Titta

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Om UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Föreläsningar av 2017 års Nobelpristagare. Inspelat den 7-8 december 2017.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017 : Kip S Thorne, fysikDela
  1. Vi ska, innan år 2050, också kunna
    skicka upp en efterträdare till LISA-

  2. -som skulle kunna se gravitationsvågor
    från universums första stund.

  3. Tack. Den tredje presentationen
    ges av professor Thorne-

  4. -som fokuserat på
    den allmänna relativitetsteorin.

  5. Han har gjort förutsägelser om vågor
    från olika astrofysiska händelser-

  6. -och vilka signaler
    vi kan vänta oss från dem.

  7. Som vi har hört är han också
    en av pionjärerna bakom LIGO.

  8. Varsågod, professor Thorne.

  9. Tack. Hör ni mig?

  10. Kul att se många kollegor
    från LIGO och Virgo här.

  11. Tack för att ni får mig
    att verka duktig!

  12. Jag ser mig själv
    mest som en ikon för vårt samarbete-

  13. -och det här Nobelpriset
    är nånting jag tar emot-

  14. -som en representant för er,
    som uppnådde den här framgången.

  15. Jag vill lyfta fram det faktum-

  16. -att vårt nuläge och vår framtid
    inom gravitationsvågsfysik-

  17. -har berott på tre olika ansatser,
    som var och en tog ungefär 50 år-

  18. -för att komma hit.

  19. Den första diskuterades i detalj
    av Rai Weiss och Barry Barish.

  20. Det var den experimentella ansatsen.
    De nämnde också dataanalysen.

  21. Jag vill prata om
    den teoretiska ansatsen-

  22. -för att förstå vågornas källor-

  23. -formerna på de vågor
    som produceras av dessa källor-

  24. -och den information
    som vågformerna innehåller.

  25. Sen ska jag väldigt kort prata om
    en tredje ansats-

  26. -som pågick under ungefär 50 år.

  27. Det var en kombinerad ansats
    baserad på QND.

  28. Jag ska förklara vad det betyder.

  29. Sen riktar jag blicken mot framtiden,
    med fokus på-

  30. -var vi kan vara under 2030-talet,
    med de fyra frekvensbanden-

  31. -och ännu längre fram i tiden.
    Så ser min föreläsning ut.

  32. Är det... Jag vill bara
    hålla ett öga på tiden här.

  33. Först, några personliga reflektioner.

  34. Jag doktorerade vid Princeton
    under 1962-1965.

  35. Min handledare var John Wheeler-

  36. -en fantastisk man med många idéer
    som då sågs som galna.

  37. De flesta har visat sig vara riktiga.

  38. Han lärde mig om neutronstjärnor
    och svarta hål.

  39. Jag hängde också i utkanten av-

  40. -Bob Dickes grupp inom
    experimentell gravitationsforskning-

  41. -där Rai Weiss ingick.

  42. Rai minns inte mig från den tiden,
    men jag minns honom-

  43. -för han var en intellektuell jätte-

  44. -medan jag satt där som teoretiker
    och försökte förstå experimenten.

  45. Jag är glad att ha lärt mig tillräckligt
    för att kunna samarbeta med Rai-

  46. -Ron Drever och Barry Barish.

  47. Jag påverkades också av
    Joseph Weber, som Rai nämnde.

  48. Joe träffade jag i de franska alperna-

  49. -på en sommarkurs i Les Houches,
    nära Chamonix.

  50. Vi fotvandrade
    och han berättade om sina planer-

  51. -och de experiment han inlett
    inom gravitationsvågsdetektion.

  52. Det föll sig naturligt,
    när jag började på Caltech 1966-

  53. -att min grupp fokuserade på svarta hål
    och teorin bakom gravitationsvågor.

  54. År 1972 hade jag,
    ihop med kollegor och studenter-

  55. -börjat utveckla en vision
    om den forskning som kunde göras-

  56. -och den information vi kunde utvinna.

  57. Nyckeltanken var följande,
    om vi håller det översiktligt.

  58. Det finns bara två sorters vågor
    som kan propagera över universum-

  59. -och bära med sig information
    om fjärran objekt:

  60. Elektromagnetiska vågor
    och gravitationsvågor. Inga andra.

  61. Det är enorma skillnader mellan dem.

  62. EM-vågor är oscillationer av EM-fältet-

  63. -som propagerar genom rummet
    medan tiden går.

  64. Gravitationsvågor, däremot,
    är oscillationer i den väv-

  65. -som rummet och tiden utgör.

  66. De är helt väsenskilda fenomen.

  67. EM-vågor är ofta osammanhängande
    superpositioneringar-

  68. -av utsläpp från enskilda partiklar,
    atomer och molekyler.

  69. Gravitationsvågor kommer av
    en sammanhängande rörelse-

  70. -av stora mängder massa eller energi.

  71. EM-vågor absorberas och sprids lätt
    när de rör sig genom universum.

  72. Vi ser väldigt lite-

  73. -eftersom så mycket döljs
    av gaser och damm.

  74. Gravitationsvågor absorberas
    och sprids inte.

  75. Inte ens om de produceras
    nära Big Bang.

  76. Med såna skillnader blev det tydligt-

  77. -för mina kollegor och studenter
    år 1972-

  78. -att många gravitationsvågskällor
    inte avger EM-strålning.

  79. De kolliderande svarta hål vi har sett
    har inte avgett EM-signaler.

  80. Överraskningar är att vänta och
    vår syn på universum kan förändras-

  81. -genom den här
    väldigt annorlunda typen av vågor.

  82. Det var så vi tänkte
    under tidigt 1970-tal.

  83. Det var också 1972 som Rai Weiss-

  84. -som hade flyttat från Princeton
    tillbaka till MIT-

  85. -skrev en numera klassisk artikel-

  86. -i vilken han beskrev designen hos-

  87. -en interferometerbaserad
    gravitationsvågsdetektor.

  88. Han identifierade
    alla större källor till brus-

  89. -som såna detektorer
    kunde behöva hantera-

  90. -hur man skulle hantera dem och
    vilken känslighet man kunde uppnå.

  91. Han drog slutsatsen att det var möjligt
    att bygga detektorer-

  92. -som kunde uppnå den känslighet
    som krävdes av de källor-

  93. -som mina kollegor och jag tänkte på.

  94. Jag tittade på Rais idéer-

  95. -och nämnde i en klassisk lärobok-

  96. -som jag skrev med John Wheeler
    och Charles Misner-

  97. -att de inte såg så lovande ut.

  98. Kom igen! Han sa
    att vi skulle bygga en detektor-

  99. -som mätte massors rörelse-

  100. -med en amplitud som var 10^-12,
    alltså en biljondel-

  101. -av våglängden
    hos ljuset man använder.

  102. Man skulle mäta nåt som rör sig
    en sträcka-

  103. -som är en tusendel av diametern
    hos en atomkärna.

  104. En atomkärna är
    100 000 gånger mindre än en atom.

  105. Det lät som galenskap.

  106. Jag lusläste artikeln-

  107. -som inte publicerades i nån tidskrift,
    utan i en intern rapport på MIT.

  108. Han ville inte publicera den förrän
    man detekterat gravitationsvågor.

  109. Däremot delade han ut den
    bland sina kollegor.

  110. Jag läste den och såg potentialen.

  111. Vi talade om den en hel natt,
    vilket han också nämnde.

  112. Jag talade med Vladimir Braginskij-

  113. -och Ronald Drever,
    som vi lockade till Caltech.

  114. Jag blev övertygad.

  115. Potentialen för att öka vår förståelse
    för universum var så stor-

  116. -att jag ville göra allt som teoretiker-

  117. -för att hjälpa mina kollegor
    som var experimentalister.

  118. Jag och mina studenter lade
    ungefär 70 % av vår forskningstid-

  119. -på att främja LIGO.

  120. Jag ska prata om
    källor till gravitationsvågor.

  121. År 1978 hade vi workshop på ämnet.

  122. Vi samlade alla fysiker
    som jobbade på området.

  123. Rai Weiss står här.
    Ron Drever står här.

  124. Barry Barish
    hade inte kommit in på området än-

  125. -men han hade en roll i
    att få in Caltech på området.

  126. Han satt i en kommitté
    som rekommenderade satsningen.

  127. Mot slutet av workshopen
    pratade vi om signalstyrkor.

  128. Det här är taget ur artikeln
    om workshopen.

  129. Supernovor var en övre gräns,
    vid 10^-21.

  130. Här är frekvensen och
    här har vi amplituden, som vi nämnt.

  131. Kollisioner mellan kompakta binärer,
    som svarta hål eller neutronstjärnor-

  132. -antogs ligga i det här området.

  133. Det tycktes oss uppenbart
    att vårt primära mål var-

  134. -att uppnå en amplitudkänslighet
    om minst 10^-21.

  135. Vi lät trycka upp t-shirts med texten
    "10^-21 eller döden".

  136. Här låg den första signalen vi såg.
    1*10^-21.

  137. Det var förstås till stor del tur,
    att vi hade precis rätt.

  138. Det var vårt mål, från 1978 och framåt,
    och det var där signalen kom.

  139. År 1983, när vi planerade LIGO-

  140. -trodde jag att vår första detektion
    borde bli från binära svarta hål.

  141. Det har jag hållit fast vid sen dess.
    De flesta trodde på två neutronstjärnor.

  142. Jag menade redan då att följande
    gav en fördel över neutronstjärnorna-

  143. -och alltså gjorde en kollision
    mellan svarta hål mer troliga.

  144. Avståndet vid vilket man kan se
    två föremål cirkla runt varann-

  145. -är proportionerligt
    mot föremålens massa.

  146. Vi trodde att de svarta hålen var
    tio gånger tyngre än neutronstjärnor.

  147. Det ger en volym tusen gånger större
    än för neutronstjärnor-

  148. -vilket jag menade kompenserade för
    att de svarta hålen är färre-

  149. -än neutronstjärnorna.
    Så blev det också.

  150. Vi var osäkra på
    hur starka vågorna var-

  151. -men vi visste att de låg kring 10^-21.

  152. Numeriska simuleringar behövdes,
    det förstod jag redan då-

  153. -för att utvinna den information
    om de kolliderande svarta hålen-

  154. -som vågorna bar med sig.

  155. Vi kunde inte, med penna och papper,
    lösa Einsteins ekvationer-

  156. -och beräkna formerna
    hos gravitationsvågorna.

  157. Då behövdes numeriska simuleringar.
    En kort historik om sådana...

  158. Det började på 1950-talet,
    genom John Wheeler, min handledare-

  159. -som sa redan då-

  160. -att vi borde försöka studera
    de stormar i rumtidsväven-

  161. -som sker när rumtidens geometrier
    är icke-linjärt exciterade-

  162. -och förändras snabbt.

  163. Han sa åt oss att studera området,
    som han kallade geometrodynamik.

  164. Vi misslyckades,
    för vi saknade verktygen för det-

  165. -men han och hans studenter insåg-

  166. -att man bara kunde göra detta
    om man gjorde det numeriskt.

  167. Vi behövde kunna lösa
    Einsteins ekvationer-

  168. -numeriskt på dator
    eller genom simulering.

  169. Grunden lades
    under perioden 1958-1964-

  170. -av Charles Misner, Richard Lindquist,
    som kände Johnnie Wheeler-

  171. -och Susan Hahn,
    som var datavetare på IBM-

  172. -och samarbetade med Lindquist.

  173. Det här är den bästa bilden
    som jag kunde hitta på Lindquist.

  174. Det var dock inte förrän 1978 som
    en framgångsrik simulering gjordes-

  175. -för en kollision mellan två svarta hål.

  176. Larry Smarr och Kenneth Eppley
    utgick ifrån Bryce DeWitts arbete-

  177. -och tidigare arbete
    av Misner, Hahn och Lindquist.

  178. Många bidrog till arbetet.
    Jag lyfter fram de riktiga jättarna-

  179. -under den här tidiga eran.

  180. Det hände mellan 1958 och 1978.
    Tjugo år tog det att komma i gång.

  181. Nästa problem rörde två svarta hål
    som cirklar runt varann-

  182. -för att sen smälta samman.

  183. Forskningssamhället tog
    ett samlat grepp år 1983-

  184. -när vi grundade LIGO.

  185. Vi sa till alla som gjorde simuleringar-

  186. -att vi verkligen behövde simuleringar
    för att få ut nån information.

  187. På 1990-talet fanns Binary Black Hole
    Grand Challenge Alliance-

  188. -som leddes av Richard Matzner.

  189. All världens expertis på området
    samlades under ett paraply-

  190. -och samarbetade.

  191. Jag var rädd
    att det gick långsammare än det borde-

  192. -så jag slog vad enligt följande:

  193. "LIGO kommer att se gravitationsvågor
    från en kollision mellan svarta hål"-

  194. -"innan datavetarna har en kod
    som kan beräkna deras vågform."

  195. Jag ville förlora det vadet.
    Det ville jag verkligen.

  196. Under det tidiga 2000-talet
    blev jag riktigt orolig.

  197. Framstegen var långsammare
    än inom experimentet.

  198. Varför? Det är väldigt svårt.

  199. Man ska inte simulera att två saker
    kolliderar i rummet och tiden-

  200. -utan en kollision mellan saker
    gjorda av förvrängd rumtid.

  201. Man har ingen arena för det,
    utan får simulera även den.

  202. En förvrängd arena.

  203. Under tidigt 2000-tal
    blev jag alltså orolig-

  204. -och inledde ett samarbete
    med Saul Teukolsky på Cornell.

  205. Vi kallade det SXS Collaboration.

  206. Saul hade jobbat på området
    i några år.

  207. År 2004 gjordes de första
    framgångsrika simuleringarna-

  208. -av Pretorius, en postdok hos oss-

  209. -och Centrella och Campanelli
    och deras forskargrupper.

  210. År 2014 var simuleringarna mogna
    för de första LIGO-observationerna.

  211. Jag medgav att jag förlorat vadet,
    vilket var ett rent nöje.

  212. När den första signalen kom-

  213. -den 14 september 2015...

  214. Den numeriskt simulerade vågformen
    är den ni ser i rött.

  215. Den observerade visas i grått.

  216. De matchade varann väl.
    Genom att jämföra dem med varann-

  217. -kan vi utläsa egenskaperna hos
    och avståndet till de svarta hålen.

  218. Det är...

  219. Sen kan man gå tillbaka,
    med kunskap från observationerna...

  220. Genom att jämföra vågformerna
    i teori och praktik-

  221. -kan man titta på simuleringen
    och se vad som hände.

  222. Här är en simulering av kollisionen-

  223. -som den hade sett ut om man tittade
    på rumtidens förvrängning.

  224. Det röda är tidens inbromsning,
    pilarna visar tänjningen av rummet-

  225. -och rörelsen är som ett skvalp
    i rummets form.

  226. Då uppstår en oscillation.
    Gravitationsvågorna sprids.

  227. Man kan också beräkna
    hur det hade sett ut-

  228. -om man sett de två svarta hålen
    kollidera och smälta samman.

  229. De ger en gravitationslinseffekt-

  230. -som förvränger stjärnorna
    bakom dem.

  231. Det här klippet spelades upp mycket
    efter den första upptäckten-

  232. -och kom från SXS-samarbetet.

  233. Vi behövde inte bara
    numeriska simuleringar-

  234. -utan också simulera tidiga skeden,
    som beräknades på ett annat sätt.

  235. Jag nämner inga detaljer,
    men arbetet tog 40 år-

  236. -och leddes av Luc Blanchet
    och Thibault Damour.

  237. Matchningen gjorde av Damour
    och Alessandra Buonanno.

  238. Så fick vi vågformerna vi behövde.

  239. QND vill jag nämna helt kort,
    för tiden rinner i väg.

  240. Utmaningen är att övervaka rörelserna
    i speglar som väger 40 kg-

  241. -med en noggrannhet om 10^-17 cm.

  242. Det är ungefär halva bredden av
    den kvantmekaniska vågfunktionen-

  243. -för speglarnas frihetsgrader.

  244. Utmaningen för LIGO är
    att hantera kvantfluktuationer-

  245. -i speglarnas rörelser-

  246. -för att kringgå
    Heisenbergs osäkerhetsprincip.

  247. Det betyder att människan
    för första gången, i LIGO-

  248. -ser objekt stora som människor
    bete sig kvantmekaniskt.

  249. Det har krävt att man utvecklat
    så kallad QND-teknik-

  250. -för att hantera det.
    QND hör till kvantinformationsfältet.

  251. Vladimir Braginskij sa, år 1968,
    att vi behövde göra det-

  252. -oavsett vilka detektorer vi byggde.

  253. Jag förstod inte vad han menade
    förrän tio år senare.

  254. Sen fick min forskningsgrupp
    samarbeta med hans-

  255. -för att hitta teknikerna för det.

  256. Jag har ont om tid,
    så jag hoppar över detaljerna kring det-

  257. -men vill nämna att nyckeltanken,
    som kom från Carlton Caves-

  258. -och Bill Unruh-

  259. -är att man tar
    det kvantelektrodynamiska vakuumet-

  260. -och modifierar det genom att,
    så att säga, klämma ihop det-

  261. -och sen trycker in det
    i interferometerns bakre ände.

  262. Det låter galet,
    men det är helt avgörande-

  263. -för det här områdets framtid,
    alltså bortom Advanced LIGO.

  264. Jag vill prata om gravitationsvågs-
    astronomi på 2030-talet.

  265. Det finns fyra frekvensband,
    som Barry nämnde.

  266. Lågfrekvensbandet, minuter till timmar,
    ska studeras av LISA-

  267. -de tre rymdfarkosterna med laser.
    Det är ett projekt i regi av ESA.

  268. Vi hoppas att de är uppe år 2030.

  269. LISA kommer att kunna
    studera gravitationsvågor-

  270. -från svarta hål
    med miljoner solmassor-

  271. -som smälter samman.

  272. Signal/brusförhållandet
    är minst 10 000-

  273. -så vi kan studera geometrodynamik
    med oerhört hög precision.

  274. En PTA bygger på att
    en gravitationsvåg sveper över jorden-

  275. -och accelererar eller bromsar
    alla klockor på jorden.

  276. Om man studerar pulsarer
    på olika delar av himlen-

  277. -kommer de se ut att bromsas in
    eller snabbas upp synkront.

  278. Egentligen är det klockorna
    som strular.

  279. Den tekniken kommer att titta på svarta
    hål med miljarder solmassor.

  280. Vi täcker hela spannet,
    från svarta hål med en solmassa-

  281. -till såna med miljoner
    eller miljarder solmassor.

  282. Ett litet svart hål
    som kretsar kring ett stort svart hål-

  283. -skapar gravitationsvågor som bär på
    en karta över det stora svarta hålet-

  284. -som utforskas av det lilla svarta hålet
    under dess kretsande.

  285. Här ser vi ett klipp.

  286. Omloppsbanan är helt galen-

  287. -eftersom det stora svarta hålet
    sätter rummet i rörelsen.

  288. Det lilla hålet känner av rummet-

  289. -och ger oss information med vilken
    vi kan göra väldigt exakt kartläggning-

  290. -av rumtidens geometri
    kring stora svarta hål.

  291. Om mittpunkten
    är en naken singularitet-

  292. -blir omloppsbanan
    och kartan helt annorlunda.

  293. Vi kan alltså söka efter oväntade typer
    av mittpunkter.

  294. Vi kommer att kunna studera
    universums första stund-

  295. -under 2030-talet.

  296. När universum var
    10^-12 sekunder gammalt-

  297. -tror man
    en elektrosvag fasövergång skedde-

  298. -då den elektromagnetiska kraften
    och den svaga kraften skiljdes åt.

  299. Då föddes
    de elektromagnetiska lagarna.

  300. Det kan ha skett genom
    en första ordningens fasövergång.

  301. Bubblor av den nya fasen,
    där EM-kraften finns-

  302. -kolliderar inuti den gamla fasen,
    där den inte finns-

  303. -och skapar gravitationsvågor som
    rödförskjutits till LISA:s frekvensband.

  304. LIGO kan se såna fasövergångar från
    när universum var 10^-22 sekunder-

  305. -men vi har ingen aning om
    vad som hände då.

  306. Ursprungliga gravitationsvågor
    från själva Big Bang-

  307. -tros ha amplifierats.

  308. Allt amplifierades genom inflation
    under de första 10^-33 sekunderna.

  309. Det är en teoretisk förutsägelse
    som många teoretiska fysiker köper.

  310. Det man tror kommer från Big Bang
    är vakuumfluktuationer-

  311. -de minsta möjliga fluktuationerna
    i gravitationsfältet.

  312. Efter amplifikation får man
    en mängd riktiga gravitationsvågor-

  313. -som sprids och interagerar
    med het plasma-

  314. -när universum är
    380 000 år gammalt.

  315. Det polariserar
    den kosmiska bakgrundsstrålningen-

  316. -som produceras av
    den tidens heta elektroner.

  317. Så en utmaning för alla
    som jobbar med bakgrundsstrålning-

  318. -är att mäta polariseringen-

  319. -och sen dra slutsatser
    om gravitationsvågorna från Big Bang-

  320. -med hänsyn tagen
    för inflationens effekt.

  321. Det man skulle se vore en kombination
    av inflationens effekt och Big Bang.

  322. Vi ska, innan år 2050, också kunna
    skicka upp en efterträdare till LISA-

  323. -som skulle kunna se gravitationsvågor
    från universums första stund-

  324. -med perioder på några sekunder.

  325. Så vi har gravitationsvågor
    med period på några sekunder-

  326. -och gravitationsvågor
    med period på hundra miljoner år-

  327. -som syns i polariseringsmönstren
    på himlen.

  328. Båda producerades vid Big Bang-

  329. -i kombination med inflationens effekt.

  330. Jag tror att de, under 2050-talet,
    inte går att förena.

  331. Vi kommer inte att få samma data
    ur perioder på några sekunder-

  332. -och perioder på hundra miljoner år.
    Det blir en gåta.

  333. Vad var det egentligen
    som Big Bang utstrålade?

  334. Det är min dröm för framtiden.

  335. Att de observationer vi gör då
    kan hjälpa oss att förstå-

  336. -kvantgravitationens lagar.

  337. Låt mig avrunda med att säga
    att det är 400 år sen-

  338. -som Galileo skapade
    den moderna astronomin-

  339. -genom att använda ett optiskt teleskop
    och upptäcka Jupiters månar.

  340. Det är två år sen som samarbetet
    mellan LIGO och Virgo-

  341. -slog på de avancerade detektorerna-

  342. -och såg gravitationsvågorna
    från en svartahålkollision.

  343. På de 400 år som har gått-

  344. -har vi lärt oss mycket
    genom optisk astronomi.

  345. Vår förståelse för universum har
    förändrats genom optisk astronomi.

  346. Hur kan framtiden se ut om 400 år-

  347. -när vi har
    400 års gravitationsastronomi-

  348. -utöver EM-astronomin?

  349. Jag tycker att framtiden
    ser spännande ut. Tack.

  350. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kip S Thorne, fysik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kip S. Thorne berättar om forskningen som lett till Nobelpriset i fysik 2017. Den 14 september 2015 observerades för första gången universums gravitationsvågor. Vågorna, som Albert Einstein förutspådde hundra år tidigare, kom från en kollision mellan två avlägsna svarta hål. Det tog 1,3 miljarder år för vågorna att färdas till LIGO-detektorn i USA. Gravitationsvågor är ett helt nytt sätt att se de våldsammaste händelserna i rymden, och testa gränserna för vårt vetande. Inspelat den 8 december 2017 på Stockholms universitet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Astrofysik, Astronomi, Gravitation, Naturvetenskap, Nobelpriset i fysik, Nobelpristagare, Svarta hål, Universum
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Nobelföreläsning i litteratur 2017

Hur skulle den skrivna skönlitteraturen ha en chans att mäta sig med filmens och televisionens slagkraft om den inte kunde erbjuda något unikt, något som andra gestaltningar inte kunde ge? Detta frågade sig Kazuo Ishiguro tidigt i sitt författarskap. Hör 2017 års Nobelpristagare i litteratur berätta om hur han inspirerades att skriva romaner som "Återstoden av dagen", "Never Let Me Go" och "Begravd jätte". Sara Danius introducerar. Inspelat på Svenska Akademien i Stockholm den 7 december 2017. Arrangör: Nobelstiftelsen och Svenska Akademien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Jeffrey C Hall, medicin

Sedan länge har det varit känt att växter, djur och människor har en inre biologisk klocka. Genom experiment på bananflugor har årets tre amerikanska Nobelpristagare kartlagt de gener som ligger bakom och styr vår dygnsrytm. Jeffrey C. Hall berättar om sina upptäckter. Inspelat i Aula Medica i Solna den 7 december 2017. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Michael Rosbash, medicin

Michael Rosbash, en av årets tre Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, berättar om sitt forskningsarbete som lett fram till upptäckten av den biologiska klocka som styr sömn, hormonnivåer, kroppstemperatur och ämnesomsättning. Hans forskning har bland annat visat på ett starkt samband mellan väl fungerande dygnsrytm och hälsa. Inspelat i Aula Medica i Solna den 7 december 2017. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Michael W Young, medicin

2017 års Nobelpristagare i medicin, Michael W. Young, berättar om hur han byggde vidare på sina kollegors upptäckt. Jeffrey Halls och Michael Rosbash upptäckte den gen som ligger bakom dygnsrytmen som allt levande har. De tre forskarna kunde genom försök på bananflugor kartlägga och identifiera generna och mekanismerna som styr det självreglerande urverket i våra celler. Inspelat i Aula Medica i Solna den 7 december 2017. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Rainer Weiss, fysik

Rainer Weiss berättar om forskningen som lett till Nobelpriset i fysik 2017. Den 14 september 2015 observerades för första gången universums gravitationsvågor. Vågorna, som Albert Einstein förutspådde hundra år tidigare, kom från en kollision mellan två avlägsna svarta hål. Det tog 1,3 miljarder år för vågorna att färdas till LIGO-detektorn i USA. Gravitationsvågor är ett helt nytt sätt att se de våldsammaste händelserna i rymden, och testa gränserna för vårt vetande. Inspelat den 8 december 2017 på Stockholms universitet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Barry C Barish, fysik

Barry C. Barish berättar om forskningen som lett till Nobelpriset i fysik 2017. Den 14 september 2015 observerades för första gången universums gravitationsvågor. Vågorna, som Albert Einstein förutspådde hundra år tidigare, kom från en kollision mellan två avlägsna svarta hål. Det tog 1,3 miljarder år för vågorna att färdas till LIGO-detektorn i USA. Gravitationsvågor är ett helt nytt sätt att se de våldsammaste händelserna i rymden, och testa gränserna för vårt vetande. Inspelat den 8 december 2017 på Stockholms universitet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Kip S Thorne, fysik

Kip S. Thorne berättar om forskningen som lett till Nobelpriset i fysik 2017. Den 14 september 2015 observerades för första gången universums gravitationsvågor. Vågorna, som Albert Einstein förutspådde hundra år tidigare, kom från en kollision mellan två avlägsna svarta hål. Det tog 1,3 miljarder år för vågorna att färdas till LIGO-detektorn i USA. Gravitationsvågor är ett helt nytt sätt att se de våldsammaste händelserna i rymden, och testa gränserna för vårt vetande. Inspelat den 8 december 2017 på Stockholms universitet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Richard Henderson, kemi

Nobelpriset i kemi 2017 tilldelades Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson för utveckling av kryoelektronmikroskopi för högupplösande strukturbestämning av biomolekyler i lösning. Metoden har tagit biokemin in i en ny era. Här berättar Richard Henderson om sin forskning. Inspelat den 8 december 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Jacques Dubochet, kemi

Nobelpriset i kemi 2017 tilldelades Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson för utveckling av kryoelektronmikroskopi för högupplösande strukturbestämning av biomolekyler i lösning. Metoden har tagit biokemin in i en ny era. Här berättar Jacques Dubochet om sin forskning. Inspelat den 8 december 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Joachim Frank, kemi

Nobelpriset i kemi 2017 tilldelades Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson för utveckling av kryoelektronmikroskopi för högupplösande strukturbestämning av biomolekyler i lösning. Metoden har tagit biokemin in i en ny era. Här berättar Joachim Frank om sin forskning. Inspelat den 8 december 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdforskning i Sverige

Sex forskare och professorer i Sverige får fyra minuter vardera att presentera allt från hur man mäter havsnivåer på globala oceaner och utforskar universum med ballonger till hur man bäst studerar Venus. Medverkande: Anna Jensen, professor, Per-Arne Lindqvist, forskare, Mark Pearce, professor, Mikael Östling, professor, Sven Grahn, före detta teknisk chef Rymdbolaget och Yifang Ban, professor. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

I rymden kan alla se dig tweeta

När vi tittar upp på månen och ser bilder av Mars, hur påverkar det oss som människor och art? Astronauten Chris Hadfield från Kanada är känd för sina Youtube-filmer där han till exempel visar hur man borstar tänderna i viktlöst tillstånd. Här berättar han om hur han vill inspirera jordborna genom att lägga upp sina rymdupplevelser på sociala medier. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.