Titta

UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Om UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Föreläsningar från NPF-skoldagarna som vänder sig till pedagoger, skolledare och personal i elevhälsan samt till andra professioner som samverkar med skolan kring elever med särskilda behov. Inspelat den 30-31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017 : Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 1Dela
  1. De flesta av er vet ju
    att etiketter som autism och ADHD-

  2. -inte är sjukdomar, eller saker
    som är trasiga som vi måste laga.

  3. Det är olika sätt att se på världen
    som vi måste förstå.

  4. Tack. Hör ni mig?

  5. Det är måndag.

  6. En härlig dag
    för att starta en konferens. Måndag.

  7. Det är roligt att vara här.
    Stockholm är en av mina favoritstäder.

  8. Jag menar det verkligen.
    Jag angriper såna här dagar så här:

  9. Vi kommer att ha många pauser.

  10. På förmiddagen och en del
    av eftermiddagen fokuserar vi-

  11. -på det jag kallar
    hälsa och utmanande beteenden.

  12. En del handlar om en stressmodell
    som jag hoppas att vi kan skriva om-

  13. -när vi är tillräckligt modiga.

  14. Varje gång vi skriver om stressmodeller
    och autism och utmanande beteende-

  15. -får det mig att låta som en hippie.
    Ni hade väl dem också? Bra.

  16. Min andra dåliga vana är
    att jag pratar lite för snabbt ibland.

  17. Som alla andra börjar jag prata
    för snabbt när jag blir upphetsad.

  18. Jag kan sakta ner om ni säger till,
    om det skulle behövas.

  19. De flesta som är här... Det är en ära
    att få vara på Karolinska Institutet.

  20. Stämmer det att de flesta
    av er här sysslar med utbildning?

  21. Ni som arbetar direkt med barn
    med autism, upp med händerna.

  22. ADHD?
    Andra ospecificerade tillstånd?

  23. Det finns många.

  24. I dag ska jag försöka bygga en bro...

  25. Vi pratar om teori och praktik,
    forskning och dess applikationer.

  26. Jag är en av dem som ser det
    som nåt som går åt båda hållen.

  27. Jag är en praktiker,
    som sysslar lite med forskning.

  28. Inte tillräckligt,
    om jag hade fått välja, men lite.

  29. I dag ska jag prata om min passion.

  30. När jag började
    med psykologi och inlärningsproblem-

  31. -var det första område
    jag var intresserad av krishantering.

  32. Vad gör vi i en kris med barn och vuxna
    som bokstavligen får en härdsmälta?

  33. Jag började jobba med det
    i början av 90-talet.

  34. Jag blev förskräckt när jag såg hur lite
    forskning det fanns på krishantering.

  35. Det fanns mycket forskning
    på terapi och interventioner-

  36. -särskilt när det gällde autism, men
    inte särskilt mycket om krishantering.

  37. Jag bestämde
    att om jag skulle börja titta på det-

  38. -så ville jag inte bli det jag blev
    kallad en gång: "bältningsmannen".

  39. Det har hänt. På konferenser såg man
    mig och sa: "Jaha, bältningsmannen."

  40. Men om man ska vara korrekt
    är jag anti-bältningsmannen.

  41. Min inställning till det här
    har inte förändrats på 30 år.

  42. Krishantering är en liten del
    av det vi gör, en liten del-

  43. -men en avgörande del av det vi gör.

  44. När barn bryter ihop sker inget lärande.

  45. Man skulle kunna säga
    att det sker ett negativt lärande.

  46. Det lilla området är nåt
    som jag alltid återvänder till-

  47. -eftersom jag tror
    att vi alla kan bli bättre på det.

  48. Hur många här har upplevt att ett barn
    skriker åt dem i en lärosituation?

  49. Inte illa. Jag frågade inte om hemmet.

  50. Hur många har haft
    barn som skriker åt dem hemma?

  51. Det är inte så stor skillnad-

  52. -förutom att hemma
    kallar man inte till ett särskilt möte.

  53. Det dyker inte upp en grupp
    som ska diskutera ditt beteende.

  54. Jag hoppas inte det, om ni inte
    kommer från norra Sverige. Umeå?

  55. Där uppe. I norr.

  56. De kanske gör så där.

  57. Nu var det nån som skrattade.
    Du kommer väl inte därifrån? Jaha.

  58. Tänk innan du öppnar munnen,
    Andrew.

  59. Men poängen är att ilska är nåt
    som vi normalt upplever i vardagen.

  60. Fysisk aggression
    borde vara mer sällsynt.

  61. Skadegörelse är ännu en sak.
    Hur många har jobbat med nån-

  62. -som har slagit sönder nåt
    i ilska, inför er?

  63. Ja.

  64. Hur många
    har slagit sönder nåt i ilska själva?

  65. Tack.

  66. Det där är ärlighet. Det danskarna
    säger om svenskarna stämmer inte.

  67. Jag menade
    att det var väldigt ärligt och öppet.

  68. De flesta av oss har gjort det. Jag
    minns att jag slog sönder ett fönster.

  69. Det fanns en sten och ett fönster.
    Jag var fem.

  70. Min framtid var redan utstakad.
    Jag åkte fast.

  71. En snäll polis körde hem mig.

  72. Mina föräldrar var förkrossade.

  73. Jag var ett tyst barn.
    Jag var på fel plats vid fel tidpunkt.

  74. Tyvärr åkte jag fast.

  75. Förändrade det mitt beteende?
    Inte särskilt mycket.

  76. Jag blev bättre på att se mig för
    innan jag slog sönder ett fönster.

  77. Titta åt vänster och åt höger.
    Finns det nån i närheten?

  78. Sen slår jag sönder fönstret.

  79. Det var sofistikerat tänkande
    för en femåring.

  80. En kollega sa att jag borde skriva
    en bok om mitt liv. Aldrig i livet.

  81. Nej, tack. Den skulle inte tas väl emot.

  82. Folk frågar hela tiden om den
    organisation jag grundade, Studio 3:

  83. "Varför heter den Studio 3?"
    Just nu är svaret: "Det är hemligt."

  84. "Varför vill du veta det?" Det finns
    egentligen många anledningar.

  85. Jag återkommer i slutet av dagen.

  86. När jag började jobba med det här
    tittade vi på beteende. Beteende.

  87. 1988 var jag vad man kallar
    en radikal behaviorist.

  88. Har nån hört den termen? Hallå?

  89. Ja, jag var en radikal behaviorist.
    Jag mådde inte så bra.

  90. Jag såg världen
    på ett väldigt simplistiskt, A-B-C-sätt.

  91. Jag älskade att vara radikal
    behaviorist. Jag lärde mig mycket-

  92. -men jag insåg att det fanns
    mycket mer bakom beteendena-

  93. -hos de barn och vuxna som jag
    jobbade med. Det är en liten del.

  94. Ibland såg jag barn bryta ihop utan att
    se den uppenbara triggern i miljön.

  95. Jag fick acceptera
    att människor hade interna världar.

  96. Med tiden blev min och mina kollegors
    arbetsmodell allt mer eklektisk-

  97. -och lite huller om buller,
    skulle man kunna säga-

  98. -tills vi till slut, för ungefär tio år
    sen, satte oss ner tillsammans och sa:

  99. "Vad arbetar vi med för modell?
    Folk frågar hela tiden."

  100. "Är du behaviorist?"
    "Ja."

  101. "Har du träning i KBT?"
    "Ja."

  102. "Dynamisk terapi och psykoterapi då?"
    "Ja, vissa i vårt team har det."

  103. "Är ni eklektiska?"
    "På sätt och vis. Jag är inte säker."

  104. Jag vet inte riktigt vad det betyder.
    Jag har sett tolv olika definitioner.

  105. Till slut bestämde jag
    och mina kollegor-

  106. -att det vi gjorde var att tillämpa
    stresshanteringsprinciper-

  107. -i vårt arbete med människor,
    med en ganska enkel stressmodell.

  108. Men det handlade om mer än stress.
    Stress är ett negativt ord.

  109. "Stress" är ett meningslöst ord om det
    inte står tillsammans med "hantering".

  110. "Hur stressad är du? Är du stressad?"

  111. "Blir du utbränd?"

  112. En av de värsta termer som psykologer
    har hittat på. En utbrändhetsskala.

  113. "Jag utbrändhetsskalan är jag utbränd
    och borde gå i pension."

  114. "Jag är bara 23."

  115. Vilken framtid.

  116. Det som var intressant för mig
    var att hitta ett ramverk för stress-

  117. -och då fick jag se på andras arbete.

  118. Det är där vi står i dag.
    Jag hoppas ge några praktiska råd.

  119. Det blir gott om tid för frågor.
    Jag kommer att finnas kvar efteråt.

  120. Jag hoppas uppnå en balans mellan
    praktiska saker som ni kan ta med er-

  121. -och även sätta fokus på några
    intressanta akademiska områden.

  122. Är det okej? Ja, det är det jag tänker
    göra, så det är klart att det är okej.

  123. Det är trevligt att vara tillbaka
    i Sverige. Det börjar bli kallt här.

  124. På torsdag åker jag till Calgary
    i Kanada. Det blir kallare där också.

  125. Det som händer när ens organisation
    växer som vi har gjort-

  126. -är att man får åka till ställen
    som jag måste leta upp på kartor.

  127. Det är spännande att åka till Sydney
    i Nova Scotia. Det är som en dröm.

  128. Tredje gången får man köldskador.

  129. Fjärde gången
    diskuterar man "stödplaner".

  130. Det fungerar inte!
    En stödplan är inte en papperslapp-

  131. -som man kan ge ett barn
    som ett recept.

  132. Den viktigaste delen i en stödplan
    sitter bredvid dig just nu.

  133. Ta en titt på din granne.
    Gör det. Titta på dem.

  134. Ni är människor med makt.

  135. Senare ska jag prata om
    hur folk saboterar stödplaner.

  136. Gillar ni mitt franska ord?
    Att sabotera?

  137. Att medvetet förstöra.
    Att inte följa order.

  138. Att förstöra.

  139. Hur många här har låtit bli att följa
    en skriven plan för en elev?

  140. Blunda när ni räcker upp händerna.

  141. Det är likadant här som överallt annars.

  142. Man tittar sig omkring innan man
    räcker upp handen. Det låter illa.

  143. Jag gör det lättare. Hur många har,
    medvetet eller omedvetet-

  144. -ni var stressade med mycket att göra,
    inte följt planen för ett barn? Bättre?

  145. Lite.

  146. Viss forskning visar att upp till
    60 procent struntar i skrivna planer.

  147. Där finns naturligtvis variationer,
    men det är skrämmande statistik.

  148. Vi skapar en industri
    som bara producerar papper.

  149. Sen är problemet att om ni inte följer
    planen tycker vi att det är ert fel.

  150. "Du följde inte planen. Det är ditt fel.
    Här står vad du borde ha gjort."

  151. De närmaste fem-tio åren vill jag titta
    mer på hur man implementerar planer-

  152. -som forskningsområde.

  153. Inte för att
    sätta negativa etiketter på folk-

  154. -utan för att förstå varför
    människor inte följer planer.

  155. Där ingår
    brist på kunskap och förståelse-

  156. -men ibland handlar det om
    motstånd mot förändring.

  157. Ibland måste man tänka på ett nytt sätt
    om en person.

  158. Det kommer vi förhoppningsvis
    prata om senare.

  159. Det här föredraget
    börjar med ordet "välbefinnande".

  160. Vi var tvungna att koppla stress
    till nåt mer än välbefinnande.

  161. Är det okej om jag går omkring?
    Jag kan stå kvar om det blir för mycket.

  162. Långt innan
    vi började prata om kognitiv terapi-

  163. -ska jag citera en man
    som var känd ett kort tag-

  164. -Abraham Lincoln,
    som sa de här fina orden:

  165. "De flesta är så lyckliga
    som de bestämmer sig för att vara."

  166. Många kognitiva terapeuter på 70-,
    80- och 90-talet och till och med nu-

  167. -skulle säga samma sak:
    hur vi tänker påverkar hur vi beter oss.

  168. Det var det han sa. Abraham Lincoln
    hade ett av sin tids stressigaste jobb.

  169. Han försökte stoppa inbördeskriget,
    han försökte bevara unionen-

  170. -han försökte befria slavarna...
    Han hade mycket på sitt fat.

  171. Men om man läser om hans liv-

  172. -är det folk säger om Abraham Lincoln
    inte att han är intelligent eller smart-

  173. -utan oftast beskrivs han som "rolig".

  174. Han brukade dra historier för folk.

  175. Vissa tyckte att han var ytlig
    för att han drog historier-

  176. -men det var hans sätt
    att hantera svåra situationer.

  177. Att lätta upp stämningen, till viss del.

  178. När vi börjar prata om
    välbefinnande och lycka...

  179. Ofta pratar man om lycka
    när man pratar om välbefinnande.

  180. De grekiska filosoferna hade allt från
    hedonister, som bara sökte njutning...

  181. De flesta av oss har träffat hedonister,
    men det är inget personlighetsdrag.

  182. Alla här har nog varit hedonister
    vid nåt tillfälle. Stämmer det?

  183. Jag bara kollar.
    Vissa av er har bara aldrig slutat.

  184. Men många gör det. När man är
    student maximerar man sin hedonism.

  185. Vissa har minnesluckor
    på flera veckor av sin studenttid.

  186. Min var en månad.
    En väldigt speciell månad.

  187. Då insåg jag att betyg var viktiga,
    men också att träffa människor.

  188. Och att diskutera med människor.

  189. Särskilt som jag växte upp
    i ett irländskt-brittiskt hem-

  190. -hade vi många diskussioner
    om min nationalitet: vad är jag?

  191. Jag lovade att inte tala politik,
    men jag kommer från Storbritannien-

  192. -men vi håller på att lämna EU
    och vi bygger hangarfartyg.

  193. Det är det närmaste politik jag kommer.

  194. Det är mitt land.

  195. Vissa av oss kämpar mot det.
    En vän till mig sa:

  196. "Du är mer upprörd över brexit nu än
    före folkomröstningen. Du blir värre."

  197. "De kommer snart att spärra in dig."

  198. Om nån säger
    att det är grönare på andra sidan-

  199. -så är jag tillräckligt mycket
    vetenskapsman för att vilja ha bevis.

  200. Isolering är aldrig bättre.

  201. Om nån kan hitta en definition
    som visar, särskilt inom autism-

  202. -att isolering är bättre,
    så lyssnar jag gärna.

  203. Nu lovar jag
    att jag ska hålla mig till ämnet.

  204. Jag hamnade
    i en diskussion på Heathrow i går.

  205. Jag pratade inte ens om brexit-

  206. -men nån frågade vad jag tyckte
    om brexit och hur jag hade röstat.

  207. Den lämpliga reaktionen hade varit
    att strunta i honom och gå därifrån.

  208. Man ska lyssna på den där rösten
    som säger: "Leta inte efter konflikter."

  209. Sen såg jag honom i ögonen och sa:
    "Jag röstade för att stanna kvar."

  210. "Då hade du fel, eller hur?"
    "Ursäkta?"

  211. "Ni måste rätta er i ledet."
    "Okej..."

  212. Det här måste vara den enda
    av hans slag på hela flygplatsen.

  213. Vi hade en intressant diskussion.
    Skämt åsido sa han faktiskt:

  214. "Det kanske ligger nåt i
    nåt av det du säger."

  215. Jag gillar att försöka få folk
    att ändra sig. Det var svårt.

  216. När känslorna är inblandade
    är det svårt att fatta bra beslut.

  217. Precis som för er
    när ni har att göra med "svåra" barn.

  218. Känslorna överskuggar
    ens beslutsfattande.

  219. Jag ska prata mer om det
    senare också. Är det okej?

  220. Hur går det? Är det här okej? Hallå?

  221. Det här är nervöst. Karolinska
    Institutet är en viktig institution.

  222. På allvar.

  223. När inbjudan kom
    trodde jag att det var nåt fel.

  224. Det måste vara ett annat Karolinska,
    nånstans i norra Sverige.

  225. Ta inte illa upp.
    Nån satellit, nånstans.

  226. Nära Spetsbergen, eller ännu längre
    norrut, där det finns snö.

  227. För att förstå vår filosofi måste vi
    förstå vad som är viktigt i livet.

  228. När vi pratar om välbefinnande
    får man använda ord som "lycka".

  229. Vi har hedonisterna och sen har vi
    våra favoriter, epikuréerna-

  230. -folk som till exempel
    njuter av lyckoögonblicket.

  231. Är det nån här som har provat
    "mindful eating", medvetet ätande?

  232. Det är när man försöker njuta av
    varje smaksensation och varje textur.

  233. Det finns nåt
    som heter "mindful drinking".

  234. Det pratas inte mycket om det i
    litteraturen, men det är samma princip.

  235. Jag nämnde det för
    en internationell expert på mindfulness-

  236. -som trodde att jag skämtade.
    Det gör jag inte. Jag menade allvar.

  237. Om man kan äta medvetet
    kan man ju dricka medvetet.

  238. Alla som dricker en 21-årig maltwhisky
    dricker medvetet.

  239. Så... Vad är det som motiverar oss?

  240. Till och med Sigmund Freud...
    Nu suckar vissa djupt.

  241. När jag har studenter nämner jag
    Freud för att få den där sucken.

  242. Det är inget fel på att sucka
    om man har ett bra argument för det-

  243. -och inte bara:
    "Freud var dålig. Skinner är bra."

  244. Det är inget argument.
    Det är nåt man har läst nånstans.

  245. Freud hade många
    obehagliga, vansinniga teorier-

  246. -men han var väldigt bra på
    att observera mänskligt beteende.

  247. Utifrån sina observationer
    pratade han om "lustprincipen."

  248. När man tänker på det, ibland när man
    inte har det så bra, vad gör man då?

  249. Man ger sig själv njutning.
    Jag menar det inte på skoj.

  250. Tänk på vad du gör för att
    gaska upp dig när du inte mår bra.

  251. Kan ni ropa ut nånting?

  252. Dricker. Äter choklad.

  253. Särskilt mörk belgisk choklad-

  254. -som studier har visat
    kan påverka lustcentrum i hjärnan.

  255. Chokladreceptorer.
    Vilken fantastisk tanke. Choklad. Mer?

  256. Glass. Det är bara mat.
    Glass, choklad...

  257. Shopping.

  258. Att gå till The English Shop.
    Du lever verkligen farligt.

  259. Ursäkta? Rowntree-karameller.
    Ännu mer mat.

  260. Att dansa. Vad säger ni om
    tid för er själva? Njuter nån av det?

  261. Att läsa en bok? Att spärra in barnen
    nån annanstans i huset?

  262. Att sätta på musik
    för att dränka deras skrik-

  263. -och stänga av telefonen.
    Eller är det bara jag?

  264. Mina barn är gamla nu. De överlevde
    en barndom hemma hos oss.

  265. Nyligen diskuterade jag med min son,
    som är läkare.

  266. Jag sa: "Varför är du läkare? Du
    använder bara en tredjedel av hjärnan."

  267. Han sa "Det är mer än du, pappa."
    Sen började vi diskutera psykologi-

  268. -och mitt i diskussionen höll han upp
    en bok som jag hade skrivit och sa:

  269. "Har du läst den här?" Det var
    den värsta kritik jag har fått på 25 år.

  270. Från min egen son: "Du borde leva
    som du lär och läsa dina egna böcker."

  271. Jag minns inte längre vad det handlade
    om, jag minns bara att han vann.

  272. När vi börjar prata om vårt beteende
    handlar två tredjedelar om oss själva.

  273. Hur många här
    gillar att vinna diskussioner?

  274. Hur många tycker att de är smarta?

  275. En definition av arrogans är att man
    tror att man är smartast på jorden-

  276. -och att ingen annan kan förstå det.

  277. Om man inte är Albert Einstein
    är man förmodligen arrogant.

  278. Hur får vi in det här
    i ett ramverk för välbefinnande?

  279. I början av 2000-talet och på 90-talet
    pratades det om positiv psykologi.

  280. Jag vill vara tydlig med
    vad jag menar med positiv psykologi.

  281. Majoriteten av forskningen på området
    kommer från USA.

  282. Har vi några amerikaner här?

  283. Okej. Då kommer ingen att ta anstöt.

  284. Forskningen är amerikansk,
    inte europeisk.

  285. Om man säger "positiv psykologi"
    inom mitt fält säger folk "high five".

  286. "High five."

  287. Om man hade gjort det i min skola
    i London så hade man fått på käften.

  288. Det finns kulturella skillnader.
    "Bra gjort!" "Vad pratar du om?"

  289. Det finns inre och yttre motivation.
    Inre motivation är alltid bäst.

  290. Jag nämner positiv psykologi för att
    det inte används så mycket i vårt fält.

  291. Där finns väldigt intressanta principer-

  292. -som påverkar välbefinnande, stress,
    lycka och hela den tankegången.

  293. Om vi börjar med två av de stora,
    Martin Seligman-

  294. -och mr Csikszentmihalyi.

  295. Om man ska klara min kurs måste
    man kunna säga Csikszentmihalyi.

  296. Det tog mig ett år. Det är viktigt
    att uttala folks namn ordentligt.

  297. Martin Seligman känner många till.

  298. Förutom ni som är akademiker,
    hur många känner till Seligman?

  299. Se er omkring. Inte många. Så här då:

  300. Hur många känner till
    termen "inlärd hjälplöshet"?

  301. Dubbelt så många.
    Det är Martin Seligmans tidiga verk.

  302. Han tog friska, vuxna hundar,
    stoppade in dem i en maskin-

  303. -med strömförande golv och lät dem
    hoppa över ett hinder bort från golvet.

  304. Sen gjorde han
    båda sidor av hindret strömförande.

  305. En tredjedel av hundarna gav upp,
    trots elstötarna.

  306. Han kallade det "inlärd hjälplöshet".

  307. Jag läste den studien som student,
    på ett av våra seminarier.

  308. Jag var ganska blyg och tystlåten.

  309. Det var jag faktiskt.
    Jämfört med hur jag är nu.

  310. Jag var relativt blyg.

  311. En lärare sa: "Du säger inget,
    Andrew, det är ganska ovanligt."

  312. "Tycker du att det är en bra studie?
    Varför säger du inget?"

  313. "För att jag vill åka till USA
    och stoppa in honom i maskinen"-

  314. -"och se vad han skulle tycka
    om att få elstötar på det sättet."

  315. Jag visste inte då att han skulle bli
    den positiva psykologins stora stjärna.

  316. Han skrev en underbar bok
    som hette "Flourish"-

  317. -men tanken kring positiv psykologi är
    att vi måste ändra vår funktionsmodell.

  318. Vi måste sluta laga det som är trasigt.

  319. De flesta av er vet ju
    att etiketter som autism och ADHD-

  320. -inte är sjukdomar, eller saker
    som är trasiga som vi måste laga.

  321. Det är olika sätt att se på världen
    som vi måste förstå.

  322. Om ni kan göra det har ni
    två tredjedelar av er strategi färdig.

  323. Men problemet är att autism,
    eller snarare de olika autismerna-

  324. -är en väldigt komplicerad,
    heterogen, mångfacetterad sak.

  325. När jag läser artiklar om autism
    undrar jag vilken version, vilken typ.

  326. "Här är en grupp med autism
    och en kontrollgrupp." Vad betyder det?

  327. Seligman ville att vi skulle sluta
    tänka på att vi ville reparera skador.

  328. Den tanken och positiv psykologi
    har influerat mig och mina kollegor.

  329. En enkel definition
    av positiv psykologi-

  330. -av min kollega, Alan Carr i Dublin.
    Jag älskar enkla definitioner.

  331. "Positiv psykologi
    handlar om det goda livet"-

  332. -"det engagerade livet och det
    meningsfulla livet." Hänger ni med?

  333. När man lägger upp en läroplan
    måste vi lära oss matte-

  334. -och vi måste lära oss
    NO och andra ämnen-

  335. -men skulle det vara rimliga mål?
    Att göra det så njutbart som möjligt?

  336. Att göra det
    så engagerande som möjligt-

  337. -och viktigast av allt,
    att göra det meningsfullt.

  338. Ni har ett väldigt bra
    utbildningssystem-

  339. -men när man ser på tonåringar
    med eller utan autism-

  340. -får många problem
    med utbildningens mening.

  341. Om de inte ser slutprodukten
    är det svårt att behålla fokus.

  342. Om man lägger till
    autism och andra tillstånd-

  343. -och den hemska biologiska soppa
    som skapas i våra kroppar i tonåren-

  344. -så är det inte konstigt
    att vi ser många utmaningar.

  345. Att se på välbefinnande i termer av
    positiv psykologi borde vi göra mer.

  346. Det innebär inte
    att skolan ska bli ett hippiekollektiv-

  347. -men man ska fundera över balansen.

  348. Vad är meningsfullt för varje person?
    Vissa behöver tid för sig själv.

  349. Om det kan ge folk mening
    och göra att de engagerar sig i annat-

  350. -så borde det ingå i läroplanen.

  351. Det var länge sen utbildning var att
    stoppa en hjärna full med information-

  352. -och hoppas
    att det kommer ut nåt i andra änden.

  353. Jag nämner Martin Seligman, men jag
    pratar om positiv psykologi i allmänhet.

  354. Han pratar om en subjektiv upplevelse,
    eller en upplevelse av välbefinnande.

  355. Jag pratar om olika definitioner senare.

  356. Det handlar om att fokusera
    på det positiva i människors liv.

  357. Inom det ramverket börjar vi titta på
    emotioner och positiva färdigheter.

  358. En av de termer som har använts
    inom positiv psykologi är "resiliens".

  359. Resiliens har blivit
    en populär term inom skolan-

  360. -bland lärare och personal
    som hjälper elever med stress.

  361. Resilienta människor
    klarar sig bra i stressade situationer.

  362. Andra gör inte det.
    Inom ett ramverk av positiv psykologi-

  363. -så borde att studera resiliens
    vara ett viktigt område.

  364. Det har gjorts några studier som har
    börjat försöka titta på det området.

  365. Det räcker inte, men de har börjat.

  366. Varför bryter ett barn ihop
    i en situation när allt annars går bra?

  367. En tanke som vi ska återkomma till är
    hur många copingstrategier man har.

  368. Om man har fler copingstrategier
    blir man mer resilient.

  369. Hur utvecklar vi fler copingstrategier
    hos dem med oönskade beteenden?

  370. Jag tycker att man borde lära dem att
    ta sig ur situationer när det behövs-

  371. -för att komma tillbaka
    när man är fokuserad igen.

  372. Det är häpnadsväckande att folk
    vill hålla kvar barnet i klassrummet-

  373. -trots att de ser
    att barnet håller på att bryta ihop.

  374. Som om de följande tio minuterna
    vore de viktigaste i hela deras liv.

  375. "Vi måste avsluta lektionen."

  376. När tredje världskriget bryter ut
    blir det enda vi lär oss-

  377. -att vi alla är stressade
    och håller på att bryta ihop.

  378. Vi måste se på vårt eget beteende
    lika mycket som på elevernas.

  379. Positiv psykologi är intressant.

  380. Ganska mycket
    av den forskning som har publicerats-

  381. -är akademiskt undermålig.
    Det är populärpsykologi.

  382. Det finns för mycket av det.
    Populärpsykologi hamnar i tidningarna.

  383. Vi minns att danskarna
    är lyckligast på jorden, eller hur?

  384. Inte svenskarna, utan danskarna.
    Med väldigt simpla mått.

  385. Tyvärr har de nu
    blivit slagna av costaricanerna.

  386. När jag var på Köpenhamns flygplats
    såg jag att affischen-

  387. -med "Världens lyckligaste land"
    var övertäckt. Den skulle repareras.

  388. Jag tog ett foto och skickade
    till alla mina danska kollegor.

  389. "De ska laga den."
    "Okej..."

  390. "Är det inte att ni inte är nummer ett?"
    "Varför måste det vara så viktigt?"

  391. Om vi ska prata om
    välbefinnande som ett ramverk-

  392. -så påverkar det hur vi hanterar
    beteenden på ett holistiskt sätt.

  393. Vi börjar med de stora frågorna-

  394. -och i eftermiddag pratar vi om
    hur vi kan applicera de här principerna.

  395. Låter det okej? Det hoppas jag.

  396. Det här är bara ett ramverk,
    för att visa hur brett fältet är.

  397. Termen "subjektivt välbefinnande"
    är problematisk i sig själv.

  398. Som en kollega sa:
    "Ja, ordet 'subjektiv' är ett problem"-

  399. -"men vi borde också prata om
    'subjektiv livskvalitet'".

  400. Men vi har ju
    olika mått på livskvalitet.

  401. Ja, och vi har mått på välbefinnande.
    På ett sätt är ju båda subjektiva mått.

  402. De är indirekta mått på ett koncept
    som är svårt att definiera.

  403. Om vi tänker på det utifrån våra elever-

  404. -så kan vi prata om
    fysiskt välbefinnande-

  405. -vilket är viktigt när vi ska prata om
    stress och stresshantering.

  406. Ofta hör man biologiforskare säga:

  407. "Om man kunde ha motion
    i ett litet piller"-

  408. -"skulle det bli
    det mest effektiva pillret nånsin"-

  409. -"när det gäller
    stress och välbefinnande."

  410. För dem som har problem
    med affektreglering-

  411. -är motion viktigt för att hjälpa dem
    med stress och välbefinnande.

  412. En sak som jag försöker forska mer på
    tillsammans med andra grupper-

  413. -är hur motion påverkar sensoriska
    problem hos människor med autism.

  414. Har de som tränar mycket
    lika intensiva problem som andra?

  415. Som läkare skulle jag säga
    att där finns ett samband-

  416. -möjligtvis ett negativt samband.
    Just nu kan vi inte säga säkert-

  417. -men inom några år kan vi nog det.

  418. Mentalt välbefinnande,
    emotionellt välbefinnande, lycka...

  419. För att kunna må bra.

  420. Alla de här sakerna gäller
    oss själva också, eller hur? Hallå?

  421. För att kunna hjälpa barnen
    måste vi först se på vårt eget beteende.

  422. Titta på dem som sitter bredvid dig
    igen. Titta på dem ordentligt.

  423. Titta på dem. Okej. Sluta.

  424. Sluta nu. Halt.

  425. Ni har tittat på den största orsaken
    till utmanande beteende:

  426. Andra människor.

  427. Vi pratar om hur viktig miljön är,
    och vi är en stor del av de miljöerna.

  428. Jag har hört det här så många gånger:
    "Hon hatar inte mig."

  429. "Det är bara med de andra lärarna som
    det är problem. Jag har inga problem."

  430. En sak som vi måste fokusera på
    är lärarens stress i den situationen.

  431. Påverkar det
    vårt beteende i klassrummet?

  432. Svaret är att det måste det göra.

  433. Vi är inte passiva robotar
    som kommer till jobbet på morgonen.

  434. Man har olika förhållanden
    till olika barn, eller hur? Inte det?

  435. När jag sa det på en lärarkonferens
    i Storbritannien blev folk upprörda.

  436. "Jag behandlar alla likadant!"
    "Okej..."

  437. "Du behandlar alla likadant.
    Det var inte det jag sa."

  438. "Om du ser på de elever du har
    med särskilda behov"-

  439. -"och du hade en halvtimme över till
    en av dem, skulle du ha en topplista?"

  440. "Det är en oprofessionell fråga."

  441. Svaret är ja, och då måste nån
    ligga längst ner på den listan-

  442. -nån som du
    inte står ut att jobba med.

  443. Det viktiga
    när vi tittar på de här ramverken-

  444. -är att saker som välbefinnande får oss
    att fokusera på allmänt välbefinnande.

  445. Jag ska prata lite om en modell
    som Martin Seligman utvecklade-

  446. -som han kallar PERMA.
    Har nån hört talas om den? Bra.

  447. De flesta som jobbar med mental hälsa
    räcker upp handen.

  448. PERMA är ett ramverk.
    P står för "positiva känslor".

  449. Han menar att de är viktiga.
    E står för "engagemang".

  450. Med det menar vi att du är engagerad
    i ditt eget liv och i ditt ramverk.

  451. R står för "relationer". De flesta
    skulle säga att relationer är viktiga.

  452. De kan ha olika kvalitet, eller hur?

  453. Jag såg ett par i hotellfoajén i går.
    Ingen ögonkontakt, ingenting.

  454. De satt där utan att prata,
    men de var uppenbart gifta.

  455. Jag kan inte låta bli att vara psykolog,
    förstår ni det?

  456. Det är sånt jag tycker är roligt,
    att observera människor-

  457. -eller som mina vänner säger: hitta på
    saker om dem som jag sen tror på.

  458. Det kan ligga nåt i det.

  459. Vad hade deras relation för kvalitet?
    Vad vet jag?

  460. Från ett beteende drar jag slutsatser
    om deras liv. Så kan man inte göra.

  461. Men vi vet från forskning att människor
    är väldigt snabba på att dra slutsatser-

  462. -om andras relationer,
    och det kan vara svårt att ändra på det.

  463. Det vill säga... Jag använder mig av
    PERMA-planer i vissa skolor.

  464. Man låter elev gå igenom
    åtminstone de här fem-

  465. -och så finns det några områden till.
    De flesta har problem med "mening".

  466. Vad ger det här barnet
    mening i tillvaron?

  467. Börja med dig själv.
    Vad ger dig mening i tillvaron? Nå?

  468. Va? Trevliga människor
    ger dig mening.

  469. Finns det nåt annat? Att hjälpa andra.

  470. Det var snällt sagt. Nyfikenhet.

  471. Reflektion. Ger era familjer
    eller era barn er mening i tillvaron?

  472. Det är intressant
    att ingen sa det först.

  473. Jag säger inget om det.

  474. "Menar du dem?
    Ja, de ger väl mening."

  475. De är en stor del av mångas liv.

  476. Man uppfostrar barn för att de ska
    flytta hemifrån och inte komma tillbaka.

  477. Om man tänker på det är mening
    och saker som meningen med livet-

  478. -ganska svåra saker att prata om.

  479. För vissa av de barn jag jobbar med
    är det meningsfullt att leka med lego.

  480. Det har mening för dem. Det kanske
    inte är en filosofisk utsaga om livet.

  481. Att söka njutning ger vissa människor
    mening. Tillfällig njutning.

  482. Det ger er alla mening.
    Mening är väldigt svårt.

  483. Inom utbildningsväsendet älskar folk
    den sista punkten: "att uppnå mål".

  484. Vi gillar sånt, och det är viktigt.
    "Vi skriver en PERMA-plan."

  485. "Lite om positiva känslor,
    engagemang..."

  486. "Lite om relationer, inget om mening
    och mycket om mål."

  487. "Lars ska lära sig de här 25 sakerna
    under nästa år."

  488. Det är en del av jobbet.

  489. Jag vill inte låta för flummig,
    men mening är en viktig del.

  490. Det finns saker som saknas här,
    som vi själva har lagt till.

  491. En sak är fysiskt välbefinnande.

  492. Om du är väldigt stressad
    kan du inte lära dig nånting.

  493. Fysiskt välbefinnande är viktigt,
    särskilt hos de barn vi jobbar med-

  494. -och särskilt i tonåren.

  495. Lite statistik
    från studier i hälsopsykologi:

  496. Om man har en hög stressnivå-

  497. -är det sex gånger mer sannolikt
    att man får olika sjukdomar-

  498. -än nån annan grupp.
    Sex gånger mer sannolikt.

  499. Enligt vissa studier är det nästan tio.

  500. Det är det långvarig stress gör. Därför
    måste ett ramverk för välbefinnande-

  501. -innehålla att minska stress.
    Deras stress och vår stress.

  502. Med mindre stress
    måste man kunna lära sig bättre.

  503. Det är det vi ska koncentrera oss på
    under förmiddagen.

  504. I eftermiddag kan vi förhoppningsvis
    prata mer om praktiska frågor.

  505. Är det okej för alla?
    Jag har åtminstone roligt.

  506. Det har jag alltid.
    Jag gillar att hålla på med sånt här.

  507. Jag är inte heller särskilt intresserad
    av att diskutera och argumentera-

  508. -om ni inte vill prata om brexit.
    När det gäller allt annat är jag öppen.

  509. Efter varje del
    finns det utrymme för frågor-

  510. -så vi avslutar den första delen
    och sen tar vi paus. Var så god.

  511. Tack för att du har gjort
    den här måndagsmorgonen-

  512. -så underhållande och trevlig.

  513. Jag har fått in en fråga,
    och då behöver jag mina glasögon.

  514. Frågan är: "Universell design
    för fokus på mångfald i klassrummet"-

  515. -"både när det gäller planering av
    läroplanen och strukturer i skolan"-

  516. -"vad är dina erfarenheter
    och tankar kring det?"

  517. "Hur kan vi implementera
    det tankesättet?"

  518. Till att börja med,
    om jag förstår saken rätt, är principen-

  519. -att man ska respektera människors
    individualitet i läroprocessen.

  520. Jag har rest mycket och på vissa
    ställen når man längre än på andra.

  521. Skandinavien är ett sånt område.

  522. Men svårigheten ligger inte i
    vad vi ska göra med eleverna-

  523. -utan hur vi får lärare och personal
    att tänka på ett nytt sätt-

  524. -och inse att det inte är nåt dåligt.
    Förändringen måste börja hos oss.

  525. Ett viktigt område är
    om jag sitter fast i strikta regler.

  526. Att ha rutiner är viktigt
    för barn med autism-

  527. -men att ha otroligt tråkiga rutiner
    är inte viktigt för nåt barn.

  528. Man kan också bli uttråkad
    och fastna av det.

  529. Jag tror att den flexibilitet vi behöver
    måste komma från lärarna.

  530. Jag menar inte bara kvalitetsmässigt,
    utan det handlar om att tänka efter-

  531. -och inse att vi inte är perfekta.
    Tänk inte bara på din bästa upplevelse-

  532. -tänk på den värsta,
    och på vad du lärde dig av det.

  533. Det är en stor utmaning,
    och det är viktigt att vissa länder-

  534. -försöker hitta ett fungerande sätt
    för fyrkantiga klossar i runda hål.

  535. Det gäller både autism och ADHD,
    skulle jag säga.

  536. Där finns stora individuella skillnader.

  537. Jag vill nämna två extrema positioner.

  538. Jag arbetar mycket
    med akademiker med diagnoser.

  539. Jag har inte autism själv, men en grupp
    akademiker med autism sa till mig:

  540. "Andy, du kommer
    att vara med i DSM 6 eller 7."

  541. "Just nu
    finns det ingen etikett för dig."

  542. Jag tog det som en komplimang,
    tror jag. Jag grubblar fortfarande.

  543. Det hjälper folk att förstå
    hur autismspektrumet rör individer.

  544. Jag ser många som behandlar autism
    som en homogen klump.

  545. "Alla lär sig visuellt.
    Alla behöver ett schema."

  546. De flesta, de flesta, de flesta.
    Vi måste bli bättre på att förstå det.

  547. Sen har vi den andra sidan,
    och en fras som jag hatar:

  548. "En person med autism
    är bara en person med autism."

  549. Det är lika extremt
    som att säga att alla är likadana.

  550. "Alla är individer,
    så jag kan inte göra nåt."

  551. Det är en utmaning, och det
    handlar om att förändra kulturen-

  552. -inom skolor och utbildningsväsende
    för att komma dit. Det tycker jag.

  553. Jag har en fråga till.
    Före andra delen av ditt föredrag-

  554. -ville jag bara fråga
    om de vanligaste missuppfattningarna-

  555. -om Studio 3
    och lågaffektiv upphetsning.

  556. Kan du bara...

  557. Vissa av dem är mitt eget fel, Sven.
    Det erkänner jag.

  558. Allt började som "lär dig några tekniker
    för krishantering och lämna rummet."

  559. Det var inte meningen att det skulle bli
    en filosofi eller ett tillvägagångssätt.

  560. Sen började folk
    prata om det som en filosofi.

  561. Några missuppfattningar är
    att lågaffektivt bemötande innebär-

  562. -att man inte ställer
    några krav alls på barnet. Det är trams.

  563. Att man aldrig behöver
    omhänderta en elev. Trams.

  564. Det är ett ramverk för krishantering-

  565. -men det gäller också balansen
    mellan att vara reaktiv och proaktiv.

  566. För mig,
    så väl akademiskt som praktiskt...

  567. Vi håller på med en ny bok
    om att skapa en ny definition-

  568. -och jag skriver en artikel med
    Roy Deveau vid University of Kent.

  569. Roy är väldigt irriterande, för han
    använder allt jag skriver mot mig.

  570. "Du har ändrat
    din definition fyra gånger."

  571. "Ja, Roy."
    "Nå?"

  572. "Tack." Han tycker att vi behöver hitta
    en ny definition av termen.

  573. Det kanske är bättre
    att prata om affektreglering-

  574. -än att säga att lågaffektivt bemötande
    kan ingå i en affektregleringsmodell.

  575. Många missuppfattningar är att vi
    är hippier. Det är vi på, sätt och vis.

  576. "Ni rör er inte i den riktiga världen."

  577. När människor börjar fokusera på vad
    de gör och hur de uppfattar beteenden-

  578. -så gör det stor skillnad.
    Jag diskuterar gärna det i dag.

  579. Vi får väldigt många frågor
    på vår hemsida-

  580. -särskilt från olika skolverksamheter-

  581. -om att vår inställning bara betyder att
    vi ger efter för eleverna hela tiden.

  582. Nej, det gör det inte. Det betyder
    att affektreglering är väldigt viktigt.

  583. Det finns många.
    Jag ska nämna några fler senare.

  584. -Jag tänkte fråga dig samma sak.
    -Senare.

  585. -Senare.
    -Sista frågan.

  586. Vet du vad vi kallar en kaffepaus,
    både i Umeå och i Stockholm?

  587. -Vad en kaffepaus kallas på svenska?
    -"Paus"?

  588. Fika. Nu är det dags för fika.

  589. Fika? Jag trodde
    att det betydde nåt helt annat.

  590. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 1

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Den första delen är en uppvärmning och en introduktion av metoden. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 1 av 4.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Elever med särskilda behov, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Utbildningsministerns öppningstal

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) ger regeringens syn på hur skolan bör stöttas i arbetet för en jämlik skola. Skolledare och pedagoger måste ha de rätta resurserna och tillämpa dem på ett sätt som passar eleven med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 1

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Den första delen är en uppvärmning och en introduktion av metoden. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 1 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 2

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 2 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 3

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 3 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 4

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 4 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Från hjärnforskning till pedagogik, del 1

Kenth Hedevåg, med lång bakgrund som specialpedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i ett kommunalt stödteam, delar här med sig av sin kunskap. Forskningen om hjärnans sätt att ta emot och processa information gör stora framsteg och skolan behöver översätta forskningsresultaten till pedagogik. Fler och fler barn och ungdomar uppvisar svårigheter i skolsituationen. En del har diagnoser som adhd eller inom autismspektrat, andra har ingen diagnos men ändå stora svårigheter i skolan. Hur kan vi hjälpa dessa elever på bästa sätt? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 1 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Från hjärnforskning till pedagogik, del 2

Kenth Hedevåg, med lång bakgrund som specialpedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i ett kommunalt stödteam, delar här med sig av sin kunskap. Forskningen om hjärnans sätt att ta emot och processa information gör stora framsteg och skolan behöver översätta forskningsresultaten till pedagogik. Fler och fler barn och ungdomar uppvisar svårigheter i skolsituationen. En del har diagnoser som adhd eller inom autismspektrat, andra har ingen diagnos men ändå stora svårigheter i skolan. Hur kan vi hjälpa dessa elever på bästa sätt? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 2 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Kognition, affektion och relation, del 1

Nåkkve Balldin, socionom och utbildare, föreläser om tekniker för att kartlägga och förstå affektpåslag och känsloreaktioner. Personer med kognitiva och affektiva funktionsskillnader uppvisar ofta ett relationsutmanande beteende. Om omgivningen inte har förståelse för orsakerna bakom deras beteende och kunskap om hur detta påverkar samspel samt verktyg för att bemöta riskerar det att leda till att personer med relationsutmanande beteende exkluderas. Hur ska vi bemöta elever i hög affekt och stress? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 1 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Kognition, affektion och relation, del 2

Nåkkve Balldin, socionom och utbildare, föreläser om tekniker för att kartlägga och förstå affektpåslag och känsloreaktioner. Personer med kognitiva och affektiva funktionsskillnader uppvisar ofta ett relationsutmanande beteende. Om omgivningen inte har förståelse för orsakerna bakom deras beteende och kunskap om hur detta påverkar samspel samt verktyg för att bemöta riskerar det att leda till att personer med relationsutmanande beteende exkluderas. Hur ska vi bemöta elever i hög affekt och stress? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 2 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Osynlighetsprojektet

Hélène Benno, generalsekreterare på Min Stora Dag, berättar om Osynlighetsprojektet som vill förändra allmänhetens kunskap och attityder till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Enligt forskare har två till tre barn i varje svensk skolklass någon form av neuropsykiatrisk diagnos. Det kan handla om adhd, autism, språkstörningar, inlärningssvårigheter eller motoriska störningar. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Vad gör Hjärnfonden?

Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin berättar om den ideella insamlingsstiftelsen som har till uppgift att samla in och fördela pengar till forskning samt informera om hela hjärnan och alla dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Estetiska lärprocesser

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Enaam Alsaffouri är lärare från Syrien

Bland flyktingarna som kommit till Sverige från Syrien finns många lärare. Samtidigt råder det lärarbrist här. Det har lagts fram förslag på snabbspår för att få in fler lärare från till exempel Syrien i den svenska skolan. Enaam Alsaffouri jobbade som lärare i Damaskus innan hon tvingades fly tillsammans med sin familj. Efter ett par års studier i svenska på SFI gör hon nu praktik på Petersvenskolan i Landskrona. Hur ser hon på sina möjligheter att kunna jobba som lärare i Sverige? Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan skolan här och den i Syrien?

Fråga oss