Titta

UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Om UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Föreläsningar från NPF-skoldagarna som vänder sig till pedagoger, skolledare och personal i elevhälsan samt till andra professioner som samverkar med skolan kring elever med särskilda behov. Inspelat den 30-31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017 : Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 2Dela
  1. Vårt arbete
    handlar till stor del om oss.

  2. Hur förändrar vi vårt beteende
    för att anpassa oss till andras?

  3. Okej! Hör ni mig? Bra!

  4. Nu tänkte jag fokusera på er här.
    Jag har stått gömd i det där hörnet.

  5. Jag fick feedback, och här är jag.

  6. Ni är den bästa gruppen, ni i mitten!
    Ni där borta... Jag vet inte, jag...

  7. Skapa aldrig
    konkurrens inom utbildning.

  8. När jag går igenom det här
    så behöver ni ha en regel:

  9. Applicera det inte bara på era elever,
    utan även på er själva och era kolleger.

  10. Vi kan inte betrakta
    de här barnen i ett vakuum-

  11. -avskilda från allt annat som försiggår.

  12. Vi dryftade nåt innan som visar var
    jag står, och det var förutsättningar.

  13. Jag tror att det finns konstruktioner
    som heter "autism" och "ADHD"-

  14. -men i den här röran så finns det
    både huvudegenskaper och individer.

  15. Man måste fokusera på båda två.
    Jag bli alltid irriterad när nån säger:

  16. "Har man mött ett barn med ADHD,
    så har man mött ett barn med ADHD."

  17. Det är en lika extrem åsikt
    som att säga: "ADHD är det här".

  18. Vår kunskap om det här ämnet
    är fortfarande grundläggande.

  19. Det vi vet är begränsat,
    men vi lär oss mer och mer-

  20. -och det lär gå snabbare om vi sam-
    arbetar med tillämpning och utveckling.

  21. Akademisk och praktisk kunskap
    går hand i hand.

  22. Så om vi tar PERMA-modellen,
    som i viss mån är möjlig att testa...

  23. Jag har lite problem med att den inte
    har genomgått en peer review-process.

  24. Jag är ju akademiker innerst inne.
    Eller jag vet faktiskt inte vad jag är.

  25. "Är du autismspecialist?" Ja.
    "Är du klinisk psykolog?" Ja.

  26. "Är du akademiker?" Ja.
    Jag är människa.

  27. "Är du emot fasthållning?" Japp!

  28. Det är intressant att illustrera.

  29. Jag har försökt lära folk att inte hålla
    fast barn, men det krävs ett alternativ.

  30. Det sägs att Studio 3 inte lär ut
    fysiska ingripanden, men det är fel.

  31. Det vi lär ut är dock väldigt begränsat
    och är inte det vi lägger mest krut på.

  32. Jag vill i största möjliga utsträckning
    utplåna fysiska hanteringsmetoder-

  33. -för ett litet barn blir en stor vuxen,
    och de lär sig även när de är små.

  34. Det finns ett tv-program
    som heter "Nannyakuten".

  35. Jag har inga problem med att hon
    gör det hon gör... Jo, det har jag.

  36. Jag gillar inte att snabba lösningar
    på oönskade beteenden visas i tv.

  37. För några år sen
    tackade jag nej till ett tv-erbjudande.

  38. Jag skulle vara psykologen
    som arbetar med olika barn.

  39. Eller som min son sa: "Så de vill
    filma dig när du tappar humöret?"

  40. "Det var orättvist, Kieran." Men ja.

  41. Jag insåg att det liknande "Nanny-
    akuten", och det måste vi stoppa.

  42. Folk måste sluta tro
    att såna här saker är enkla.

  43. ABC: Luftväg, andning, blödning.

  44. Signal, beteende, konsekvens.

  45. Modellerna har alltid sina brister-

  46. -för det här är komplexa frågor.

  47. En av de första skolmiljöerna
    jag arbetade i var en särskola-

  48. -som jobbade med det vi kallar radikal
    behaviorism. Man belönades för allting!

  49. En äggklocka signalerade
    när man skulle byta aktivitet.

  50. Det kan kanske funka,
    men det kändes inte-

  51. -som en naturlig lärmiljö,
    men jag var en del av det.

  52. Folk frågar ibland
    om jag nånsin har hållit fast nån.

  53. Ja! Men jag gillar inte att göra det!

  54. För två veckor sen träffade jag
    ett barn vars självskadeincidenter-

  55. -uppgick till 4 000 på en månad. 4 000!

  56. Jag försöker vara positiv och säga
    att 90 % av dem inte var allvarliga-

  57. -men det är ändå 400 kvar! Var är
    kunskapsbasen? I stort sett borta!

  58. "Han är i en skolmiljö,
    och vi vill följa Studio 3:s principer."

  59. Jag hoppade på ett plan och flög dit.
    Det är en toppenidé, men det tar tid.

  60. Det här barnet
    har fått en betingad respons-

  61. -som involverar våldsam personal.
    När han blir rädd blir han fasthållen.

  62. Det är fortfarande tidigt,
    men mina kolleger är där.

  63. Det kostar en del, men det får det göra.

  64. Om jag ville tjäna mycket pengar,
    så hade jag jobbat för Microsoft.

  65. Många tror att jag skulle bli
    en bra försäljare. Vad tror ni?

  66. "Vill ni köpa den här Ferrarin?
    En försiktig ägare."

  67. Innan jag blev psykolog hade jag
    ett hemskt jobb inom försäljning.

  68. Lönen var till stor del
    provisionsbaserad.

  69. Jag gillade delar av det,
    men jag kände att jag...

  70. Vad säger man nu igen? Att jag
    lurade folk, och det gillar jag inte.

  71. Om man vill sälja isoleringsrutor,
    så finns vi överallt i Storbritannien.

  72. "Gå inte till det där huset,
    vi har redan varit där."

  73. Jag gillar inte dörrförsäljare.

  74. "Köp det här fönstret."
    "Varför är ni i mitt hus?"

  75. "Här är ett nytt fönster..."
    "Varför är ni i mitt hus?"

  76. "Släppte min fru in er?
    Varför är ni här?"

  77. "Säg priset och gå. Om priset
    är rimligt, så kanske vi slår till."

  78. "Jag måste..." "Nej, inga tricks."

  79. "Jag ringer chefen."
    "Ge mig telefonen."

  80. Varför? Jo, för han ringer inte nån.
    Det är en vanlig försäljningsmetod.

  81. Vårt arbete handlar inte om att sälja,
    utan om passion. Jag tror på det här.

  82. På Studio 3 kan vi få in
    ett barn som är ett undantag-

  83. -och då kan vi ibland välja
    att stå för kostnaden själva.

  84. Det är bra, men om vi gjorde så
    varje gång, skulle vi gå i konkurs.

  85. "Skicka in Studio 3:s specialstyrka."

  86. Det är folk som umgås med barnet
    och utbildar personalen på marken.

  87. Jag tror att de klarar sig rätt bra,
    men jag har tagit ett steg tillbaka.

  88. Jag vill bara ha en daglig uppdatering-

  89. -för det här barnet var upprört.
    Jag fick lov att hålla fast honom.

  90. Jag var på ett möte. "Han är skärrad!"
    "Jaså? Jag går och tar mig en titt, då."

  91. Där blev jag påmind om
    hur upprörda barnen kan bli.

  92. Tillämpningen är viktig.
    Därför tar jag upp det sist.

  93. Nu pratar vi
    om ramverk för välbefinnande-

  94. -och det är inga underbara saker
    från USA som nu har nått Europa.

  95. Vad gäller PERMA-modellen, som
    har sina svagheter, så valde vi den-

  96. -för att vi, efter att ha studerat
    alla modeller, förkastade alla andra.

  97. Det är några av oss på Studio 3
    som inte är dumma akademiskt sett.

  98. Vi är inga genier,
    men vi är inte dumma.

  99. Vi tittade på alla modeller
    och förkastade de flesta.

  100. Sen fick vi börja om med en ny fråga:

  101. Vilken modell är lättast att förklara?

  102. Vilken modell kan folk förstå -
    om än med vissa begränsningar?

  103. Svaret på det blev PERMA-modellen.

  104. Så se till att tänka på er själva också,
    och inte bara på era elever. Förstått?

  105. Hur är det? Jag delade upp det här
    i fyra delar i går kväll på hotellet.

  106. Det var samma bilder. Uppvärmning,
    kunskap, kunskap, praktisk tillämpning.

  107. Äta mat, dricka vin, åka hem.

  108. Hämta väskan, kliva ombord
    på ett plan till Calgary i Kanada.

  109. Komma hem, äta mat,
    åka in till kontoret en dag.

  110. Gå på ett plan, åka till Danmark.

  111. Det är ett sånt hemskt liv! Jag lider!

  112. Det här är mestadels mat,
    för jag tränar regelbundet.

  113. Det här är mat...och lite alkohol.
    Det är mat!

  114. Jag tar lustprincipen till en ny nivå.

  115. Vi ska prata om positiva emotioner.
    Det finns många positiva emotioner.

  116. Läran om lyckan
    är inte nåt fånigt för mig.

  117. Vill ni att det ska stå på er gravsten
    "Här vilar Frida, som hade ett bra liv"-

  118. -"och var ganska engagerad.
    Hon var helt enkelt rätt lycklig"?

  119. Eller ska det stå
    "Här vilar Frida, som tjänade bra..."

  120. "...och publicerade många artiklar"?

  121. Måttstockarna är personliga,
    och positiva emotioner är en sån.

  122. Alla behöver positiva emotioner-

  123. -och man kan inte utesluta personer
    med ADHD och autism från att ha det.

  124. Det finns alltså rätt många positiva
    emotioner, och här är några av dem.

  125. Kärlek. Är nån av er kär?

  126. Vad härligt! Ni var inte så många...

  127. Har ni nånsin varit upp över öronen
    förälskade i nån? Det var många fler!

  128. Hur ser skilsmässotalen ut i Sverige?
    De är rätt höga, va?

  129. Korrelation säger ingenting om
    kausalitet, men det är intressant.

  130. Kärlek ses ofta som en känsla
    som är viktig för oss människor.

  131. En mamma med en son med svåra
    inlärningssvårigheter och autism sa:

  132. "Jag tror inte att han älskar mig."

  133. "Jag tror att han hatar mig."

  134. "Vad tror du?"

  135. Jag sa: "Inga bevis tyder på det."

  136. "Du är hela hans liv.
    Han blir upprörd utan dig."

  137. "Du är hans stöd
    i kontakten med andra."

  138. "Han ler med dig och är inte bara arg."

  139. "Ibland är han fientlig mot dig.
    De flesta äktenskap ser ut så."

  140. Hon skrattade.
    Jag sa: "Jag tror att han älskar dig."

  141. Jag är en positivist,
    så jag behöver bevis för motsatsen.

  142. Jag antar att alla kan älska
    om ingenting motbevisar det.

  143. Det är positiv psykologi.
    Jag har ju inga motbevis.

  144. Vi kunde omformulera det och säga:
    "Andra människor gör honom upprörd."

  145. "Visst, det har nog många orsaker"-

  146. -"men du är inte bara
    användbar för honom."

  147. En pojkes far dog-

  148. -och hans kognitiva nivå fick mig att
    tro att han inte skulle sörja normalt.

  149. Det gjorde han, fan ta honom.
    Det innebar att jag hade fel.

  150. Vet ni hur svårt det är att säga
    att man hade fel som expert?

  151. Jag hade fel.

  152. Jag lovade teamet att om jag hade fel,
    så skulle jag erkänna det inför alla-

  153. -och de tvingade mig att göra det.
    De sa: "Nu vill vi höra nåt från dig."

  154. "Du nämnde förut att om han
    uppvisar en normal sorgereaktion..."

  155. Han har dålig tidsuppfattning,
    men ändå: "pappa borta", tårar.

  156. Jag hade fel, och det är så vi lär oss.

  157. Vi lär oss
    både av positiva och negativa saker.

  158. Jag är glad över
    att hans reaktion var normal.

  159. Hans tidsuppfattning är så där, men
    kring varje årsdag av hans fars död-

  160. -börjar han prata om honom mer.

  161. Ritualen påbörjas igen,
    med familj, död och sorg.

  162. Så positiva emotioner har betydelse.
    Stolthet listas som en positiv emotion.

  163. Stolta människor!
    Är ni stolta människor?

  164. Jag gillar när en publik
    har svårt för vissa saker.

  165. Ligger problemet
    i ordet eller i er kultur?

  166. Jag har kommit till Sverige länge.
    Jag älskar Stockholm.

  167. Jag var på en kryssning för några år
    sen och fick se högvaktsavlösningen.

  168. De hade sina blå uniformer...
    Det var fantastiskt!

  169. Förlåt, jag mindes bara tillbaka.

  170. Sen drack jag en massa vin och gick
    på båten igen. Det är väl så man gör?

  171. På kvällen tjänade jag lite pengar
    på poker, och sen var jag nöjd.

  172. Det är en hobby,
    jag gör det inte så ofta.

  173. Jag vill inte spela alltför ofta,
    för jag skulle kunna börja gilla det.

  174. Jag är duktig nog
    för att kunna vinna en del-

  175. -men inte duktig nog för att fortfarande
    ha kvar mitt hus efter ett år eller två.

  176. Men jag gillar det mentala spelet.
    I poker kan man prata eller vara tyst.

  177. Jag pratar.

  178. Min uppgift är att störa de andra
    spelarna så att de begår fler misstag.

  179. Jag var duktig på schack,
    men när jag fick en privatlärare-

  180. -sa han att jag var tvungen att sluta
    håna motståndarna, men det gick inte.

  181. Två tredjedelar av min taktik
    var att förvirra motståndarna.

  182. När jag blev klinisk psykolog
    sa en av mina äldsta vänner:

  183. "Jag visste att du skulle bli nåt sånt."

  184. "Du är nån som...
    Du är nyfiken i en strut."

  185. "Du dyker i med huvudet före,
    så det här jobbet passar dig."

  186. "Tack." Han spelade aldrig schack
    med mig efter att vi hade fyllt sexton.

  187. Man måste satsa lite pengar
    för att göra det mer intressant.

  188. Då blir det mer spännande.
    Håller ni inte med? Ja, ja...

  189. Hela tiden manipulerar vi folk
    på ett artigt sätt. Visst gör vi?

  190. Det är ett hemskt ord.

  191. I morse manipulerade nog
    de flesta av er nån annan.

  192. Ni gjorde nåt
    för att få nån att göra nåt för er.

  193. Öppen manipulation: "Tack för att
    du handlade i kväll! Tusen tack!"

  194. "Tack för att du hämtade barnen!"
    "Tack för att du passade dem i dag!"

  195. Var är era barn just nu?

  196. Bryr ni er? Hos mormor.

  197. Vad gjorde vi innan de fanns?
    Tänk om de försvinner i framtiden.

  198. Samhället förändras drastiskt.

  199. På Dublin City University
    vill de utveckla en vårdrobot.

  200. Det ger mig kalla kårar.

  201. Ska en gaffeltrucksliknande sak lyfta
    en när man är gammal och dement?

  202. Nej tack!

  203. Studio 3 måste bli större,
    för vi vill ha ett eget vårdhem.

  204. Vi vill ha ett eget äldreboende när
    vi blir gamla - för alla oss galningar.

  205. Ett boende med lågaffektiva principer.

  206. Det är nog ett boende i er smak.

  207. Festkväll, festkväll, glädje, festkväll
    - varför inte?

  208. Tiden är snart ute, så njut så länge
    det varar. Det är inget fel med det.

  209. När vi tänker på sånt här
    kan vi stöta på problem-

  210. -för lycka och välbefinnande
    är inte alltid samma sak.

  211. Jag använder termen "lycka" medvetet,
    men många har lite problem med den.

  212. Jag gillar det här området-

  213. -för när vi skapar mätredskap
    vill vi ha en massa olika frågor-

  214. -som vi kokar ner till färre frågor
    med tydligt definierade konstrukt.

  215. Lyckoforskningen
    har kretsat kring Fordyce.

  216. Han utvecklade många metoder
    som var enkla och blev populära.

  217. Det här kan ni göra själva.

  218. Jag har förvanskat
    ett av Fordyces mätredskap.

  219. Hur lycklig känner du dig just nu?

  220. Jag upprepar frågan:
    Hur lycklig känner du dig just nu?

  221. Tio är extatisk - fantastiskt lycklig.

  222. Noll är helt deprimerad
    - vad är poängen med livet?

  223. Tänk inte så noga på det, ropa ut
    en siffra, eller visa med fingrarna.

  224. Åtta, sju... Två.

  225. Tvåor, vi kan prata efteråt. Sex.

  226. "Det var noll tidigare, så två är bra."

  227. Varför är det här
    en viktig subjektiv övning?

  228. Hur många vill intellektualisera det?

  229. "Det beror på vad en 7:a är för mig."

  230. "Jag kanske ligger på 6,5."

  231. "Vi sabbar skalan helt.
    Jag ligger nog på 8,2."

  232. Poängen är att svaren är subjektiva.

  233. Min åtta betyder nåt annat än din,
    och det är helt okej!

  234. En stor utmaning inom psykologin
    är att göra om konstrukt till siffror.

  235. Vi vill ha en måttstock för allt, men
    vi måste acceptera begränsningarna.

  236. Det är inte perfekt. Vi har plattat till
    skalan för att kunna få en måttstock.

  237. Så det är subjektivt.
    Nu gör vi det lite svårare.

  238. Hur stor del av tiden
    känner ni er lyckliga?

  239. Jag ska göra det ännu lättare,
    för jag såg paniken i era ögon.

  240. Under den senaste månaden-

  241. -hur stor del av tiden
    har ni känt er lyckliga?

  242. Är den frågan svårare? Det är den.

  243. Procentsatser? 50? 60? 90?

  244. 60, 70 för somliga av er.

  245. Det var svårt, va?

  246. Fordyces fråga var:

  247. Hur stor del av tiden
    är ni olyckliga eller neutrala?

  248. Om man har med ordet "olycklig"-

  249. -så blir andelen olyckliga större.

  250. "Hur stor del av tiden har ni varit
    olyckliga den senaste månaden?"

  251. "Bara när jag är i skolan.
    Jag är lycklig hemma."

  252. "I vilka situationer är du lyckligare?"

  253. De här frågorna kan vara avslöjande.

  254. Men att ställa frågorna är viktigt,
    för annars gör vi idiotiska saker.

  255. Det finns femtio studier
    där man har frågat det här-

  256. -och genomsnittet är 6,9
    med en standardavvikelse på 1,2.

  257. Vad är poängen? Det leder till:
    "Danskarna är lyckligast i världen!"

  258. Svenskarna är på fjortonde plats,
    och det är faktiskt inte så tokigt.

  259. Men de här lyckomåtten
    påverkas av socioekonomisk status-

  260. -så när lyckoindexen skapas
    hamnar i-länderna oftast i topp-

  261. -tills när Costa Rica vände på steken.
    De har sabbat allt för många forskare.

  262. Är det ett rikt land? Nej!

  263. Hur är vården och skolan?
    Tja, inte helt fantastiska.

  264. Så poängen med måtten är...

  265. Det vi bör göra är att jämföra 6,9
    med genomsnittsandelen på 54 %.

  266. Folk svarar lägre på genomsnittsfrågor.

  267. Det är viktig information, för vi kan
    använda de här frågorna i skolorna.

  268. Vi kan bedöma elevernas lyckonivå-

  269. -baserat på er uppfattning,
    och kanske till och med deras.

  270. Vi ska inte mäta deras beteende-

  271. -och inte heller deras humör,
    för humör är nåt helt annat.

  272. "Vi gör redan det här,
    för vi mäter humöret."

  273. "Bra humör, dåligt humör. Humöret
    svänger - han har affektiva störningar."

  274. Vi måste använda förnuftet.
    Alla har humörsvängningar.

  275. Vi bör mäta barnens lyckonivåer.

  276. Vi kan ta ett exempel. Hur ser
    den svenska skolan på lyckomått?

  277. Jag läste på innan jag kom hit.

  278. Som ministern sa i morse påverkar
    lycka förändringar, särskilt i skolor.

  279. "Välbefinnande" är en populär term,
    och det är även ord som "resiliens".

  280. I en del studier har man tittat
    på resiliensmodeller i skolor.

  281. De är hyfsade. Jag gillar Seligman.
    Han är en välpublicerad psykolog-

  282. -men de här studierna
    kunde vara mycket bättre.

  283. De kunde vara sämre,
    men också bättre.

  284. Vi vill ha en styrkebaserad inställning,
    för en nyckelvariabel är vår resiliens.

  285. Vi skapar lärmiljöerna, oavsett om
    det är i särskolor eller vanliga skolor.

  286. Det är vi som skapar den miljön.

  287. Lärare är så viktiga
    för hur våra liv ser ut.

  288. När jag var sexton
    var jag en skolkare eller skolvägrare.

  289. Det kanske jag inte borde berätta.

  290. Jag var bara i skolan hälften av tiden.

  291. Resten av tiden läste jag
    böcker utanför läroplanen-

  292. -och drev runt och undvek skolan.

  293. Jag skolkade av ett huvudskäl.
    Ni är lärare, kan ni gissa varför?

  294. Uttråkad? Nej, jag gillade skolan.

  295. Frustrerad? Ja, jag var frustrerad,
    men det var inte därför jag skolkade.

  296. Stress? Ja, jag var lite stressad.

  297. För att jag inte såg syftet? Nej,
    jag visste att skolan ledde till jobb.

  298. Inga vänner? Nja, jag hade några.

  299. Lärarna? Nej.
    Brist på utmaningar? Nej.

  300. Vem sa det? Mobbning.
    Jag blev mobbad i skolan.

  301. Hur många blev förvånade?

  302. Ni tänker nog: "Hur kan den där
    varelsen bli mobbad?" Det blev jag.

  303. Jag passade inte in i profilen, men jag
    var stor i truten och hade inget gäng.

  304. Mina mobbare var väldigt effektiva.

  305. Sen gjorde jag misstaget att skvallra,
    och då rasade min värld samman.

  306. Klassföreståndaren reste sig och sa:
    "Nu slutar ni mobba de här pojkarna."

  307. Då blev det tio gånger värre.

  308. Tyvärr hamnade jag efter i skolan
    och fick kämpa för att komma i kapp-

  309. -och efter ett tag hade jag lärt mig
    en färdighet som jag inte alls gillar.

  310. Jag hade lärt mig att ge igen,
    och det är jag inte stolt över.

  311. Det är därför som Studio 3
    handlar om antimobbning.

  312. Sårbara individer ska behandlas väl.
    Min historia har fått mig att inse det.

  313. Jag tänker krossa alla
    som försöker mobbas.

  314. Det finns en logik där.

  315. "Håll fast honom, Andy!"
    "Kom igen, av med tröjan."

  316. Sårbara barn blir sårbara vuxna.
    Men jag lärde mig spelreglerna.

  317. Sen testade jag även att bli mobbare
    i en vecka, men jag gillade det inte.

  318. Men jag testade det,
    att knuffa folk och så.

  319. En del barn var rädda för mig,
    men jag gillade det inte det minsta.

  320. Jag insåg att jag är beskyddande
    mot andra, omtänksam och snäll.

  321. Sånt sa man inte där jag växte upp -
    i ett ganska ruffigt område i London.

  322. En kusin fick reda på
    att jag blev mobbad.

  323. Han var en så kallad ligist.

  324. Han var en tuffing,
    med sina kängor och tatueringar.

  325. "Min hjälte", tänkte jag, men han sa:
    "Du är ensam, men jag stöttar dig."

  326. "Om du hamnar på sjukhuset,
    så kliver jag in. Stå upp mot dem."

  327. Jag hade inte gett
    det rådet till mina barn.

  328. Mitt yngsta är arton.
    Jag satt i skolstyrelsen-

  329. -när han hade mobbare i klassen.

  330. Jag fick säga till hans rektor:
    "Blanda inte in mig i det här."

  331. "Inte?" "Nej, jag ska nog inte..."

  332. Jag berättade allt, varpå han sa:
    "Led vårt antimobbningsarbete."

  333. "Helst inte..." "Jo, gör det."

  334. Det var en medelklasskola,
    men det fanns ändå mobbare.

  335. Mina erfarenheter
    förändrade min syn på skolan.

  336. Jag älskar att lära mig,
    men i gymnasiet var det bråttom.

  337. Jag skulle hinna i kapp och lyckades.
    Jag fick bra betyg och mycket beröm.

  338. Men jag sa åt mina barn att ta
    den enkla vägen, inte den svåra.

  339. Det är inget att vara stolt över.

  340. Mobbning kan ske diskret,
    både bland flickor och pojkar-

  341. -och enligt mig borde vi
    fundera lite mer kring det.

  342. Studier visar att särskolebarn oftare
    utsätts för mobbning än andra barn.

  343. De är sårbara. Nu har jag avslöjat
    nåt privat för hundratals personer.

  344. Men det förändrade mig faktiskt.
    På universitetet grälade jag med alla.

  345. Jag slogs med folk både bildligt
    och bokstavligen. Se bara på mig.

  346. Därefter började jag med kampsport-

  347. -först för att jag kände mig otrygg,
    men sen började jag faktiskt gilla det.

  348. Det berättar jag sällan för folk,
    för då placeras de in en i ett fack.

  349. På en kryssning i Japan
    avslöjade min fru för mugglarna...

  350. Har ni läst "Harry Potter"?
    Alla utanför vårt fält är mugglare.

  351. Vi är i trollkarlsvärlden.
    Hon berättade om mitt jobb.

  352. Berätta aldrig för folk
    vad jag jobbar med!

  353. De flesta tror att jag är
    snickare eller rörmokare.

  354. Nyligen sa en bekant:
    "Är du psykolog? Jag googlade dig."

  355. "Det är min bror, en enäggstvilling."
    "Jaså, har du en tvillingbror?" "Ja."

  356. Han gick, och sen sa min fru:
    "Du kan vara rätt övertygande."

  357. "Jag vet sanningen, men inte han.
    Borde du inte berätta för honom?"

  358. "Jo, men kanske inte den här veckan."

  359. "Kanske om några veckor,
    för jag vet vad han lär säga."

  360. Med modellerna är det viktigt
    att tänka på vad som driver en.

  361. Men en annan sak jag lärde mig
    var att jag är en rätt positiv person.

  362. Om jag inte kunde gå till skolan,
    så roade jag mig med andra saker.

  363. Jag blev straffad också. "Om du inte
    går till skolan, så händer det och det."

  364. Då går man till skolan.
    Sen slutar man efter ett tag.

  365. Men vet ni vad som hände,
    efter de första dåliga betygen?

  366. En lärare tog mig åt sidan,
    och ni kan nog inte förstå-

  367. -vilka oprofessionella saker han sa,
    och det trots att han var högutbildad.

  368. Han var filosofie doktor i arkeologi
    och historia, men vilket språk!

  369. "Din --- odåga! Du är kvicktänkt,
    men du slösar bort din förmåga!"

  370. Och det hjälpte!

  371. "Ta du ett skitjobb!"

  372. "Eller så fokuserar du på dig själv
    och struntar i allt det andra." "Okej."

  373. Han engagerade sig
    i min skolgång i tre år.

  374. Man behöver definitivt såna personer.

  375. Tyvärr var han en av dem
    som fick aids på 80-talet-

  376. -och han gick bort på 90-talet.
    Man behöver bli inspirerad ibland.

  377. Folk vill att jag ska skriva en bok.
    Nu förstår ni varför jag undviker det.

  378. Bland humorn finns jobbiga historier.

  379. Jag var inget utsatt barn,
    så ska det inte framstå-

  380. -men att gå runt och vara rädd
    varenda dag är inte alls trevligt.

  381. Kom ihåg att era elever kan känna så.

  382. Så... Varför är lycka så viktigt?
    Det här är till alla akademiker här.

  383. Sonja Lyubomirsky är
    en lyckoforskare i USA-

  384. -men det är nåt fel
    med den här meningen:

  385. "40 % av lycka handlar om avsiktliga
    aktiviteter, 50 % handlar om genetik"-

  386. -"och 10 % om omständigheter."
    Vad är det för fel på den meningen?

  387. Mycket är fel med den,
    men vad är det mest uppenbara?

  388. Kom igen! Ni påstås ju vara
    välutbildade i det här landet.

  389. Vi är ju på Karolinska Institutet!

  390. Det är väldigt enkelt. Det finns
    inga bevis för att det där är sant.

  391. Vi vet för lite om genetik
    för att kunna säga så här.

  392. Vi vet för lite om beteende i relation
    till lycka för att kunna säga så här.

  393. Det man egentligen försöker säga
    med den här meningen är: "50/50."

  394. Vad får vi höra inom psykologin?

  395. Hur mycket är arv, hur mycket
    är miljö? 50/50. 60/40. 50/50.

  396. Hur stor del av livet
    påverkas av generna? 50/50.

  397. Sanningen är att vi inte vet.

  398. Forskare bör kunna säga: "Vi vet inte."

  399. Svaret på det här är: Vi vet inte.

  400. Det här är min kollega Bo Hejlskov.
    Killen med lustig hatt och dyr kostym.

  401. Bo är en av mina doktorander, och
    han sa att jag fick prata om honom.

  402. Bo är en gammal vän.
    Han klär sig trendigt.

  403. Det gör inte jag.

  404. Han har jämt
    nån ny teknikpryl som jag inte har.

  405. Han vet hur det går: Jag köper den,
    och sen får den bara samla damm.

  406. "Har du sett den här nya grejen?"
    "Inte intresserad... Skicka länken."

  407. "Vad gör man med den här?"
    "Titta, en elastisk laddsladd!"

  408. Jag träffade Bo 2004 i Danmark,
    och då forskade han om stress.

  409. Han blev Studio 3:s första dansk.

  410. Nu skriver Bo strålande böcker-

  411. -och vi debatterar lågaffektivt
    bemötande med andra forskare.

  412. Det är uppfriskande,
    och ofta håller vi sams.

  413. Jag har funderat mycket på
    vilka klipp jag skulle visa er.

  414. Jag hade en massa av mig själv,
    vilket kändes lite dumt.

  415. "Här är professor McDonnell,
    och honom ser vi även i klippet."

  416. "Här har han på sig en slips.
    Här har han på sig en skjorta."

  417. "Här ser han ut som en städare."

  418. En av känslokonstruktionerna är
    känslors positivitet och negativitet.

  419. I mitt klipp pratar Bo engelska, men
    det finns svenska klipp på Youtube.

  420. Här pratar han om att känslor smittar-

  421. -såväl positiva som negativa.
    Ni förstår nog vart detta leder.

  422. Jag säger det en gång till: Positiva
    såväl som negativa känslor smittar.

  423. Nu ska vi lyssna på Bo.

  424. Känslor smittar.

  425. Det innebär att om jag är glad
    när vi umgås så blir du glad.

  426. Om jag är ledsen blir du ledsen.

  427. Det här har vi vetat i över hundra år,
    och det är även vetenskapligt bevisat.

  428. Det viktiga är
    hur vi använder det i vardagen.

  429. Vi kan använda det för att göra
    folk glada, det är trevligt för alla.

  430. Om man är förälder eller lärare
    och ryter åt ett barn "Gör inte så!"-

  431. -så kanske barnet skriker "Sluta!",
    men om man är lugn är barnet lugnt-

  432. -för barnet känner likadant som du.

  433. Så vi borde undvika att göra sånt
    som inte får barn att göra som vi vill.

  434. Om du vill att folk ska bli energiska-

  435. -var energisk, prata så här, rör dig.

  436. Om du vill att folk ska bli lugna,
    var lugn och använd en mjuk röst.

  437. Man gör inte så här,
    för då kan folk bli aggressiva.

  438. Jag är inte aggressiv,
    men jag spänner käken-

  439. -och det får dig att tro
    att jag är aggressiv.

  440. Att fundera på
    hur man får folk på rätt humör-

  441. -kanske inte är så viktigt i vardagen-

  442. -men när man är med barn
    som har dålig impulskontroll-

  443. -så måste man tänka på det här.

  444. Vi har vetat sen 60-talet att om man
    vill minska problemskapande beteende-

  445. -så behöver man bara
    kontrollera sina känslor.

  446. Om man vill förvärra situationen
    med problemskapande beteende-

  447. -så behöver man bara bli hetsig.

  448. Om man visar mycket känslor
    får man folk att skära sig och slåss-

  449. -men om man är lugn och skapar
    en lugn miljö, så blir folk lugna.

  450. Det är det man vill åt med dessa barn.

  451. Ni frågade om vi kunde filma nåt sånt.
    Ska jag spela gitarr i bakgrunden då?

  452. Vi ska göra nåt humoristiskt
    om lågaffektivt bemötande-

  453. -och troligtvis förlora jobben,
    men det lär nog vara värt det.

  454. Poängen här är att positiva emotioner
    är helt nödvändiga i den här modellen.

  455. Vi vet att känslor är smittsamma,
    positiva såväl som negativa känslor.

  456. Det är ni som skapar miljön
    i era klassrum - inte jag.

  457. Eller hur?

  458. Det är känslomässig kompetens,
    och hur vi beter oss är jätteviktigt.

  459. Men jag förväntar mig inte
    en sån där amerikansk glädje.

  460. "Hej, det är er lärare! Bra jobbat!"

  461. Det är inte det vi är ute efter.

  462. Jag vet att ni har
    er kultur att ta hänsyn till.

  463. Ni vet... "Nu ska vi prata om snön."

  464. "Vi har snöbollskrig
    innan nästa lektion."

  465. Regler hindrar oss från att ha kul.

  466. Min kollega David säger alltid:
    "Var finns glädjen i det här?"

  467. Om nåns liv inte innehåller några
    glädjeämnen, vad är då poängen?

  468. Jag utsätter folk för spratt än,
    jag är 55 år, och jag älskar det!

  469. Men jag hamnar i trubbel ibland.

  470. När min söner var yngre hade vi det
    klassiska problemet med toalettsitsen.

  471. Det är samma sak överallt,
    pojkar kissar på toalettsitsen.

  472. De är duktiga på det.

  473. Jag skaffade ett danskt bildschema
    över hur man använder toaletten-

  474. -och satte upp det bakom vår toalett.

  475. Det tog min yngsta son
    en vecka att lägga märke till det.

  476. Sen sa han:
    "Vad är det där för dansk skit?"

  477. "Strunta i språket, titta på bilderna."
    Sitsen upp, sitsen ner - alla nöjda.

  478. Jag skaffade en tysk också.
    De var roliga, så de är kvar.

  479. Än i dag när vi har besökare
    kan de se det där bildschemat.

  480. Men min danska kollega sa:
    "Andy, vi kunde ha gjort ett till dig."

  481. "Du behövde inte stjäla det från oss."

  482. Då insåg jag att jag hade orsakat
    olyckor bland schemadrivna män.

  483. "Var är schemat? Det är borta."
    "Professor McDonnell stal det."

  484. Men positiva emotioner är jätteviktiga.

  485. Det finns intressant forskning,
    och jag tänkte ta några exempel.

  486. Det finns spegelneuroner.
    Intressant, men jag vet inte...

  487. Att personer med autism skulle ha
    färre neuroner som speglar beteende-

  488. -är absolut en lockande idé-

  489. -men jag vet inte om det stämmer.

  490. De kan ha betydelse,
    men det har även andra neuroner.

  491. Men vi vet att folk kan ha svårt för att
    urskilja sina egna och andras känslor.

  492. Ni gör det hela tiden.
    Om ni vaknar med bultande hjärta-

  493. -vad är det första ni tänker?
    Hjärtat bankar och ni svettas.

  494. Det första ni frågar er är "Varför?"
    En mardröm? För mycket kaffe?

  495. Ni hittar förklaringar
    till varför ni mår så.

  496. Tänk om det inte skulle fungera - om
    ni hade autism eller kontaktstörningar.

  497. Om ni vaknade med bultande hjärta då,
    vad skulle ni tänka?

  498. Rädsla, panik. Kaos.

  499. Det är viktigt att urskilja
    våra egna och andras känslor.

  500. Fred Volkmar forskade om autism,
    ögonkontakt och ansiktsuttryck.

  501. Det var central forskning,
    trots att han överdrev lite.

  502. "Personer med autism
    ser ingen i ögonen."

  503. Det stämmer inte längre,
    för vi har social inlärning-

  504. -och man har lärt sig att söka
    ögonkontakt. "Nu tittar jag på dig."

  505. "Nu kan jag gå över vägen." Det
    intressanta med ansiktsuttryck är...

  506. Det finns massor av dem!

  507. Ekman och Friesen var amerikanska
    forskare som studerade ansiktsuttryck.

  508. Men vi kan gå tillbaka ännu längre,
    till Charles Darwins bok från 1870:

  509. "Känslouttryck
    hos människor och djur".

  510. Darwin var intresserad av
    hur vi förmedlar känslor.

  511. Vi arbetar med en grupp
    som har svårt att identifiera känslor.

  512. När folk visar starka känslor
    för att de är upphetsade-

  513. -så kan man råka blanda ihop
    två känslor: ilska och glädje.

  514. Om jag inte förstår
    att det är glädje du visar...

  515. Om du gör så här...

  516. "Lars är upprörd." Det har betydelse.

  517. Vikten av positiva emotioner
    är ett helt nytt tankesätt.

  518. Människan kan identifiera
    hundrasextio olika ansiktsuttryck.

  519. För gemene man
    är siffran tjugo till femtio.

  520. Barnen ni jobbar med har tur
    om de kan identifiera fem. Fem!

  521. Ja... Jag jobbade med nån som sa:
    "Han tar tag i mig och stirrar på mig."

  522. Vad skulle ni göra om nån gjorde så?

  523. Varför tittar han på er?
    Jo, för att få en reaktion.

  524. Det är ingen utarbetad plan.
    Han försöker förstå hur ni funkar.

  525. "Om jag tar tag i dig, gör du så här.
    Om jag gör så här, gör du så här."

  526. Barnen försöker ofta
    urskilja våra känslor.

  527. Så att skolor lär ut känslomässig
    kompetens känns oerhört viktigt.

  528. Vad är glädje,
    vad är sorg, vad är ilska?

  529. Hur får vi stopp på känslorna?
    Kan vi hantera dem på nåt sätt?

  530. Inom mitt fält kan vi använda
    lyckofrågorna på oss själva.

  531. Hur lyckliga är barnens personal
    och lärare? Hur positiva är de?

  532. En sak vi har gjort... Jag ska förklara.

  533. Vi finansierar ett forskarprogram
    som utför tillämpad stressforskning.

  534. Det är inte billigt, men vi vill
    finansiera praktisk forskning.

  535. Daniel Rippon har tagit fram-

  536. -billiga, praktiska övningar
    som kan påverka stressnivån.

  537. De gör fiffiga saker
    och tittar på kortisolnivåer i håret.

  538. Kortisol kan vara en stressmarkör.

  539. De har biologiska markörer, och inte
    bara checklistor. De har bara börjat.

  540. Vi har pratat om vilka strategier
    folk använder för att hantera stress.

  541. Seligmans övning "tre bra saker"
    går ut på att om man är stressad-

  542. -så ska man tänka på tre bra saker
    som har hänt innan man somnar.

  543. Mycket priming äger rum på kvällen.

  544. Det man tänker på innan man somnar
    är det troligt att man sen drömmer om.

  545. Om man gör upp listor... "Det där
    var skitdåligt i dag." Får jag säga så?

  546. "Det där var uselt, det där sög,
    det där var inte särskilt bra alls."

  547. Då är det det man drömmer om.

  548. Men om man försöker sänka pulsen
    och tänka på tre bra saker som hänt-

  549. -så hävdar Seligman
    att ens tankesätt förändras.

  550. Vi ber stressade lärare
    att skriva ner bra saker.

  551. De får göra "tre bra saker"-övningen.

  552. Det är en uppgift de får,
    att ta hand om sig själva.

  553. Tyvärr har man inte
    studerat övningens effekt.

  554. Jag har pratat med några kolleger
    om att det är en bra, enkel övning.

  555. Om man bara gör det här,
    vilken effekt har övningen?

  556. Vissa hävdar noll. Det tror inte jag,
    men jag vet inte hur stor effekten är.

  557. Men ni kan testa övningen själva
    den här veckan, och kanske nästa.

  558. Kan ni göra det? Tre bra saker
    som hänt i dag. Tvinga er till det.

  559. Vi människor
    fokuserar på det negativa.

  560. Lågkonjunkturen märktes knappt här,
    men det gjorde den i andra kulturer.

  561. Min släkt är från Irland,
    och vi sägs vara ett lyckligt folk.

  562. Enligt mig är vi ett lynnigt folk.

  563. När lågkonjunkturen kom
    var allt över för irländarna.

  564. Bankerna gick under, det var inget
    halvfullt glas - det fanns inget glas!

  565. Det var över, världen gick under.

  566. Om man ville ha nationell expertis i
    katastrofiering, så fanns den i Irland.

  567. Sen blev det bara värre
    med stora nedskärningar.

  568. Hur får man folk
    att sköta sina jobb i en sån miljö?

  569. Jo, genom att fokusera på sånt
    man kan kontrollera, inget annat.

  570. Det här har varit känt i femtio år
    inom hälsopsykologisk forskning.

  571. Kontrollfokus och kontrollupplevelse
    är jätteviktigt enligt den forskningen.

  572. Förstår ni?

  573. Så vi skapade övningen
    "tre bra saker i skolan".

  574. Men vi vill inte ha överdrivet peppiga
    svar. Personalen ska bara vara logisk.

  575. Varje dag ska alla i personalen
    ta upp tre bra saker som har hänt.

  576. De ska inte bara skriva dåliga saker
    utan fokusera på det positiva också.

  577. Om man lämnar skolan och känner
    att man precis har avstyrt en katastrof-

  578. -så är det osunt både för en själv
    och barnen man försöker stötta.

  579. Nån sa det tidigare: Vårt arbete
    handlar till stor del om oss.

  580. Hur förändrar vi vårt beteende
    för att anpassa oss till andras?

  581. Vi vill inte få folk att foga sig.

  582. Det kan låta lite flummigt,
    men vi är faktiskt inga hippier.

  583. Här har vi modifierat en övning
    för en vuxen med nedsättningar.

  584. Personalen ville inte fylla i det här.

  585. De fyllde i negativa diagram.
    Det gör ni också, eller hur?

  586. "Incident i dag: kastade föremål."
    Signal, beteende, konsekvens.

  587. Det påverkar folk.
    Vi måste skriva ner det-

  588. -men vi kan inte ignorera det faktum
    att det påverkar oss när vi skriver det.

  589. På mitt första jobb
    skrev vi ner allt som hände.

  590. Ibland var det så förvirrande
    att informationen blev felaktig.

  591. "Var det morgon eller eftermiddag?"
    "Skriv lunch." "Var vi två eller tre?"

  592. Negativa diagram handlar om risker,
    och såna är vi skapade för att undvika.

  593. Det var lite problem med exemplen.

  594. Ett jag inte fick använda i dag var
    gorilla-exemplet. Känner ni till det?

  595. Det finns på Youtube och utfördes
    av en forskningsgrupp i Boston.

  596. Man ser folk kasta en boll-

  597. -och så ska man räkna antalet kast.

  598. Mitt i klippet går nån i en gorilladräkt
    förbi och vinkar och går sen därifrån.

  599. I den ursprungliga studien
    var det bara hälften som såg gorillan.

  600. Det här är relevant för att vi ber folk
    att skriva ner saker när de är rädda.

  601. Hälften av det som folk skriver ner
    i de lägena är välmenande smörja.

  602. Vi kan få tre rapporter om samma
    händelse men ingen samstämmighet.

  603. "Han sprang!" Han gick.

  604. "Han slängde nåt på mig!"
    Han slängde saker överallt.

  605. Det här har betydelse
    för beteendehanteringen.

  606. Det här är mitt favoritexempel.
    Vi kan titta på den första raden.

  607. "Vad hände? Han gav mig en
    komplimang. Varför? Jag vet inte."

  608. "Vad lärde jag mig?
    Han kan vara snäll."

  609. Det här gäller en svårhanterlig kille
    med problemskapande beteenden.

  610. Vi försöker få folk att tänka om.

  611. De ska inte tro att allt kommer
    att bli bra, men de bör tänka logiskt.

  612. "Han var lugn i affären. Han verkade
    avslappnad. Han kan överraska mig."

  613. "Han skrattade i köket. En anställd
    drog ett skämt. Han har humor."

  614. Humor är kopplat till utvecklingsålder.

  615. Vi arbetar ofta med personer
    vars kognitiva profil är ojämn.

  616. Ibland glömmer vi det. Tidigare
    har problemet varit att IQ-debatten-

  617. -har krossat alla vettiga resonemang.

  618. Men det handlar om det kognitiva.
    Alla har saker som de är bättre på.

  619. Det här är viktiga aspekter,
    och om vi tittar på just humor...

  620. När börjar vi se att barn gör saker
    för att utlösa positiva känslor hos oss?

  621. Har ni nån aning? Hur små är barnen?

  622. Det första leendet, tack. Exakt. Folk
    glömmer ofta det. Eller är det gaser?

  623. Oavsett är det ett beteende
    som utlöser positiva känslor.

  624. Det där med att se
    ett litet ömtåligt barn...

  625. ...i ens armar...som ler mot en.

  626. Sen slänger man barnet på marken
    om man är en person med autism.

  627. En man jag jobbade med slängde
    en gråtande bebis över en mur.

  628. Det är fel,
    men se det ur hans perspektiv.

  629. Den där saken
    förde oväsen och skrämde honom.

  630. Bebisen landade mjukt, så allt gick bra-

  631. -men han sågs som en "risk för
    allmänheten" som borde spärras in.

  632. I vår rapport stod det: "Det låter udda,
    men ni måste förstå sammanhanget."

  633. Inget kunde ha förvarnat oss,
    förutom att han var ljudkänslig.

  634. Han avlägsnade nåt som var högljutt
    men förstod inte de sociala reglerna.

  635. Det är en läskig tanke.

  636. De andra delarna här
    kan vi gå igenom snabbare.

  637. Jag vill avsluta med positiva emotioner
    och det Bo sa om att känslor smittar.

  638. Vilken känslomässig miljö
    vill vi skapa i en lärandesituation?

  639. Lärande ska vara kul,
    men hur blir det det?

  640. Var borde lärandet äga rum?
    Måste det alltid ske i ett klassrum?

  641. Våra skolor har alltid klassrum,
    och de uppfyller så klart ett syfte-

  642. -men barn lär sig saker
    på andra ställen också.

  643. Jag har ett avslutande exempel.

  644. På en skola i Kanada träffade jag
    en pojke med ADHD och autism.

  645. Varför ville de ha min hjälp?
    Jo, för att han rymde från skolan.

  646. Vi kom till skolan, dörren öppnades-

  647. -och pojken sprang leende förbi
    snabbt som vinden-

  648. -med två elevassistenter hack i häl.

  649. De såg inte särskilt lugna ut.
    "Kom tillbaka! Vi närmar oss!"

  650. Han hade ju bara roligt!
    Han hade nog aldrig haft roligare där.

  651. Men vi kom på en lösning.
    Jag frågade vart han sprang.

  652. "Efter hundra meter stannar han."

  653. "Sen vänder han sig om och skrattar."

  654. Så de slog upp ett tält utanför skolan.

  655. De tog en bild av det
    och sa: "Spring dit".

  656. Han började göra det inom 36 timmar.

  657. Att springa var inte allt,
    ofta ville han bara fly.

  658. Han sprang ofta när de försökte
    undervisa honom - runt ett bord.

  659. Han kunde bara koncentrera sig
    i några sekunder, sen stack han.

  660. Nu kallar de mig "undergöraren",
    för han bor nästan i det där tältet.

  661. Det blev lite problematiskt,
    för pojken har 1:1-personal.

  662. Det är lite kallt på vintern,
    men de undervisar där ute.

  663. Deras snö är hemsk.
    Han kan frysa ihjäl!

  664. Han sprang ut mer sällan på vintern.
    Tänka sig! Kontextdrivet beteende.

  665. "Det är lite för kallt utomhus.
    Jag flyr till gympasalen i stället."

  666. Då fick han springa dit i stället.

  667. De skapade säkra zoner för barnen.

  668. Man har sällan tur i karriären,
    men nu vill de ha tillbaka mig.

  669. De tror att jag är en helbrägdagörare.

  670. "Varde botad! Var det de här barnen
    ni hade problem med? Varde botad!"

  671. Det går inte till så,
    det är sunt förnuft.

  672. Vi fokuserade även på vilka känslor
    personalen som sprang efter visade.

  673. "Spring inte, gå. Det är ingen storstad.
    Ni befinner er i ett jättelugnt område."

  674. Många i personalen sa: "Det är
    svårt att hålla sig lugn och inte..."

  675. Men det funkar bättre än...

  676. En medelålders lärare sa:
    "Jag kan få en hjärtattack!"

  677. "Spring inte, då! Gå i stället."

  678. Jag ser att ni börjar bli sugna
    på lunch, och det inte är fika.

  679. Lunch är lunch.

  680. Innan vi går från begrepp... Vi ska
    prata klart om PERMA-modellen.

  681. Allt efter det ska handla om
    stress i relation till beteende.

  682. Jag vill klargöra en sak. Jag har
    över hundra bilder, som ni kan få-

  683. -men jag ska inte gå igenom dem,
    om ni inte vill stanna här till midnatt.

  684. Först tar vi PERMA,
    sen övergår vi till stress-

  685. -och så avslutar vi med lågeffektivt
    bemötande. Nu tar vi några frågor.

  686. Applådera om ni vill.

  687. Ibland måste man ge folk
    lite hjälp på traven. Bra jobbat!

  688. Den första, mer generella frågan är...

  689. I många skolsystem förväntar man sig-

  690. -att mer eller mindre alla barn
    ska kunna fungera på samma sätt.

  691. Hur kan vi... Det gör det svårare-

  692. -att ha barn med nedsättningar i van-
    liga skolor, så hur ska vi hantera det?

  693. En lärarkollega kallade det
    "homogeniserad undervisning".

  694. Skolor måste ha
    vissa regler och en viss struktur.

  695. Det finns problem,
    särskilt på två områden.

  696. Ska man ska ha särskolor eller ska
    de barnen gå i den vanliga skolan?

  697. Mitt svar är
    ja till båda delarna om de fungerar.

  698. Det finns inget riktigt rätt eller fel.

  699. Man vill inte stigmatisera barn, men
    man måste tänka på deras utveckling.

  700. Skolorna bör ha samma struktur
    med likadana läroplaner och mål-

  701. -men det finns individuella skillnader.

  702. Den här frasen blir nog omtyckt här,
    men kanske inte på andra ställen...

  703. Man jobbar med barn
    som är känslomässigt omogna.

  704. Nån som är fjorton rent kronologiskt
    är inte på den nivån känslomässigt.

  705. Man har olika inlärningshastigheter
    i en och samma klass, vilket är svårt.

  706. Jag har ett exempel
    från en särskola i Danmark.

  707. Det var rätt mycket personal, och man
    hade olika lektioner i samma klassrum.

  708. Lärarna var välutbildade
    på så många olika plan-

  709. -men jag behövde
    inte ens kunna danska-

  710. -för att se att det var svårt att se när
    en lektion slutade och nästa började.

  711. "Vi förflyttar oss."
    "Definiera utrymmet, då."

  712. "Har ni en mattehörna här?" "Nej."

  713. "Borde ni inte avgränsa områdena?"

  714. Det gynnar ju både barn med autism
    och många barn som inte har autism.

  715. Det är svårt att hitta den balansen.

  716. Vissa barn har
    väldigt svårt att koncentrera sig.

  717. Att förvänta sig att alla ska kunna
    fokusera lika länge är problematiskt.

  718. Jag besökte en irländsk skola
    med 1:1-personal till flera elever.

  719. Min rekommendation var
    mer motion under skoldagen.

  720. Mer motion, mindre läroplan.

  721. Det blev jobbigt när jag insåg
    att de här elevernas personal-

  722. -delades av andra elever, så skolan
    fick inte de resurser de betalade för.

  723. De trodde sig få
    trettio timmar till en elev-

  724. -men de fick trettio timmar
    som delades av alla i klassen.

  725. Jag har problem med det,
    men inte med en resurs-

  726. -som kanske hjälper en viss elev
    som behöver stöd under rasterna-

  727. -och i början och slutet av dagen-

  728. -och när eleven blir stökig
    om den har suttit still länge.

  729. Resurserna kan användas på ett sätt
    som är förenligt med våra metoder-

  730. -men det är svårt, utan tvekan.

  731. Det finns vissa regler
    som folk måste lära sig-

  732. -men våra elever har svårt för det,
    så de får lära sig en regel åt gången.

  733. Hur beter man sig i skolan?
    Vad är reglerna kring flykt?

  734. Ni gav mig en social regel i morse,
    när ni pratade med mig om bränder.

  735. Om brandlarmet går, så kommer ni
    att se mig lämna rummet allra först.

  736. Troligtvis råkar jag döda några av er
    på vägen ut. "Ur vägen, svenskar!"

  737. Vi lär oss en regel om brandlarmet.

  738. Senare ska vi prata om utrymnings-
    planer efter en beteendeincident.

  739. Vi har ju en vad gäller brand.
    Har vi en vad gäller beteende?

  740. "Få ut folk snabbt,
    så att vi kan fokusera på incidenten."

  741. Svaret är nej. Jag har läst
    mycket beteendeforskning-

  742. -och att lära folk att avlägsna sig
    när barn eller vuxna får ett utbrott-

  743. -är ingenting som nämns där.

  744. Det blev ett långt svar,
    men det är en svår fråga.

  745. En relaterad fråga är hur stor del
    som handlar om brist på resurser-

  746. -och hur stor del som handlar om
    att vi inte prioriterar de här sakerna-

  747. -och inte riktigt fokuserar på det
    och inte har ett systematiskt arbete.

  748. Jag kan råka illa ut nu,
    och det tänker jag göra.

  749. Jag har arbetat i skolmiljöer
    med oerhört knappa resurser.

  750. En lärare till trettio elever.

  751. Jag har också arbetat
    i skolor med stora resurser.

  752. Resurserna är viktiga,
    men det som vi ofta ser-

  753. -och bortse från hur jag låter nu, är
    att resurserna inte används effektivt.

  754. Jag var nånstans nyligen...
    Jag måste vara lite försiktig nu.

  755. Där fanns det i alla fall
    fyra lärare till sex elever.

  756. Det vore en Rolls-Royce
    i andra delar av världen.

  757. Eleverna var verkligen individer där.

  758. De vågade vara det
    för att resurserna fanns.

  759. Man behöver vissa resurser,
    men om resursen delas av flera-

  760. -trots att den ska tillhöra ett barn...

  761. Det är inte rätt,
    att andra barn ska utnyttja den.

  762. Det är svårt att hitta balansen-

  763. -men ibland blir resurserna en ursäkt.

  764. Ibland blir resurserna en ursäkt.

  765. Att förändra system är svårt.
    Att förändra vår praxis är svårt.

  766. Och i andra kulturer
    är resurserna obefintliga.

  767. Jag var på en skola i Sydafrika
    som hade det oerhört knapert.

  768. De hade inte ens papper
    till kopieringsapparaterna.

  769. Men miljön var positiv.

  770. De behövde mer resurser, men de
    insåg att de inte skulle få fler lärare-

  771. -eller en ny skola, och i stället
    fokuserade de på det de hade.

  772. Många fokuserar
    på sånt de inte kan förändra-

  773. -vilket bara leder till frustreration.

  774. Man börjar känna att inget händer
    för att man väntar på rätt resurser.

  775. Det finns en viss flexibilitet-

  776. -gällande hur man hanterar det.

  777. De som tillämpar teorin sitter här.
    Det är inte bara ministrar, eller hur?

  778. Men det är kul att se en minister här.
    Det skulle aldrig ske i Storbritannien.

  779. De vill inte beblanda sig med folket...

  780. Sluta nu, Andrew. Sluta!

  781. Nu är jag tillbaka. Allt är bra.

  782. Vi har fem minuter kvar,
    och jag har en till svår fråga.

  783. Det här är som OS! Vänta lite.

  784. Finns det nån sorts gräns-

  785. -för vad man kan göra med utbildning...

  786. Vi har utbildning, ingripanden,
    kliniskt arbete och så vidare...

  787. Finns det en gräns
    för vad vi kan göra i skolan-

  788. -och när vi i stället måste få hjälp
    av specialisterna? Vad tänker du?

  789. Alla måste ha ett ramverk.
    Vi vill ju ha resultat i skolan.

  790. Vill ni inte att folk ska lära sig?
    Jag frågade bara, man vet aldrig.

  791. "Vi tycker att inlärning
    är mindre viktigt än..."

  792. Får jag ge er ett brittiskt exempel?
    Min yngsta son har grav dyslexi-

  793. -men kunde inte få en diagnos i skolan.

  794. En grupp psykologer,
    som jag respekterar...typ-

  795. -har nästan avskaffat termen "dyslexi".

  796. Rektorn på skolan han gick i sa:
    "Det här är en dyslexivänlig miljö."

  797. "Ni erkänner ju inte diagnosen."
    "Nej, men miljön är dyslexivänlig."

  798. "Hur är det möjligt
    om ni inte utbildar er inom dyslexi?"

  799. "Vi har gått vidare från dyslexi."
    "Okej, men det har inte min son."

  800. Vi var föräldrar från helvetet.
    Där måste vi också förändrats.

  801. Att bygga broar mellan familjer-

  802. -och oss professionella
    är en jättestor utmaning.

  803. Ni som sitter här får bra utbildning,
    och vi utbildar skolpersonal överallt-

  804. -och på vissa utbildningar
    är även familjer välkomna.

  805. Men vi får ofta höra från arrangören:
    "Vi vill inte ha föräldrar på kurserna."

  806. "De kanske börjar bråka
    eller ställer till med problem."

  807. Men om ni har en elev
    som måste hanteras i skolan-

  808. -struntar ni helt i föräldrarna då?

  809. Det handlar om att bygga broar,
    och det är svårt även i yrkeslivet.

  810. Men vad gäller min sons dyslexi,
    så fick vi en diagnos av en expert.

  811. Enligt honom skulle den inte bli erkänd
    av skolmyndigheten, men det blev den.

  812. Det var ett högaffektivt bemötande.
    Rektorn sa: "Oj, det var nåt nytt!"

  813. Det gjorde mig ännu argare.
    Vet ni varför jag blev så arg?

  814. För att en medelklassförälder
    med stor trut och lite inflytande-

  815. -kan vinna, men inte många andra.

  816. Sen frågade jag hur många andra
    elever som hade dyslexi där. "Åtta."

  817. "Då måste ni berätta om de andra sju.
    Får de samma resurser som vår son?"

  818. Rektorn var fantastisk och sa
    att jag var föräldern från helvetet.

  819. "Ni är jättetrevliga,
    men ni är föräldrarna..." "Vi vet."

  820. Vi måste bygga broar,
    även bland yrkesmän.

  821. Vi har en lärare, en pedagog,
    en psykolog och ditten och datten.

  822. Alla professioner har bra kunskaper-

  823. -men de samarbetar för sällan.

  824. På ett möte för en pojke
    var det tre socialarbetare-

  825. -en skolpsykolog, en klinisk psykolog,
    två beteendeterapeuter...

  826. Vi blev bara fler och fler,
    och till slut var vi 22 personer.

  827. Min första reaktion var:
    Hur mycket kostar det här mötet?

  828. Jag räknade ut
    att det var runt 20 000 kronor.

  829. Det är mycket pengar för ett möte
    med resultatet "Vi ses nästa vecka".

  830. Vad blev resultatet nästa gång?
    Ett till möte och en studiedag.

  831. Beteende kan inte förklaras
    enbart utifrån ett perspektiv.

  832. Nu läser jag mer om hälsopsykologi
    än jag läser om beteende och sånt.

  833. Jag vet att jag har kunskapsluckor
    gällande hur systemen fungerar.

  834. Länge fick jag höra:
    "Läs bara om beteende."

  835. Men om jag inte förstår stress
    och sjukdomar så blir det svårt.

  836. Att bygga broar är svårt,
    och jag har inga enkla svar.

  837. Tyvärr handlar det ofta
    om personligheter.

  838. Alla måste trivas ihop
    för att man ska få nåt gjort.

  839. Det är nåt vi måste jobba med.

  840. Det kan också bli för många kockar.
    Behövdes det 22 personer på mötet?

  841. Jag är tveksam. Mycket tveksam.

  842. Det här hände för femton år sen.

  843. När alla hade sagt sitt var mötet över.

  844. Just det, det var ett par psykiater
    där också, och såna ser man sällan.

  845. De dyker upp samtidigt. Varför?
    För att alla är rädda för riskerna.

  846. Vad gäller problemskapande beteende
    oroar sig många för risker.

  847. Risk är inte enkelt. I vårt arbete
    måste man ta beräknade risker.

  848. Men ingen vill dela på ansvaret.

  849. Nyligen fick jag
    skriva under en riskhanteringsplan.

  850. Man ville ha nån att lägga skulden på.
    "Vi gör så här för att minska riskerna."

  851. "Undertecknat, doktor Andrew
    McDonnell, chef för Studio 3"-

  852. -"karateguru, krigshjälte,
    professor i allt möjligt."

  853. "Jag, på min tron,
    menar att vi borde ta risken."

  854. Vi har skapat en sorts paranoia kring
    risktagande i många av våra system.

  855. Min kunskap om Skandinaviens
    skolsystem kommer från Danmark.

  856. Jag vill inte bunta ihop er allihop,
    för jag vet att det finns skillnader.

  857. Ni vet... Så jag tänkte inte säga
    så mycket om ert skolsystem.

  858. Men jag tror att vi måste hitta-

  859. -mer effektiva sätt
    för hur vi får input från folk.

  860. Ni har samma problem
    som många andra länder.

  861. Att anordna ett riskmöte
    och få dit rätt folk kan ta evigheter-

  862. -men tekniken har gått framåt.

  863. Jag har konsultationer överallt,
    men att anordna ett Skype-möte-

  864. -är fortfarande ovanligt i vårt fält,
    men det börjar bli mer populärt.

  865. Jag förstår att ni har många frågor,
    så jag skriver ner några svar senare.

  866. Hoppas det är begripligt.

  867. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 2

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 2 av 4.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Elever med särskilda behov, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Utbildningsministerns öppningstal

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) ger regeringens syn på hur skolan bör stöttas i arbetet för en jämlik skola. Skolledare och pedagoger måste ha de rätta resurserna och tillämpa dem på ett sätt som passar eleven med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 1

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Den första delen är en uppvärmning och en introduktion av metoden. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 1 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 2

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 2 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 3

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 3 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 4

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 4 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Från hjärnforskning till pedagogik, del 1

Kenth Hedevåg, med lång bakgrund som specialpedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i ett kommunalt stödteam, delar här med sig av sin kunskap. Forskningen om hjärnans sätt att ta emot och processa information gör stora framsteg och skolan behöver översätta forskningsresultaten till pedagogik. Fler och fler barn och ungdomar uppvisar svårigheter i skolsituationen. En del har diagnoser som adhd eller inom autismspektrat, andra har ingen diagnos men ändå stora svårigheter i skolan. Hur kan vi hjälpa dessa elever på bästa sätt? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 1 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Från hjärnforskning till pedagogik, del 2

Kenth Hedevåg, med lång bakgrund som specialpedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i ett kommunalt stödteam, delar här med sig av sin kunskap. Forskningen om hjärnans sätt att ta emot och processa information gör stora framsteg och skolan behöver översätta forskningsresultaten till pedagogik. Fler och fler barn och ungdomar uppvisar svårigheter i skolsituationen. En del har diagnoser som adhd eller inom autismspektrat, andra har ingen diagnos men ändå stora svårigheter i skolan. Hur kan vi hjälpa dessa elever på bästa sätt? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 2 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Kognition, affektion och relation, del 1

Nåkkve Balldin, socionom och utbildare, föreläser om tekniker för att kartlägga och förstå affektpåslag och känsloreaktioner. Personer med kognitiva och affektiva funktionsskillnader uppvisar ofta ett relationsutmanande beteende. Om omgivningen inte har förståelse för orsakerna bakom deras beteende och kunskap om hur detta påverkar samspel samt verktyg för att bemöta riskerar det att leda till att personer med relationsutmanande beteende exkluderas. Hur ska vi bemöta elever i hög affekt och stress? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 1 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Kognition, affektion och relation, del 2

Nåkkve Balldin, socionom och utbildare, föreläser om tekniker för att kartlägga och förstå affektpåslag och känsloreaktioner. Personer med kognitiva och affektiva funktionsskillnader uppvisar ofta ett relationsutmanande beteende. Om omgivningen inte har förståelse för orsakerna bakom deras beteende och kunskap om hur detta påverkar samspel samt verktyg för att bemöta riskerar det att leda till att personer med relationsutmanande beteende exkluderas. Hur ska vi bemöta elever i hög affekt och stress? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 2 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Osynlighetsprojektet

Hélène Benno, generalsekreterare på Min Stora Dag, berättar om Osynlighetsprojektet som vill förändra allmänhetens kunskap och attityder till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Enligt forskare har två till tre barn i varje svensk skolklass någon form av neuropsykiatrisk diagnos. Det kan handla om adhd, autism, språkstörningar, inlärningssvårigheter eller motoriska störningar. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Vad gör Hjärnfonden?

Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin berättar om den ideella insamlingsstiftelsen som har till uppgift att samla in och fördela pengar till forskning samt informera om hela hjärnan och alla dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Samverkan

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Religionen i den sekulära skolan

Vad händer i mötet mellan det sekulära landet Sverige och den allt större andelen nya invånare från länder med en mer religiöst präglad kultur? På en skola i utkanten av Västerås träffas lärare och vägledare för en studiecirkel om kulturmöten. De vittnar om att det finns ett behov bland lärare av att få diskutera de situationer som kan uppstå när elever från andra kulturer möter den icke-konfessionella religionsundervisningen i skolan. Lärarna möter frågor från både elever och föräldrar. Hur kan skolan bidra till en ömsesidig förståelse, både mellan religiösa grupper och mellan det sekulära och det religiösa?

Fråga oss