.s.v.
    Sen kom affektiva bemötanden.

  89. Linda Woodcock och Andrea Page
    skrev en väldigt enkel bok-

  90. -som jag rekommenderar,
    om hur det här kan fungera i familjer.

  91. En enkel, fallbaserad manual
    i lågaffektivt bemötande.

  92. Men begreppet har utvecklats.

  93. Vi säger "traumainformerad
    beteendehantering".

  94. Häng inte upp er på huruvida
    nån är stressad eller autistisk.

  95. De är traumatiserade.
    Apropå fasthållningar-

  96. -så hjälper det inte
    att utsätta dem för fler trauman.

  97. Får jag ge er ett bra exempel.
    Jag känner en 16-årig kille.

  98. Om en man sätter åt honom att sätta
    sig så gör han det. Så är det hemma.

  99. Om en kvinnlig lärare säger åt honom
    blir han galen.

  100. Han behöver manliga lärare.
    Varför fungerar det så?

  101. Varför beter han sig med män,
    men inte med kvinnor?

  102. Även om det vi gör just nu fungerar-

  103. -så har jag sagt till hans stödgrupp
    att det inte är en långsiktig lösning.

  104. Män har skrikit åt honom i hans liv.
    De skriker inte, men män har gjort det.

  105. Vi får inte låta det vara så,
    men just nu finns inget alternativ.

  106. Vi tog med ett reflekterande moment,
    så det är mer än bara krishantering.

  107. Min artikel "The Homeostatic Model
    of Arousal and Behaviour"-

  108. -går ut på att vi har
    olika affektnivåer under dagen.

  109. Så nästa version
    av den lågaffektiva modellen-

  110. -kommer nog att baseras
    på en teori om affektreglering.

  111. Det behöver jag hjälp med. Jag säger
    det högt, så kanske jag får hjälp.

  112. Så vi har breddat begreppet.

  113. Jag har pratat om reflektion i dag,
    så jag ska inte prata så mycket om det.

  114. Det handlar om er. Två tredjedelar
    av alla incidenter orsakas av oss.

  115. Oavsiktligt. Tack, Sven, för att du
    tog upp Burger King-kommentaren.

  116. Men vissa människor tycks vara
    inblandade i väldigt många incidenter.

  117. Och det tar vi inte itu med. Vi är inte
    starka nog att ta itu med det.

  118. En kollega kanske har det jobbigt
    hemma, och det kommer ut i skolan.

  119. Det gör inte den personen till ett
    monster, men man måste ta upp det.

  120. Så man måste betrakta människor-
    -som offer för trauma eller stress.

  121. Det finns en del intressanta studier
    om adopterade rumänska barn-

  122. -från barnhemmen där.

  123. Ett par undersökningar visar på
    en ovanligt hög andel autistiska barn.

  124. Man pratar om anknytningssvårigheter.

  125. Jag jobbade med en vuxen rumänsk
    kvinna från dessa barnhem.

  126. Hennes mamma jobbar åt mig nu.
    Jag träffade familjen när hon var arton-

  127. -och hon hade orsakat 858 olika
    incidenter under ett enda skolår.

  128. Jag skulle titta på hur ett vuxenstöd
    skulle kunna se ut u hennes fall.

  129. En av lärarna sa:
    "Hon är upprörd nu. Kom och titta!"

  130. En naken flicka
    sprang runt i klassrummet.

  131. Två vuxna sprang också runt
    som "huvudlösa hönor".

  132. Alla var stressade. När jag ville gå upp
    igen sa läraren: "Vill du inte titta?"

  133. "Jag behöver väl inte se mer?", sa jag.
    "Alla är stressade och traumatiserade."

  134. "Vad tjänar det till att titta på det
    i en timme till? Jag fattar."

  135. "Men det handlar inte bara om henne."

  136. Jag rekommenderade
    individuellt vuxenstöd.

  137. Folk som förstår hennes autism och
    jobbar lågaffektivt. Hon fick det inte.

  138. Vi lyckades ordna ett annat stöd.

  139. Det är visserligen bara på dagtid-

  140. -men i fjol
    hade hon bara fyra incidenter.

  141. De var inte så allvarliga, och handlade
    alltid om väntan, förutsägbarhet, tid.

  142. Hon slutade strippa. Hennes mamma
    är en internationell Studio 3-lärare.

  143. En läskig kvinna
    som jag har lärt mig massor av.

  144. "Varför förstår de inte det här, Andy?"
    "Folk som du måste prata med dem."

  145. "Människor som har varit med om
    det här måste förklara begreppen."

  146. "Och du har varit med om det."
    Uppträder hon felfritt? Nej.

  147. Jag var där tillsammans med
    en ung kollega för några veckor sen.

  148. Hon satt bredvid honom och klämde
    lite på honom. "Vad är det här för nåt?"

  149. Sen gick hon upp på rummet.

  150. I bilen sa jag: "För tio år sen hade hon
    antagligen slitit huvudet av dig."

  151. "Jag ville inte säga det tidigare,
    för då hade du ändrat beteende."

  152. "Ja, det hade jag nog."

  153. "Du är väldigt lågmäld, och utstrålar
    väldigt lite energi. Det här blir bra."

  154. Personal som jag kände mig trygg
    att jobba med i början av min karriär-

  155. -var ganska lågmälda,
    utan att vara värsta hippierna.

  156. På mitt första jobb
    fanns det en kille som heter Peter.

  157. Han sprang aldrig. Han bara...

  158. Han hasade sig fram. Om man bara
    var två i tjänst, och ropade på hjälp...

  159. Han utstrålade ett lugn.

  160. Jag jobbade med en bok om autism-

  161. -och var tvungen att be en tjej att göra
    saker, vare sig hon ville eller inte.

  162. Hon sa att hon inte ville,
    vilket hon inte skulle göra.

  163. "Se så, vi måste följa planen."

  164. Plötsligt tittade jag ner i bordet. Hon
    hade tryckt ner mitt huvud i bordet.

  165. Vad tror ni att jag gjorde
    med alla mina kampsportskunskaper?

  166. Jag tänkte: "Jag borde kunna göra nåt."
    Men jag var som förstenad.

  167. Jag började skrika åt henne, men då
    hårdnade bara hennes grepp om mig.

  168. Då hörde jag Peters röst. "Andy,
    tyst med dig. Du skrämmer Lisa."

  169. Jag låg där med huvudet på bordet
    och sa: "Förlåt, Peter. Okej."

  170. "Lisa, kan du släppa Andys händer? Du
    gör illa honom."

  171. Då släppte hon. Och han hade inte
    en massa utbildningar. Efteråt sa han:

  172. "Ju mer man reagerar, desto räddare
    blir de här människorna."

  173. Jag försökte hitta honom nyligen,
    men han hade gått bort i cancer.

  174. Det var trist att inte få säga att han
    var en av metodens upphovsmän.

  175. För det var han. Efteråt tänkte jag:
    "Det var väl inte mitt fel?"

  176. Men han hade rätt.
    Jag var för högljudd.

  177. Så jag lärde mig att göra ett mindre
    avtryck, för jag är en stor kille.

  178. Min första arbetsplats var
    beteendebaserad, och jag trodde-

  179. -att de anställde mig för att jag
    hade en psykologiexamen.

  180. Att det var därför jag fick jobbet.
    Vet ni varför jag fick det? Jag var man.

  181. Och ganska stor. Vet ni
    vad det gör med självkänslan?

  182. "Jag har en massa
    beteendevetenskap."

  183. "Ja, och så var du större
    än de andra sökande."

  184. Tack.

  185. Vi måste även utmana...
    En av omformuleringarna 2010-

  186. -handlade om den kognitiva delen
    av metoden.

  187. Och om milt utmanande negativa
    uttalanden om personen i fråga.

  188. Nåt vi kan definiera.
    Det handlar om kognitiva metoder-

  189. -för personal och såna som ni själva.

  190. Det här är saker som vi säger
    när vi är stressade. Några favoriter:

  191. "Hon är manipulativ!"

  192. "Den där personen förstår allt,
    och retar mig med flit!"

  193. Sånt får man höra. Ibland får man
    bara släppa det, i terapeutiskt syfte.

  194. Men ibland måste man säga:
    "Jaså? Är det alltid så?"

  195. "Inte alltid. Ibland, kanske."

  196. "Nu vet jag inte." Man måste utmana
    såna här antaganden om beteende-

  197. -som ofta handlar om
    att ett beteende är avsiktligt.

  198. När folk får en härdsmälta
    för att de är så stressade-

  199. -så hör de i alla fall inte
    vad man säger.

  200. Har ni nånsin grälat med nån
    som det inte gick att gräla med?

  201. Som inte avgav nån energi?
    Har ni nånsin varit den personen?

  202. Det har jag. Det är jag i morgon kväll,
    när jag kommer hem.

  203. "Varför pratar du inte?"
    "Jag är lite trött."

  204. Energin vi avger är viktig. Det är svårt
    att gräla med nån som saknar energi.

  205. Såna personer ignorerar en inte, men
    de minskar energinivåerna i samspelet.

  206. Okej?

  207. Vilka är antagandena? Det vanligaste
    är att beteendet är avsiktligt.

  208. Ju räddare man är,
    desto vanligare är detta.

  209. Ju mer man tror att ett beteende
    är avsiktligt, desto räddare blir man.

  210. Det blir ett katastroftänkande.
    "Han hade nästan en kniv?!"

  211. "Nästan?"

  212. "Hade jag inte stått framför kökslådan
    hade han kunnat ta fram en kniv!"

  213. "Stockholm kan drabbas av en tsunami
    i morgon, men det är inte så troligt."

  214. Vi får det där katastroftänkandet
    när vi är rädda. Det är naturligt.

  215. Hur reducerar vi energinivåerna?
    Med avrapportering och personalstöd.

  216. Men det folk inte förstår är att även
    om man går våra kurser-

  217. -så handlar det om
    vår egen reflektionsförmåga.

  218. Vi måste få folk att utmana sina
    antaganden om barnen de jobbar med.

  219. Men huvudregeln
    från forskningen på det här området-

  220. -är att ju mer man tror
    att nånting är avsiktligt-

  221. -desto mindre vill man hjälpa dem -
    Wieners attributionsmodell.

  222. Där har vi den.
    Dagnan, Trower och Smith.

  223. "Jag jobbar inte med honom igen",
    var det nån som sa till mig en gång.

  224. "Så tänker jag varje kväll. Jag vill
    verkligen inte jobba med honom igen!"

  225. Sånt prat
    blir till en självuppfyllande profetia-

  226. -och vissa människor är helt enkelt inte
    lämpade för det här yrket.

  227. De är inte lämpade för det. En annan
    favorit: "Han är en tidsinställd bomb."

  228. Nån inledde ett möte med det en gång.
    "Han är en tidsinställd bomb!"

  229. Och så har vi omformuleringar.

  230. "Nära ögat" säger nån. "En lyckad
    avledande manöver", säger en annan.

  231. På ett ställe jag var på nyligen hade de
    en kolumn som hette "nära ögat".

  232. Vad innebär det?

  233. "Vi gick ut med N.N. Han blev upprörd,
    vi distraherade honom, han blev lugn."

  234. Var det verkligen "nära ögat"? Eller var
    det en lyckad avledande manöver?

  235. Vi uppmanar folk till att skriva ner
    lyckade avledande manövrar.

  236. Då inser folk att de är bättre än
    de tror på att trappa ner situationer.

  237. Positiva anteckningar
    om nedtrappning.

  238. Andra viktiga regler. Krishantering
    handlar inte om förstärkning.

  239. Om nån håller på att gå i taket,
    och man saknar alternativ-

  240. -så kan man använda vad som finns
    till hands. Men gå inte för långt.

  241. Mitt första jobb som psykolog...
    Jag hade tweedkavaj och portfölj.

  242. Jag ville se seriös ut.
    Och skägg, för jag såg så ung ut.

  243. Nu hade mitt skägg varit vitt,
    och då ser jag för gammal ut.

  244. Nån sa att en av klienterna hade
    attackerat en av de andra klienterna.

  245. "Attackerat?"
    Hon hade gripit tag om hennes hår.

  246. En i personalen kastade en Cola-burk
    framför kvinnan, som tog tag i den.

  247. Det var en bra distraktion,
    men vi var korkade-

  248. -och skrev in i planen att man kunde
    distrahera henne med en colaburk.

  249. Vad tror ni hände? Det fungerade inte.

  250. Det var överraskningsmomentet.
    Vi gjorde colaburksterapi av det.

  251. "När hon blir upprörd..."
    Men vi är en del av problemet.

  252. Jag har vikt lite tid åt det här.
    Vi gjorde några träningsvideor.

  253. Det här är två skådespelare
    i en ganska gammal video.

  254. Vi håller på med
    några filmer för barn också.

  255. De spelar upp en verklig händelse på
    ett center för folk med funktionshinder.

  256. Ganska tråkigt. De hade problem
    med personalöverlämningarna.

  257. Det där är vår personal.
    Vi börjar med ett dåligt exempel.

  258. -Hej.
    -Vem går på efter dig?

  259. -Kan du vänta lite?
    -Förlåt. Förlåt. Förlåt.

  260. Förlåt.

  261. -Vem går på efter dig?
    -Gerald, jag kan kolla det snart.

  262. Vem går på efter dig?
    Claire, vem går på efter dig?

  263. Jag är upptagen, Gerald.
    Kan du vänta lite?

  264. Vem går på efter dig? Förlåt! Förlåt!
    Uppförande! Förlåt!

  265. -Claire, vem går på efter dig?
    -Jag ska kolla snart.

  266. Vem går på efter dig? Vem går på
    efter dig? Claire, vem går på efter dig?

  267. -Gå och titta på teve en stund.
    -Förlåt!

  268. Gå och titta på teve eller nåt, Gerald.

  269. -Vem går på efter dig?
    -Gå och titta på teve en stund.

  270. -Jag kan inte!
    -Ge mig bara fem minuter.

  271. -Bara en liten stund.
    -Vem går på efter dig?

  272. Okej, jag ska kolla.
    - Hej. Har du huvudvärk?

  273. Jag ska kolla strax, Gerald.
    Jag måste bara göra klart det här.

  274. -Gerald... Nej, Gerald, gör inte så där!
    -Få honom att sluta!

  275. Gerald, gör inte illa dig själv!

  276. Gerald!

  277. Nån som varit i den situationen?
    Det har jag. Nån annan?

  278. En del kanske tänker:
    "Vi kanske inte har det så illa ändå."

  279. Det var två skådespelare
    som spelade upp en verklig händelse.

  280. Såg ni vad hon gjorde när hon började
    få panik? Vad gjorde hon i slutet?

  281. Hon höjde rösten och stod för nära
    för att få kontroll över situationen.

  282. Precis sånt man inte ska göra. Det
    här var ingen resursstark inrättning-

  283. -så det är ett bra exempel,
    och skådespelarna var jättebra.

  284. En av dem har en bror med autism.
    Det visste vi inte.

  285. Jag var inte med och filmade, och nån
    ringde och sa: "Gissa vad vi har här?"

  286. "Han var med på noterna direkt."

  287. Frågan gällde överlämningar i slutet av
    dagen. Anteckningar som måste göras.

  288. För de är ju viktiga. Det var då
    de flesta konflikterna skedde.

  289. Vi fick dem att ändra det systemet.
    "Måste ni göra det just då?"

  290. De lärde sig lågaffektivt bemötande,
    men det de framför allt lärde sig-

  291. -var att man måste få kontakt med
    personen innan det går så här långt.

  292. Så skådespelarna började om på nytt.

  293. Den här är lite tråkig,
    för det var det här vi lärde dem.

  294. -Tracy.
    -Vem går på efter dig?

  295. Vill du komma och sätta dig en stund?

  296. Så ska vi ta en titt.

  297. Vi tar en titt på de här bilderna.

  298. -Där är hon ju.
    -Ja.

  299. -Tracy.
    -Henne gillar jag.

  300. -Hon skulle ta med sig min bok.
    -Vad är det för bok?

  301. -Tracy skulle ta med den.
    -Bra.

  302. -Hejsan.
    -Hej, Paul.

  303. -Hej, Gerald. - Jag har huvudvärk.
    -Jaså? Vill du komma och sätta dig?

  304. Vi tittar på bilder av folk.

  305. Förstår ni? Det här var skådespelare.

  306. Jag vill ha rollspelsexempel av
    verkliga situationer i utbildningssyfte.

  307. Nu återstår bara barnen, men det ska
    till så mycket tillstånd och avgifter.

  308. Jag har en vän som har en
    22-årig dotter som är skådespelare.

  309. Hon tog illa upp när jag sa:

  310. "Jag vill betala dig för att vara med
    i vårt utbildningsmaterial."

  311. Hon blev glad, men sen sa jag:
    "Du ska spela ett barn i puberteten."

  312. Jag insåg att hon skulle tolka det
    på fel sätt, vilket hon gjorde.

  313. Och sen gjorde jag det ännu värre.
    "Du är ju ganska..."

  314. Jag har känt henne sen barnsben.
    "Ska vi börja om?", sa hon.

  315. "Du skulle passa bra i rollen."
    "Får jag betalt som vanligt? Okej."

  316. Professionella skådespelare
    kan det här.

  317. Några viktiga principer. Begär mindre
    av stressade människor.

  318. Ibland gör vi inte det.

  319. "Så här gör vi varje dag, oavsett om
    nån är stressad eller traumatiserad."

  320. Begär mindre av dem. Det gäller inte
    bara människor med autism.

  321. Enligt vissa studier som Nasa har gjort
    i sitt stresslaboratorium-

  322. -så blir vi sämre på att behandla
    verbal information när vi är stressade.

  323. RAND har också studerat det. De gör
    lite som de vill med astronauterna.

  324. Spränger dem i luften,
    försätter dem i stressande situationer.

  325. Vi har lättare för visuell information.
    Det har polisen insett nu.

  326. Handsignaler, gester.

  327. Ibland ska man bara hålla tyst. Vi har
    ett mantra för lågaffektivt bemötande.

  328. "Om du tvekar, knip igen."

  329. Om man inte är säker
    så är det bäst att gå därifrån.

  330. Vi håller tyst för lite. Hur många
    har orsakat gräl genom att glappa på?

  331. Erkänn! Okej, grälet är över.

  332. "Men så var det en sak till..."

  333. Begär mindre. Det står inte att man
    inte ska begära nånting alls av dem.

  334. Lågaffektivt bemötande
    innebär inte avsaknad av affekt.

  335. Saknas affekt helt och hållet handlar
    det oftast om ren försummelse.

  336. Ställa krav. Vi hoppar över Bo.

  337. Den slipper ni.
    Ni blir bara förolämpade.

  338. Ledsen, Bo.
    Valmöjligheter, inte gränser.

  339. Folk pratar hela tiden
    om barn som behöver gränser.

  340. Vad innebär en gräns?
    När folk pratar om gränser...

  341. Jag jobbade med barn och ungdomar
    ett tag, och gränser var inget positivt.

  342. Gränser
    betydde att nån hade misskött sig.

  343. Visst behövs det gränser, men ofta kan
    man i stället erbjuda valmöjligheter.

  344. "Vill du gå ut eller stanna här?"

  345. "Du lyssnar ju inte!"

  346. Använd handrörelser och ta
    ett kliv bakåt - stå inte för nära.

  347. Det betyder inte att man alltid...
    Ofta är det bäst att göra ingenting.

  348. Låt affekten lägga sig.

  349. Folk får inte chansen att lugna ned sig.

  350. Rör er långsammare.
    Jag är så trött på det här ämnet.

  351. Folk är inte särskilt medvetna
    om sitt icke-verbala beteende.

  352. Vad betyder det här?
    Vad får ni för intryck av det här?

  353. Benito Mussolini.
    Så sa min son en gång.

  354. Jag hotade med
    att dra in hans studiebidrag.

  355. Han sa bara: "Pappa,
    dina hot är skrattretande."

  356. Han skämtade om det. "Det är mamma
    som håller i plånboken."

  357. Det snackas mycket strunt
    om kroppsställningar.

  358. Öppen kroppsställning, stängd kropps-
    ställning. Det finns forskning om det-

  359. -men framför allt är vi dåliga på
    att förstå vårt eget kroppsspråk.

  360. Är det nån här som viftar med
    fingrarna? Nån som gestikulerar?

  361. Ni jobbar med nån som är stressad,
    och era armar far omkring så här.

  362. Det är ganska distraherande.

  363. Rör er långsammare. Det här gjorde
    några irländska lärare helt galna.

  364. "Ge personen en chans att fly undan."
    "Vadå, rakt ut i gatan?"

  365. Nej. Vart samlas barnen
    om ni har en brandövning i skolan?

  366. Man kan göra likadant
    i såna här situationer.

  367. Man ska inte uppmärksamma barnet,
    men är det riktigt illa i klassrummet-

  368. -så kan man trycka på brandlarmet,
    så att man får bort de andra barnen.

  369. Sen kan man säga att det brann,
    eller att det var fel på en rökdetektor.

  370. Det är bättre än att en massa lärare
    rusar in och piskar upp stämningen.

  371. Planerad flykt. Eller öppna dörren
    om du känner igen tecknen.

  372. "Vill du gå ut
    och lugna ner dig en stund?"

  373. Varför kan folk inte göra så?
    Vad är det för fel på er?

  374. Jag vill bli arbetslös.

  375. Planerad flykt. Jag ska visa er två
    sekunder av det här, för skojs skull.

  376. Bara för att jag har slips på mig.

  377. Skolgången varar från förskolan-

  378. -ända upp
    till högre läroverk och universitet.

  379. Men det finns specifika behov
    inom vissa sektorer...

  380. Det räcker. Okej...

  381. Resten kan ni se på Youtube.

  382. En tysk kollega
    hämtade mig på Düsseldorfs flygplats-

  383. -och det första han sa var: "Jag visste
    inte att du hade slips och kostym."

  384. De ska ju inte skämta!
    Det är min grej!

  385. "Kavajen var fin. Den såg dyr ut."
    Det var den enda jag hade.

  386. Att betrakta en person som
    traumatiserad är också viktigt.

  387. Om jag ser att du håller på att gå
    i taket så förklaras ditt beteende.

  388. Det är också en del av lågaffektivt
    bemötande. Vill ni ha ett exempel?

  389. Jag har fyra vuxna barn.

  390. Toppenföräldrar.

  391. En av dem studerar fysik.

  392. Min son doktorerar i fysik
    i Southampton-

  393. -så jag läste en artikel om kvantteori
    i Scientific American.

  394. Vet ni vad han sa i julas?
    "Pappa, försök inte ens."

  395. "Du fattar ändå inte."

  396. Sen sa han:
    "Läste du artikeln på en flygplats?"

  397. "Ja."
    "Höll du upp den så här?"

  398. Mina barn är goda observatörer
    av beteenden. Ja, jag höll upp den.

  399. Jag gjorde det nog inte med flit,
    men det var en bra observation.

  400. Det hjälper att se traumat. När barnen
    var yngre så fick vi nya grannar.

  401. Vi bor i ett medelklassområde.

  402. Mina barn levde rövare,
    men det var en lördag.

  403. De kastade vatten på varandra.
    Sånt som tonåringar gör.

  404. Då hör jag
    hur nån skriker på mina barn.

  405. Det gick ut på att de skulle hålla
    käften. Det var en kvinnas röst.

  406. Jag grävde ett hål i trädgården-

  407. -och jag hatar trädgårdsarbete,
    så jag var på dåligt humör.

  408. Sen hörde jag det där,
    och sen sa en man samma sak.

  409. Jag slängde spaden och gick runt till
    deras hus. Hur var min adrenalinnivå?

  410. Jag är vansinnig. Ingen säger så där
    till mina barn. Eller till mig.

  411. Jag pratar med mig själv.
    "Vilka tror de att de är?"

  412. "Jag ska släcka lyset för dem!"

  413. Jag ringer på. Inget händer,
    så jag bankar med knytnävarna.

  414. Dörren öppnades, och där stod
    en äldre man som såg livrädd ut.

  415. "Förlåt, men min fru
    har just lämnat sjukhuset."

  416. Den meningen förklarade allt.

  417. "Ursäkta?"
    "Så hon är ganska känslig."

  418. Vad gör man? "Hej, jag heter Andrew."

  419. "Vi är era grannar.
    Är barnen väldigt störande?"

  420. "Jag ordnar det." Jag sa åt dem
    att gå in och spela tv-spel i stället.

  421. Min frus moster var där, och hon sa:
    "Skrämde du dem?"

  422. Vad tror ni att jag svarade? "Japp."

  423. "De ger sig inte
    på familjen McDonnell igen."

  424. Men på kvällen erkände jag,
    och alla blev jättearga.

  425. "Lät du dem slippa undan?!"
    "Det handlar inte om att ge efter."

  426. "Det handlar om förståelse." Jag gillade
    inte att de skrek på mina barn-

  427. -men jag förstår det.

  428. Så att försöka se traumat hos
    människor är en del av vår metod.

  429. Använd rätt språk - "Barnet var
    stressat" - och berätta vad som hände.

  430. Inte "Barnet har ett beteendeproblem".
    Det gör stor skillnad.

  431. Tillåt förstörelse av egendom. Det här
    var det många som frågade om.

  432. Det betyder inte att man ska låta
    barnen slå sönder hela skolan.

  433. Okej? Men ibland är det
    verkligen ingen bra idé att ingripa.

  434. Och om vi lär ut känslostyrning...

  435. Om jag slår folk,
    vad är steget under det?

  436. Man övergår till ett internaliserande
    beteende, som att slå sönder saker.

  437. I början skrev jag listor med regler.
    "Skrik inte, ha inte sönder saker..."

  438. Bara en massa förbud. Men det var
    för mycket för barnen att ta in.

  439. Det hade räckt med en regel.

  440. "Slåss inte." Och sen
    kan vi ta de andra reglerna.

  441. Jag sa åt en kille att slå knytnävarna
    i en garderob från Ikea-

  442. -i stället för på människor.

  443. Det fungerade.
    Han bröt knogen en gång, men...

  444. Sandsäckar fungerade inte för honom.
    Det kändes inte rätt.

  445. Och med tiden minskade beteendet.

  446. Så ibland är det bättre att låta
    personen i fråga välta ett bord.

  447. Folk har svårt med det här.
    Det här genomsyrar våra utbildningar.

  448. Bibehåll lugnet.
    Men det är lättare sagt än gjort.

  449. I den nya modellen står det "Bibehåll
    lugnet, men var uppriktig med det."

  450. Förstår ni? "Jag var jättelugn, för jag
    använde ett lågaffektivt bemötande."

  451. Jag såg att nån
    hade skrivit i en broschyr:

  452. "Lågaffektivt bemötande med bevisat
    god effekt." Vad innebär det?

  453. Vad gjorde du? Hur stod du?

  454. De sa att myndighetskontrollanten
    hade frågat precis samma sak.

  455. Använd inte begreppet så svepande.
    Vad gjorde ni egentligen?

  456. "Vi backade därifrån, och vi gjorde
    si och så." Skriv det i stället.

  457. "Undvik fysisk kontakt"
    betyder inte "avstå fysisk kontakt".

  458. Men när man är upprörd
    så är det väldigt känsligt med beröring.

  459. Vill ni göra en övning? Rör personen
    bredvid er på axeln, utan att titta.

  460. Låt handen vara kvar där.

  461. Ni måste inte göra det.

  462. Nu kan sluta nu. - Vad heter du?

  463. Staffan?
    Det där var du alldeles för bra på.

  464. Varför börjar vi prata nervöst
    när vi rör vid varandra?

  465. Forskning har visat
    att vi blir upphetsade av det.

  466. Om ni verkligen vill höja känslonivån,
    både rör vid och stirra på nån.

  467. Prata inte. Rör och stirra. Sätt igång!

  468. Stopp!

  469. Det här kallas för mikrofärdigheter,
    och jag slutade jobba med det-

  470. -för det kändes så uppenbart. Men det
    finns mycket vi kan göra med det här.

  471. Hur vi rör vid folk, hur vi rör oss, hur
    vi står. För vi är rätt kassa på det.

  472. "Lugna ner dig, sa jag."

  473. "Jag får dem alltid lugna, Andy."
    Ja, kanske det.

  474. Undvik fysisk kontakt. Hur många av er
    gillar att röra vid folk?

  475. Ungefär 15-20 % av er.
    "Är allt okej? Hur mår du?"

  476. "Rör mig inte!"

  477. "Låt mig röra vid dig igen."
    Han eller hon ville ju inte bli vidrörd.

  478. Vem måste hålla fingrarna i styr,
    egentligen?

  479. Var medvetna om det här. Vissa vill
    gärna röra vid folk. "Mår du bra?"

  480. Jag var sån tidigare.
    Tills jag blev nedslagen-

  481. -av en person med inlärnings-
    svårigheter. "Mår du bra?" Pang!

  482. Vet ni vad de sa? "Den där
    lågaffektiva typen är nere för räkning."

  483. Det är humor.

  484. "Stålmannen är här för att reda ut
    den omöjliga situationen!"

  485. "Nu låter han så här:
    'Var ligger närmaste sjukhus?'"

  486. Vad tror ni att jag sa
    när personalen frågade hur det gick?

  487. "Det gick bra. Inga problem.
    Jag har varit med om värre."

  488. "Men din näsa blöder, Andy."
    "Det är lugnt. Ingen fara."

  489. Jag satte mig i bilen
    och ringde en kollega.

  490. "Det var jätteläskigt!"

  491. "Du får åka hit nästa vecka!"

  492. "Han var jätterädd!"

  493. Jag hade överskattat min förmåga.
    Jag var inne i min "gurufas".

  494. "Jag klarar av allt." Men efter en dansk
    skalle är man tillbaka i verkligheten.

  495. Jag kanske var en aning
    för självsäker och arrogant.

  496. Kanske. Var medveten
    om era kroppsliga reaktioner.

  497. Vi är så omedvetna om dem.

  498. Vi rusar in och fäktar med armarna.
    Håll avståndet.

  499. Det genomsnittliga sociala avståndet
    är ca 45 cm.

  500. Några av er rör vid varandra -
    intressant. En meter, två meter...

  501. Det är stressande och upphetsande
    när nån inkräktar på ens privata sfär.

  502. Och nån som redan är upprörd
    behöver en större privat sfär.

  503. Så ge dem chansen att fly undan.
    Ut med de andra eleverna-

  504. -i stället för att fokusera
    på det stressade barnet.

  505. "Då hindras skolverksamheten."
    Lektionen hindras ju i alla fall.

  506. Det här tog nån illa upp av.
    Vadå "reagera utan att använd våld"?

  507. Precis som det står.

  508. Ibland när vi är arga så reagerar vi.

  509. En studie på ett gruppboende
    för vuxna gjord av Mats Lundström-

  510. -från Umeå universitet... Där uppe.

  511. I en intervjustudie från 2007 bland
    personal på ett gruppboende för vuxna-

  512. -rapporterade över 50 % av dem
    att de kände sig arg mot personen.

  513. Det är den ärligaste studien vi har
    sett. En liknande studie i Glasgow-

  514. -av två namn som jag inte kan uttala-

  515. -visade att autismens oförutsägbarhet-

  516. -var det som folk hade svårast med.
    Känslomässigt.

  517. Tio minuter senare är allt bra. För
    tjugo minuter sen var det härdsmälta.

  518. Så är det. I stället
    för att försöka rationalisera det-

  519. -"med dig är han lugn, ja" - så måste
    man acceptera att vissa blossar upp-

  520. -för att sen lugna ned sig.
    Låt det gå över, och gå vidare.

  521. Gå vidare! Träna på det. Gå vidare!

  522. Vad heter det på svenska?

  523. -Va? Högre!
    -Fortsätt.

  524. Ut...?

  525. -Gå vidare.
    -Gårvida...

  526. Gå vidada!

  527. Jag gillar handrörelsen.
    Gör du så hemma också?

  528. Dårar klampar in på ömtåliga områden.

  529. Jag är en dåre - annars vore jag inte
    här. Jag har blivit biten, riven...

  530. Till och med nedskitad. Nån
    kastade sin avföring på mig en gång.

  531. Då var till och med jag
    nära bristningsgränsen.

  532. Slå mig, bit mig, riv mig,
    men kasta inte skit på mig.

  533. Jag kunde ha fått det i ansiktet.
    Vet ni vad min kollega sa?

  534. Var det hårt eller mjukt, Andy?

  535. Han försökte få mig att skratta.

  536. Mitt emellan. Åt det mjuka hållet.

  537. Det är viktigt att utmana våra egna
    övertygelser efter incidenter.

  538. Man är nära en härdsmälta själv
    vid såna tillfällen-

  539. -och då säger man saker som:
    "Hon förstår precis vad jag säger!"

  540. Ta ett barn med anknytningsproblem
    och svåra hemförhållanden.

  541. Om du tror att det barnets plan
    är att förstöra för dig-

  542. -så bör du titta på ditt eget beteende.
    För då är du stressad.

  543. Man spelar upp händelser i huvudet,
    om och om igen.

  544. Så en viktig del av den här metoden
    är att titta på vårt eget beteende.

  545. Vi måste utmana våra antaganden.
    Bra avrapportering handlar om just det.

  546. Inte om att alla ska få gnälla
    över det som har hänt.

  547. Jag gillar inte stora avrapporteringar
    efter incidenter i skolor.

  548. Det slutar bara med
    att folk blir arga på varandra.

  549. Man samlar ett gäng stressade lärare
    i ett rum, och slutsatsen blir:

  550. "Han måste gå i en annan skola!"

  551. "Den där specialskolan uppe i norr!
    Med renarna!"

  552. "Med såna där speciella rum."
    Alla länder har ett sånt ställe.

  553. Det här med fysisk hantering
    stör jag mig på. Vi utvecklar metoder-

  554. -som bygger på principer. Nummer ett:
    Man minns inte så mycket av kurserna.

  555. Den första kursen jag gick på
    lärde ut över 25 tekniker.

  556. Och jag är inte bara psykolog, utan
    jag höll på med sånt på kvällarna.

  557. Knäna pajade igen. Vänta lite.

  558. Jag slutade med kampsport för fem år
    sen. Kläderna passade inte längre.

  559. Jag lovade mina kollegor att jag
    skulle lägga av när det var dags.

  560. En ung elev sa: "Jag hörde
    att du var bra en gång i tiden."

  561. Då var det dags. Skulle jag berätta
    historier från den gamla goda tiden?

  562. Och sen sa han: "Vad är Studio 3?"
    "Det har du inte med att göra."

  563. "Håll er borta från den världen."

  564. När jag började med kampsport
    lärde jag mig två saker. Ett:

  565. Det handlar inte om viljestyrka,
    utan om råstyrka.

  566. Självförsvar handlar om aggression,
    tro inget annat.

  567. Man blir rånad i en gränd
    och måste ta sig ur situationen.

  568. Men i en skola, eller i en vårdsituation
    med sårbara människor...

  569. Så varför... Än i dag
    ser jag hur man lär ut tekniker-

  570. -som jag inte ens skulle lära ut
    till min värsta fiende.

  571. "Man kan pressa in armbågen i dem."

  572. Ja, och göra dem illa,
    så att de blir ännu argare.

  573. "Jag sysslar inte med sånt längre."
    "Men Studio 3-metoden är ineffektiv."

  574. Det här var för tre år sen.
    Inte för 30 år sen, dessvärre.

  575. "Det är väldigt effektivt."
    "Vill du prova på mig?", sa jag.

  576. "Jag sliter armen av dig efteråt, för om
    du skadar mina tänder dödar jag dig."

  577. "Jag dödar din familj och dina barn."

  578. Försök att se världen
    ur den andres perspektiv.

  579. Det är modellens andra grundpelare,
    att se den andra personens perspektiv.

  580. Det handlar om "theory of mind".
    Jag vill se världen-

  581. -med den panikslagna
    personens ögon. Inte mina egna.

  582. Den personen kanske måste fly undan.

  583. Jag sa det bara en gång,
    så det var lugnt.

  584. Nån sa: "Andy kan kampsport."

  585. Som om jag var värsta mördaren.

  586. Han var en internationell expert
    på beteendehantering.

  587. "Du borde veta bättre",
    sa jag i baren lite senare.

  588. "Du säljer den här dyngan
    till rädda lärare världen över."

  589. "Jag har just gått en kurs.
    Kom an, bara!"

  590. Det är dålig utbildning. Okej?

  591. Om man inte ser skillnad
    på en lördagskväll i Malmö...

  592. Är det nån som kommer från Malmö?
    Ingen?

  593. Jaså, du är född där? Alla har väl
    varit med om en lördagskväll i Malmö.

  594. Intressant ställe. Det var tio år sen,
    och jag lärde mig en hel del.

  595. Intressant. Det var en spännande kväll.

  596. Jag besökte inte de bästa barerna,
    men man vill ju se hela staden.

  597. Som Reeperbahn i Hamburg.
    Man vill ju se allt om man är turist.

  598. "Vi ska nog gå nu."

  599. "Att bråka med dem
    är nog ingen bra reklam."

  600. De här kursernas metoder baseras på:

  601. "Skapa en lista som skrämmer er,
    så hjälper vi er med det."

  602. "Tänk om nån stryper en så här,
    och man är upptryckt mot väggen."

  603. Kom igen... De spelar
    på människors värsta rädslor.

  604. Och dåliga utbildningar handlar om
    hur man hanterar dessa rädslor.

  605. Tänk om det är två barn?
    Hur skiljer man dem åt?

  606. Sånt lär vi ut. Hur avleder man
    uppmärksamheten från nån?

  607. Absolut. Hur känner man igen tecknen
    på att det håller på att ske?

  608. Hårdragningar är intressanta.

  609. Vi stöter på en del olika varianter.

  610. Den första kursen jag gick på...

  611. Det var länge sen. "Om nån
    tar tag i ens hår ska man göra så här."

  612. Varför det? "De kommer att knäa dig
    och armbåga dig." Är de Bruce Lee?

  613. De flesta håller bara i håret,
    för de är rädda.

  614. Man måste lära ut
    en avslappnad reaktion.

  615. Ta det lugnt och andas. Oftast släpper
    de. "Tänk om de inte gör det?"

  616. Jag utför inga mirakel. Våra kurser
    garanterar inte ett skadefritt yrkesliv.

  617. Men det är mindre troligt att man blir
    skadad med den sortens utbildning.

  618. Den första regeln var att inte lära ut
    en massa metoder. Håll det enkelt.

  619. Undvik traumatiserande fasthållningar.
    Ingen vill bli nedtryckt på golvet.

  620. Ingen. Det är inte så trevligt.

  621. Och varför trycker man ner dem
    med ansiktet neråt?

  622. Då slipper man se på dem. "Vi håller
    ned dem med ansiktet uppåt", sa nån.

  623. "Vi håller inte fast folk
    över huvud taget."

  624. "Knäppskallar." Nej, det är enkelt.

  625. Man lär ut en reaktion.
    Håll, flytta, släpp.

  626. Det är som en dans. Ge personen
    en chans att fly undan.

  627. Vad händer när en upprörd person
    inte kan ta sig därifrån?

  628. Om man vill undvika skador måste
    man ge folk chansen att fly undan.

  629. Min första vän i branschen...
    Vi utbildade oss tillsammans-

  630. -och hon fick ett jobb
    på en internatskola-

  631. -för barn med problembeteenden. Barn
    som hade blivit misshandlade, o.s.v.

  632. Hon och hennes partner bodde där,
    och när jag kom dit-

  633. -sa hon:
    "Det är rena rama Beirut, Andy."

  634. "Det är helt galet."
    Jag gick ut och träffade barnen.

  635. En tredjedel hade utsatts för
    misshandel. Jag försökte smälta in.

  636. Två killar spelade biljard. De var väl
    femton eller sexton år gamla.

  637. Nån tuggade tuggummi. De började
    bråka. En tog upp en biljardboll-

  638. -och den andre tog en biljardkö.

  639. Jag sa åt dem: "Lägg av med det där."
    "Varför det?!", skrek en av dem.

  640. "För om du gör illa honom så hamnar
    du ett bra mycket värre ställe."

  641. "Varför låta honom göra det mot dig?"
    Och jag sa samma sak till den andre.

  642. Släng bollen i väggen i stället. Han
    slängde den precis förbi mitt huvud.

  643. Sen stormade han iväg. Mina vänner
    sa: "Vi har inte fått nån utbildning."

  644. "Du är så lugn."
    "Nej, men att se rädd ut hjälper inte."

  645. Han kom fram till mig senare. "Förlåt."
    "Ingen fara."

  646. "Ingen fara."

  647. Jag lärde mig mycket där. Min kollega
    sa att jag borde göra mer sånt.

  648. Jag tyckte att det var läskigt,
    men jag visade det inte.

  649. Försök att verka lugn,
    även om du inte är det.

  650. Och jag har en gåva, nämligen
    att jag får en fördröjd reaktion.

  651. Jag blir skakis efteråt.

  652. Han kunde ha träffat mig i ansiktet. Jag
    får en fördröjd reaktion.

  653. Det är bra, men folk tror
    att jag är modigare än jag är.

  654. De ser mig inte efteråt.

  655. Jag var på en konferens för 20 år sen-

  656. -när tre sjuksköterskor inom psykiatrin
    kom fram till mig i baren.

  657. De snackade en massa skit
    och ville ha bråk.

  658. Min kollega förstod inte varför
    de betedde sig på det sättet.

  659. De var fulla. Jag sa: "Okej,
    vi kan gå ut när jag har druckit upp."

  660. "Vi skojade bara!" Och så gick de.

  661. Min vän sa: "Det där var otroligt.
    Jag har aldrig sett nåt liknande."

  662. "Du var så lugn."
    "Visst. Beställ en whiskey åt mig."

  663. "För det där är på riktigt.
    Jag är alldeles skakis."

  664. "Men jag trodde..."
    "Ja, du trodde att jag var lugn."

  665. "Om de hade sagt okej
    så hade vi fått springa för livet."

  666. Ibland glömmer vi att det handlar om
    hur vi kommunicerar saker.

  667. Våra barn är så vana vid att vi
    kör med dem och håller fast dem-

  668. -att det tar ett tag för dem att
    vänja sig av med det. För er med.

  669. Fasthållningar skapar inte lärdomar,
    utan det traumatiserar.

  670. Här diskuterar nu tvångsmedlens
    vara eller icke vara. Jag avundas er.

  671. Jag har kämpat länge
    för lagstiftning på området.

  672. Rör inte folk
    som är stressade och traumatiserade.

  673. Låt dem fly undan.
    Om nån hela tiden stör lektionerna-

  674. -kan man lära eleverna flyktplanen.

  675. Ingen blir mindre stressad
    av att se folk som är stressade.

  676. Och unga barn
    kan inte låta bli att titta.

  677. Ta bort det stressmomentet,
    om det är möjligt.

  678. Jag försöker ge er praktiska exempel.

  679. Det finns massor med litteratur
    om det här som jag kan skicka.

  680. Det här är några av våra riktlinjer.
    Jag har nämnt de flesta.

  681. Men kom ihåg att kung fu-träningen
    är det sista ni kommer ihåg.

  682. "Jag var på kurs,
    och jag lärde mig...nånting."

  683. Det ni ska lära er
    är att trappa ner situationer-

  684. -och det handlar om självinsikt. Det är
    det en lågaffektiv metod handlar om.

  685. En myt om Studio 3 är att vi inte
    lär ut några fysiska färdigheter alls.

  686. Det beror på omständigheterna. Vi tror
    inte på att göra situationer osäkra.

  687. Men det finns gott om alternativ. Folk
    som är vana vid at bli fasthållna-

  688. -behöver tid att anpassa sig. De
    måste avvänjas från de metoderna.

  689. Sånt lär vi ut, för det tar tid.

  690. Det tar tid att få tillbaka deras
    tillit. Man kanske hade goda avsikter-

  691. -men när väl börjar med såna
    tvångsmedel så är det en ond cirkel.

  692. Förstår ni?
    Det finns massor att prata om.

  693. Vi har nåt
    som vi kallar för "mataffärstestet".

  694. Om metoderna ni lär ut ser illa ut
    för andra så bör ni inte använda dem.

  695. Metoderna ska vara effektiva, men
    det handlar faktiskt om människor.

  696. Så den här menyn som vissa har...

  697. "Tänk om de är två stycken?
    Eller tre? Tänk om en har en pistol!"

  698. "Då kommer du att dö.
    Hoppas jag."

  699. Jag har försökt ge er
    lite information i dag.

  700. Jag hade kunnat prata
    en halvtimme till om det här-

  701. -men nu har vi tid för lite frågor.
    Sven sa att vi skulle sluta vid fyra.

  702. Jag hoppas
    att jag har gett er några exempel.

  703. Jag kan skicka fler fallexempel, men
    jag har gett er några stycken i dag.

  704. Lågaffektivt bemötande
    börjar hos er själva.

  705. Sätt in metoden på en skala över
    stress och välbefinnande, så ser ni.

  706. Vi hanterar stress innan den uppstår
    med motion och engagemang.

  707. PERMA -
    positiva känslor, engagemang, mening.

  708. Ibland slänger vi in
    positiv journalföring också.

  709. Vi låter personalen
    skriva ner positiva upplevelser-

  710. -och se om de mår bättre sen.
    Det är sant.

  711. Lågaffektivt bemötande är
    krishanteringsdelen av det arbetet.

  712. Vi tar lite frågor nu, men det har varit
    fantastiskt att få prata här i dag.

  713. Jag hade glömt hur roligt det var att
    prata med folk som inte lyssnar på en.

  714. Här står jag och lyssnar på
    min egen röst. Tack ska ni ha.

  715. Tusen tack! - Då var jag klar. Frågor?

  716. Ja, några stycken.
    En fråga handlar om...

  717. Vi vet att vissa såna här egenskaper-

  718. -har en
    normalfördelning bland befolkningen.

  719. Så även lärare och vårdpersonal-

  720. -kan ha dessa problem.

  721. Hur får vi ihop det här med att lärarna
    kanske har vissa problem-

  722. -medan eleverna har väldigt
    allvarliga problem inom området?

  723. Vi använder oss av två saker, särskilt
    med vuxna, men även med barn.

  724. Hur ofta involverar man barnen man
    stöttar i deras krisbehandlingsplan?

  725. Hur ofta berättar man för dem
    vilka stegen är?

  726. "Så här ska vi göra nu. Kasta saker
    om du vill, men så gör vi inte längre."

  727. Det är en sak
    som vi verkligen har missat.

  728. Med vuxna är det ännu lättare.

  729. Att få ut budskapet om att vi inte
    tänker använda dessa metoder.

  730. Och engagerar vi folk i den här
    reflekterande förståelsen av...

  731. Det är ett slags "theory of mind".
    Att kunna sätta sig in i nåns situation.

  732. Vi går väl inte till jobbet för att vi
    gillar att hålla fast folk? Hallå?

  733. Nej, kanske inte.

  734. Men det är vår instinkt
    att tygla kriser som uppstår.

  735. Hjärnan ger oss korkad information.

  736. Till och med utkastare på nattklubbar
    får lära sig lågaffektivt bemötande.

  737. Helt galet. Förlåt,
    "anställda med kundkontrollansvar".

  738. De heter inte utkastare längre.
    Det fick jag skäll för i fjol.

  739. Så vissa saker
    fungerar på alla som är oroliga.

  740. En god vän som är polis-

  741. -har faktiskt hjälpt oss ibland,
    för skojs skull.

  742. Han sa nyligen: "Jag tillämpar det här
    i mina utbildningar inom polisen."

  743. "Hur man trappar ner situationer."

  744. "Att vi bär uniform
    kan faktiskt utgöra ett problem."

  745. Så det finns principer, men det finns
    även områdesspecifika principer.

  746. Nån frågade om att arbeta
    med äldre människor med demens.

  747. Det är ett komplicerat område,
    men man kan urskilja vissa teman.

  748. Barn som blir misshandlade-

  749. -utagerar på ett ganska speciellt sätt.
    Där är det vanligt med väpnade hot.

  750. Men som du sa förekommer det även
    i den övriga befolkningen.

  751. Vem är det som ska utbildas,
    egentligen? Är det kanske vi?

  752. Vår fokus... Vår utbildning handlar inte
    bara om lågaffektivt bemötande-

  753. -utan om att engagera fler människor
    som kan komma med synpunkter.

  754. Då känner de att de har vårt stöd.
    Jag vet inte om det svarar på frågan.

  755. -Jag tror det.
    -Nästan.

  756. Man jobbar mycket med att
    avstigmatisera funktionshinder.

  757. Men det finns vissa områden
    som fortfarande är stigmatiserade-

  758. -där man inte kan vara lika öppen.

  759. Hur hanterar vi den här spänningen-

  760. -mellan avstigmatisering
    och avslöjande av information?

  761. Jag har starka åsikter om det, för jag
    har mestadels jobbat med vuxna-

  762. -och ofta har man inte fått
    nån information alls-

  763. -om deras barndom, och så vidare.
    Allt sånt är överstruket.

  764. Den första jag jobbade med
    innan jag blev psykolog-

  765. -hade misshandlats av männen i sin
    familj. Det fick jag höra i efterhand.

  766. Inte undra på att han var rädd för män.
    Och jag var hans ansvariga vårdare.

  767. Han reagerade likadant på alla män.

  768. Det hade hjälpt
    om jag hade vetat om det.

  769. I dag hade det varit enkelt.
    Vi hade använt kvinnlig personal.

  770. Ibland är vi för hemlighetsfulla.

  771. Vi vill inte
    att folks rykte ska föregå dem.

  772. Ryktet vissa får kan göra det svårt
    att jobba med dem.

  773. Det är en svår balansakt,
    men generellt sett-

  774. -så finns det ett behov av att
    kunna förstå hur beteenden vi ser...

  775. Uppstod de i ungdomen?
    Hur hanterade man dem?

  776. Apropå traumatiska fasthållningar -
    har barnet blivit fastspänt?

  777. Hur då? Och var?

  778. Vi vet att vi kan få människor att prata
    om det, beroende på kognitiv nivå.

  779. Ofta är folk väldigt rädda
    i såna situationer.

  780. Så det är en balansakt. Jag tycker inte
    att man ska undanhålla all information.

  781. Jag är inte extremist. Vi måste få
    information om upplevda trauman.

  782. Och hur det visar sig i beteendet.
    Helt klart.

  783. En kollega har experimenterat
    med traumaplaner.

  784. Det är en utvärdering av hur olika
    trauman har påverkat personens liv.

  785. Jag tror att det kan ha vissa fördelar.

  786. Fast jag har inte sett
    nån utvärdering av effekten.

  787. Så jag är lite kluven.

  788. Nästa fråga... Efter en sån här dag...

  789. Vi har fått en massa ny information och
    vi kanske har fått nya idéer.

  790. En del yrkesverksamma
    kanske känner att...

  791. Man fokuserar mycket på skolorna.
    De borde göra si och så annorlunda.

  792. Nya metoder.
    Det ställs stora krav på dagens skolor.

  793. Och även det här-

  794. -att man borde bli bättre
    på utvecklingsfrågor.

  795. Vissa känner sig kanske
    lite överväldigade.

  796. Vad rekommenderar du att man gör-

  797. -om man vill få en mjukstart
    och inte bli avskräckt?

  798. Jag tror fortfarande att sånt som
    lågaffektivt bemötande är en bra grund.

  799. Om man jobbar på en skola utan
    resurser, eller om man är stressad-

  800. -så är det bra att fokusera på att
    hantera de dagliga situationerna.

  801. Om huset brinner ska man ju släcka
    elden först och laga ledningarna sen-

  802. -men de minskade resurserna-

  803. -skapar allt fler oroliga barn,
    och pengarna räcker inte till.

  804. Inte lika mycket här som i vissa andra
    delar av världen, särskilt på Irland.

  805. Men det är en balansakt. Att få folk
    att vara ärliga kring krishanteringen...

  806. I vissa skolor är bara en del
    av incidenterna allvarliga sådana-

  807. -medan resten är ett mått på
    personalens oro. "En incident till!"

  808. Och lågaffektivt bemötande kommer
    från yrkeslivet, inte universiteten-

  809. -men ändå tycker jag att vissa av
    sakerna ser ganska sofistikerade ut.

  810. Traumainformerad beteendehantering.
    Men grunden kommer från era jobb.

  811. Vi tänkte: "Den här situationen
    måste gå att trappa ner."

  812. Om ni fokuserar mer på sånt här-

  813. -så kommer ni att kunna hantera saker
    och ting bättre. Och det vinner alla på.

  814. Så jag tror att balansen mellan reaktiv
    krishantering och proaktiva metoder-

  815. -är felaktig. I stressade situationer
    behövs det nog mer sånt-

  816. -men vid andra tillfällen
    behövs det mindre sånt.

  817. Så jag är ganska optimistisk där.
    Besvarar det din fråga, Sven?

  818. Ja. Kul att höra att du är optimistisk.

  819. -En annan fråga...
    -Vi avslöjar alla hans myter.

  820. Du sa att vi borde erbjuda-

  821. -barn och ungdomar
    fler valmöjligheter.

  822. -Färre gränser, fler valmöjligheter.
    -Det var nån som undrade...

  823. ...om du kunde förtydliga,
    för vissa barn blir förvirrade-

  824. -när de får en massa val.

  825. Människor inom autismspektrumet
    vill ha förutsägbarhet och rutiner.

  826. Vi förstår det. Men att låta dem göra
    ett val mellan två saker under en dag-

  827. -"vill du göra det här eller det här?" -
    kan stärka deras beslutsfattande.

  828. De ska inte behöva välja hela tiden.
    På vissa ställen med vuxenstöd...

  829. På ett ställe jag var nyligen
    var man väldigt personinriktad.

  830. Jag hade gärna bott där, men om jag
    befann mig på autismspektrumet-

  831. -så hade jag blivit galen. Hela tiden
    sa de: "Vad ska vi göra nu?"

  832. "Världen ligger för våra fötter!"

  833. Ge honom
    ett manus de dagar han är stressad.

  834. Börjar med att låta dem välja ibland -
    man måste inte göra det jämt.

  835. Ibland måste man ge dem möjligheten
    att fly undan till ett säkert ställe.

  836. För ibland
    visar de inte ens upp det behovet.

  837. Att säga till nån... Det var nån
    som fick femton kort varje vecka-

  838. -som kunde bytas mot en paus på tio
    minuter. Vad var problemet med det?

  839. Alla elever ville ha dem.

  840. "Alla ville ha dem!", sa en lärare.

  841. "Vad säger det om dina lektioner,
    när alla vill ha ett pauskort?"

  842. Min kollega sa: "Det kanske är
    för intensivt under dina lektioner."

  843. "Du kanske ska ge dina elever
    lite fler pauser."

  844. Men hon sa nej. Där misslyckades vi.
    "Nej!"

  845. "25 år som lärare. Nej."

  846. "Om jag ger efter kommer civilisationen
    att gå under."

  847. "Och universum
    kommer att explodera."

  848. Det där katastroftänkandet
    är fascinerande. Alla gör det.

  849. Så det är en balansakt där med.

  850. Men att ge folk på autismspektrumet
    enkla val är nånting bra.

  851. Man måste ställa frågan: "Hur är Lars
    eller Shelias beslutsfattande i dag?"

  852. "I dag kanske jag ger dem ett val."
    Om de verkar stressade avstår man.

  853. -Många svåra frågor.
    -Ja.

  854. Även om vi har två minuter kvar ska
    vi nog sluta nu, för ännu en skulle...

  855. Två minuter? Jag kan sjunga nånting!

  856. Inte?

  857. Första gången jag var i Stockholm
    var jag och min fru på en restaurang-

  858. -och några svenska killar började
    sjunga. Nu vet jag vad det betyder.

  859. "Helan går..."

  860. Det var en intressant upplevelse.
    Min fru undrade vad som pågick.

  861. "Ingen aning", sa jag.
    "Det är väl nån svensk grej."

  862. En dansk kollega bekräftade min tes.

  863. Han förklarade allt, och plötsligt
    var de inte bisarra utlänningar längre.

  864. Det var bara nåt som folk gör.
    En liten anekdot som avslutning.

  865. -Okej, nu är klockan fyra.
    -Vi är klara!

  866. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 4 av 4.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Elever med särskilda behov, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Utbildningsministerns öppningstal

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) ger regeringens syn på hur skolan bör stöttas i arbetet för en jämlik skola. Skolledare och pedagoger måste ha de rätta resurserna och tillämpa dem på ett sätt som passar eleven med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 1

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Den första delen är en uppvärmning och en introduktion av metoden. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 1 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 2

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 2 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 3

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 3 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 4

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 4 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Från hjärnforskning till pedagogik, del 1

Kenth Hedevåg, med lång bakgrund som specialpedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i ett kommunalt stödteam, delar här med sig av sin kunskap. Forskningen om hjärnans sätt att ta emot och processa information gör stora framsteg och skolan behöver översätta forskningsresultaten till pedagogik. Fler och fler barn och ungdomar uppvisar svårigheter i skolsituationen. En del har diagnoser som adhd eller inom autismspektrat, andra har ingen diagnos men ändå stora svårigheter i skolan. Hur kan vi hjälpa dessa elever på bästa sätt? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 1 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Från hjärnforskning till pedagogik, del 2

Kenth Hedevåg, med lång bakgrund som specialpedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i ett kommunalt stödteam, delar här med sig av sin kunskap. Forskningen om hjärnans sätt att ta emot och processa information gör stora framsteg och skolan behöver översätta forskningsresultaten till pedagogik. Fler och fler barn och ungdomar uppvisar svårigheter i skolsituationen. En del har diagnoser som adhd eller inom autismspektrat, andra har ingen diagnos men ändå stora svårigheter i skolan. Hur kan vi hjälpa dessa elever på bästa sätt? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 2 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Kognition, affektion och relation, del 1

Nåkkve Balldin, socionom och utbildare, föreläser om tekniker för att kartlägga och förstå affektpåslag och känsloreaktioner. Personer med kognitiva och affektiva funktionsskillnader uppvisar ofta ett relationsutmanande beteende. Om omgivningen inte har förståelse för orsakerna bakom deras beteende och kunskap om hur detta påverkar samspel samt verktyg för att bemöta riskerar det att leda till att personer med relationsutmanande beteende exkluderas. Hur ska vi bemöta elever i hög affekt och stress? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 1 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Kognition, affektion och relation, del 2

Nåkkve Balldin, socionom och utbildare, föreläser om tekniker för att kartlägga och förstå affektpåslag och känsloreaktioner. Personer med kognitiva och affektiva funktionsskillnader uppvisar ofta ett relationsutmanande beteende. Om omgivningen inte har förståelse för orsakerna bakom deras beteende och kunskap om hur detta påverkar samspel samt verktyg för att bemöta riskerar det att leda till att personer med relationsutmanande beteende exkluderas. Hur ska vi bemöta elever i hög affekt och stress? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 2 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Osynlighetsprojektet

Hélène Benno, generalsekreterare på Min Stora Dag, berättar om Osynlighetsprojektet som vill förändra allmänhetens kunskap och attityder till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Enligt forskare har två till tre barn i varje svensk skolklass någon form av neuropsykiatrisk diagnos. Det kan handla om adhd, autism, språkstörningar, inlärningssvårigheter eller motoriska störningar. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Vad gör Hjärnfonden?

Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin berättar om den ideella insamlingsstiftelsen som har till uppgift att samla in och fördela pengar till forskning samt informera om hela hjärnan och alla dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Skolan som skyddsfaktor

Tema: elevhälsa. Att stödja barn som upplever olika slags utsatthet är viktigt för att de ska klara skolans utbildningsmål. Men hur hittar man de utsatta barnen? I Fröslundaskolan i Eskilstuna, där cirka 95 procent av eleverna har bott i Sverige kortare än sex år, finns rutiner och strukturer för hjälpen. Men det räcker inte, säger rektor Jannice Kloibhofer. Det gäller att odla ett klimat där alla som jobbar på skolan tillsammans bryr sig.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Hur stor bör en barngrupp i förskolan vara?

Skolverkets nya riktmärken för storleken på barngrupper i förskolan rekommenderar sex till tolv barn per grupp för de minsta barnen och nio till femton per grupp för de större barnen. Ute i verkligheten är barngrupperna ofta betydligt större än så, och när vi ringer runt till några kommuner är många av dem tveksamma till riktmärkenas användbarhet. Vi går till botten med frågan om barngruppsstorlekens betydelse och om vilka andra faktorer än gruppstorleken som spelar in för kvaliteten i förskolan.

Fråga oss