Titta

UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Om UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Föreläsningar från NPF-skoldagarna som vänder sig till pedagoger, skolledare och personal i elevhälsan samt till andra professioner som samverkar med skolan kring elever med särskilda behov. Inspelat den 30-31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017 : Från hjärnforskning till pedagogik, del 2Dela
  1. En lärares bristande kompetens
    får aldrig skicka ut barn.

  2. Igen: En lärares bristande kompetens
    får aldrig skicka ut elever.

  3. Ja, mina damer och herrar-

  4. -då har vi
    ett arbetspass framför oss.

  5. En snabbrepetition
    så att ni har lite koll på läget.

  6. Vi tittade på förklaringsmodeller,
    från teoretisk förståelse-

  7. -till praktisk pedagogik.

  8. Vi utgick från Kahnemans modell,
    system 1 och system 2.

  9. System 1, autopiloten,
    kostar lite kraft och energi.

  10. System 2 kostar mycket
    och är lite långsammare.

  11. Puls och blodtryck ökar och man har
    inte lika mycket kraft och energi.

  12. Sen till en mer pedagogisk modell
    som bygger på Kahnemans-

  13. -där sekreteraren är system 1,
    chefen är system 2-

  14. -samt motorik och perception.

  15. Vi hade gått igenom lite
    om sekreterarfunktionerna-

  16. -och tittat på hur det påverkar
    inlärningsnettot för skolans elever.

  17. Vi kom rätt snabbt fram till,
    åtminstone jag-

  18. -att om man har svårt med planering,
    eller aktivitetsreglering-

  19. -eller impulsreglering och så vidare,
    så blir det tufft i skolsituationen.

  20. Vi tittade på hjärnans förmåga att
    ta emot och processa information.

  21. Blir det för mycket, stänger den av.

  22. För att gå från teoretisk förståelse
    till praktisk pedagogik-

  23. -har jag valt checklistan för
    att säkerställa kvaliteten-

  24. -framförallt på organisations-
    och gruppnivå.

  25. Jag valde tre sekreterarfunktioner.
    Här kan ni följa upp och fylla på.

  26. Boken är fylld av förslag
    till generella insatser-

  27. -på de olika nivåerna,
    här sekreterarnivån.

  28. En pedagog ska aldrig säga:
    "Nu blir det svårt!"

  29. Då hamnar vi i funktioner som inte
    beskrivs i Browns "dirigenten"-

  30. -utan här är autismproblematiken.

  31. Diagnoskriterierna för autism
    utgår ju ifrån Lorna Wings triad.

  32. Kommunikation, socialt samspel,
    fantasi och föreställningsförmåga.

  33. De här funktionerna och förmågorna
    i den moderna skolan-

  34. -är extremt viktiga.

  35. Vi pratade om olika grupper
    som är utsatta i dagens skola.

  36. 12,7 procent är snittet i Sverige-

  37. -som inte kommer in på ett
    nationellt program efter grundskolan.

  38. Hur många av de eleverna
    i grundskolan är inom autismspektrat-

  39. -har en diagnos inom det spektrat?
    Autism- och Aspergerförbundets-

  40. -stora undersökning bland sina
    medlemmar gav siffran 56 procent.

  41. Vartannat barn i svensk grundskola-

  42. -kan inte söka in
    på ett nationellt program.

  43. Prata om systemexkludering,
    kan jag säga.

  44. Bibliotekarien är svår att förstå.
    Varför är den så svår?

  45. Jo, vi som jobbar med elever
    har väldigt skickliga bibliotekarier.

  46. De listar ut saker intuitivt-

  47. -och sätter ihop detaljer till större
    sammanhang helt automatiskt.

  48. Bibliotekarien sköter socialt samspel
    på ett sätt vi inte ens tänker på.

  49. Jag var inne på ögonkontakt.

  50. De flesta av oss tänker inte på
    hur länge vi kan titta nån i ögonen.

  51. Det ligger på bibliotekarienivå.
    Jag tar några praktiska exempel nu.

  52. Jag jobbar med visuellt stöd.
    Ni får följa med in på min biograf.

  53. Strax innan fikat,
    om jag gör så här...

  54. ...så betyder det:
    "Snart är det fikadags."

  55. Fem i 12 och jag gör så här...
    "Snart är det dags för lunch."

  56. Efter Nåkkves föreläsning klockan 4
    kanske nån vill prata med honom-

  57. -men han ska med flyget
    och gör då så här...

  58. Då betyder det: "Jag hinner inte,
    du får mejla mig."

  59. Samma information har olika betydelse
    beroende på när den levereras.

  60. Vi kan ta nåt ur inlärningsdelen
    eller ur kunskapsdelen.

  61. För nåt år sen
    var det ett nationellt prov-

  62. -i svenska som hette "Bygga broar".

  63. En elev blev väldigt glad. Äntligen!
    Hängbroar, klaffbroar, armeringsjärn.

  64. Men det handlade om
    att bygga förbindelser mellan länder.

  65. Bara ett exempel på
    hur vi hanterar språket.

  66. En ung man på ett boende
    fick lära sig att i socialt samspel-

  67. -är det bra om man lägger märke till
    om en kamrat eller personal-

  68. -exempelvis har klippt sig
    eller köpt en ny tröja eller skjorta.

  69. Då lärde han sig det
    med system 2, med chefen.

  70. När en personal kom med en ny jacka:
    "Har du köpt en ny jacka?"

  71. "Ja", säger personalen.
    "På rea, så jag hade råd."

  72. Sen säger han inget mer.

  73. Det är ett socialt stolpskott-

  74. -att säga "du har köpt en ny jacka",
    och sen inget mer.

  75. Eller: "Har du klippt dig?"
    "Ja, jag var hos frissan."

  76. Ingen hade sagt: "Du kan inte bara
    uppmärksamma såna saker."

  77. "Det krävs en följdkommentar."

  78. Är ni med på vad jag gör?
    Jag försöker förklara bibliotekarien-

  79. -och ni skrattar,
    för det är ju så självklart för er.

  80. Men är det inte lika självklart,
    så blir det ju en komplikation.

  81. Mycket av den information vi lämnar
    i samhället sker i dag verbalt.

  82. Vi pratar fortare.
    Jag, som är en erfaren föreläsare-

  83. -pratar betydligt fortare nu
    än för 10 år sen.

  84. Allt är "uppspeedat". Vi köar
    i en mataffär och tycker:

  85. "Kan du inte gå lite snabbare?
    Måste du använda kontanter?"

  86. Det talade språket
    har ju sina begränsningar.

  87. Det kräver ju att om jag
    ska ta emot verbal information-

  88. -måste jag omvandla
    det talade språket till inre bilder.

  89. Och jag måste oftast göra det
    väldigt snabbt.

  90. Jag kanske inte får upp de bilder
    som jag förväntas få upp.

  91. Får jag upp annorlunda bilder
    blir kommunikationen väldigt konstig.

  92. Här är det en personal som läser nåt
    för ett barn, en elev.

  93. Är man inte bekant med innehållet-

  94. -man har inte sett text eller bild,
    man hör bara orden:

  95. "En vacker prins med eldrött hår
    och smaragdgröna ögon..."

  96. Och man får upp en annan bild.

  97. Om man på en skola frågar:
    "Vad vet ni om autism?"-

  98. -svarar många: "Då ska man jobba
    med scheman och bilder."

  99. Visst, men jag mötte en gång
    en blind pojke, som hade autism.

  100. "Varför ska vi jobba med scheman
    och bilder?"

  101. För att hjälpa föreställningsförmågan
    på traven. "Vad händer sen?"

  102. Tydliggör vi en bild på en vikarie,
    en plats, en aktivitet-

  103. -och så vidare, så får jag ju
    en förstärkning, visuellt.

  104. Otroligt viktigt.
    Man kan säga så här:

  105. Vi får inte bara förlita oss
    på verbal information.

  106. Vi ska inte sluta prata, men gå
    från krav att bara se med tanken-

  107. -så att vi även kan se med ögat.

  108. Ni sitter här i dag, 900 personer,
    och lyssnar på en verbal man.

  109. Men en smart informationshanterare
    måste komplettera verbal information-

  110. -med text och bild.
    Plus att jag använder många exempel.

  111. Nu, på bibliotekarienivå, använder
    jag fler exempel som visuellt stöd.

  112. Ni får komma in på min biograf
    och kika lite.

  113. Artikel nummer 10 handlar
    om starka reaktioner och känslor.

  114. Där beskriver en pojke: "Ibland
    får jag negativa kommentarer."

  115. "Ibland har jag en pansarplåt på mig
    och kommentarerna studsar tillbaka."

  116. "Men ibland går de rakt in i hjärtat
    och skapar skavsår i själen."

  117. Alltså, vilken poet!

  118. När jag gjorde boken hade vi en
    bildredigerare, som heter Kristina.

  119. Hon sa: "Det är ju Tommy
    som har illustrerat alla bilder."

  120. Tommy tycker att han har gett ut
    en bok, där jag har skrivit lite.

  121. Jag tycker kanske...
    Man kan ha olika perspektiv på allt.

  122. Vi brukar skoja om det.
    Nu ska jag göra narr av mig själv.

  123. Man kan undra vem det är
    som har ett funktionshinder.

  124. Hon säger: "Kenth, de här pilarna
    har du väl ritat på datorn?"

  125. "Tommy borde illustrera allt,
    så be honom rita pilarna."

  126. "Okej", säger jag, och ber Tommy
    att vid artikel 10-

  127. -göra handritade pilar.
    "Så här ska de se ut."

  128. Jag skickar honom de här pilarna,
    som jag vill ha ritade för hand.

  129. "Okej", säger Tommy, och nästa dag
    får jag pilarna, som ser ut så här.

  130. Jag visar dem för Kristina, som
    säger: "Det var inte så jag menade."

  131. "Jag vill inte att de ska se ut
    som om de är ritade på datorn."

  132. Jag ringer Tommy och säger:
    "Vi behöver nya pilar."

  133. "Jaha, var det fel på pilarna?"

  134. "Nej, men jag uttryckte mig oklart.
    De ska vara mer handritade."

  135. "Ska du ha sneda pilar?" "Nej."

  136. "Men de ska inte se ut
    som om de är ritade på datorn."

  137. "Ska det vara fransar i kanterna nu?"

  138. Då hamnar vi ett läge och man
    kan undra vem det är som har svårt.

  139. Jag har jobbat med autism så länge
    att jag borde vara expert, men jag...

  140. Tommy och jag blir aldrig ovänner,
    men jag säger:

  141. "Vi får ta det här i morgon."

  142. Nästa dag ringer jag och säger:

  143. "Tommy, jag ska inte ha några pilar."

  144. "Nej, inga såna.
    Jag vill ha indianpilar."

  145. "Indianpilar, såna med styrfjädrar
    och metallspets?

  146. "Ja, såna skulle jag vilja ha. Tack."

  147. Fast han är autist. Man kan undra
    vem det är som är funktionshindrad.

  148. Jag vill ha såna pilar, fast hand-
    ritade och han gör som jag säger.

  149. Varför är jag då inte nöjd?

  150. Jag kan inte uttrycka mig konkret
    så att han förstår vad jag menar.

  151. Har man autism
    kan man inte ändra sig-

  152. -men vi som möter dem kan tänka över
    våra sätt att uttrycka oss.

  153. Allt måste inte bli rätt direkt,
    men backa och säg:

  154. "Oj, det blev fel!
    Så här menade jag i stället."

  155. Jag jobbade visserligen visuellt,
    men det gick inte så bra.

  156. Tittar man på den nya läroplanen
    är den väldigt bra på många sätt.

  157. Den speglar samhället
    och de krav som finns där.

  158. På sidorna 88 och 89
    om svenska som modersmål:

  159. "Eleverna ska kunna urskilja
    texters budskap"-

  160. -"både det uttalade
    och sådant som står mellan raderna."

  161. En elev med Aspergers syndrom
    och med sinne för humor sa:

  162. "Kenth, i svenska
    behöver man inte kunna mycket."

  163. Jag fattade inte.
    "Mellan raderna står det ju inget."

  164. I vårt närmaste styrdokument-

  165. -har man uttryckt ett mål, ett krav,
    på ett sätt som är metaforiskt.

  166. Kommer man från en annan kultur,
    så tolkar man orden bokstavligt.

  167. Här ställer den nya skolan krav.

  168. Jag hade ett projekt utanför Borås.

  169. Jag skulle utbilda personalen
    och var klar med förberedelserna.

  170. En flicka satt kvar med svenskan
    och slet sitt hår med uppgifterna.

  171. Jag sa: "Ska jag hjälpa dig?"

  172. "Ja, det går inte. Vi ska läsa
    'Ondskan' av Jan Guillou."

  173. "Den har jag läst", sa jag.
    "Titta på frågorna här."

  174. "Hur speglar bokens innehåll
    författarens uppväxt?"

  175. "Hur ska jag veta det?
    Jag har inte skrivit den."

  176. "Varför tror du att föräldrarna
    skickade barnen till internatskola?"

  177. Jag skojar inte. Det är autentiska
    uppgifter. Det finns inga givna svar.

  178. Flickan är jättebra på faktatexter.
    Hon läser inte skönlitterära texter.

  179. "Hästen hoppar över
    den mossbelupna stengärdsgården."

  180. Hon får inte upp de bilderna.

  181. Men faktatexter om djurlivet
    på Tasmanien. Hon vet ju allt.

  182. Den nya skolan passar alltså inte
    alla elever så bra.

  183. För att vi ska kunna förstå
    den här bibliotekarien-

  184. -ska jag nu dra fler exempel.
    Sociala hälsningsfraser.

  185. Automatiskt hejar ni på kolleger,
    elever och skolledare på morgonen.

  186. Pröva att i morgon, efter denna kurs,
    att inte heja på nån på hela dan.

  187. Nej, det skulle bli social katastrof,
    men testa i stället-

  188. -att heja på alla vuxna ni träffar
    varje gång ni träffar dem.

  189. "Hej, Ulrika" på väg till
    kopieringsrummet. "Hej, Ulrika"...

  190. Efter det tredje hejet, säger de:
    "Varit på kurs på KIND..."

  191. Jättekonstigt.

  192. Jag har en flicka som vägrar säga
    alla former av "hej". Hon säger:

  193. "Det är så konstigt.
    Jag använder det inte."

  194. "Ska man säga hej, ta i hand
    eller kramas eller göra high five?"

  195. Det är obegripligt, tycker hon.

  196. Ni kanske går på Drottninggatan
    en lördag förmiddag.

  197. Inte hejar ni på alla där.

  198. Ni kan ju pröva nu på lördag
    att heja på alla där.

  199. Men om ni går ute i skogen
    och plockar svamp eller så-

  200. -och möter en annan människa,
    så säger ni hej.

  201. Varför hejar ni i skogen
    när ni inte hejar på Drottninggatan?

  202. Nu kommer överkursen
    i socialt samspel.

  203. Jag promenerar i grannskapet
    och möter en granne.

  204. Jag känner inte grannen,
    han har bott där ett tag.

  205. Jag vet var grannen bor, men kan
    inte namnet. Ska jag heja eller inte?

  206. Då kommer det svenska dubbel-hejet.

  207. "Hej, hej!"

  208. Det betyder: "Jag känner dig,
    fast inte så himla bra."

  209. "Därför får du ett dubbel-hej."

  210. Var finns regelboken,
    där man kan läsa det?

  211. Gillar man kaffe och får kaffe,
    säger man tack.

  212. Vill man inte ha mer, säger man
    "tack, tack."

  213. En ung man med Aspergers syndrom-

  214. -försökte göra en app
    om socialt samspel.

  215. Tyvärr stoppade ingen honom.
    Efter ett år sa han:

  216. "Det går inte.
    Det är olika varje gång."

  217. En detalj gör att vi förändrar...

  218. Var kan jag säga detta,
    med vem, hur...?

  219. Innehåll, tempo, tonläge?
    Situationen avgör ju alltihop.

  220. Ni fick en liten aktivitetshöjare.
    Det blir många dubbel-hej framöver.

  221. För att kunna förflytta informations-
    hantering, ni är ju proffs...

  222. ...från krav att se med tanken,
    alltså bara verbal information-

  223. -till att också se det med ögat,
    så kan man visa det i verkligheten.

  224. Man kan dra ett exempel
    som man känner igen sig i.

  225. Det kan vara text, rörliga bilder,
    vanliga bilder-

  226. -tankekartor eller checklistor.

  227. I den dagliga informationshanteringen
    använder vi mycket visuellt stöd.

  228. Kan vi med checklistans hjälp
    kontrollera-

  229. -att vi har en bra kvalitet i skolan?

  230. Har vi i grupp klargjort veckomålen?
    Det brukar vi vara bra på.

  231. Dagens aktiviteter?
    Det brukar vi vara bra på.

  232. Vad ska ske under det här
    arbetspasset? Där brukar vi missa.

  233. Har vi klargjort nya aktiviteter,
    har vi klargjort valsituationer?

  234. Vissa elever får inte upp bilderna
    på balen, väljer samma varje gång-

  235. -vill inte välja,
    eller väljer det kamraten väljer.

  236. Kan valen förtydligas? Kan visuellt
    stöd användas när jag informerar-

  237. -eller i samtal
    när man ska ha information?

  238. Kan det användas
    när elever ska bearbeta information?

  239. Ja. Kanske en plus- och minuslista.

  240. Hur tror du att den enskilda
    kinesiska medborgaren-

  241. -påverkas av den starka kinesiska
    ekonomiska tillväxten?

  242. Är det en fråga som man krävs se med
    tanken eller kan den ses med ögat?

  243. Se med tanken, tanken, tanken.

  244. Kan jag lägga påståenden
    som jag tror är positiva under plus-

  245. -och negativa under minus
    och diskutera dem?

  246. Du har "internet för alla" på plus.
    Det är bra.

  247. "Internet censurerat" på minus.
    "De har ju inte samma Google som vi."

  248. Plötsligt har vi fått en diskussion
    kring mänskliga rättigheter.

  249. I de nya läromedlen i SO
    och svenska finns mer av det här.

  250. Att vi i elevsamtalen
    inte ställer frågan:

  251. "Hur mår du? Nåt du vill ändra på?"
    "Jag vet inte, jag vet inte..."

  252. Vi måste använda visuellt stöd på
    olika sätt, med skalor och tabeller.

  253. Vi kan använda tankekartor
    och olika samtalsstöd-

  254. -för att få bättre information.
    Vi kan tydliggöra konflikter.

  255. Vi kan informera om lunch, rast-
    aktiviteter, personal och så vidare.

  256. Till chefen i system 2, där det
    går åt mycket kraft och energi.

  257. Chefen gör alltid en kalkyl.

  258. Vill jag lägga energi på det här?
    Finns det nån egenvinst?

  259. Chefen vill vara i succé.

  260. Han tål inte synliga misslyckanden
    i relation till andra.

  261. En eloge till prins Carl Philip
    som har gått ut med sin dyslexi.

  262. Hans skräck i skolan var
    när man läste i turordning i raderna.

  263. Det kom inte i ett synligt, hörbart
    misslyckande i relation till andra.

  264. Som idrottslärare fick jag jämt höra:
    "Jag kom aldrig över den där bocken."

  265. Det verkar vara stora ärr i själen
    hos dem som inte kom över bocken.

  266. Vansinne av en lärare att rada upp
    barn för att komma över en bock.

  267. Tala om ett synligt misslyckande
    i relation till andra.

  268. Chefen undviker sånt. De som
    behöver läsa mest, läser minst.

  269. De som behöver röra på sig mest,
    rör sig minst.

  270. Chefen är beredd att betala priset.

  271. "Det är bra för dig med motoriska
    svårigheter att röra dig mer."

  272. "Ja, men inte om jag riskerar att
    misslyckas i relation till andra."

  273. "Då har jag hellre ont i foten."

  274. Nu en höjdhoppsmetafor
    för att göra det tydligt.

  275. En av framgångsfaktorerna
    för att höja inlärningsnettot-

  276. -är nåbara mål,
    och det är ju rätt så självklart.

  277. Ribban måste ligga på en nivå
    så att jag har en chans att lyckas.

  278. Jag är inte beredd att investera
    om den ligger för högt.

  279. Vet jag att jag inte kommer över den
    är det klokt att inte hoppa alls.

  280. Det gör ont att få ribban i ryggen
    och de andra kanske skrattar åt mig.

  281. Bättre att säga: "Höjdhopp behöver
    man inte ha. Tränaren är en idiot."

  282. "Jag kan inte vara med, foten värker
    och jag har glömt ombyteskläder."

  283. Man försöker rationalisera bort
    det där höjdhoppet.

  284. Sen att man råkar hoppa
    10 cm högre i Finland...

  285. Det smartaste för att slå Finland
    i PISA-undersökningar-

  286. -kan ju inte vara
    att bara höja ribban 10 cm.

  287. Man behöver inte vara en mästar-
    pedagog för att höja kraven rakt av.

  288. Utan det gäller förstås
    att kraven är nåbara.

  289. "Kenth, begär du att en lärare
    ska ha 10-15 höjdhoppsställningar?"

  290. Ja. Det är vårt jobb.
    Vem har sagt att det ska vara enkelt?

  291. Annars får du elever
    som inte vill investera energi-

  292. -för att höja inlärningsnettot.

  293. Och då vet vi att stressen är
    inlärningsnettots största fiende.

  294. Man har inte tillgång till sina
    funktioner och förmågor i stress.

  295. All potential för inlärning saknas.

  296. Jag sitter hemma, ska till Stockholm
    och måste ha ut ett antal papper.

  297. Jag trycker på "skriv ut",
    men inget händer.

  298. Stressen ökar, jag ska ju med tåget,
    så jag trycker lite hårdare.

  299. Datorn har kanske inte förstått,
    men det händer ingenting.

  300. Stressnivån går upp,
    men jag har ju bra förmågor-

  301. -så jag trycker en gång till.
    Jag vet att det inte funkar-

  302. -men jag trycker ändå extra hårt.
    Det händer ingenting.

  303. Reservplan. Jag ropar på sonen.
    "Martin, skrivaren funkar inte!"

  304. Det är synd om barn till pedagoger,
    psykologer och socionomer.

  305. Han kommer ner och säger: "Pappa..."

  306. Och jag: "Skrivaren funkar inte!"

  307. "Pappa, har det hänt förut?"
    "Ja, men jag måste ha dem."

  308. "Händer det igen?"
    "Ja, men jag måste ha dem!"

  309. "Då ska jag lära dig
    hur skrivaren fungerar."

  310. "Jag vill inte lära mig!"

  311. "Jag vill ha mina papper!"

  312. Och då har jag bra funktioner
    och förmågor.

  313. Men i stress har man ingen potential
    för inlärning.

  314. Vill man höja inlärningsnettot-

  315. -måste man se till
    att eleverna inte är stressade.

  316. Inte alltid så lätt.
    Jag ska visa några tekniker-

  317. -och ni får fler av Nåkkve senare.

  318. Karin Schraml har tittat på det här
    med stress och ungdomar-

  319. -och har gjort en undersökning
    på ungdomar som är 16 år.

  320. 30 procent har starka symptom
    på stress.

  321. 8 procent av 16-åringarna visade
    starka symptom på utmattning.

  322. Väldigt allvarliga siffror.

  323. Den psykiska ohälsan ökar i Sverige.

  324. Vi har en väldigt kompetent vuxen-
    befolkning. Ni kan googla på PIAAC.

  325. P-I-A-A-C. Där mäts läsförståelse
    som i PISA-undersökningar.

  326. Där mäts matematik som i PISA-

  327. -och datorn som
    informationshanteringsverktyg.

  328. I stället för naturkunskap.
    Väl så aktuellt.

  329. Sverige ligger på fjärde plats-

  330. -men vi har en grupp, 12-14 procent,
    som befinner sig i utanförskap.

  331. Arbetslöshet, psykisk ohälsa,
    droger, missbruk.

  332. Den gruppen måste vi tillsammans
    stödja och hjälpa på olika sätt.

  333. Möter man barn och ungdomar i stress
    måste man tänka:

  334. Det som funkar en dag, kanske inte
    funkar nästa. Man måste kravjustera.

  335. Kraven måste ligga i nivå
    med förmågan.

  336. Om förmågan varierar,
    så måste även kraven variera.

  337. Tufft om man har gjort
    en fin visuell planering-

  338. -men möter nån som säger:
    "Ingen bra höjdhoppardag i dag."

  339. Det kan man se i ögonen.

  340. Nån sa: "Jag behöver inte titta,
    jag hör hur du tar i dörren."

  341. Då måste man sänka kraven.

  342. Elever behöver göra mer
    av det de redan kan-

  343. -så att de automatiserar kunskaperna.
    Inte bara läsa nytt.

  344. Inget fastnar. Vi får inget
    permanent inlärningsnetto.

  345. Det man lärde sig förra veckan
    är som bortblåst nästa.

  346. Där har man ett ansvar som pedagog.

  347. Nu kommer det en visuell modell,
    som jag börjar på här-

  348. -och Nåkkve fortsätter i eftermiddag.

  349. Tänk er en förklaringsmodell,
    där vi alla har en inre stressburk.

  350. En del har bara lite i den
    och tål stress och frustrationer.

  351. En del har en stressburk som skakar.

  352. Då kan en kommentar eller frustration
    ge starka stressreaktioner.

  353. Tommy ritade burken och sa:
    "Kenth, den stämmer ju på mig."

  354. "Mycket stämmer på mig."

  355. Den kan användas för
    att kartlägga olika stressorer-

  356. -och för att ta reda på
    hur man ska sänka trycket i burken.

  357. Tommy säger:
    "Får jag gå in i min kaninvärld"-

  358. -"blir jag mindre stressad och kan gå
    tillbaka till den vanliga världen."

  359. Man kan diskutera strategier att
    ta till om stressburken exploderar.

  360. Smarta strategier.
    Man kanske går på toa eller går ut.

  361. En pojke valde torkskåpet
    som sin arg-plats.

  362. Perfekt. Pansarplåt åt alla håll
    och bara en öppning framåt.

  363. En förklaringsmodell
    som kan användas för klasskamrater-

  364. -för en själv,
    klasskamraternas föräldrar, personal.

  365. Ibland är det en liten frustration,
    som får hela burken att smälla.

  366. Jag tänker på en flicka
    med adhd och Tourettes syndrom.

  367. Om skolan säger: "Vi har inte märkt
    nån adhd och några tics."

  368. "Var och varannan verkar få
    såna där bokstäver nuförtiden."

  369. Flickan presterar bra i skolan,
    men har hög frånvaro.

  370. Hon har 20 procents frånvaro,
    är borta en dag i veckan i snitt-

  371. -och gör aldrig läxorna.

  372. Vems ansvar är det att få eleverna
    till skolan? Föräldrarnas.

  373. Likadant med att få eleverna
    att göra läxorna.

  374. Man funderar
    på en orosanmälan till soc.

  375. Jag säger: "Kanske, men först
    ska vi nog prata med föräldrarna."

  376. Mamman säger: "Hon är duktig i
    skolan, men det är bråk på bussen."

  377. "Väl hemma låser hon in sig på toa
    och ticsar oavbrutet i en halvtimme."

  378. "Sen kommer hon ut, tar en macka
    och låser in sig på sitt rum"-

  379. -"där hon tittar
    på 'Buffy och vampyrerna'."

  380. Har ni missat det, har ni nåt
    framför er. Några nickar instämmande.

  381. "Ibland slåss hon med sina bröder.
    Hon träffar inga kompisar."

  382. "Skulle jag säga:
    Nu är det dags att göra matteläxan."

  383. "Det går ju inte. Och vissa dar
    får jag henne inte till skolan."

  384. "Vad ska jag göra med min dotter,
    ska jag bära henne till bussen?"

  385. "Nej, det ska du inte."

  386. Frånvaron låg oftast på onsdagar,
    så hon orkade ju.

  387. Stressburken skakade måndag
    och tisdag och kollapsade på onsdag.

  388. Sen var hon i skolan torsdag
    och fredag-

  389. -och bröt ihop lördag och söndag.

  390. En sån tendens
    brukar accelerera efter ett tag.

  391. Det blev en slags öppning.

  392. Jag säger inte att man inte
    ska göra orosanmälningar-

  393. -men länken till föräldrarna krävs
    för att förstå såna här processer.

  394. Här kan vi göra jättemycket
    för att stärka en chef.

  395. Framgångssamtal. I dag ska vi bara
    prata om sånt som fungerar bra.

  396. Jag pratade med en nära anhörig
    här i pausen, som sa:

  397. "På utvecklingssamtalet sa de
    att han hade misskött datorn"-

  398. -"så nu skulle han
    inte få använda den mer."

  399. Det är kanske inte information
    som man behöver ge där.

  400. Vi tar vägen förbi de starka sidorna.

  401. Vem vill gå till jobbet
    och bara göra det man är dålig på?

  402. Många elever går till skolan år
    efter år-

  403. -och får bara göra det
    de är dåliga på.

  404. Så fort de klarar av en sån uppgift,
    får de en ny de inte är bra på.

  405. Man tänker alltså: "Hur är det?"

  406. Vi behöver repetera
    och automatisera kunskaper.

  407. Vi måste se belöningar i närtid.

  408. Går de i trean, säg inte:
    "I nian ska du söka till gymnasiet."

  409. Man måste se här och nu.

  410. "Varför ska jag göra det här?
    Vad vinner jag på det?"

  411. Och kanske den viktigaste delen
    på chefsnivån är-

  412. -att undvika synliga misslyckanden
    i relation till andra.

  413. Vill vi höja inlärningsnettot,
    så måste vi eliminera just det-

  414. -annars vill chefen inte vara med.

  415. Jag ska bara nämna lite om motorik
    och perception. Otroligt viktigt.

  416. Här pågår mycket, mycket arbete
    på många ställen i Sverige.

  417. Nu börjar man förstå
    att för att eleverna ska må bra-

  418. -höja aktivitetsgrad och inlärnings-
    netto, så behöver de röra på sig.

  419. Det ger bättre förutsättningar
    att klara skola och arbete.

  420. Tittar vi ur ett mobbningsperspektiv,
    så har vi Susanne Bejerot här-

  421. -som har forskat kring mobbning
    och motoriska svårigheter.

  422. Har man motoriska svårigheter, blir
    man mobbad. Det är nästan en regel.

  423. En bra förebyggande åtgärd
    kan vara att hjälpa ett mindre barn-

  424. -med motorikträning.
    Det kanske vi inte har tänkt på.

  425. Starkt kopplat till självkänsla
    eller chefskänsla.

  426. Ur ett hälsoperspektiv är det bara
    "check" på alla vinster man kan göra.

  427. Sen kommer den här
    relativt nya forskningen-

  428. -som visar ett klockrent samband
    mellan sekreterarfunktionerna-

  429. -arbetsminne, fokus, koncentration.

  430. Efter en pulshöjande träning
    på 20 minuter-

  431. -inte nödvändigtvis på gymnastiken-

  432. -har man ett mycket bättre
    inlärningsnetto i två timmar efteråt.

  433. I exempelvis Norrköping, Ulricehamn,
    jobbar man systematiskt så.

  434. 20 minuter träning, två timmar teori.
    20 minuter till och två timmar till.

  435. Man får väldigt bra resultat.
    Det här fick jag reda på i pausen...

  436. Stockholms stad jobbar ju med...
    Heter det "Spring i benen"?

  437. Nu börjar man förstå det här på
    högre nivå och satsar mycket på det.

  438. Vi måste få in
    mycket mer rörelse i skolan.

  439. Ni har litteratur
    som Hansens "Hjärnstark"-

  440. -där han visar på alla samband.

  441. Boken är full av forskningsreferenser
    där rapport på rapport visar-

  442. -att ju mer man rör på sig, ju mer
    höjer man sitt inlärningsnetto.

  443. Jag har tagit några ur checklistan.

  444. Barn som är överkänsliga vad det
    gäller smak, lukt och konsistens.

  445. Jag skulle kunna
    lägga till temperatur.

  446. Barn och ungdomar
    som har jättesvårt för vanlig mat.

  447. Ofta handlar det om gratänger, soppa,
    fisk och blandad mat av olika slag.

  448. Det kan se olika ut.
    På Bup i Stenungsund-

  449. -hade vi en pojke som i stort sett
    levde på knäckebröd med ketchup.

  450. En flicka åt nästan inga rätter,
    men frossade i oliver och gravad lax.

  451. En pojke livnärde sig i stort
    på kexchoklad och aprikoskräm.

  452. Vi gjorde tester, men ingen
    av de här barnen hade näringsbrist.

  453. Det kan variera över tid.

  454. Jag pratar inte om glutenintoleranta
    och laktosöverkänsliga-

  455. -utan om cirka ett barn i varje klass
    som inte kan äta av all mat.

  456. Det vet föräldrarna.
    De har jättebra koll på det här.

  457. Prata med vårdnadshavarna,
    se till att barnen får mat i skolan.

  458. Hur svårt är det?
    Skolsyster kan väl skriva ett intyg-

  459. -att man är överkänslig?
    Vissa maträtter går inte.

  460. Om vi är ute och äter
    och du får höra:

  461. "Du gillar inte gröna ärtor,
    men vi lägger några på tallriken"-

  462. -"så kanske några slinker ner ändå."

  463. Det är inte de barnen jag pratar om.

  464. Jag hade en föreläsning
    då en lärare sa:

  465. "Jag gick själv på den här skolan
    från förskoleklass till årskurs 6"-

  466. -"och jag har aldrig ätit
    i matsalen."

  467. "Hade jag fått pasta varje dag,
    hade jag varit jätteglad."

  468. Sluta matuppfostra dem,
    för många av dem använder system 2.

  469. Russell Barkley, adhd-gurun,
    har gjort en undersökning-

  470. -där han har tillfört Gatorade i
    provsituationer med bättre resultat.

  471. Hjärnan förbrukar mer socker
    när man jobbar med system 2.

  472. Det finns artiklar i boken om detta,
    hoppas att jag var tydlig.

  473. Malmö stad jobbar jättebra
    med det här, men det finns ställen-

  474. -där man tycker
    att barn äter när de blir hungriga.

  475. De ska få lära sig att testa olika
    rätter, men dessa barn lär sig inte.

  476. Min äldsta son är överkänslig för mat
    och nu är han över 30 år.

  477. Han ringde mig och sa:
    "Det har skett ett mirakel!"

  478. Mirakel är ju alltid intressanta,
    i synnerhet om det gäller ens barn.

  479. "Jag har ätit en köttbit med sås."
    "Hur gick det till?"

  480. "Jag gjorde lite rödvinssky."
    Det kan hända saker, men det tar tid-

  481. -och troligtvis får man
    bära med sig det hela livet.

  482. Finmotoriken. Vi tar några
    ur motorik- och perceptionsdelen.

  483. Finmotoriken är tyvärr, om man
    så skriver för hand eller på dator-

  484. -det vanligaste redovisningssättet.
    Hos en del barn och ungdomar-

  485. -ligger inte skrivandet i linje
    med ålder och intellektuell förmåga.

  486. En av mina närmaste vänners son-

  487. -är så otroligt begåvad.
    Vi kan kalla honom Tim.

  488. Men ska man mäta vad han får ut
    i skrift, så blir det ju ingenting.

  489. Ibland får han konstiga uppgifter.
    "Skriv allt du vet om Krim-krisen."

  490. Skulle Tim göra det,
    skulle det bli en tjock bok.

  491. Han vet allt
    om mongoler och tatarer-

  492. -men vet han inte exakt vad han
    ska skriva, skriver han inget alls.

  493. Har man svårt med finmotorik
    behöver man kanske en dator.

  494. Tim skulle behöva rubriker,
    tydliggörande, kanske en tankekarta-

  495. -för att prestera mycket mer.

  496. Han fick en tankekarta.
    Jag skrev som en sekreterare:

  497. "Vad hände före, under och efteråt?
    Dina egna reflektioner."

  498. Sen gick han från C till A
    i samhällskunskap.

  499. "Så duktig han har blivit", sa man
    på skolan. Nej, så är det inte.

  500. Han har fått ett hjälpmedel
    som lockade fram det.

  501. Där är Skolverket väldigt tydligt
    med många allmänna råd om-

  502. -att använda elevernas
    bästa redovisningskanal.

  503. Vi får inte inskränka det
    bara till skrivandet.

  504. Pulshöjande aktiviteter
    som här i Stockholm.

  505. Titta inte bara på idrott,
    titta igenom allt.

  506. Kan vi tillföra "learning by doing"
    i varje ämne?

  507. Minimirörelsetiden per dag
    är ju en timme.

  508. Det är absolut minimum.
    Världen är tyvärr så informationstät-

  509. -att vi är så upptagna av
    informationshanteringsverktyg.

  510. Det må så vara,
    men barnens lek på eftermiddagar-

  511. -tenderar att minska.

  512. Det kan regleras. Jag har grannar,
    där barnen vill ha skärmtid.

  513. "Jag vill spela på datorn."
    En timme ute ger en timme skärmtid.

  514. Två timmar ute
    ger två timmar skärmtid.

  515. Jag tror att vi kommer att hamna
    i en situation-

  516. -där vi måste börja reglera
    för att det ska bli bra.

  517. Vi har redan varit och nosat
    på de pedagogiska strategierna.

  518. Jag har på den här
    kortare föreläsningen försökt-

  519. -att ta klivet från hjärnforskning
    till pedagogiska strategier.

  520. Vi ska ta några delar
    lite mer i detalj.

  521. I skollagen,
    kapitel 3, paragraf 8, står det-

  522. -att om en elev uppvisar svårigheter
    i skolsituationen-

  523. -ska rektor se till att det görs
    en utredning/kartläggning.

  524. Det är ju så självklart
    i många andra verksamheter.

  525. Skolinspektionen
    gör så kallad översyn-

  526. -och klagar inte på
    att svenska skolor gör för lite.

  527. De klagar på att man gör
    en massa generella insatser.

  528. Skolinspektionen sa till mig att
    skolor säger att de har prövat allt.

  529. Man ska inte pröva allt.
    Tänk om en läkare skulle säga:

  530. "Vi har prövat både amputation
    och operation. Vi har prövat..."

  531. Nej, man ska göra det
    som man ska göra.

  532. Tänk att gå till vårdcentralen med
    magont och få höra "vi opererar"

  533. "Du kan ju inte bara operera mig,
    du måste ta reda på orsaken."

  534. "Kläm mig på magen,
    kolla min journal, ställ frågor"-

  535. -"skicka mig på undersökning,
    gastroskopi..."

  536. "Ta reda på orsaken innan jag
    går med på någon form av insats."

  537. Så borde det vara även i skolan.

  538. Vem har då informationen
    om de problem som uppstår?

  539. Det har förstås personal, som möter
    eleverna i skolan varje dag.

  540. Gärna personal
    från olika verksamheter.

  541. Vårdnadshavare vet jättemycket,
    inte minst om starka sidor.

  542. Vi behöver information från ungdomar
    och kunna fråga på ett bra sätt.

  543. Inte "hur mår du?",
    utan vi måste fråga mer specifikt.

  544. Ibland kan man få övrig information
    från Bup eller Hab.

  545. Och den ger oss ju förklaringen
    till de problem som uppstår.

  546. Jag kan vara allergisk
    när man genast går på insatsen.

  547. Fixar du inte A-undervisning,
    får du ta B-undervisning.

  548. B-undervisning är som A,
    fast lite långsammare-

  549. -och bedrivs
    i ett gult hus på gården.

  550. Vi kallar det Slussen, Oasen,
    Studion, Havet...

  551. Jag avfärdar det inte, men det
    kan inte vara en generell lösning.

  552. Vi måste upp i elevens utsiktstorn,
    se Tommys bild.

  553. Vi måste upp och kika.
    Hur ser det ut här?

  554. Det kanske inte alls ser ut
    som det gör i vårt eget utsiktstorn.

  555. Det kan göras i samtalsformer
    där visuellt stöd används.

  556. Ett mycket bättre sätt än
    att bara ställa frågor verbalt.

  557. Vill ni se en kartläggningsmodell,
    så har Nåkkve tagit fram en sån-

  558. -för sekreterare, bibliotekarie och
    chef på motorik- och perceptionsnivå.

  559. Det ger en individuell profil, som
    man kan göra olika insatser kring.

  560. Vi har utbildat tusentals kartläggare
    och modellen är rätt framgångsrik.

  561. Det finns även andra modeller,
    men den kan man kika på.

  562. Är ni intresserade, kontakta oss,
    så får ni lite mer information.

  563. Vi var inne på det tidigare,
    det jätteviktiga gemensamma språket.

  564. Mina termer behöver inte användas,
    men det kanske fungerar-

  565. -med sekreterare,
    bibliotekarie och chef för en del.

  566. En pojke med adhd i sjuan...

  567. "Du har en smart chef,
    det visar ju testerna"-

  568. -"men sekreteraren behöver hjälp."

  569. "Kan vi inte avskeda den?"
    "Nej, men sekreteraren kan få hjälp."

  570. Är ni med? Vi flyttar ut problemet
    från huvudet till sekreteraren.

  571. Mycket lättare för chefen
    att hantera än att det sitter här.

  572. Föräldrarna får se vilka funktioner
    och förmågor vi jobbar med nu.

  573. I arbetslaget: "Nu möter vi 4B
    och de är ju så hopplösa!"

  574. Måste vi in på organisations- och
    gruppnivå och stärka sekreteraren?

  575. Det är kaos som beror på
    att vi har 8-10 elever-

  576. -där sekreteraren är tjänstledig.

  577. Det är väl härligt
    om man kan ringa skolan om frånvaro.

  578. I stället för att hitta på
    om migrän, magont och feber-

  579. -och som mamman säga:
    "Ska jag bära henne till bussen?"

  580. Då kan man säga "soppatorsk".

  581. Då kan man från skolan se:
    "Det var det och det och influensa."

  582. "Och soppatorsk,
    som nästan alltid sker på torsdagar."

  583. Då kan vi med kartläggningen ta
    reda på varför det sker på torsdagar.

  584. Man kan ringa en förälder och säga:

  585. "Jag vill meddela
    att stressburken exploderade i dag."

  586. "Jaha", säger föräldern. "Det var
    lite fullt i burken redan i morse."

  587. "Ni behöver inte ta upp det hemma,
    för då kanske det bara fylls på."

  588. "Jag gjorde ett för stort uttag
    och han eller hon hade inte ätit."

  589. "Men i morgon lagar jag länken
    medan fritidspedagogen har klassen."

  590. "Vad bra att du ringde!"
    I stället för att man säger:

  591. "Din son/dotter uppförde sig
    väldigt illa i klassen i dag."

  592. Det blir direkt en motsatssituation.

  593. Ni har fått inlärningsnetto,
    energigivare...

  594. Nåkkve ska prata mer
    om energiinventering i eftermiddag.

  595. Det finns ett begrepp, som vi...
    Vi är 900 här och några UR-tittare.

  596. Kan vi inte enas om att plocka bort
    begreppet "hemmasittare"?

  597. Kan vi inte göra det,
    för vad indikerar "hemmasittare"´?

  598. Nån som har valt att sitta hemma,
    att eleven bär hela problematiken.

  599. Ibland hör man: "Vi har gått utbild-
    ning och fått ett hemmasittarkit."

  600. Herregud, vad är det här?

  601. Drabbas en kollega av utmattning,
    vi kallar henne Ulrika-

  602. -inte säger man: "Var är Ulrika?"
    "Hon har blivit en hemmasittare."

  603. Det yngsta barn jag har jobbat med
    som har utmattning, är nio år.

  604. Han sa: "Jag är som ett gammalt
    bilbatteri, energin tar slut."

  605. "Då får den ladda några dar
    tills jag kan gå ett tag."

  606. Inte skickar vi kuvert till Ulrika.

  607. "När du ändå är hemma
    kan du väl rätta några prov?"

  608. Men vi skickar hem kuvert:

  609. "När du ändå är hemma
    kan du väl räkna lite matte?"

  610. Det krävs mer respekt. Psykisk ohälsa
    försvinner inte nånstans på vägen.

  611. Barn och ungdomar har det ju,
    som Schramls undersökning visar.

  612. Nu har det kommit en ny utredning.

  613. Malin Gren Landell,
    psykolog och medicine doktor-

  614. -har lett den här utredningen,
    som är på över 500 sidor.

  615. Jättebra! Den visar på
    problematisk skolfrånvaro.

  616. Hennes förslag är-

  617. -att man byter ut "hemmasittare"
    mot "problematisk skolfrånvaro".

  618. Jag tog fram Skolverkets definition,
    "elev med lång ogiltig frånvaro"-

  619. -ett ELOF-ärende. Det finns ELOF-
    pedagoger i Eslöv och Kiruna.

  620. Man kan kombinera ELOF-ärende
    med problematisk skolfrånvaro.

  621. Men hjälp till att lyfta bort
    begreppet "hemmasittare".

  622. Vi pratar mycket om inkludering,
    "en skola för alla." Vad menar vi?

  623. Det finns väl i skollagen, eftersom
    begreppet genomsyrar skolan i dag?

  624. Det nämns inte i skollagen.

  625. Det finns väl i läroplanen
    som styr upp verksamheten?

  626. Det nämns inte i läroplanen.

  627. Varför inte? Jo, det är inget
    enhetligt begrepp.

  628. Man definierar det på olika sätt.

  629. Gärna "inkludering", men det är för
    mig "en hög känsla av sammanhang".

  630. Men nån kan säga:
    "Det är ingen korrekt definiering."

  631. Är definieringen att man fysiskt
    är med andra i ett standardrum-

  632. -så kan man vara där,
    men vara totalt exkluderad.

  633. Är det för svårt, för mycket
    relations- och kunskapsstress-

  634. -uppfattas det inte som meningsfullt,
    så kan man ju inte vara inkluderad.

  635. Vi får inte använda ordet inkluderad
    för att lägga ner alla stödinsatser-

  636. -och säga att alla
    ska vara i klassrummet.

  637. Då måste vi ju tillföra resurser där.

  638. Jag har jobbat med autism och sett-

  639. -att små undervisningsgrupper
    kan vara till stor hjälp-

  640. -för att höja inlärningsnettot.

  641. Inte i gula hus i skogen, utan tätt
    inkluderade i tuffa högstadiemiljöer.

  642. 500-600 puberterande ungdomar,
    13-15 år gamla, på en liten yta.

  643. Många inom autismspektrat,
    men inte alla.

  644. En del uppfattar inte klassrummet
    som en naturlig inkluderingsarena.

  645. Och skolan är ju en pliktverksamhet.

  646. Varför vara tillsammans
    med 25 andra och göra samma sak?

  647. Nu säger jag inte att man ska vara
    utanför klassrummet hela tiden.

  648. En lärares bristande kompetens
    får aldrig skicka ut barn.

  649. Igen: En lärares bristande kompetens
    får aldrig skicka ut elever.

  650. Ibland möter man elever som gör
    att man måste tänka annorlunda.

  651. Jag har startat sju grupperingar
    för elever inom autismspektrat-

  652. -i årskurs 1-9, och tänkte:
    "Här har vi en passande variant."

  653. Vi får en pojke som flyttar in
    som har Aspergers syndrom.

  654. Vi hade ordnat en plats åt honom i
    den lilla gruppen och i arbetslaget.

  655. Han hade sitt eget schema,
    hans rullstol rymdes-

  656. -och det fanns olika hjälpmedel.
    Bra personal.

  657. Pojken hade Aspergers syndrom,
    han hade adhd-

  658. -och fick senare en bipolär sjukdom.

  659. Vi rullade in honom i grupprummet.

  660. Han pratade nästan hela tiden,
    men där blev han tyst, sa ingenting-

  661. -och började tappa
    i kroppstemperatur.

  662. Lösningen för honom
    var definitivt inte att vara där-

  663. -i specialanpassad verksamhet.

  664. Lösningen för honom var
    att ha en egen undervisningslokal-

  665. -i gymnastiksalens personalutrymme.
    Där var det undervisning en till en.

  666. Sen hade vi omvänd inkludering,
    klasskamrater hälsade på honom där.

  667. Han kunde ibland delta i musik-
    undervisningen och i nån friluftsdag.

  668. Efter gymnasiet sa han så här:

  669. "De där två åren på högstadiet
    var mina bästa skolår."

  670. Jag jobbar nu med en pojke,
    som går i skolan, i trean.

  671. Han går 45 minuter varje dag.

  672. I bilen måste mamma sätta på kylan
    för svetten bara rinner på honom.

  673. Han är överkänslig i känsel,
    tål inte ljud-

  674. -men nu går han 45 minuter varje dag.

  675. Skulle han sättas i klassrummet,
    oavsett hjälp-

  676. -skulle själva miljön...
    De andra kan ju inte vara helt tysta.

  677. Man kan inte säga till de andra:
    "Ni får inte vara nära honom."

  678. Det är ju fantastiskt att man bollar
    och försöker få det här att funka.

  679. Man utökar tiden och får klassen
    att närma sig honom och vice versa.

  680. Föräldrarna de gör...
    Det är ett halleluja-moment.

  681. Han går 45 minuter varje dag.

  682. Han går i skolan varje dag.
    Allt är relativt.

  683. Varianter finns. Varför bara vanlig
    undervisning och särskilda grupper?

  684. Jag vill stå upp och jobba, jobba i
    ett kontorslandskap, i ett eget rum.

  685. Kan det inte vara naturligt
    att man möts på olika sätt?

  686. Elever som pojken med funktions-
    nedsättningar och rullstolsburen...

  687. Det är ju en unik pojke,
    och vi möter unika barn.

  688. Vi kan inte i förväg bestämma
    att vi ska göra si eller så.

  689. Vi måste alltid ha en beredskap att
    kunna göra på ett annorlunda sätt.

  690. Vi kan ha med oss grundkunskaper
    och ämneskunskaper.

  691. Vi kan ha kunskaper om autism
    och adhd. Det är jätteviktigt.

  692. Men när vi möter det unika barnet
    kan vi inte i förväg bestämma.

  693. Säger man "med adhd-barn eller
    med autisterna gör man så här"-

  694. -då har man missat nånting stort.

  695. Varje barn är unikt,
    varje barn har unika förutsättningar-

  696. -och av respekt ska man förstås
    möta varje barn på ett unikt sätt.

  697. Skolor som i förväg
    har definierat sina insatser-

  698. -där kan jag ju undra
    hur de har tänkt.

  699. Nu, här på slutet
    kommer det några nyckelord.

  700. Ska vi höja inlärningsnettot,
    så vet vi-

  701. -att vi behöver ha bra relationer,
    så varför inte försöka satsa på det?

  702. Jag var på en skola, där de vandrade
    kring sjön. Det var inte i Jönköping.

  703. Då hade det tagit lite tid.
    Det sitter några från Jönköping där.

  704. Sjön var relativt stor,
    så det tog ju en förmiddag.

  705. Man vandrade, gick pliktskyldigt nån
    tipspromenad i SO och grillade korv.

  706. Det var ett tillfälle
    för att skapa relationer.

  707. Ett år senare: "Vi är så måna
    om undervisningstiden"-

  708. -"att vi har tagit bort vandringen."
    Har man då höjt inlärningsnettot?

  709. Det var kanske där man hade möjlighet
    att skapa den här relationen.

  710. Det är inte så populärt
    med göteborgshumor i Stockholm.

  711. När man drar ett skämt
    brukar ingen skratta.

  712. Försöker man förklara, säger nån:
    "Vi hajade första gången. Inte kul."

  713. Men svenska skolan... Mindre
    korvstoppning och mer korvgrillning-

  714. -för att höja inlärningsnettot.

  715. Jag ska också slänga ut en passning
    till de föräldrar som sitter här.

  716. En del blir anklagade av omgivningen
    för att de curlar sina barn.

  717. De brer frukostmackor
    till nån som är 12, 15 år.

  718. De kör barnen till skolan, fast det
    går buss eller är gångavstånd.

  719. Jag vet vad ni sysslar med.

  720. Dessa barn och ungdomar förbrukar
    mängder av kraft och energi-

  721. -eftersom de jobbar med system 2,
    med sin chef.

  722. Då är man jättesmart om man ser till
    att energiförbrukningen hålls nere.

  723. De växer inte upp till unga vuxna-

  724. -som inte kan åka buss
    eller bre sina mackor.

  725. En mamma på föräldrautbildning sa:

  726. "Vad gör jag med min 15-åring,
    som inte ens tar av sig jackan"-

  727. -"utan går direkt in på sitt rum
    och spelar spel."

  728. "Counterstrike, varje gång! Och han
    kan inte ens göra sitt mellanmål."

  729. "Två mackor med ost och marmelad och
    fyra skedar O'boy i mjölk."

  730. "Och han ska snart fylla 15!
    Vad ska jag göra åt det?"

  731. "Ja, tänk på att han förbrukar
    väldigt mycket kraft på chefsnivå."

  732. "Han gör mycket med chefens hjälp och
    det går åt en massa energi."

  733. "Och du måste ju ändå..."
    "Ja, jag måste göra mellanmålet."

  734. "Du ger honom mellanmål varje dag."

  735. "Nästa gång tar du fram
    silverbrickan, mormors virkade duk"-

  736. -"ta ett glas med mjölk och O'boy,
    och bre de där mackorna."

  737. "Ge honom det och säg: Du har haft
    det tufft i dag, här är mellanmålet."

  738. Efter två veckor kom mamman tillbaka
    med ett litet leende.

  739. "Jag gjorde som du sa.
    Jag tog fram brickan och duken"-

  740. -"med O'boy och mackor och sa:
    Du har haft det tufft. Varsågod."

  741. "Då vände han sig om och sa:
    Har du varit på föräldrautbildning?"

  742. Jag vill lägga fram väldigt tydligt
    för er här-

  743. -och för er som eventuellt tittar
    på Utbildningsradion:

  744. Ni curlar inte era barn,
    det handlar om överlevnad.

  745. Det är nånting helt annat.

  746. Det var en låg applåd,
    kan vi få den lite högre?

  747. Relationen... Vi behöver gå från
    hjärnforskning, teoretisk förståelse-

  748. -över till hur vi påverkar elever,
    över till vad vi kan göra.

  749. Identifiera funktioner och förmågor
    för att kompensera och utveckla.

  750. Vi måste bli bättre på utredning och
    kartläggning, säger Skolinspektionen.

  751. Vi måste jaga förklaringarna på
    problemen. Vem äger förklaringarna?

  752. Jo, personal, vårdnadshavare,
    barn och ungdomar.

  753. Ibland kan man få information från
    Bup, Hab eller nån synundersökning.

  754. Använd ett språk som kan förstås,
    man kan hänvisa till språklagen.

  755. Men glöm inte av
    de här gemensamma begreppen.

  756. Soppatorsk, stressburkar,
    energiinventering och så vidare-

  757. -är kraftfulla ord och begrepp.

  758. Var inte säker på
    att det ser ut likadant-

  759. -i elevens utsiktstorn
    som det gör i ditt.

  760. Knalla upp dit och titta: "Jaha, ser
    det ut så här? Det visste jag inte!"

  761. Det kan ibland förklara att man
    reagerar och gör på annorlunda sätt.

  762. Vi ser ju en massa problem-

  763. -men orsaken ligger
    lite under vattenytan.

  764. Jag har jobbat på Bup i fem år
    som specialpedagog.

  765. De senaste 20 åren har anmälningarna
    till Bup ökat med 400 procent.

  766. Visst kan man utreda,
    ofta tittar man ovanför ytan där.

  767. Men fråga: "Vad beror det här på?
    Hur kommer det sig?"

  768. Sen denna avslutningsbild,
    innan vi tar några frågor...

  769. Tommys bild är ju så otroligt bra.

  770. Om ni frågar mig...

  771. Det är inte barn och ungdomar
    som kan om de vill.

  772. Kan man, så gör man. Det finns
    så många vinster om man kan.

  773. Man kanske bor självständigt, man får
    gå vidare i utbildningssystemet.

  774. Vinsterna är så många,
    så kan man, så gör man.

  775. Men om man...
    Om man vill, men inte alltid kan.

  776. Det är de barnen
    vi måste försöka fånga in.

  777. Ligger ribban 10 cm för högt,
    så går det ju inte.

  778. Är det ett synligt misslyckande,
    så funkar det inte.

  779. Vi behöver vara rädda
    om inlärningsnettot.

  780. Och tittar vi på de höga siffrorna,
    12,7 procent i riket-

  781. -56 procent, enligt Autism- och
    Aspergerförbundet, når inte målen.

  782. Ja, då är det kanske dags
    att ändra på det här systemet.

  783. Jag vågar nästan inte säga det,
    men säger det ändå...

  784. Skolan är en fossil rest
    av ett gammalt samhälle.

  785. Tack så mycket.

  786. -Några frågor?
    -Har du fått några?

  787. Du kommer inte att hinna,
    men bestämmer lite grann-

  788. -om hur mycket du vill
    eller kan svara.

  789. Du hade ett exempel med pojken,
    som både var autist och blind.

  790. Det finns barn med neuropsykiatriska
    svårigheter plus annat. Kommentar?

  791. Det fanns en tid, då vi som jobbade i
    neuropsykiatriska utredningsteam-

  792. -satte diagnosen autism-

  793. -en rätt så tung diagnos,
    med påverkan under hela livet.

  794. Sen kanske man inte satte adhd.
    "Autism är den tunga diagnosen"-

  795. -"så vi sätter inte adhd."
    Det är ju väldigt viktigt.

  796. Om man har diagnosen,
    inte generellt, men ofta-

  797. -både inom autismspektrat och adhd,
    så är det väldigt tufft.

  798. En väldigt tuff kombination.

  799. Det kan vara skäl att ha koll på
    att det finns en dubbeldiagnos.

  800. Det är inte bara liksom ett...

  801. Det är inte bara... Det är viktigt
    att man får koll på hela läget.

  802. Diagnosen säger inte allt.

  803. Den säger oftast bara svårigheter,
    även styrkor måste fram.

  804. Men vi ska ändå
    kunna få reda på problematiken.

  805. Tittar vi på sekreterarfunktionerna,
    finns organisation och planering.

  806. Hur ska man göra? Men "hur"
    ligger mer på autismproblematiken.

  807. Att man brister i fokus
    kan bero på adhd-

  808. -eller på att man inte förstår hur.

  809. Förstår man inte hur kan man
    inte koncentrera sig och ha fokus.

  810. Hur hjälper man elever att se sina
    svårigheter och det på rätt sätt?

  811. Jag pratade med en anhörig i pausen.
    Delaktigheten är ju så central.

  812. Gå upp i elevernas utkikstorn, hitta
    samtalsformer att ta med i arbetet.

  813. I en del skolor är det obligatoriskt
    att sitta med på möten med vuxna.

  814. Många olika proffs säger att alla
    ska vara med så att man är delaktig.

  815. Det behöver inte vara så, men är
    man med på ett obegripligt vuxenmöte-

  816. -är det inte delaktighet,
    utan gisslantagande.

  817. Ett möte med barn
    och ungdomar kräver-

  818. -att man är säker på
    att det är ett möte på deras villkor.

  819. Angelika, första året på gymnasiet:
    "Vi var elva. Två från NP-teamet"-

  820. "Hab, skolsköterskor, specialpedagog,
    studie-, yrkesvägledare"-

  821. -"rektor, mamma, skolsköterska...
    Hur mycket folk som helst!"

  822. Angelika kände inte ens alla.

  823. Rektorn slet på mötet för
    att försöka få med sig henne.

  824. Vad gör hon efter tio minuter?

  825. Hon går. Där står vi lite snopna.
    "Gick hon nu?"

  826. En väldigt klok strategi om man
    befinner sig på ett gisslanmöte.

  827. Självklart ska man vara delaktig och
    med på möten, men då ska man förstå.

  828. Obegripliga vuxenmöten
    är mer ett gisslantagande.

  829. Man kan använda de här modellerna,
    jag använder oftast sekreteraren.

  830. Det kan vara svårare
    att kanske förklara bibliotekarien.

  831. Sekreteraren är ofta väldigt bra.
    Man flyttar ut problematiken.

  832. "Hur stöttar vi din sekreterare?"

  833. "Jo, du kan göra det, mamma och pappa
    göra det, vi kan göra det här."

  834. Då får man en bättre diskussion än
    att man pratar om hur det ser ut här.

  835. Mycket händer i pausen.
    Jag pratade med en anhörig.

  836. En lärare hade sagt om en pojke
    med adhd och autistiska drag-

  837. -till andra elever: "Han är sjuk."

  838. Var är han sjuk nånstans?

  839. Har man adhd,
    så borde det ju vara här.

  840. Då kan man undra vem som är störd.

  841. Vi måste... Att prata funktioner och
    förmågor är ofta skuldreducerande.

  842. Även till anhöriga. Börjar man prata
    om funktioner och förmågor:

  843. "Det här är ditt barn skickligt på.
    Det här måste vi hjälpas åt med."

  844. "Vi skriver en liten dokumentation
    så att vi vet vad vi gör för nåt."

  845. Det är mycket lättare än
    att prata om nåt som sitter här.

  846. Likadant med utvecklingsstörning-

  847. -som fortfarande är ett begrepp
    i våra lagtexter.

  848. Men Socialstyrelsen
    vill ersätta "utvecklingsstörning"-

  849. -med "intellektuell
    funktionsnedsättning".

  850. En flicka frågade: "Varför går jag
    på särskolan?" Jag svarade inte:

  851. "För att du är utvecklingsstörd."

  852. "Var är jag störd?"
    "Ja, du är störd i huvudet."

  853. Ja, ni fattar ju själva.
    Bort med de begreppen!

  854. Det är så med vissa begrepp
    att de har ett bäst före-datum.

  855. I pausen pratade vi just om
    intellektuell funktionsnedsättning.

  856. På 40-talet
    stod det "idiot" i journaler.

  857. "Idiot" var ett accepterat begrepp
    på 40-talet.

  858. Kanske inte i dag. Det finns ett bäst
    före-datum. Vissa saker ska bort.

  859. Tack. Nästa fråga lyder:
    "Hur kan man tänka kring..."

  860. "...elever med svårigheter
    versus elever i svårigheter?"

  861. Där kan jag vara väldigt tydlig.

  862. Eleven får aldrig vara ensam bärare
    av sina svårigheter. Aldrig.

  863. Har man en "bra" lärare, märks kanske
    inte funktionsnedsättningen alls.

  864. Sen sker ett byte av stadier eller
    lärare och problemen blir jättestora.

  865. Då är det bra att kunna säga "elever
    i svårigheter." Det kan verka petigt.

  866. Men en elev som är i en svårighet
    behöver inte ha den med sig.

  867. Kanske en ordlek, men eleven får inte
    bli ensam bärare av problematiken.

  868. Vi som har jobbat länge ser ju
    att om vi följer barn-

  869. -från tidig ålder
    upp i ung vuxenålder...

  870. I perioder fungerar det bättre och
    sämre. Hela mellanstadiet var lyckat.

  871. Sen blev det totalt kaos
    när man bytte skola.

  872. Eleven är aldrig ensam bärare
    av sin problematik.

  873. Den är i relation till omgivningen.

  874. Som flickan
    som var med och skrev artikel 38:

  875. "Jag hoppas att jag får en lärare
    som förstår."

  876. Allt måste inte bli rätt,
    bara man fattar att man gör fel.

  877. "Jättedumt! Så galet av mig
    med de där pilarna."

  878. "Hur kunde jag vara så klantig
    att säga som jag gjorde om pilarna?"

  879. "Jag måste ju vara lite störd."

  880. Vi hinner med lite mer.

  881. Är det enklare att utföra en speciell
    pedagogik när vi har mindre grupper?

  882. Och om det är så, är det bättre
    att ha mindre klasser?

  883. Mindre klasser är ingen garanti.
    Jag har startat sju stycken grupper.

  884. Det var en ful-stämpel
    på särskilda undervisningsgrupper.

  885. Läser ni "Vägledning till elevhälsan"
    från Socialstyrelsen-

  886. -och Skolverket på sidan 147,
    det kan vara en annan sida.

  887. "Elever inom autismspektrat
    kan behöva stöd under sin skolgång"-

  888. -"enskilt eller
    i särskild undervisningsgrupp."

  889. Gustav Fridolin intervjuades
    i Specialpedagogik och sa-

  890. -att särskilda undervisningsgrupper
    behöver finnas.

  891. Det är viktigt att de grupperna
    blir definierade. Vad menar vi?

  892. Inga grupper där nån har dyslexi, nån
    har adhd, nån har det jobbigt hemma.

  893. Att man samlar alla i en grupp
    och hoppas på det bästa.

  894. Grupperna måste vara definierade.

  895. Skolverket är tydligt. En diagnos får
    aldrig vara kravet för särskilt stöd.

  896. Min profil är det
    som ska ge mig det stöd jag behöver.

  897. Man gör en kartläggning: "Det är
    motsvarande autismsvårigheter."

  898. Man har nytta av pedagogiken
    som finns där.

  899. Det bedrivs många såna bra
    grupperingar, tätt ihop med annat.

  900. Ibland i klassen,
    ibland i klassen med vuxenstöd.

  901. Ibland i liten gruppering,
    ibland individuellt.

  902. Många elever växlar över tid.

  903. De råkar ut för saker som gör att de
    ibland fungerar bättre eller sämre.

  904. Då måste man ändra på miljön
    för att få det bra.

  905. En väl fungerande
    särskild undervisningsgrupp-

  906. -kan bära pedagogisk kompetens.

  907. Och den finns kvar där.

  908. Inte som det var på ett ställe
    där en sån grupp skulle startas-

  909. -för gymnasieelever
    inom autismspektrat.

  910. Man fick idén på lovet
    och saknade lokal och personal.

  911. Så kan man inte bedriva verksamhet.

  912. Det finns en tendens att särskilda
    undervisningsgrupper alltid är fulla.

  913. Då försöker lärare putta ut elever
    som de tycker passar bättre "där".

  914. En fråga till, som jag antar kommer
    från en matematiklärare.

  915. Han frågar: "Hur ska man tänka
    kring repetera och kompensera?"

  916. När man har som målsättning
    att lära ut-

  917. -hur man gör en automatisering
    av multiplikation, till exempel.

  918. Det är tufft det där
    med automatisering.

  919. Jag tänker på mina bästa vänners son,
    som går tredje året på gymnasiet.

  920. Han har betyget A i matematik
    på tekniskt gymnasium. Wow!

  921. När jag visade det här - han vet
    att jag är här - med system 1 och 2-

  922. -sa han: "Du kommer inte att tro det.
    Vet du hur jag räknar 5 x 5?"

  923. "Jag räknar 5 x 10, som är 50,
    så tar jag hälften."

  924. Han går tredje året på tekniskt
    gymnasium och har A i matematik-

  925. -och han har
    inte automatiserat 5 x 5.

  926. 17 x 34 levererar han lika snabbt
    svaret på som vi gör på 5 x 5.

  927. Med huvudräkning så här!

  928. "Hur är din hjärna...?
    Hur funkar den?"

  929. Fast han förbrukar ju kraft
    och energi hela tiden.

  930. Varje litet socialt moment
    kostar ju honom energi.

  931. Han gillar historia, liksom jag,
    och jag har många böcker.

  932. "Tim, häng med upp,
    så får du låna några böcker."

  933. Då är frågan:
    Ska man ta av sig skorna eller inte?

  934. Han har redskapen och frågar:
    "Ska jag ta av dem?"

  935. Då säger jag dumt
    som själv har tagit av mig skorna:

  936. "Kanske inte, om du torkar av dem."
    Ni hade tagit av er skorna direkt.

  937. Då vet han inte hur han ska göra.
    Alltså, varje sånt moment.

  938. Han är så otroligt begåvad både i
    naturkunskap och samhällskunskap.

  939. Han går i trean på gymnasiet,
    men har ingen skolnärvaro-

  940. -på över 50 procent.

  941. Det var kanske inte svaret
    på matematikfrågan, men...

  942. Det var ändå ett väldigt bra svar,
    tycker jag själv.

  943. Text: Christina Nilsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Från hjärnforskning till pedagogik, del 2

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kenth Hedevåg, med lång bakgrund som specialpedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i ett kommunalt stödteam, delar här med sig av sin kunskap. Forskningen om hjärnans sätt att ta emot och processa information gör stora framsteg och skolan behöver översätta forskningsresultaten till pedagogik. Fler och fler barn och ungdomar uppvisar svårigheter i skolsituationen. En del har diagnoser som adhd eller inom autismspektrat, andra har ingen diagnos men ändå stora svårigheter i skolan. Hur kan vi hjälpa dessa elever på bästa sätt? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 2 av 2.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Allmän medicin, Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Elever med särskilda behov, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Neuropsykiatriska diagnoser, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Utbildningsministerns öppningstal

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) ger regeringens syn på hur skolan bör stöttas i arbetet för en jämlik skola. Skolledare och pedagoger måste ha de rätta resurserna och tillämpa dem på ett sätt som passar eleven med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 1

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Den första delen är en uppvärmning och en introduktion av metoden. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 1 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 2

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 2 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 3

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 3 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 4

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 4 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Från hjärnforskning till pedagogik, del 1

Kenth Hedevåg, med lång bakgrund som specialpedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i ett kommunalt stödteam, delar här med sig av sin kunskap. Forskningen om hjärnans sätt att ta emot och processa information gör stora framsteg och skolan behöver översätta forskningsresultaten till pedagogik. Fler och fler barn och ungdomar uppvisar svårigheter i skolsituationen. En del har diagnoser som adhd eller inom autismspektrat, andra har ingen diagnos men ändå stora svårigheter i skolan. Hur kan vi hjälpa dessa elever på bästa sätt? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 1 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Från hjärnforskning till pedagogik, del 2

Kenth Hedevåg, med lång bakgrund som specialpedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i ett kommunalt stödteam, delar här med sig av sin kunskap. Forskningen om hjärnans sätt att ta emot och processa information gör stora framsteg och skolan behöver översätta forskningsresultaten till pedagogik. Fler och fler barn och ungdomar uppvisar svårigheter i skolsituationen. En del har diagnoser som adhd eller inom autismspektrat, andra har ingen diagnos men ändå stora svårigheter i skolan. Hur kan vi hjälpa dessa elever på bästa sätt? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 2 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Kognition, affektion och relation, del 1

Nåkkve Balldin, socionom och utbildare, föreläser om tekniker för att kartlägga och förstå affektpåslag och känsloreaktioner. Personer med kognitiva och affektiva funktionsskillnader uppvisar ofta ett relationsutmanande beteende. Om omgivningen inte har förståelse för orsakerna bakom deras beteende och kunskap om hur detta påverkar samspel samt verktyg för att bemöta riskerar det att leda till att personer med relationsutmanande beteende exkluderas. Hur ska vi bemöta elever i hög affekt och stress? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 1 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Kognition, affektion och relation, del 2

Nåkkve Balldin, socionom och utbildare, föreläser om tekniker för att kartlägga och förstå affektpåslag och känsloreaktioner. Personer med kognitiva och affektiva funktionsskillnader uppvisar ofta ett relationsutmanande beteende. Om omgivningen inte har förståelse för orsakerna bakom deras beteende och kunskap om hur detta påverkar samspel samt verktyg för att bemöta riskerar det att leda till att personer med relationsutmanande beteende exkluderas. Hur ska vi bemöta elever i hög affekt och stress? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 2 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Osynlighetsprojektet

Hélène Benno, generalsekreterare på Min Stora Dag, berättar om Osynlighetsprojektet som vill förändra allmänhetens kunskap och attityder till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Enligt forskare har två till tre barn i varje svensk skolklass någon form av neuropsykiatrisk diagnos. Det kan handla om adhd, autism, språkstörningar, inlärningssvårigheter eller motoriska störningar. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Vad gör Hjärnfonden?

Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin berättar om den ideella insamlingsstiftelsen som har till uppgift att samla in och fördela pengar till forskning samt informera om hela hjärnan och alla dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bedömning för och av lärande

Nationella prov i grundskolan

Antalet nationella prov blir fler och både lärare och elever känner sig stressade över mängden. Här berättar pedagogikforskaren Åsa Hirsh om ett nystartat forskningsprojekt som handlar om just nyttan med nationella prov. Studien fokuserar bland annat på hur lärare uppfattar att eleverna påverkas av proven, samt hur provresultaten kan användas för att se enskilda elevers behov. Inspelat på Näringslivets hus i Stockholm den 11 februari 2016. Arrangör: Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna NPF-podden

Vägrar att gå till förskolan

En 6-årig flicka får panik av att vara på förskolan och vägrar att gå dit. Hur kan man hjälpa henne att komma över den negativa inställningen till förskolan? Psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo svarar på lyssnarnas frågor.

Fråga oss