Titta

Min samiska historia

Min samiska historia

Om Min samiska historia

Nedslag i historien genom fyra unga samer som i varsitt program berättar om hur historien lämnat spår i deras liv. Det handlar om tvångsförflyttningar, rasbiologi och kolonialism, men också om kampen för sina rättigheter, om att ta tillbaka sitt språk och om stoltheten över sitt arv och gemenskapen med andra urfolk.

Till första programmet

Min samiska historia : Som en främling i eget landMaterialDela
  1. Jag kan nästan inte förstå
    att det har hänt.

  2. Att det är en del av min historia.
    Och att det är...

  3. ...det sättet min familj
    blev förtryckt på av staten.

  4. Att det är det sätt
    jag personligen blivit förtryckt-

  5. -genom det min familj
    har varit med om.

  6. Det är viktigt att redan
    inledningsvis konstatera att...

  7. ...staten inte
    har diskriminerat samerna.

  8. Frågan är då
    vad etnicitet är för nåt.

  9. Om man säger
    att samer är en etnisk grupp.

  10. -Ska jag köra från början?
    -Ja, gärna.

  11. -Varsågod.
    -Oj, vänta.

  12. Man tänker mycket på...

  13. Jamen...

  14. Om det här med tvångsförflyttning,
    att det har hänt i min familj och...

  15. Hur skulle det varit om det inte hade
    skett? Det är det jag tänker på mest.

  16. Jag är uppvuxen här,
    det här är mitt hem.

  17. Min släkt har inte varit så länge
    här i Jokkmokk.

  18. Inte i lika många generationer som
    i min farfars föräldrars hemtrakter.

  19. Det är ett gammalt renmärke
    från Karesuando.

  20. -Jaha?
    -Ja.

  21. -Det var min fasters renmärke.
    -Ja.

  22. Från 1919 kommer det märket.

  23. -Märket som den renen har?
    -Ja.

  24. Och det här var min fasters,
    det är från samma grundmärke.

  25. Det har...
    Ja, renmärket är nästan hundra år.

  26. De renmärkena kom hit
    när mina föräldrar flyttade hit.

  27. Söderut.

  28. Jaja, jojo.

  29. Efter 1919 års konvention var många
    tvungna att flytta från området-

  30. -mellan Torneträsk...

  31. Det är lite ledsamt.
    Man förlorade nåt värdefullt.

  32. -Ni visste att de tvingats flytta?
    -Ja, man lämnade nåt värdefullt.

  33. Utan allt.

  34. De flesta flyttade frivilligt, men
    under hot om slaktning av renhjorden.

  35. Andra tvingades.

  36. Resultatet blev att de mindre
    renägarna var tvungna att sluta.

  37. Hur kändes det att tvingas lämna
    Könkämä sameby? Det gamla landet.

  38. Min pappa bodde i Märkäjärvi.

  39. Sen hade de renar i Norge,
    i Lyngseidet.

  40. Det var en lag att svenska renägare
    inte får ha renar i Norge.

  41. Då var han tvångsförflyttad hit.

  42. De hade valet
    att sälja renarna eller flytta.

  43. De hade inga sommarbetesmarker.

  44. Det fanns bara ett alternativ
    som svenska staten gav dem.

  45. Att det finns plats härnere.
    Då tog de det alternativet.

  46. "Finner konungens befallningshavande
    att flera lappar vistas med renar"-

  47. -"så att trängsel därigenom uppstår"-

  48. -"hänvisas överskjutande antal
    till närmaste lappby"-

  49. -"dit inflyttning
    utan olägenhet kan ske."

  50. "Tredskas lapp att fullgöra
    vad honom sålunda blivit ålagt"...

  51. ..."äge konungens befallningshavande
    falla honom till vite"-

  52. -"samt förelägga honom ny tid
    och förhöjt vite."

  53. Det var som ett lotteri.
    Men varför en del skulle flytta-

  54. -och en del inte behövde göra det...
    Jag förstår inte detta.

  55. Ibland får jag tankar
    när jag far norrut-

  56. -där mina föräldrar är födda
    och arbetade.

  57. Man är som en främling när man
    kommer dit, fast de kommer därifrån.

  58. Jag känner likadant här,
    att jag är som en främling här.

  59. Fast jag är född här.
    Det är snart hundra år sen.

  60. Det sitter i, konstigt nog.

  61. Man är inte riktigt som en invandrare,
    man är nånting annat.

  62. Det är som om människor deporterades
    från ett land till ett annat.

  63. "Ni ska med tvång härifrån."

  64. Om man tänker som så... Om nån bor
    i ett annat land, som exempelvis Finland-

  65. -kan makthavarna säga: "Flytta till
    Sverige, här har ni inget att göra."

  66. Det är ju...

  67. Det är inte...
    Jag vet inte vad det är frågan om.

  68. Tänk dig en plats.

  69. Den vackraste platsen
    du kan tänka dig.

  70. Du vet
    att i generationers generationer-

  71. -så har dina människor,
    de som har blodsband med dig-

  72. -använt den här platsen,
    funnits här och levt här.

  73. Du känner en anknytning till marken
    du går på och vattnet du dricker.

  74. Det är helt obeskrivligt,
    du kan inte beskriva den känslan.

  75. Tänk dig att du har den platsen.

  76. Du kan få befinna dig i den, men
    inom ramarna för vad makten säger.

  77. Det är det som är koloniseringen.
    Jag kan inte...

  78. Jag har en annan kultur.

  79. Ett annat samhälle, som inte
    är mitt samhälle, som styr mig.

  80. Det går nästan att skrapa loss.

  81. Det där lever de på.

  82. Helt otroligt.

  83. Hela vintern.

  84. Kul som fan.

  85. Jag skulle aldrig vilja bli en ren.

  86. För mig fortgår ju kolonialismen.
    Den är inte historia.

  87. Hur mycket Sverige än vill vara
    en av världens bästa länder-

  88. -är det en kolonialstat
    och har alltid varit.

  89. Ända sedan Sverige blev Sverige...

  90. ...så har det koloniserat.

  91. Jag befinner mig mitt i det.
    Jag kan inte styra...

  92. ...över mina renars marker
    eller vatten.

  93. Jag har ingen makt över
    vad som händer, ingen reell makt.

  94. Det är som att inget har hänt, det
    sipprar igenom saker från historien-

  95. -som inte riktigt har släppt taget.

  96. Jag tror det är för att Sverige
    inte har gjort upp med sin historia.

  97. Att se en plats, och bara se värdet i
    pengar och vad du kan tjäna på det...

  98. Då har du ingen kärlek till platsen.
    Om du ser vad platsen verkligen är...

  99. Ditt hem.
    Det är det som gör skillnaden.

  100. Sverige är ett land som
    har sina kolonier inom sina gränser.

  101. De här väldiga resurserna
    som måste tillgodogöras.

  102. ...hand i hand med staten,
    när det gällde att erövra mark.

  103. Regleringen har inneburit stora
    ingrepp i naturen. Stora skador.

  104. Sverige har inte
    några internationella förpliktelser-

  105. -att erkänna sällsynta rättigheter
    för samerna.

  106. Vare sig dessa anses vara ett urfolk
    eller inte.

  107. Ibland brukar jag fundera på
    hur det hade varit-

  108. -om det inte hade blivit så här.

  109. Att vi skulle bo där kring Karesuando...

  110. ...i stället för vid Sitasjaure.

  111. Det skulle vara helt annorlunda.

  112. Jag brukar också tänka på
    att om det inte hade blivit som det blev...

  113. -...då hade varken jag eller du funnits.
    -Nej.

  114. Då hade inte våra föräldrar träffats,
    och då hade vi inte funnits.

  115. Då hade vi inte blivit till.

  116. Om man tänker efter.

  117. Det kändes speciellt.

  118. Att få höra hans tankar om det här.

  119. Att han känner sig som en främling
    här där han är född och uppvuxen.

  120. Det är ganska starka ord från honom.

  121. Att han känner så,
    även fast han är uppvuxen här.

  122. Här har han varit hela sitt liv.

  123. Då börjar jag tänka efter själv lite.

  124. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Som en främling i eget land

Avsnitt 2 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sara-Elvira är 17 år och har alltid känt till sin familjs historia men inte pratat så mycket om den. Hennes förfäder var några av dem som tvingades lämna sitt hem i norra Sapmi och drabbades av tvångsförflyttningar under tidigt 1900-tal. De hamnade till slut i Jokkmokk där nu Sara-Elvira och hennes föräldrar och farföräldrar bor. Sara-Elvira träffar sin farfar som berättar om hur tvångsförflyttningarna påverkar honom än i dag. Trots att även han är född i Jokkmokk känner han sig ibland som en främling där. Lite som att vara en främling i eget land.

Ämnesord:
1900-talet, Historia, Kolonisation, Samer, Samernas historia, Sverige, Sápmi
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Min samiska historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia

Vi får aldrig glömma

Avsnitt 1 av 4

Máridjá är 19 år och bor i Stockholm. Hennes samiska identitet har alltid varit självklar, men det finns vissa delar av den samiska historien som hon inte orkat fundera kring tidigare. Det handlar om rasbiologin under det tidiga 1900-talet. Maridja reser till Uppsala och till Rasbiologiska institutets gamla arkiv. Där finns många samer med, både i fotopärmar och i siffertabeller. Ett besök som väcker både sorg och ilska.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia

Som en främling i eget land

Avsnitt 2 av 4

Sara-Elvira är 17 år och har alltid känt till sin familjs historia men inte pratat så mycket om den. Hennes förfäder var några av dem som tvingades lämna sitt hem i norra Sapmi och drabbades av tvångsförflyttningar under tidigt 1900-tal. De hamnade till slut i Jokkmokk där nu Sara-Elvira och hennes föräldrar och farföräldrar bor. Sara-Elvira träffar sin farfar som berättar om hur tvångsförflyttningarna påverkar honom än i dag. Trots att även han är född i Jokkmokk känner han sig ibland som en främling där. Lite som att vara en främling i eget land.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia

Vi är alla lika

Avsnitt 3 av 4

Ailo är 17 år och stolt över sin samiska identitet. Han åker till festivalen Riddu Riddu i Norge och träffar urfolk från andra delar av världen. Möten där han påminns om likheterna som finns mellan dem, både vad gäller historia, men även kultur, religion och synen på naturen. Många urfolk kämpar för sina rättigheter, och kampen har de gemensamt. Ailo ser positivt på den samiska kampen och tycker att man kommit långt. Jenni är aktivist och konstnär och berättar om naturens roll i samernas kultur. Man tar och man ger, och man tar inte mer än vad man behöver, berättar hon. Kampen för miljön och klimatet är viktig för samer och för andra urfolk.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia

Att ta tillbaka det som är mitt

Avsnitt 4 av 4

Saras gammelfarmor levde i en tid när många samer drabbades av rasism och fördomar. Hon ville ge sina barn och barnbarn ett bättre liv och valde bort det samiska språket och kulturen. Det enda som fördes vidare var jojken. Sara har bestämt sig för att ta tillbaka sitt samiska arv. Hon går därför på en skola där hon lär sig språk, historia och om samiska traditioner som slöjdande. Det känns viktigt för henne och hon beskriver hur tungt det är att inte ha det samiska språket med sig från start. Agneta är skogssame och berättar om många andra samer som också tappat sitt samiska arv på grund av politiken som bedrivits genom åren.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning

Mer grundskola 7-9

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta #lovemilla

Puhelu tulevaisuuteen

Milla har varit borta ett tag nu och många saknar henne. Speciellt hennes lillasyster, som försöker pumpa Roope på information. Roope låtsas att han inte vet, men när han tror att alla har gått hem öppnar han den gömda kommunikationscentralen för att ta kontakt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Musikalisk resa i Finland

Work harder

Ronya är perfektionist och jobbar disciplinerat med sin musik. Hennes hårda arbete har gjort att hon kan sjunga som de stora divorna. Men perfektionen har en baksida: Ronya har dragit tillbaka tidigare utgivna skivor som hon producerat. Anledningen var att skivan med tiden inte kunde spegla den person hon blivit tillräckligt bra.

Fråga oss