Titta

Det goda landet - teckenspråkstolkat

Det goda landet - teckenspråkstolkat

Om Det goda landet - teckenspråkstolkat

Hur fungerar den svenska demokratin i praktiken? Politikerna fattar beslut som dagligen påverkar villkoren för samhället, dess institutioner och människor. I sex avsnitt skildras lika många delar av det svenska samhället: polisen, arbetsmarknaden, försvaret, skolan, kommunen och civilsamhället. Visat ur tjänstemännens och civila aktörers perspektiv skildras de utmaningar som har uppstått till följd av samhällsförändringen. De som i sin yrkesroll arbetar med nya svenskar hamnar ofta i situationer där de ställs inför svåra beslut och avvägningar. De vill göra gott, men ibland leder välviljan till situationer de inte räknat med.

Till första programmet

Det goda landet - teckenspråkstolkat : Folkdansaren LenaDela
  1. -Ärende för debatt: kulturarvsfrågor.
    -Kultur är en tolkning av oss.

  2. ...ska lotsa nyanlända
    in i majoritetssamhället.

  3. Att känna till historierna
    ger perspektiv.

  4. ...hur vi kan forma vår framtid och
    styrka att möta det som är nytt-

  5. -och det som är främmande.

  6. Kulturarv handlar inte bara om
    historia och dåtid.

  7. Nig du så bockar jag

  8. Nig du så bockar jag

  9. Akta dig du för mig
    Annars slår jag dig

  10. Här kommer vännen min och här
    kommer jag, trallala, trallala

  11. Här kommer vännen min
    och här kommer jag, trallalallala

  12. Bra jobbat!

  13. Snyggt! Så dansar vi. Det ser bra ut.

  14. -Ja, just det.
    -Det ser ut att saknas två knappar.

  15. Klockan nio kommer projektledaren
    för Hammarkullefestivalen.

  16. Han kommer hit nio,
    för vi kan inte göra mer.

  17. Han är jätteglad om många
    stannar kvar och vill prata om det.

  18. -Trettioårsjubileum.
    -Ska jag göra 4-3?

  19. -En sån?
    -Det är lugnt. Lägg tillbaka den.

  20. Jag har redan beställt.

  21. Kolla här så får du se.

  22. 1980. Jag var tio år då.

  23. De var clowner, jag var Zorro.
    Jag hade sytt den här dräkten.

  24. -Själv?
    -Ja...

  25. -Där är en riktig svensk folkdräkt.
    -Jättecoolt.

  26. De fick jäkligt mycket applåder.

  27. Vi hoppas att vi får med dem i år.

  28. -Är det därför ni säger knätofsar?
    -Ja. Men det är vissa danser.

  29. Det är hemskt. Jag kan rabbla
    fem, sex bolivianska danser.

  30. Men jag kan inte många svenska.
    De är här för sällan.

  31. Man pratar så sällan om vår kultur
    och dans.

  32. För det är nånting man gör
    på midsommar eller den 6 juni.

  33. Men vi hoppas att de ställer upp.

  34. Nu får du dra in.

  35. Hur blir det nu?

  36. Där var den!

  37. Här är det.

  38. Här har jag aldrig varit. Coolt.

  39. -Vi hörs och syns på lördag.
    -Hej!

  40. Lena? Är det du? Hej! Tony Parath,
    Hammarkullegeneralen. Tjena!

  41. Beslutet om Hammarkullefestivalen...

  42. -Karnevalen.
    -Ja. Det hette festival förut.

  43. Det var uppe förra året.

  44. Då var det inte tillräckligt många
    som hade tid och ork att...

  45. Men...

  46. Jag får ett klagomål på vartenda
    stormöte med grupperna: Var är ni?

  47. Jag dansar inte svensk folkdans,
    så de frågar: "Var är ni?"

  48. Vi begär att de ska komma dit och
    skämma ut sig i kjol och barbröstat-

  49. -med danser från påsköar och hitan
    och ditan och vicka på rumpan.

  50. -Men var är ni?
    -De har en annan kultur än vi.

  51. De syns medan vi gärna
    - tyvärr - krymper ihop.

  52. Vi har en lågmäldare kultur. Vi hörs
    och syns inte... Syns kanske vi gör.

  53. Men vi hörs inte lika mycket.
    Vår musik är finstämdare än deras.

  54. Vi har en dragspelare
    som drar på ganska så bra.

  55. Men han är inte hemma. Men vi behöver
    inte höras. Vi kan göra nåt annat.

  56. Men jag tänker: Hur svårt kan det
    vara att få fram en dragspelare?

  57. -Det finns väl hundratals i Sverige?
    -Inte Per, förstås.

  58. En nackdel i år är att det ligger
    Kristi himmelfärdhelgen.

  59. Då blir det svårt.

  60. Om ni låter lågt går det att lösa.

  61. Det är jobbigt och det är trångt.
    Vi kanske ska titta på en annan sak.

  62. Hur många barn har ni i verksamheten?

  63. -Kanske tjugo.
    -Barnen är jätteviktiga.

  64. Jag skulle helst vilja ha in dem
    på barnkarnevalen på söndagen.

  65. Det finns ett värde i att förmedla
    ett unikt kulturarv för Sverige.

  66. Otydlighet skapar vilsenhet.
    Förståelse skapar trygga individer.

  67. Förnekandet av historiska gemenskaper
    riskerar en kollektiv minnesförlust.

  68. Rehabiliteringen av det kan för
    ett samhälle bli lång och smärtsam.

  69. Kulturen binder samman
    majoritetssamhället-

  70. -och väver in invandrare
    i vår kollektiva gemenskap.

  71. -Titta, så flott! Vad är det här?
    -Jag vet inte.

  72. Din farfar Leifs mamma Britt
    hade en blus som hade det här tyget.

  73. Så! Titta! Bra gjort!
    - Alma, din tur.

  74. Nu kommer mormor
    med dina strumpeband.

  75. Förklädet kommer från din mamma.

  76. Det har hon haft
    sen hon tog studenten. Gammalt.

  77. Bra gjort! Färdigklädd!

  78. Vrid dig om och se dig om
    så får du se vart nyckeln kom

  79. Kan du inte se dig om

  80. -Kom igen, Malte!
    -Skynda, Malte!

  81. Denna daler, den ska vandra

  82. från den ena till den andra

  83. När vi kommer ut är det på midsommar.
    Det kommer nästan ut nåt exotiskt.

  84. Jag skulle vilja att man blir fler
    och att det blev lite mer naturligt.

  85. Vissa föreningar
    har ingen person yngre än 60.

  86. Det kan jag tycka är skrämmande.

  87. För allt sånt
    kan ju inte bara försvinna.

  88. De var med mycket förr.
    Svenska folkdanslag.

  89. Då hade vi dem med i varje karneval.

  90. De gick alltid först i tåget.
    Nu mot slutet har de bara trappat av.

  91. -Hej, Vivi.
    -Hej, Helena. Hej.

  92. Fisksoppan är härlig.

  93. -Var det okej?
    -Den är bra.

  94. Alla som var på Näverluren i går
    hälsar så hemskt gott till dig.

  95. -Hur många år var du lekledare?
    -Jag vet inte.

  96. Det gjorde jag tills jag inte ville
    ha det ansvaret själv.

  97. Du ville ha mig som ledare.
    Det ville inte jag.

  98. Du sa att du hade nåt möte.
    Så försvann du.

  99. -Och så var jag med där.
    -Ja.

  100. Jag träffade han som arrangerar
    Hammarkullefestivalen i går kväll.

  101. De vill hemskt gärna ha dit
    svensk folkdans och svensk folkmusik.

  102. Du känner ju till
    Hammarkullekarnevalen.

  103. Den känner väl alla till som är ute
    och har stuckit näsan i genren.

  104. Ja. Jo, det...

  105. Jag känner bara-

  106. -att de flesta av våra aktiviteter
    sker ihop med Hammarkullefestivalen.

  107. Vi har Slottskogsstämman,
    nationaldagen och sen midsommar.

  108. Det tar så mycket.

  109. -Fler, tycker jag.
    -Ja.

  110. Ja, det är jättefint och fantastiskt.

  111. Jag skulle önska att vi hänger på.
    Men vi behöver vara några stycken.

  112. Man behöver bli många. Om vi nån gång
    kunde bestämma att "nu kör vi"...

  113. Men, ser du, jag ska akta mig
    Gack, gack du rälige Per

  114. Jag vill aldrig se dig mer
    för du har tänkt att lura mig

  115. Men, ser du, jag ska akta mig
    Gack, gack du rälige Per

  116. Jag vill aldrig se dig mer
    Kom, kom du modige gosse

  117. på den tid jag höll dig kär

  118. Vi ska dansa böskorgen.
    Amanda kommer att gå igenom den.

  119. Här vill jag att ni följer Amanda.

  120. Den romantiserade bilden av ängar,
    hagar, röda stugor och lekande barn-

  121. -är ingen exkluderande bild
    av nåt svenskt-

  122. -som står i kontrast till
    alla andra kulturella uttryck.

  123. Svenskt kulturarv är också
    pizzerian i Åstorp och QX gaygala.

  124. Det är de intryck och uttryck
    vi har fått från världen-

  125. -sen vikingarnas plundringståg.

  126. Kulturen är till sitt väsen inklude-
    rande, föränderlig, urban och öppen.

  127. Det är också vårt kulturarv.

  128. Detta är inte en fråga om
    den ena eller andra religionen.

  129. Det är spännande.

  130. -Vem har ettan?
    -Danza Tobas.

  131. Tvåa?

  132. -Och trean.
    -CC Libertad.

  133. -Fyran?
    -Raymi.

  134. -Och femman.
    -Tunari.

  135. -Sexan.
    -CDC Libertad.

  136. Då måste sjuan vara
    de som dansar cueca.

  137. Vi har varit och träffat Näverluren,
    som har en hel del dansare-

  138. -men framför allt sitter på
    kontakter till flera hundra dansare.

  139. En gång om året
    träffas de i Nordstan.

  140. Jag tror att de är 100-150 par.

  141. Jag säger: "Varför kan inte ni köra
    den grejen i Hammarkullen?"

  142. De känner sig obekväma,
    att de är på fel ställe.

  143. "Ingen skulle tycka att det är
    konstigt att ni kommer med."

  144. De menar på att ni har roligare
    danser och svängigare musik än...

  145. Men det handlar också om ens kultur.
    Så vi jobbar väldigt mycket på det.

  146. Ett tag tror jag att folkdanslagen
    som vi hade här matchade-

  147. -våra bolivianska och chilenska
    vänners äldre population.

  148. Men de såg till att tvinga in
    sina barn och barnbarn i dansen.

  149. Den här återväxten fick inte
    de svenska folkdanslagen.

  150. Både Jessica och Urban dansar.

  151. Jag tror att deras barn
    kommer att hålla på. Det hoppas jag.

  152. Det är bara att hämta dem och åka och
    dansa och få dem att känna på det.

  153. -Varsågoda.
    -Tack.

  154. -Vad hoppas ni på för danser?
    -Jag hoppas på slängpolska.

  155. En slängpolska. Jaha.
    - Vad är din favorit?

  156. -Jag hämtar mer ketchup.
    -"Bä, bä vita lamm" gillar jag.

  157. Är "Bä, bä vita lamm" favoriten?
    - Vad vill Alma dansa?

  158. -Jag kan inte välja.
    -Men mormor.

  159. Jag har fråga till dig.
    Vilken dans ska du alltid dansa?

  160. Jag dansar helst en polska.

  161. Först dansar nån sida. T.ex. de två.

  162. De dansar in och ut och byter sida.
    Sen de andra: In, ut och byt sida.

  163. Fem, sex, sju, ått.
    Och vi gör likadant.

  164. En, två, tre. När man kommer in i
    mitten får man kittla vargen lite.

  165. Det var räven, råttan och grisen
    som skulle gå över isen

  166. Men då kom där fram en gammal man
    med stadig hand och jaga' dem i land

  167. Vill ni veta lite nyheter?

  168. Nyheten är följande: Amanda är med
    och dansar på Svenska mässan.

  169. Så vi är uppe i sju stycken damer.

  170. Sen så kollar vi med barnen om...

  171. -Vi har inte frågat.
    -Då frågar vi inga fler barn.

  172. Bara barn
    som inte har nåt val får följa med.

  173. -Jag har väl nåt val?
    -Nej, du har inget val.

  174. -Så...
    -Hon ser glad ut.

  175. Men...

  176. Välkomna till den 42:a
    Hammarkullekarnevalen: affischsläpp.

  177. Ett, två, tre!

  178. -Har man inte kråksparkar?
    -Det finns elva, tolv olika särkar.

  179. Jag kan dem inte exakt. Det är
    bomull. Det var fint när det kom.

  180. I kragen hade man
    tunnare, finare bomull.

  181. Jag tänkte att vi kunde vara med
    på söndagen.

  182. Jag försökte locka dit barn
    från Näverluren.

  183. Men det ligger i helgen,
    så folk är bortresta.

  184. Jo. Hur var intresset bland barnen
    att gå dit?

  185. Var det nåt intresse
    ifall de hade hunnit?

  186. Barnen kan nog vara intresserade,
    men föräldrarna ska också hinna med.

  187. Barnen kan ju inte ta sig dit själva.

  188. Frågan är om man ska ta upp det
    i planeringen för 2018-2019-

  189. -och tänka 2020,
    med tanke på jubileumsår.

  190. Om man satsar så långt fram
    borde man verkligen kunna...

  191. Annars är det trevligt
    om vi är med där uppe.

  192. Ja.

  193. Vi kunde blanda så att de är med oss
    också på nånting.

  194. Ja. Jag ska fortsätta uppmana
    alla som är intresserade och vill-

  195. -att de åker dit upp
    och gärna tar på sig folkdräkt.

  196. -Tony.
    -Det är Lena. Folkdans i Göteborg.

  197. Jag har försökt
    att vi skall komma med på barndelen.

  198. Men jag har inte lyckats
    ro det i land.

  199. Tyvärr är tiden inte den rätta
    för oss. Vi var ute för sent.

  200. -Ja.
    -Men vi är gärna med nåt annat år.

  201. Vi förbereder oss
    för att göra det i god tid.

  202. 20 år framåt i tiden minst
    är karnevalen sista helgen i maj.

  203. Så du kan få ett, två
    eller tio år på dig att planera.

  204. Vi behöver inte höra
    att ni inte kan komma.

  205. Ni ska lägga in i er kalender
    att karnevalen är sista helgen i maj.

  206. Jag fortsätter att be
    att alla som är intresserade-

  207. -kommer dit och tar på sig folkdräkt
    och visar sig-

  208. -även om vi inte är med
    med nån bil i år.

  209. Vi är Sveriges största karneval och
    ska visa ett axplock av samhället.

  210. Det känns tråkigt.

  211. Visst vore det roligt att vara med,
    men ensam tänker jag inte kämpa.

  212. Utan det är
    om det är fler som är med.

  213. Att dra hela lasset
    blir alldeles för tungt.

  214. Herr talman. Sverige är inte ett land
    som enbart är svenskt-

  215. -och har aldrig varit det.

  216. Gränser har flyttats. Invandring
    och utvandring har alltid pågått.

  217. Därför är det grundläggande
    att olika röster får komma till tals-

  218. -i den offentligt stödda kulturen.

  219. Det är inte att ideologisera,
    politisera eller konstruera.

  220. Det är att synliggöra alla oss
    som formar framtidens kulturarv.

  221. Välkommen till röstbrevlådan.
    Tala in ett meddelande efter tonen.

  222. Hej, Jessica.
    Vädret har svängt fram och tillbaka.

  223. Jätteregnigt förut
    och nu spricker det upp.

  224. Klockan är så mycket att vi hoppar
    över Hammarkullefestivalen-

  225. -och hellre kanske planerar lite mer
    nåt annat år.

  226. Jag vet att ni har dålig mottagning.
    Hör av dig när du hör detta.

  227. -Tony Parath, hur känns det just nu?
    -Det känns helt fantastiskt.

  228. Tittar man på alla grupper som är här
    är det bara en som saknas.

  229. Det är de svenska folkdansarna.
    Var och en undrar:

  230. "Varför ska vi visa upp vår kultur
    om inte de är här med sin?"

  231. Ett stort till de svenska
    folkdansarna: Var är ni?

  232. Ska ni vara med och dansa?
    Det är klart.

  233. Det är rent vatten. Man blir
    bara blöt, man blir torr sen.

  234. Du kan inte dansa med paraply.

  235. Vi äro musikanter allt ifrån Göteborg

  236. Jänta och jag, jänta och jag,
    allt uppå Landavägen, hurra

  237. Båd' öron, båd' öron,
    båd' snablar hava de

  238. Vi kan dansa andra hållet,
    andra hållet, andra hållet

  239. Vi kan dansa andra hållet,
    andra hållet med

  240. Jag tror att vi är för dåliga på
    att förändra oss.

  241. Det kan jag tycka är lite synd.

  242. Vi skulle önska
    att folk bara kom och var med.

  243. Det är egentligen så enkelt
    och så roligt.

  244. Alla kan vara med
    om man vill vara med.

  245. Hej, vill du ha?

  246. Herr talman, jag står givetvis bakom
    samtliga tre reservationer.

  247. Vi står samtidigt bakom
    samtliga våra reservationer.

  248. Med det vill jag yrka bifall
    till reservation fjorton.

  249. Bifall till reservation tre.

  250. För tidsvinning yrkar jag på
    reservation nummer sex och tjugo.

  251. Tack. Därmed är debatten avslutad.

  252. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Folkdansaren Lena

Avsnitt 6 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lena dansar i ett folkdanslag. Hon är orolig över folkdansens framtid och hur traditionen ska föras vidare. Samtidigt vill Tony från Hammarkullekarnevalen att Lenas folkdanslag ska delta i karnevalen. Kan Lena och Tony mötas i sin strävan att få det svenska kulturarvet att leva vidare?

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Dans, Folkdans, Göteborg, Idrott, Immigration, Invandrare, Karnevaler, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige, Traditioner
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Det goda landet - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet goda landet - teckenspråkstolkat

Polisen Ulf

Avsnitt 1 av 6

Ulf arbetar som integrationspolis i utsatta förorter i Göteborg. Genom empati och engagemang har han vunnit invånarnas förtroende. Han pratar med imamer och ensamkommande killar, han hjälper utsatta människor och han tvekar inte att höja rösten när han tycker att samhället gör fel mot individen. Ulf verkar för att skapa trygghet och öka förtroendet i områden där tilliten till myndigheter och rättsväsende är svag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet goda landet - teckenspråkstolkat

Arbetsförmedlarna i Göteborg

Avsnitt 2 av 6

Efter nio år i Sverige är endast hälften av alla invandrare i någon form av arbete, och de politiska partierna debatterar livligt i riksdagen om hur man ska lösa utanförskapet. På Arbetsförmedlingen i Göteborg arbetar man med att få nya svenskar i arbete. En dag här kan innebära utmaningar av extraordinärt slag. Här finns människor som inte kan språket, somliga har aldrig arbetat tidigare och åter andra kan vara psykiskt sjuka eller djupt deprimerade. Alla ska få hjälp in på arbetsmarknaden.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet goda landet - teckenspråkstolkat

Major Nyström

Avsnitt 3 av 6

Military Weekend är en helg då unga personer kan prova på att vara soldat inom Försvarsmakten. Många av deltagarna har en bakgrund i andra länder. Major Nyström hälsar dem välkomna och berättar för de medverkande att alla är jämlika inom försvaret. Men är de det? Hur kommer det sig att försvaret, trots ambitiösa försök att nå ut till nya grupper, inte gör det. En helg i iskyla, med hårda övningar och fystester lockar några, men kommer de att söka till militären?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet goda landet - teckenspråkstolkat

Läraren Maja

Avsnitt 4 av 6

Maja undervisar en skolklass som består av nyanlända ungdomar. Hon engagerar sig ofta i eleverna mer än vad hennes yrkesroll kräver. Enligt en ny regeringsproposition kan de betyg hon och de andra lärarna sätter påverka elevernas möjligheter att få stanna i Sverige. Tillsammans med sina kollegor försöker hon förstå hur de ska handla för att kunna följa regeringens uppdrag samtidigt som de har ansvar för eleverna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet goda landet - teckenspråkstolkat

Kommuntjänstemännen i Falun

Avsnitt 5 av 6

Varje kommun måste enligt lag ordna en medborgarskapsceremoni för nya svenska medborgare. Efter flera år av lågt deltagande bildar man i Falun en kommitté vars uppgift är att locka fler nya svenska medborgare till ceremonin. Men vad ska ceremonin bestå i? Några vill att den ska vara pampig, som ceremonin i Stadshuset i Stockholm. Andra tycker att fika och folkdans är det bästa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet goda landet - teckenspråkstolkat

Folkdansaren Lena

Avsnitt 6 av 6

Lena dansar i ett folkdanslag. Hon är orolig över folkdansens framtid och hur traditionen ska föras vidare. Samtidigt vill Tony från Hammarkullekarnevalen att Lenas folkdanslag ska delta i karnevalen. Kan Lena och Tony mötas i sin strävan att få det svenska kulturarvet att leva vidare?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Nyanländ

Flykting eller alternativt skyddsbehövande

Om flyktingar och andra som kan behöva beskydd. Vad är en flykting och vad är en skyddsbehövande? Vilka rättigheter har man som flykting eller skyddsbehövande?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Emma Goldman - Amerikas farligaste kvinna

Anarkisten Emma Goldman var en känd politisk aktivist i USA i början av 1900-talet. Goldman föds i Ryssland men tar sig till USA som 16-åring. Som första kvinna i Amerikas historia arresteras hon för ett politiskt brott och döms till ett års fängelse. Goldman talar om en rad samhällsfrågor, till exempel kapitalism, sexualitet och fri kärlek. Hon engagerar sig i antimilitarismen som på den tiden ansågs vara landsförräderi. Goldman deporteras till Ryssland och träffar där Lenin. Hör historikern Lisa Gålmark och konstnären Sonia Hedstrand berätta.