Titta

Min samiska historia

Min samiska historia

Om Min samiska historia

Nedslag i historien genom fyra unga samer som i varsitt program berättar om hur historien lämnat spår i deras liv. Det handlar om tvångsförflyttningar, rasbiologi och kolonialism, men också om kampen för sina rättigheter, om att ta tillbaka sitt språk och om stoltheten över sitt arv och gemenskapen med andra urfolk.

Till första programmet

Min samiska historia : Att ta tillbaka det som är mittMaterialDela
  1. Mina förfäder drabbades direkt-

  2. -i att de kunde få stryk
    för att de pratade samiska.

  3. De handlingarna har påverkat
    senare generationer-

  4. -så att ingen i min släkt
    ville lära vidare samiska.

  5. Och nu när jag och min far
    försöker lära oss samiska igen-

  6. -då är det svårt,
    för det är så smärtsamt.

  7. Man gräver i djupa sår.

  8. Det är viktigt
    att redan inledningsvis konstatera-

  9. -att staten
    inte har diskriminerat samerna.

  10. Frågan är då
    vad etnicitet är för nåt-

  11. -om man nu säger
    att samer är en etnisk grupp.

  12. -Kom nu, Sara.
    -Jag tappade ut alla nålar på golvet!

  13. Jag kommer.

  14. Äsch!

  15. Så...

  16. Nämen du! Gamla takter från...

  17. Det här är det enda du får se.

  18. -Sen får du se när det är färdigt.
    -Jag blir så stolt över dig.

  19. Redan när jag sökt in
    till Samernas var planen-

  20. -att när jag går andra året
    skulle jag sy din kolt.

  21. -Jag blir rörd.
    -Med barmkläde, bälte och mössa.

  22. Skoband, nya skinnbyxor och allt.

  23. Det började hos min "Maadter-aahka",
    min gammelfarmor.

  24. Hennes föräldrar var samer.

  25. På den tiden var det fult
    och skamligt att vara same.

  26. Du fick inte prata samiska
    och skulle inte hålla på med renar.

  27. Det var ingen merit,
    inget liv värt att leva.

  28. Därför hade hon inget att föra vidare
    till nästa generation.

  29. Det blev ett avbrott.

  30. Det som har tappats konkret,
    det är ju språket.

  31. Helt, i princip.

  32. Jag har sagt till folk
    att det enda som har levt kvar-

  33. -i alla fall i min situation,
    det är jojken.

  34. Den slutar aldrig.

  35. I början var jag förstås frustrerad
    på min Maadter-aahka.

  36. Varför ville hon inte prata samiska?

  37. Varför fortsatte inte hon
    med renskötseln?

  38. Och jag försökte fundera på-

  39. -varför hon valde det livet.

  40. Jag började gräva i min egen historia
    och försökte förstå-

  41. -varför min Maadter-aahka valde-

  42. -att inte prata om det samiska.

  43. Och det har varit
    väldigt smärtsamt.

  44. Då kom allt fram.
    Man fick veta vad kyrkan har gjort-

  45. -eller vad staten har gjort
    mot samer.

  46. Vad rasbiologin gjorde
    med det samiska folket.

  47. Det är sånt man inte får lära sig
    i skolan. Det pratas inte om det.

  48. "Huvudet är oftast snett."

  49. "En följd av det sätt varpå lapparna
    lindats som barn."

  50. "Hela huvudet, särskilt underkäken,
    antyder ofta något outvecklat."

  51. "Lappen är sparsam,
    till och med snål."

  52. "Sällan gör han tjänst utan
    ersättning. Ganska förmögna lappar"-

  53. -"blygas icke att indirekt
    eller direkt tigga"-

  54. -"vad som faller dem i smaken."

  55. Det är ju bara...
    Det lät ju bara konstigt.

  56. Jag tyckte inte att jag var
    same själv. Jag kunde inte samiska-

  57. -och många av fördomarna
    som man får höra av svenskar-

  58. -som att samer måste vara renskötare,
    de satt fast i mig.

  59. "Alla säger att jag inte är same,
    så då är jag väl inte same."

  60. Från början var jag arg.
    Man känner mycket frustration-

  61. -över att man har tappat
    ett helt arv.

  62. Det känns som om man har tappat
    en del av den man är.

  63. Då vill man gärna peka ut nån.
    Vems fel är det?

  64. Det känns vemodigt på nåt sätt,
    att ha det så här.

  65. Gruppen som vi tillhör,
    vi känner oss inte som svenskar-

  66. -utan vi är ett mellanting-

  67. -mellan samer och svenskar.

  68. Vi är varken det ena eller det andra.

  69. Det är väl så
    att när man lämnar renskötsel-

  70. -så blir man nåt mittemellan.
    Det är väl bara så.

  71. Ja, en skogseld är alltid fin.

  72. Jag tycker att hela den samiska
    befolkningen är grundlurad.

  73. I stället för att vara
    ett folk på lika grunder-

  74. -är vi i dag splittrade.

  75. En del bor söderut, andra bor
    i orter och städer här runtomkring-

  76. -men alla bär mer eller mindre
    på känslan av att vara lurad.

  77. Staten har stulit vår identitet.

  78. Det största slaget kom
    i och med förberedelserna-

  79. -till 1928 års renbeteslag.

  80. Där ville man få bort skogsrenarna.
    Marken behövdes för jordbruket.

  81. Och lagen sa så småningom-

  82. -att ingen renskötsel
    fick bedrivas här-

  83. -nedan Lappmarksgränsen.

  84. Det gjorde att en stor del
    av den samiska befolkningen-

  85. -slogs ut
    i Jokkmokk och här i Edefors.

  86. Lagen 1928 sa
    att lapp är den som äger renar.

  87. Och du fick inte ha renar-

  88. -så då var du alltså ingen lapp.

  89. Det slog ut väldigt många samer-

  90. -i flera generationer.

  91. Nu är det så
    att renbeteslagen ska vara ett skydd-

  92. -för en samisk grupp, renskötarna.

  93. Men samtidigt skär den
    rätt igenom det samiska folket-

  94. -som en vass rakkniv.

  95. De som kommer
    utanför renbeteslagens skydd-

  96. -de vet inte riktigt vart de hör.

  97. Det är det tragiska i sammanhanget:

  98. Att när lagstiftningen började-

  99. -hade man ingen målsättning-

  100. -att bevara hela samefolket.

  101. Man blev
    en andra klassens medborgare.

  102. Man tillhörde inte samerna.

  103. Bland svenskar var man lappjävel,
    och bland samerna var man inte same-

  104. -eftersom man levde
    som svenskarna gjorde.

  105. Det finns en rotlöshet.

  106. Många har förlorat fotfästet-

  107. -i det sociala livet.
    Man hör inte hemma nånstans.

  108. Här på Samernas
    pratar i princip alla samiska.

  109. Det som gör mig frustrerad är att jag
    så gärna vill kunna prata samiska.

  110. Jag sitter på kvällarna,
    lär mig nya ord-

  111. -och känner att jag kommer nånstans-

  112. -men att inte ha språket med mig
    hemifrån när många kan det flytande-

  113. -det gör mig jättearg.

  114. Det är nåt som blev taget ifrån mig
    innan jag ens föddes-

  115. -som jag skulle haft med
    mig naturligt men aldrig fick.

  116. Jag vill göra länken mellan min
    gammelfarmor och mig hel igen.

  117. Därför har jag börjat prata samiska
    och sökte till den här skolan-

  118. -för att lära mig slöjdtraditionerna-

  119. -och känna att jag har tagit tillbaka
    de stulna traditionerna-

  120. -och därför är länken hel igen.

  121. -Gjorde det ont?
    -Ja, jag spräckte läppen!

  122. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Att ta tillbaka det som är mitt

Avsnitt 4 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Saras gammelfarmor levde i en tid när många samer drabbades av rasism och fördomar. Hon ville ge sina barn och barnbarn ett bättre liv och valde bort det samiska språket och kulturen. Det enda som fördes vidare var jojken. Sara har bestämt sig för att ta tillbaka sitt samiska arv. Hon går därför på en skola där hon lär sig språk, historia och om samiska traditioner som slöjdande. Det känns viktigt för henne och hon beskriver hur tungt det är att inte ha det samiska språket med sig från start. Agneta är skogssame och berättar om många andra samer som också tappat sitt samiska arv på grund av politiken som bedrivits genom åren.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Diskriminering av samer , Samer, Samiska språk, Sverige
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Min samiska historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia

Vi får aldrig glömma

Avsnitt 1 av 4

Máridjá är 19 år och bor i Stockholm. Hennes samiska identitet har alltid varit självklar, men det finns vissa delar av den samiska historien som hon inte orkat fundera kring tidigare. Det handlar om rasbiologin under det tidiga 1900-talet. Maridja reser till Uppsala och till Rasbiologiska institutets gamla arkiv. Där finns många samer med, både i fotopärmar och i siffertabeller. Ett besök som väcker både sorg och ilska.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia

Som en främling i eget land

Avsnitt 2 av 4

Sara-Elvira är 17 år och har alltid känt till sin familjs historia men inte pratat så mycket om den. Hennes förfäder var några av dem som tvingades lämna sitt hem i norra Sapmi och drabbades av tvångsförflyttningar under tidigt 1900-tal. De hamnade till slut i Jokkmokk där nu Sara-Elvira och hennes föräldrar och farföräldrar bor. Sara-Elvira träffar sin farfar som berättar om hur tvångsförflyttningarna påverkar honom än i dag. Trots att även han är född i Jokkmokk känner han sig ibland som en främling där. Lite som att vara en främling i eget land.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia

Vi är alla lika

Avsnitt 3 av 4

Ailo är 17 år och stolt över sin samiska identitet. Han åker till festivalen Riddu Riddu i Norge och träffar urfolk från andra delar av världen. Möten där han påminns om likheterna som finns mellan dem, både vad gäller historia, men även kultur, religion och synen på naturen. Många urfolk kämpar för sina rättigheter, och kampen har de gemensamt. Ailo ser positivt på den samiska kampen och tycker att man kommit långt. Jenni är aktivist och konstnär och berättar om naturens roll i samernas kultur. Man tar och man ger, och man tar inte mer än vad man behöver, berättar hon. Kampen för miljön och klimatet är viktig för samer och för andra urfolk.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia

Att ta tillbaka det som är mitt

Avsnitt 4 av 4

Saras gammelfarmor levde i en tid när många samer drabbades av rasism och fördomar. Hon ville ge sina barn och barnbarn ett bättre liv och valde bort det samiska språket och kulturen. Det enda som fördes vidare var jojken. Sara har bestämt sig för att ta tillbaka sitt samiska arv. Hon går därför på en skola där hon lär sig språk, historia och om samiska traditioner som slöjdande. Det känns viktigt för henne och hon beskriver hur tungt det är att inte ha det samiska språket med sig från start. Agneta är skogssame och berättar om många andra samer som också tappat sitt samiska arv på grund av politiken som bedrivits genom åren.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Gymnasieångest

Damians bästa misstag och två sätt att bli veterinär

Coacherna hjälper Kim Altenburg från Luleå med hans tvivel och frågor inför gymnasiet och framtiden. Den svenska världsartisten Damian Ardestani berättar om hur misstag och krokiga vägar ledde honom helt rätt. Dessutom får du träffa Vilma Alderheim och Sara Vidzem som båda drömmer om att bli veterinärer men som har hittat två helt olika vägar för att ta sig dit.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnsexhandel i världen

Trafficking i Europa

FN har gjort en grov beräkning att cirka 1,2 miljoner barn varje år utsätts för människohandel, så kallad trafficking. Handel med människor är idag den tredje största brottsliga verksamheten i världen, näst efter narkotika- och vapenhandel. Både flickor och pojkar utnyttjas sexuellt, som billig arbetskraft och soldater, adopteras bort eller tvingas begå stölder, tigga och smuggla narkotika. Vi träffar Kajsa Wahlberg som är kommissarie inom polisen i Stockholm. Hon berättar om ett tillslag i en lägenhetsbordell nära hennes arbetsplats. Där hade sex unga kvinnor från Östeuropa och Nigeria hållits kvar mot sin vilja.

Fråga oss