Titta

UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Om UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Föreläsningar från Svenska Läkaresällskapets symposium med syfte att bidra till ökad kunskap för en god balans mellan digitalt och verkligt liv. Barn och ungdomar tillbringar allt mer tid framför skärmen: kommunicerar via sms, Facebook, Instagram, Snapchat, spelar datorspel och så vidare, på gott och ont. Parallellt rapporteras om ökande problem hos unga som splittring och bristande koncentrationsförmåga, sömnsvårigheter, närsynthet och övervikt. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Till första programmet

UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan : Risker och bieffekter av digital medieanvändningDela
  1. Man lär sig inte bättre kinesiska
    av att skippa engelskan i skolan-

  2. -så att man sparar utrymme.
    Det är nonsens.

  3. Ändå läser man sånt hela tiden.

  4. Det handlar om risker och bieffekter
    av digital medieanvändning.

  5. Och det finns
    gott om risker och bieffekter.

  6. Det här är bara en lista över
    de somatiska riskerna och bieffekterna.

  7. Inom mitt specialområde - psykiatrin-
    finns alla de här.

  8. Tittar man på samhället som helhet
    finns också de här bieffekterna-

  9. -vilket inte heller är bra.

  10. Jag ska visa er några exempel
    och belysa några stora drag-

  11. -med hjälp av
    de här riskerna och bieffekterna.

  12. Vi börjar med närsynthet.

  13. Vi ser den här bilden överallt,
    och lägg märke till att de har glasögon.

  14. Om vi tar lite högstadiebiologi
    så är det här ett öga som ser bra-

  15. -medan det här är ett närsynt öga.
    Det kan vi åtgärda med en lins.

  16. Det här är ett barns öga
    som är för litet-

  17. -trots att ögat ser ut som det gör.
    Så ögat måste växa för att se skarpt.

  18. Det brukar ske
    under livets första tjugo år.

  19. Men om man tenderar
    att bara titta på saker på nära håll-

  20. -kan ögat växa och bli för stort.

  21. Det här har man hittat belägg för
    först under de senaste tjugo åren.

  22. Det finns en mekanism här bak-

  23. -som utsöndrar tillväxtfaktorer
    som får ögat att växa.

  24. Det växer tills det ser skarpt.

  25. Det är fantastiskt!
    Ögon växer tills skärpan blir rätt.

  26. Men en tysk oftalmolog
    gjorde en upptäckt-

  27. -genom att låta kycklingar ha på sig
    glasögon från dagen då de kläcktes.

  28. Det visade sig
    att längden på deras ögonhålor-

  29. -berodde på vilken sorts glasögon de bar
    och hur starka de var.

  30. Mekanismen får som sagt ögat att växa
    tills det ser skarpt.

  31. Det är fantastiskt!

  32. Men om man bara tittar på nära håll-

  33. -möts ljusstrålarna längre bak.

  34. Om man gör det länge varje dag
    blir man närsynt.

  35. Det är det som händer
    om man ägnar mycket tid åt att läsa.

  36. Det är inte ett problem i dag eftersom
    ungdomar läser en kvart om dagen.

  37. Men det blir det om man som i Sydkorea
    tittar på sin smartphone 5,4 h per dag.

  38. För man har också en Playstation,
    en surfplatta-

  39. -och andra skärmar
    som gör en närsynt.

  40. Det finns empiriska data
    från en europeisk studie-

  41. -som är gjord
    av ett stort antal oftalmologer-

  42. -och publicerades för två år sen.

  43. Vanligtvis förekommer närsynthet
    hos 1-5 % av befolkningen-

  44. -men tittar man
    på dem som är under tjugo år-

  45. -är siffran 30 % i Europa.

  46. I Kina är det 80 %
    och i Sydkorea över 90 %.

  47. Nu räknar man med att 97 % av alla
    under tjugo i Sydkorea är närsynta.

  48. Man kan hävda att det är en bieffekt
    som vi får stå ut med.

  49. Men faktum är
    att man aldrig har bedömt-

  50. -riskerna, bieffekterna
    och användbarheten.

  51. Så folk känner inte till
    att de här bieffekterna existerar.

  52. Och det här är det land som tillverkar
    flest smartphones i hela världen.

  53. Jag vill passa på att nämna att Sydkorea
    inte bara har över 90 % närsynthet-

  54. -utan också över 30 %
    smartphone-beroende.

  55. Det låg på 11 % 2011
    och sen dess har det bara vuxit.

  56. Nu är det på över 30 %.

  57. Sydkorea är också först ut
    med att stifta lagar-

  58. -som ska förhindra
    att barnen får de värsta bieffekterna.

  59. Så vad gör Sydkoreas regering?

  60. Enligt lagen måste barn under nitton
    som köper en smartphone-

  61. -ha viss programvara installerad.

  62. Den blockerar tillgången
    till det värsta-

  63. -nämligen pornografi och kraftigt våld.

  64. Den mäter tiden framför mobilen-

  65. -och om den går över en viss gräns
    får föräldrarna ett meddelande om det.

  66. Den blockerar även videospel
    från midnatt fram till nästa morgon-

  67. -så att sömnen inte ska störas.

  68. Det här är som sagt det land
    som tillverkar flest smartphones.

  69. Landet som Samsung kommer från.

  70. De har märkt
    att det här inte är bra för barnen-

  71. -så de försöker skydda dem
    från teknikens värsta bieffekter.

  72. För att summera:

  73. Orsaken är att man stör
    ögats utveckling.

  74. Så ni behöver inte oroa er. Ni kan
    stirra på mobilen hur länge ni vill.

  75. Ni förstör inget eftersom era ögon
    redan är fullt utvecklade.

  76. Det finns inget "rätt" sätt att titta på
    en mobil om ögat fortfarande utvecklas.

  77. Det blir alltid fel.
    Det är mängden som är farlig.

  78. Så vi måste skydda våra barn, men vi
    behöver inte oroa oss för oss själva.

  79. Sömnstörningar. Det är vanligt.

  80. För två år sen tittade en norsk studie-

  81. -på nästan 10 000 ungdomar-

  82. -och deras digitala medieanvändning
    under timmen innan de somnar.

  83. Man ser att mobilen...

  84. Det här är en skandinavisk studie,
    så flickorna är blå och pojkarna gröna.

  85. Det som man kan se är
    att pojkarna spelar spel på konsoler-

  86. -medan flickorna chattar och är sociala.

  87. Problemet är att de tittar på en skärm
    som ger ifrån sig mycket blått ljus.

  88. Det här är dagsljus och det här är
    ljuset från en glödlampa.

  89. I två miljoner år har vi haft eld-

  90. -så vi har lärt oss att eld inte betyder
    dagsljus, men att blått ljus gör det.

  91. Ett av Nobelprisen handlade ju om det,
    så ni känner redan till det.

  92. Om man utsätter sig för det här ljuset
    klockan tio eller elva på kvällen-

  93. -genom att slå på en skärm
    och spela spel eller kolla på Facebook-

  94. -så rubbar man
    kroppens utsöndring av melatonin.

  95. Melatonin behöver man för att sova.

  96. I stället förskjuter man
    sin cirkadiska rytm med två timmar.

  97. Så när man vaknar tror kroppen
    att det fortfarande är natt-

  98. -och man har fått
    ungefär två timmar för lite sömn.

  99. Man har jämfört folk som läser en bok
    med folk som läser en bok på en skärm-

  100. -och kommit fram till att de
    som tittar mer på skärmar sover mindre.

  101. Det gäller folk i alla åldrar,
    så det är ni inte immuna mot.

  102. Det finns inget "rätt" sätt.

  103. Det finns, som ni kanske vet,
    en teknisk lösning.

  104. Från och med iOS 9.3
    kan man aktivera "Night shift"-

  105. -för att skydda sig från det blå ljuset.
    Så det blå ljuset är svagare.

  106. Men det löser inte allt.

  107. Om ens status på Facebook förändras
    klockan elva på kvällen-

  108. -sover man nog ändå inte särskilt bra.

  109. Det här påverkar framför allt barn-

  110. -eftersom deras hjärnor
    fortfarande utvecklas.

  111. Om de sover för lite blir utbildningen
    lidande, inte bara för att de är trötta-

  112. -utan för att nästa natt processar de
    mindre av det som de har lärt sig.

  113. Deras inlärningsförmåga sjunker.

  114. Sen har vi diabetes. Det finns en länk
    mellan sömnlöshet och diabetes.

  115. Sömnbristen påverkar
    ämnesomsättningen på ett sätt-

  116. -som gör att man har lättare
    att få diabetes typ 2.

  117. Det kallades för åldersdiabetes-

  118. -men nu ser vi att de yngsta barnen
    som får det är fem år gamla.

  119. Det fanns inte på kartan för 50 år sen,
    men nu är det en epidemi.

  120. Högt blodtryck. Här är ett experiment:

  121. Lägg mobilen på skrivbordet.
    Snart ringer den.

  122. Då stiger ditt blodtryck,
    liksom din hjärtfrekvens.

  123. Det här är en fältstudie
    som gjordes av en skolsköterska.

  124. Hon mätte blodtrycket på 331 friska
    ungdomar som var 14-17 år gamla-

  125. -och det här är
    deras internetanvändning.

  126. Och det här den relativa frekvensen
    av högt blodtryck i de här grupperna.

  127. Det var få personer som bara
    använde internet fyra timmar per vecka.

  128. 8 % av dem hade högt blodtryck.

  129. Tio timmar i veckan: 15 %.

  130. 25 timmar i veckan
    ger 20 % med högt blodtryck.

  131. Ni kanske tror att det inte spelar
    så stor roll, men det finns ett problem.

  132. Om jag skulle få högt blodtryck nu
    så behöver jag inte oroa mig.

  133. För det tar flera årtionden
    för bieffekter som stroke, hjärtinfarkt-

  134. -blindhet, njurproblem och annat
    att dyka upp.

  135. Men de här barnen har all tid i världen
    på sig att utveckla bieffekterna.

  136. Det är problemet.

  137. Sämre uppmärksamhets-
    och inlärningsförmåga.

  138. Jag lät bli att ha med bilderna
    om hjärnan, för ni kan redan det-

  139. -men jag har med den här, som kommer
    från ekonomen Jim Heckman.

  140. Han publicerade en artikel
    i tidskriften Science-

  141. -om avkastning på investering
    i utbildning utifrån barnens ålder.

  142. Så om man vill spendera en euro
    på utbildning-

  143. -så ska det vara tidigt i barnets liv.

  144. Skolan går också bra,
    men efter skoltiden är det sämre.

  145. Det här visar hur snabbt inlärning sker
    i unga hjärnor.

  146. Resultatet blir det här:

  147. Man blir bättre på att göra det man gör-

  148. -för hjärnan har inte en processor
    som räknar och en hårddisk som lagrar.

  149. Hjärnan har båda funktionerna
    i sina nervceller.

  150. De blir bättre
    ju mer information de processar.

  151. Ju mer de processar,
    desto mer lagrar de.

  152. Lagringen är det som räknar,
    och det som räknar är lagringen.

  153. Det är viktigt, för ni behöver inte
    oroa er över det här diagrammet.

  154. Innan ni går hem och är deprimerade
    över att ni är här nere-

  155. -kom ihåg att om man tar två svenska
    fyrtioåringar, varav en kan svenska-

  156. -och en kan fem språk, så kan den
    senare lättare lära sig ett nytt språk.

  157. Trots att han redan kan fem språk.

  158. Har ni hört folk säga att om man kan
    fem språk så är hjärnan full?

  159. Nej! Varför inte?

  160. Det finns ingen hårddisk i hjärnan
    som kan bli full.

  161. Ju mer som finns i hjärnan,
    desto mer kapacitet har den kvar.

  162. Man läser jämt
    om dagens digitala ungdom.

  163. Folk hävdar att de inte kan x eller y,
    och därför har utrymme kvar för annat.

  164. Sånt läser man jämt. Det är nonsens.

  165. Man lär sig inte bättre kinesiska
    av att skippa engelskan i skolan-

  166. -så att man sparar utrymme.
    Det är nonsens.

  167. Ändå läser man sånt hela tiden.

  168. Och pratar man om livslångt lärande-

  169. -så har man löst det när man är 25 år
    och har fått en bra utbildning.

  170. Då har man många anslutningar i
    hjärnan som kan kopplas till nya saker.

  171. Så här ser vi hur hjärnan
    blir bättre och bättre.

  172. Tvåspråkighet gör den ännu bättre.

  173. Om man är tvåspråkig och blir dement
    ser vi försämringen här.

  174. Man blir dement fem år senare.
    Det finns sex studier som visar det.

  175. Förut fanns det bara tre.

  176. Det finns även annat man kan göra.

  177. Ju mer man har tränats som ung-

  178. -som syster Mary från nunnestudien,
    som hade ett perfekt cv vid tjugo...

  179. Hon undervisade ända fram till sin död
    vid 101 års ålder.

  180. Hennes hjärna var full av Alzheimers,
    men hon hade ingen demens.

  181. Det är därför min bok heter "Digital
    demens". Digitala medier stör det här.

  182. "Demens" betyder mentalt förfall.
    Varje förfall har en sak gemensamt:

  183. Ju högre upp man börjar,
    desto längre tid tar det att komma ner.

  184. Man kan ha en hjärna
    som är full av Alzheimers-

  185. -men ändå dö vid 101 års ålder utan
    nån demens. Så var det för syster Mary.

  186. Hon hade ingen demens. Man testade
    det på samma sätt som på mitt sjukhus.

  187. Hennes hjärna var full av Alzheimers-

  188. -men om ens hjärna har tränats hit upp,
    så hamnar man där.

  189. Så funkar demens.

  190. Lägg märke till
    vad som tränar upp hjärnan.

  191. De viktiga skolämnena
    är musik, idrott, drama och slöjd.

  192. Det här är inte romantisk pedagogik-

  193. -utan det kommer
    från tidskriften Science.

  194. Nya data som har publicerats i Science-

  195. -visar 1,8 miljoner
    öppna nätbaserade kurser.

  196. Varje prick är ett land-

  197. -och prickens storlek är antalet
    personer i landet som läste en sån kurs.

  198. Det här visar Human Development Index
    för respektive land.

  199. Det går sämre
    för mindre utvecklade länder.

  200. Här ser vi andelen som läser klart.
    Fungerar distansutbildning? Nej.

  201. Över 90 % läser inte klart kurserna.

  202. Det hyllas som ett fantastiskt
    utbildningsverktyg, men tänk efter.

  203. Man utvecklar ett utbildningsverktyg och
    över 90 % av studenterna misslyckas.

  204. Det är inte bra.

  205. Det här visar också att ju mer man har,
    desto mer får plats.

  206. Men om man inte har så mycket, som
    i länder med sämre utbildningssystem-

  207. -är ens chanser
    att klara en sån här kurs 2 %.

  208. Om man kommer från Tyskland
    eller Sverige är chansen 8 %.

  209. Folk i USA är stolta över att deras barn
    knappar på mobiler innan de kan gå.

  210. Men det finns inget dummare
    än att svepa med handen-

  211. -på en blank yta
    med samma upprepande rörelse.

  212. Om man ber en fyraåring
    att plocka upp en nål och andra föremål-

  213. -kan fyraåringen göra det automatiskt.
    Jag lät min fyraåring göra det-

  214. -och hon klarade det galant.
    Men man föds inte med det.

  215. Man måste ha erfarenhet av att justera
    greppet utifrån föremålets yta och vikt.

  216. Då sker det automatiskt.

  217. Men inte om man utbildas
    på det här sättet. Eller så här.

  218. Lägg märke till...

  219. Det här visar tanken bakom.

  220. Är inte toaletträning slöseri med tid?

  221. Kan inte barnet
    göra nåt lärorikt under tiden?

  222. Men när en ettåring sveper med handen
    över en blank yta-

  223. -med samma rörelse
    så tränas inte handen.

  224. Och handen är ett viktigt verktyg
    med stark representation i hjärnan.

  225. Högre kognitiva förmågor är beroende
    av sensoriska och motoriska områden.

  226. De här områdena får ingen träning
    om man sitter framför en surfplatta.

  227. Därför är det ett brott
    att sätta barn framför en sån.

  228. Och det behövs ingen
    placebo-kontrollerad randomiserad-

  229. -tjugoårig longitudinell studie
    för att visa det.

  230. Vi vet redan hur viktig den sensoriska
    och motoriska utvecklingen är.

  231. Läs bara om förkroppsligad kognition:

  232. De högre nivåerna får information
    från de lägre nivåerna.

  233. Det måste vara så.
    Så gör inte så här. Det skadar barnen.

  234. Regeringen i både Tyskland och Sverige
    driver på för sånt här i förskolan.

  235. Det är inte det som vi förespråkar.

  236. Tittar man på högre utbildning
    visar den här artikeln-

  237. -att information kan ges via böcker,
    tidskrifter, tidningar eller Google.

  238. Sannolikheten att man minns
    informationen är lägst med Google.

  239. Men för att googla måste man ha
    kunskaper. Det finns "morbus Google".

  240. Folk googlar när de har träffat läkaren.
    Det här är data från Microsoft.

  241. Man googlar i genomsnitt nitton minuter.

  242. Resultatet är att patienten blir
    förtvivlad och går till en annan läkare-

  243. -och får lite lugnande, några
    sömntabletter och kanske psykoterapi.

  244. Det är en stor kostnad för
    vårt hälso- och sjukvårdssystem i dag.

  245. Det finns en lösning. Googlar man på
    medicin hjälper det att ha läst medicin.

  246. Den som kan medicin
    kan skilja på sant och falskt.

  247. Men det finns ingen allmän
    "mediekompetens" som kan få oss-

  248. -att skilja på sant och falskt.

  249. Det är omöjligt att ha en sån
    allmän förmåga. Man behöver kunskap.

  250. Om man har kunskaper inom ett område
    kan man googla på det.

  251. Ju mer man kan, desto lättare är det.

  252. Google har ingen visdom,
    bara information.

  253. Det krävs kunskap för att hitta rätt.
    Utan kunskap är Google värdelöst.

  254. Så det är nonsens att påstå att det
    räcker att googla sig till kunskap.

  255. Vi har vetat det i 150 år
    - det kallas hermeneutik.

  256. Dagens hjärnforskning
    får oss att titta på nya aspekter-

  257. -som ger oss en bättre förståelse
    för det som redan var känt.

  258. Elektroniska läroböcker är inte bra
    eftersom de är distraherande.

  259. Ju mer elektroniska de är,
    desto mer distraherande är de.

  260. Folk säger ofta att man måste lägga till
    fler och fler elektroniska funktioner.

  261. Det ska inte bara vara text, utan videor
    och länkar i stället för referenser.

  262. Om man lägger in videor och länkar
    minskar inlärningen. Det blir sämre.

  263. Pennan är mäktigare än tangentbordet.
    Fem experiment på studenter visade-

  264. -att de som skriver på papper minns mer
    än de som skriver på dator.

  265. Visste ni att 46 delstater i USA
    har slopat handskrivning i skolan?

  266. Det är inte längre obligatoriskt.

  267. 46 delstater. Och jag blir bara helt...
    Hur kan pedagoger låta det ske?

  268. Vi vet redan att skrivande är ett sätt-

  269. -att få information att fastna
    i hjärnan. Framför allt hos barn.

  270. Börjar man skriva på dator i stället
    fastnar informationen sämre i minnet.

  271. Jag förstår verkligen inte
    hur det här skulle kunna förespråkas-

  272. -om det inte vore för en väldigt rik
    och storskalig lobby.

  273. Men nu sprids ryktet. Går det bättre
    för studenter utan dator i klassrummet?

  274. Det gjordes en bra studie om det.

  275. Man tittade på en kurs med cirka 100
    studenter och 15 dubbellektioner.

  276. Det visade sig att 34 % av lektionstiden
    ägnades åt icke-akademiska saker.

  277. De använde datorerna
    till att shoppa, chatta och spela spel.

  278. Det gjorde deras betyg sämre.

  279. Det fanns ingen korrelation mellan
    akademisk datoranvändning och betyg.

  280. Så de som använde datorn på rätt sätt
    i klassrummet lärde sig inte mer.

  281. Om datorer i skolan
    var en medicinsk behandling-

  282. -skulle den här studien visa att den
    inte har nån effekt, bara bieffekter.

  283. Man skulle inte börja använda
    en sån behandling inom medicin.

  284. Men inom utbildning
    sprider vi det utan eftertanke.

  285. Om man är kritisk säger folk:
    "Vi ska lösa det senare."

  286. "Men vi måste införa det här
    eftersom vi måste digitalisera."

  287. Men det skadar våra barn. Om ni inte
    tror mig så finns det gott om bevis.

  288. Det här visar datoranvändningens effekt
    på akademisk prestation.

  289. Det här är en ny studie som har gjorts
    på officershögskolan West Point.

  290. De studerade 726 studenter
    i 50 klassrum.

  291. De blev slumpmässigt tilldelade
    antingen dator plus surfplatta-

  292. -bara surfplatta eller ingen dator alls.

  293. Resultatet var tydligt: de utan dator
    presterade bättre än de andra.

  294. Studien visar... Författarna påpekar
    att det här är West Point-

  295. -och att de här studenterna
    är väldigt ambitiösa.

  296. De påstår att på ett vanligt
    genomsnittligt universitet-

  297. -bör effekten vara ännu tydligare.

  298. På West Point vill alla lära sig.

  299. Sen har vi Pisa-data
    som visar att ju mer man investerar...

  300. Det här är 60 länder, under tio år.

  301. Ju mer man investerar i datorer,
    desto sämre Pisa-resultat får man.

  302. Det här är data
    som baseras på miljontals människor.

  303. När man vet det här
    kan man inte bara fråga sig:

  304. "Hur kan vi använda datorer bättre
    i skolan?"

  305. Man bör inte göra det. Det är inte bra.

  306. Jag ville bara lägga till en studie
    som också har format vårt tänkande.

  307. Det här är en studie från London
    som ni nog inte känner till.

  308. De införde ett mobilförbud
    mellan 2002 och 2012.

  309. Det var 90 skolor
    med över 130 000 elever.

  310. Här är genomsnittsbetygen.
    Man mätte fem år före och fem år efter.

  311. Här ser man att när förbudet infördes
    blev eleverna bättre.

  312. Det här är standardfelet, så de blev
    signifikant mycket bättre efter ett år.

  313. Man studerade också undergrupper
    med 26 000 elever.

  314. De sämsta, de lågpresterande, de
    genomsnittliga, de duktiga och de bästa.

  315. De bästa eleverna skadas inte
    av mobilen, så de blir inte bättre.

  316. Men ju sämre barnen presterade-

  317. -desto mer sannolikt var det att de
    gjorde distraherande saker med mobilen.

  318. Så det är inte så att datorer
    är en källa till information-

  319. -för folk som bor i avlägsna områden
    och för de lägre klasserna-

  320. -och därför kan hjälpa deras utbildning.

  321. Det är ideologiskt motiverat
    önsketänkande, men faktum är-

  322. -att digitala medier gör mest skada
    för dem som är socialt missgynnade.

  323. Här är nåt för er att tänka på:
    när era mobiler ringer-

  324. -sjunker er uppmärksamhetsförmåga
    och minnesförmåga med hälften.

  325. Om mobilen ligger på bordet
    händer samma sak.

  326. Det här visar mobilen på skrivbordet,
    i fickan och i ett annat rum.

  327. Det här testar exekutiva funktioner
    och det här är ett IQ-test.

  328. En smartphone som ligger
    nära till hands är distraherande.

  329. Man behöver anstränga sig
    för att inte titta på den.

  330. Och det går att mäta att om mobilen
    ligger där så är den distraherande.

  331. Jag nämner det bara kort,
    för vi ska prata om det i morgon.

  332. Det här är e-böcker jämfört med vanliga
    böcker. Det här är utökade e-böcker.

  333. Det här är aktivitet som inte har
    med bokens innehåll att göra.

  334. Det här är barnen
    och det här är föräldrarna.

  335. Så det här är vanliga e-böcker,
    alltså en inskannad bok på en iPad.

  336. Så det är lite här, men mycket här.

  337. Så e-böcker är distraherande
    för både barn och universitetsstudenter.

  338. Det finns en artikel om det.

  339. Barn som får en e-bok uppläst för sig
    blir distraherade-

  340. -lär sig språk sämre
    och minns mindre av berättelsen.

  341. E-böckerna har en "Läs upp"-knapp.

  342. Ni har redan hört de tidigare talarna,
    så jag behöver knappt ens säga-

  343. -att en e-bok för barn
    med en sån knapp...

  344. Det är som att ha en sån här cykel-

  345. -en spinningcykel som man har
    i källaren, med en elektrisk motor.

  346. Det finns ingen poäng med att sätta
    en motor på den, för man ska svettas.

  347. Poängen med en bok är
    att den skapar interaktion-

  348. -mellan föräldern och barnet,
    och det är så man lär sig språk.

  349. Inte med en bok med en "Läs upp"-
    knapp så att föräldern kan gå i väg.

  350. Jag har redan nämnt det här. Om man
    hamnar här nere är det demens.

  351. Den yngsta personen som man har hittat
    Alzheimerspatologi hos efter döden...

  352. Hur gammal tror ni att han var?

  353. Sex år. Ja.

  354. Alzheimers beror inte på en gammal
    hjärna. Det kan dyka upp när som helst-

  355. -och vara hur allvarligt som helst.

  356. Om och när det sker avgörs i hög grad-

  357. -av hur man har levt
    under sina första 25 år.

  358. Om man är här uppe får man demens
    först när man är 150 år gammal.

  359. Men om man är här
    får man demens tidigare.

  360. Den här pilen - tvåspråkighet -
    har jag varit inne på.

  361. Man har räknat på det.

  362. Föreställ er att det blev obligatoriskt
    i USA att lära sig ett främmande språk.

  363. USA har 18 % tvåspråkighet.

  364. Skandinavien har nästan 100 %,
    Tyskland 50 %.

  365. Men USA har bara 18 %.
    Så 82 % av 350 miljoner amerikaner-

  366. -får demens fem år tidigare.

  367. Om man räknar på det motsvarar det
    flera hundra miljarder dollar om året-

  368. -som man kan spara in
    genom att fixa den här lilla pilen.

  369. Tittar man på de här pilarna inser man
    hur mycket digitaliseringen kostar.

  370. Och det är våra barn
    som tvingas betala priset.

  371. Jag förstår inte hur vi
    kan lämna den här utvecklingen-

  372. -i händerna på de högst rankade
    och rikaste företagen:

  373. Apple, Google,
    Microsoft, Amazon och Facebook.

  374. Vi kan inte låta nästa generations
    hälsa, utbildning och välbefinnande-

  375. -styras av de här företagens vinstjakt.

  376. Det är oansvarigt.
    Vi måste göra nåt. Tack.

  377. Översättning: Åsa Malmberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Risker och bieffekter av digital medieanvändning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Manfred Spitzer, professor vid University of Ulm, är oroad då allt fler studier visar på att det flitiga telefon- och datoranvändandet har förödande baksidor. När dessutom all makt är koncentrerad till några gigantiska företag och deras vilja att tjäna pengar och att styra utbudet är risken för en mänsklig fördumning stor, menar han. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier
Ämnesord:
Barn och datorer, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Smartphones, Surfplattor, Undervisning, Undervisning i samhällsvetenskapliga ämnen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Knäck språkkoden

Patricia Kuhl, professor of Speech and Hearing Sciences vid University of Washington, berättar om hur överlägsen den mänskliga kontakten mellan vuxen och barn är vid lärande jämfört med det barn får ut framför en smartphone eller pekplatta. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Läsande hjärnor kontra skärmhjärnor

Tzipi Horowits-Kraus, forskare vid Israeli Institute of Technology i Haifa och Children's Hospital Medical Center i Cincinnati, talar om sin forskning som visar att i princip all skärmtid snarare hämmar barns utveckling än hjälper barnen att bli smartare. Att sätta sitt barn framför tv:n eller telefonen före 2 års ålder är rent skadligt, menar hon. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Mediet är inte detsamma som budskapet

Torkel Klingberg, professor vid Karolinska institutet, talar om hur barns telefon- och datorvanor påverkar deras förmåga att lära sig. Hur påverkas den mentala hälsan när vi hela tiden har störningsmoment som mer eller mindre pockar på uppmärksamhet? Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Risker och bieffekter av digital medieanvändning

Manfred Spitzer, professor vid University of Ulm, är oroad då allt fler studier visar på att det flitiga telefon- och datoranvändandet har förödande baksidor. När dessutom all makt är koncentrerad till några gigantiska företag och deras vilja att tjäna pengar och att styra utbudet är risken för en mänsklig fördumning stor, menar han. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

MUGI, Motorisk utveckling som grund för inlärning

Ingegerd Ericsson, docent i idrottsvetenskap vid Malmö högskola, berättar om vikten av fysisk aktivitet för unga i en allt mer stillasittande värld samt om hur barns motorik påverkar inlärningsförmågan. Studien är också känd som Bunkeflomodellen. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Små barn och skärmtid - kan psykologin ge svar?

Mikael Heimann, professor i utvecklingspsykologi vid Linköpings universitet, talar om vad barn behöver för strategier för att kunna navigera i en digitaliserad värld och hur barnens sociala beteende påverkas när den mänskliga kontakten allt mer ersätts av ett digitalt lärande. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Penna eller dator?

Håkan Danielsson, förstelärare i historia och samhällskunskap på Katedralskolan i Lund, berättar om sina erfarenheter och presenterar bland annat studier som visar på att de gymnasieelever som tar anteckningar med penna och block i snitt har 8 procent bättre studieresultat. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Vad ser vi i elevhälsan?

Åse Victorin, barn- och allmänspecialist samt skolläkare i Göteborg, berättar om sina erfarenheter av barn och ungas hälsoläge med utgångspunkt från deras verklighet. Hur jobbar man som skolläkare med problem som splittring och bristande koncentrationsförmåga, sömnsvårigheter, närsynthet, övervikt, empatistörningar, bristande verklighetsuppfattning, humörpåverkan, skolmisslyckanden och depression? Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Gå inte i nyhetsfällan

Med konkreta exempel och handfasta tips förklarar Mattias Göransson, chefredaktör för magasinet Filter, varför den berättande journalistiken är nyhetsjournalistikens motsats, och vilka dramaturgiska lärdomar man kan dra av såväl de gamla grekerna som manusförfattarna i Hollywood. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning

Fråga oss