Titta

UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Om UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Föreläsningar från Svenska Läkaresällskapets symposium med syfte att bidra till ökad kunskap för en god balans mellan digitalt och verkligt liv. Barn och ungdomar tillbringar allt mer tid framför skärmen: kommunicerar via sms, Facebook, Instagram, Snapchat, spelar datorspel och så vidare, på gott och ont. Parallellt rapporteras om ökande problem hos unga som splittring och bristande koncentrationsförmåga, sömnsvårigheter, närsynthet och övervikt. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Till första programmet

UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan : MUGI, Motorisk utveckling som grund för inlärningDela
  1. Idrottsundervisning
    är en medicinsk angelägenhet.

  2. Det finns ett samband
    mellan stillasittande och övervikt.

  3. Det finns ett samband när det gäller
    hjärt- och kärlsjukdomar.

  4. Och ju mer jag sitter stilla desto
    mindre tid tränar jag min kondition.

  5. Självförtroendet, utåtagerande
    beteende och skolprestationer...

  6. Fler än jag
    har intresserat sig för det här.

  7. Långvarigt stillasittande
    är en hälsofara.

  8. Det intressanta är
    att stillasittande beteende-

  9. -är ett eget riskområde-

  10. -som inte går att kompensera
    med fysisk aktivitet.

  11. Fysisk inaktivitet är ett riskområde.

  12. Stillasittande går inte
    att kompensera med fysisk aktivitet.

  13. Stillasittande barn
    har sämre motorik.

  14. Det kommer sig naturligt
    och man har forskat på det.

  15. Mycket tid går åt till
    att sitta framför en skärm.

  16. Tiden kanske tas ifrån
    att barn tränar sin motorik-

  17. -och tränar upp öga-hand-koordination
    för att kunna fånga en boll-

  18. -eller ha tillräcklig balans
    för att sparka på en boll.

  19. Får jag vara med i kamraternas lekar
    eller känner jag mig utanför?

  20. Stillasittande
    påverkar barns motorik negativt.

  21. Forskarna drar slutsatsen att man
    ska motverka stillasittande-

  22. -för att förbättra
    motoriska färdigheter.

  23. Jag vill lägga till "att förebygga
    motoriskt utanförskap".

  24. Vi har sett att allt fler barn-

  25. -börjar skolan med oerfaren motorik.

  26. Det kan räcka för att man inte ska
    känna sig välkommen i kamratgruppen.

  27. Även om mina kamrater säger:

  28. "Du kan väl komma med
    och spela fotboll. Du kan stå i mål."

  29. Nej. Jag vill inte visa
    att jag inte är tillräckligt snabb.

  30. Jag väljer hellre
    att sitta med sitt dataspel.

  31. Det blir inte så tydligt
    att jag misslyckas med min kropp.

  32. Vi önskar att barnen ska komma med.
    De är inte verbala som vi är.

  33. Vi kan klara oss med ett skämt-

  34. -och känna oss nöjda
    med vad vi kan uttrycka.

  35. För barn är det viktigt vad de kan
    uttrycka med kroppen i början.

  36. Rörelselek
    är en stor del av barns sociala liv-

  37. -när det handlar om
    att få och behålla vänner-

  38. -och att känna att man
    kan hitta sin roll i gruppen.

  39. Nu ska ni få möta Ebbe, 3 år.

  40. Barn har ett stort rörelsebehov.
    Är det en nyhet för er?

  41. Barn vill röra sig. Men är det
    rörliga bilder eller spännande ljud-

  42. -så dras barnen till det.

  43. Det är inte alla som är
    så påhittiga som Ebbe.

  44. Han tittar på skärmen
    men vill också röra sig.

  45. Han har olika sätt att titta på.

  46. Det är hans vanliga beteende.
    Så tittar han på skärmen.

  47. Men ska han få vara med
    när de större kusinerna kommer-

  48. -får han sitta stilla.

  49. Förr eller senare hamnar man
    i ett stillasittande beteende.

  50. MUGI startade i Lund på 80-talet.

  51. MUGI, LUGI...

  52. Det startade i Lund,
    så det är därför...

  53. Vi märkte att allt fler barn började
    skolan med en oerfaren motorik.

  54. De kände sig inte nöjda med det.

  55. De var inte med sina kamrater-

  56. -och var inte motiverade att ta med
    gymnastikkläder till skolan.

  57. Lärarna sa: "Han kan inte sitta
    stilla. Han har myror i byxorna."

  58. "Vad kan vi göra?"

  59. Vi försöker vända den negativa
    spiralen som barnen hamnar i.

  60. De som behöver röra sig allra mest-

  61. -för att automatisera sina
    grovmotoriska grundrörelser-

  62. -är de som rör sig minst.

  63. De som redan tycker att rörelse är
    enkelt, rör sig mer och mer.

  64. Men vi vänder den negativa spiralen.
    Här är utgångspunkterna.

  65. De bygger
    på Banduras teorier om self-efficacy.

  66. Att känna att man duger...
    Att lära sig kroppsdelar...

  67. Fråga barn i dag om de vet
    var höften eller ankeln sitter.

  68. Vet de såna saker?

  69. Ge barnen en bas,
    en grovmotorisk trygghet.

  70. Jag duger. Jag vågar hoppa över
    diket. Jag kan klättra i träd.

  71. Då kommer deras motivation... Det
    gick att lära sig hoppa hopprep.

  72. Då vill jag hoppa lite till.
    Sen kunde jag göra så här.

  73. Och kamraterna ser på.
    Det här är bara ett exempel.

  74. Kan du göra så? Hur gjorde du det?

  75. Kroppshållning och självförtroende
    växer. Det blir roligare.

  76. Lärarna säger: "Nu är det lugnt."

  77. "Han sitter som de andra
    och känner sig trygg i klassen."

  78. Det har vi velat visa
    i Bunkefloprojektet.

  79. Bunkeflostrand är en förort
    till Malmö, nära Öresundsbron.

  80. Det är viktigt
    att vara fysiskt aktiv.

  81. Då kan man tillåta sig trivselvikt.

  82. När det gäller risk
    för hjärt- och kärlsjukdomar...

  83. ...så är det den smala och otränade
    individen som ligger illa till.

  84. Vi gjorde så.

  85. Vi har kämpat emot när de
    ville minska idrotten i skolorna.

  86. Det hände vid kommunaliseringen
    och vi har kämpat sen dess.

  87. Vi fick draghjälp
    av Per Gärdsell som sa:

  88. "Idrottsundervisning är
    en medicinsk angelägenhet."

  89. Det handlar om skelettet.

  90. Vad gör vi med skelettet när vi inte
    rör oss? Kotorna vittrar sönder.

  91. Det kan Per Gärdsell
    visa skräckexempel på.

  92. Vi studerar barns motorik
    och deras skolprestationer.

  93. Vi ökade från två lektioner
    till daglig idrottsundervisning.

  94. Vi gjorde motorikobservationer
    vid skolstarten.

  95. Vi tog inte ut en och en. Alla barn
    var med om motorikobservationerna.

  96. Vissa barn behövde lite extra.

  97. Det handlade om enkla rörelser
    som de flesta barn gör.

  98. Hoppa hoppsasteg...eller indianhopp.

  99. Man ska visa att man kan gå utåt med
    fötterna, utan konstiga medrörelser.

  100. Vi stod på ett ben
    och hoppade på ett ben.

  101. Vi hade också en enkel hinderbana.

  102. Så här kunde det se ut
    när vi skulle hoppa skidhopp-

  103. -15 gånger i en följd.

  104. På Friskis & Svettis
    ser ni intressanta exempel.

  105. Det är diagonalrörelser
    vi tittar på här.

  106. Barnen säger: "Får vi nummerlappar?
    Är det tävling?

  107. Nej, men nån sitter vid sidan om
    och för ett protokoll.

  108. I den enkla hinderbanan
    som avslutar motorikobservationen-

  109. -ska barnen hoppa galoppsprång
    över 40 cm och springa vidare.

  110. De hoppar över ett dike
    som består av en meter hopprep-

  111. -och de springer med en rockring
    för öga-hand-koordination.

  112. Då säger nåt barn: "Det här
    var roligt. Det kan vi väl göra om?"

  113. "Ja, absolut." Många gånger är det
    det enkla som barnen uppskattar.

  114. Den här pojken sa:

  115. "Det är som tivoli, fast gratis."

  116. "Jaha"... Det kan man leva på
    hur länge som helst.

  117. Vad är roligt i detta?

  118. Jo, i hinderbanan är det
    så enkla saker att alla klarar det.

  119. De kan t.o.m. få bestämma
    vilken höjd det ska vara.

  120. De får bestämma dikets bredd-

  121. -när vi har sett att de klarar
    de gränser vi tycker de ska klara.

  122. De kan påverka själva
    och de springer i sin egen takt.

  123. Vi mäter grovmotorik,
    balans och koordination.

  124. Vi har tagit fram mätinstrumentet
    som ett pedagogiskt hjälpmedel-

  125. -för att tidigt fånga upp barn som vi
    i en stor grupp inte kunde observera-

  126. -om de, exempelvis, hade svårt
    med balansen på nåt ben.

  127. Det ser vi när vi gör
    strukturerade observationer.

  128. Vi observerar 10-12 barn tillsammans.
    Vi plockar inte ut en och en.

  129. Vi vill
    att de ska känna rörelseglädje.

  130. Det är ett viktigt mål i det här.

  131. Vi klarar att titta på 10-12 barn.
    Det är såpass enkla övningar.

  132. Vi har visat att det här fungerar
    som ett vetenskapligt instrument-

  133. -när det handlar om
    att jämföra barngrupper.

  134. Så kan det se ut när vi tränar.
    Vi lägger in vestibulär stimulering-

  135. -för att få fart på vätskan
    i innerörat som påverkar balansen.

  136. Vi rullar, gungar,
    snurrar och rutschar-

  137. -som barn spontant gör
    om de får chansen.

  138. Finns det voltstänger på våra
    lekplatser eller är det för farligt?

  139. Får barnen gunga i knävecken?
    Finns det gungbrädor?

  140. Det är inte lika vanligt förekommande
    som när jag var barn.

  141. Det är min uppfattning.

  142. Vi gör ganska mycket när det gäller
    att rulla, åla och krypa.

  143. Ska man göra det
    med barn som är 10-12 år?

  144. Jag vill se hur det ser ut
    när de rullar.

  145. Kan du hålla dig kvar på mattan?
    Vad händer om du delar på armarna?

  146. Påverkar det riktningen?

  147. Vi får barnen att bli lite yra-

  148. -och sen ser vi hur lång tid det tar
    innan de känner sig vanliga igen.

  149. Att rulla, åla och krypa
    har vi med för alla.

  150. Diagonalmönstren är viktiga
    även i kryprörelserna.

  151. Det är viktigt för att kunna vara
    uthållig, när man ska gå och springa-

  152. -så att man inte behöver fundera
    på vad armar och ben ska göra.

  153. Barnen ska känna att de lyckas.

  154. De har misslyckats
    många gånger tidigare i gruppen.

  155. Vi ber aldrig barnen göra nåt som vi
    i förväg vet att är för svårt.

  156. Har de svårt att stå på vänster ben-

  157. -ska de inte träna på det hos mig.

  158. Nej, vad kommer före i utvecklingen?
    Vi kanske hoppar på ett ben.

  159. Är det för svårt att hoppa på stället
    hoppar vi framåt.

  160. Vi automatiserar
    det som kommer före i utvecklingen-

  161. -och barnet tar själv nästa steg.

  162. Vi visar nästa steg
    men jobbar med det som kommer före.

  163. Det gäller att hitta
    olika övningsexempel-

  164. -så att det ger rörelseglädje
    och känns meningsfullt.

  165. Första gången jag träffar barnen
    är viktig.

  166. Vad tycker de
    skulle vara bra att kunna?

  167. Nån kanske har hört mina exempel
    förut.

  168. Om ett tioårigt barn känner att det
    inte är med i kamraternas lekar-

  169. -vad vill det då lära sig?

  170. Finns det nåt
    som skulle vara kul att kunna?

  171. "Stå på händer", kan nån säga...

  172. Det vanligaste är
    att ha en liten boll-

  173. -och slå till den. Förstår ni?

  174. Många gånger har jag,
    som inte kan det, blivit utsatt-

  175. -för att mina kamrater
    står och skriker: "Ta det platta."

  176. Jag tar det platta racket
    och missar en, två, tre gånger-

  177. Jag får stå och skämmas.
    Hela utelaget skriker: "Ta lyra."

  178. Sen får jag stå i skamvrån-

  179. -och ha 30 par ögon
    som ser att jag misslyckas.

  180. Brännboll är ett otroligt grymt spel.

  181. Jag ber studenterna i Malmö
    att inte göra det med barnen.

  182. Måste ni göra det, så ha en fotboll-

  183. -eller en tennisboll
    som man kan kasta ut.

  184. Allas blickar ska inte vara
    på den som misslyckas.

  185. Vi kanske börjar med en ballong
    och ett tennisracket.

  186. Vi gör det lite mindre dramatiskt.

  187. Sen går vi till rulla, åla och krypa.

  188. Här har ni resultat.

  189. Jag får väl extra tid
    eftersom vi började lite senare?

  190. Ett och två år in i interventionen,
    så ser ni, till vänster...

  191. Törs man trycka på nån knapp?
    Är det den längst fram, kanske?

  192. Det är inte så mycket i det muntliga-

  193. -men vi ser effekter
    på skriv- och läsförmåga.

  194. Det här är en grupp vanliga barn.

  195. De fick träffa specialpedagogen-

  196. -och man tittade då
    på ett läsutvecklingsschema.

  197. De här barnen var duktigare på
    läsutveckling när de började skolan-

  198. -än de där barnen.
    Men de här har gått förbi.

  199. Det är signifikanta skillnader
    i läs- och skrivförmåga.

  200. Det är inte så ointressanta resultat,
    redan efter ett år.

  201. Rektorn sa: "Det här måste vi ha
    för nästa grupp också."

  202. Han såg till att alla elever
    på Ängslättskolan och Sundsbroskolan-

  203. -fick ha daglig idrottsundervisning-

  204. -till skillnad från
    dem som har två timmar i veckan.

  205. På matten
    ser vi signifikanta skillnader-

  206. -i tal- och tankefärdigheter-

  207. -och framför allt i rumsuppfattning.
    Spatiala relationer.

  208. Att veta var man är i rummet och
    kunna ta hänsyn till andra i rummet-

  209. -lär man sig
    genom att agera tillsammans-

  210. -på en större yta.

  211. Det där finns dokumenterat. De tre
    första skolåren i Bunkefloprojektet-

  212. -finns i en doktorsavhandling
    och i boken "Rör dig - lär dig".

  213. Vi har gått vidare.
    Det här är en nio års intervention.

  214. Nu ska ni vara imponerade.

  215. Jag har hört att det är svårt
    att göra nio års intervention.

  216. Vi var tacksamma
    att det var i en sån skola-

  217. -där vi inte förväntade oss
    så stor inflyttning.

  218. Är det många som är immigranter?

  219. Det är ju ändå Malmö.

  220. I den här skolan pratade 11 %
    av barnen ett annat språk hemma.

  221. Det var 11 % i både kontrollgrupp
    och interventionsgrupp.

  222. Ett stabilt område,
    men inte "higher upper class"...

  223. Det här är åk 9.

  224. Vi gör motorikobservationer
    innan de slutar skolan.

  225. Då har vi lite större utmaningar.

  226. De får hoppa riktigt hopprep
    och de får springa över häckar.

  227. Det är 50 cm höga häckar
    och de ska hitta rytmen.

  228. Det gör de i stället för att hoppa
    över en trollina som de yngre barnen.

  229. Där ser vi stora effekter
    på motoriken.

  230. De som hade motoriska brister...
    Man blir oroad över det.

  231. De har gått genom hela skolan
    med motoriska brister.

  232. Det är inte som skolledare säger.

  233. "Barn rör sig så mycket.
    Motoriken kommer av sig själv."

  234. Ja, om barnen får chans
    att röra sig på stora ytor-

  235. -och får tid att röra sig färdigt,
    kan vi se positiva effekter.

  236. Men i de flesta fall
    går de genom skolan-

  237. -och tycker att idrott
    inte är roligt. Det tar avstånd.

  238. Om skolan signalerar
    att fysisk aktivitet inte är viktigt-

  239. -rör de sig inte på fritiden heller.

  240. Av dem som var med
    i interventionsgruppen-

  241. -har 96 % klarat grundskolans mål
    och kan därmed söka gymnasiet.

  242. Det är 89 % i den andra gruppen.

  243. Är det stor skillnad?

  244. Det är sju procents skillnad.

  245. Varje år är det minst 14 000 elever i
    Sverige som inte klarar grundskolan.

  246. De kommer inte in på gymnasiet.
    Då går de på IV-program.

  247. Kan vi göra nåt för dem
    så är sju procent mycket.

  248. 89 % är samma siffra
    som i hela Sverige.

  249. Vår kontrollgrupp stämmer väl överens
    med vanliga barn.

  250. Så kan man tänka.

  251. Om vi tar in daglig fysisk aktivitet
    i skolan, som i Danmark...

  252. 2014 införde de i skollagen
    att man ska ha-

  253. -daglig fysisk aktivitet och motion
    för alla danska skolelever.

  254. Det borde hända nåt i Sverige också.

  255. Det påverkar prestationerna positivt-

  256. -och kan få en större andel
    som klarar grundskolans mål.

  257. På den tiden var det att få godkänt
    i engelska, matte och svenska.

  258. Nu ska man ha godkänt i fler ämnen
    för att komma in på gymnasiet.

  259. Kan man tjäna pengar på det här?

  260. Första gången jag fick frågan
    var jag ny i projektet och tänkte:

  261. "Vilken fråga? Jag är pedagog.
    Jag struntar i det ekonomiska."

  262. Men nu vet jag bättre.

  263. Malmökommissionen
    har räknat på det här.

  264. Skulle man införa daglig idrott
    i alla Malmöskolor-

  265. -så skulle Malmö kommun tjäna
    59 miljoner i ökat produktionsvärde.

  266. Elever som har gått gymnasiet-

  267. -har större chans att få ett arbete
    och kan betala skatt.

  268. De behöver inte socialbidrag.

  269. Då skulle Malmö
    tjäna 59 miljoner kronor.

  270. Eleverna blir inte överviktiga
    om de är fortsatt fysiskt aktiva.

  271. De har byggt upp på sin benbank
    så att de inte drabbas av benbrott.

  272. 56 miljoner
    i minskade sjukvårdskostnader.

  273. Minskade diabetes-
    och hjärt-kärlproblem.

  274. Skulle det kosta nåt?
    Ja, man får satsa 4 600 kr per elev.

  275. Tio år efter
    att de har slutat gymnasiet-

  276. -så skulle kommunen tjäna
    38 000 kr per elev.

  277. Det gäller vilken kommun som helst.

  278. Satsa 4 600 per elev
    och tjäna 38 000 kr per elev.

  279. Då gör vi väl det då?

  280. Hans Rosling säger
    att politiken står över vetenskapen.

  281. Det är svårt att få en kommun
    att satsa på nåt-

  282. -som ger utdelning om tio år.

  283. Det är bara prins Daniel och andra
    som kan satsa långsiktigt.

  284. De har startat Generation PEP-

  285. -för att få ungdomar
    att bli mer fysiskt aktiva.

  286. Malmökommissionen vill förstärka
    ämnet idrott i samtliga skolor.

  287. Det kommer de kanske att göra.
    Jag har inte sett nåt av det än.

  288. Men åker man över Öresundsbron
    till Danmark-

  289. -där har de tagit hela konceptet.

  290. När vi nu
    ska ha mer fysisk aktivitet-

  291. -vad är det då för typ av aktivitet?
    Vi pratade om det på lunchen.

  292. Jag är mycket för det här med
    grundläggande motorisk färdighet-

  293. -problemlösning
    och koordinationsövningar.

  294. Inte bara springa
    för springandets skull...

  295. ...och kanske uppleva
    att det inte är nån glädje i det...

  296. Här är en studie med tre grupper.
    Det är ingen stor undersökning.

  297. De har tränat kondition genom att
    springa. Det är den vänstra gruppen.

  298. De har tränat det i 10 veckor,
    3 x 45 minuter.

  299. En grupp har tränat balans,
    koordination och fysisk aktivitet-

  300. -men inte med lika hög intensitet.

  301. Då ser man att båda
    de här två presterar bättre...

  302. ...när det gäller...
    Är det matematik?

  303. De har testat "executive function".

  304. Konditionsträningen hade viss effekt-

  305. -men de som hade haft motorik
    hade ännu högre effekt.

  306. Det finns flera studier.

  307. Det är intressant att se
    vad forskningen visar.

  308. Optimala åtgärder är
    ett ökat antal idrottslektioner.

  309. Nu 2019 kommer 100 timmar...

  310. Det blir bara några minuter i veckan-

  311. -av de hundra timmar
    som då läggs ut på nio skolår.

  312. Varje år har många veckor och de
    hundra timmarna räcker inte långt.

  313. Min son sa:
    "Det kunde ha varit värre."

  314. "De har ju inte tagit bort idrotten."

  315. Allt är relativt. Vi väntar på
    att de ska göra som i Danmark.

  316. Vi önskar en mer medveten rörelselek
    i förskolan-

  317. -och redan där lägga grunden.

  318. Barn som börjar skolan är fulla av
    rörelseglädje, men sen händer nåt.

  319. Man kunde ge dem en bättre grund.
    Lite större ytor...

  320. Man ska inte ha förskolor i
    lägenheter som saknar skolgård.

  321. Mindre skärmtittande, så klart...

  322. Elever och barn gör som vi säger,
    eller...?

  323. Eller gör de som vi gör?

  324. Jag vill avsluta
    med några samvetsfrågor-

  325. -till auditoriet.

  326. Vi ställde frågorna till föräldrarna
    i Bunkefloprojektet för 20 år sen.

  327. Vi hade en fantastisk föräldragrupp.

  328. Ska man göra nåt framgångsrikt är det
    en fördel att ha föräldrarna med sig.

  329. Vad betalar du din skärmtid med?

  330. Den kloka
    Friskis & Svettis-ledaren sa:

  331. "Jag sätter äggklockan när mina barn
    sätter sig framför skärmen."

  332. "En timme skärmtid
    kostar en timme rörelse utomhus."

  333. Man kan betala skärmtid
    och komma överens med sina barn.

  334. Om de sitter där kan de få musarm
    eller ont i ryggen.

  335. Kan man spela golf en hel dag och sen
    sitta en hel dag framför datorn?

  336. Nej. Efter en-två timmar
    behöver man en rörelsepaus.

  337. Ni ser... Bollen är rund.

  338. Är det barnen som har bollen
    eller är det vi vuxna?

  339. Jag hade nån bild... Kan jag
    komma tillbaka till slutbilden?

  340. Vad händer? Jag fixar.

  341. Med hopp för framtiden, för små
    och stora. Jag hade några adresser...

  342. Och sen sista. Då kommer det ner där.
    Fint, va?

  343. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

MUGI, Motorisk utveckling som grund för inlärning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ingegerd Ericsson, docent i idrottsvetenskap vid Malmö högskola, berättar om vikten av fysisk aktivitet för unga i en allt mer stillasittande värld samt om hur barns motorik påverkar inlärningsförmågan. Studien är också känd som Bunkeflomodellen. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Ämnen:
Idrott och hälsa, Pedagogiska frågor > Elevhälsa
Ämnesord:
Fysisk träning, Idrottsundervisning, Inlärning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Knäck språkkoden

Patricia Kuhl, professor of Speech and Hearing Sciences vid University of Washington, berättar om hur överlägsen den mänskliga kontakten mellan vuxen och barn är vid lärande jämfört med det barn får ut framför en smartphone eller pekplatta. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Läsande hjärnor kontra skärmhjärnor

Tzipi Horowits-Kraus, forskare vid Israeli Institute of Technology i Haifa och Children's Hospital Medical Center i Cincinnati, talar om sin forskning som visar att i princip all skärmtid snarare hämmar barns utveckling än hjälper barnen att bli smartare. Att sätta sitt barn framför tv:n eller telefonen före 2 års ålder är rent skadligt, menar hon. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Mediet är inte detsamma som budskapet

Torkel Klingberg, professor vid Karolinska institutet, talar om hur barns telefon- och datorvanor påverkar deras förmåga att lära sig. Hur påverkas den mentala hälsan när vi hela tiden har störningsmoment som mer eller mindre pockar på uppmärksamhet? Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Risker och bieffekter av digital medieanvändning

Manfred Spitzer, professor vid University of Ulm, är oroad då allt fler studier visar på att det flitiga telefon- och datoranvändandet har förödande baksidor. När dessutom all makt är koncentrerad till några gigantiska företag och deras vilja att tjäna pengar och att styra utbudet är risken för en mänsklig fördumning stor, menar han. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

MUGI, Motorisk utveckling som grund för inlärning

Ingegerd Ericsson, docent i idrottsvetenskap vid Malmö högskola, berättar om vikten av fysisk aktivitet för unga i en allt mer stillasittande värld samt om hur barns motorik påverkar inlärningsförmågan. Studien är också känd som Bunkeflomodellen. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Små barn och skärmtid - kan psykologin ge svar?

Mikael Heimann, professor i utvecklingspsykologi vid Linköpings universitet, talar om vad barn behöver för strategier för att kunna navigera i en digitaliserad värld och hur barnens sociala beteende påverkas när den mänskliga kontakten allt mer ersätts av ett digitalt lärande. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Penna eller dator?

Håkan Danielsson, förstelärare i historia och samhällskunskap på Katedralskolan i Lund, berättar om sina erfarenheter och presenterar bland annat studier som visar på att de gymnasieelever som tar anteckningar med penna och block i snitt har 8 procent bättre studieresultat. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Vad ser vi i elevhälsan?

Åse Victorin, barn- och allmänspecialist samt skolläkare i Göteborg, berättar om sina erfarenheter av barn och ungas hälsoläge med utgångspunkt från deras verklighet. Hur jobbar man som skolläkare med problem som splittring och bristande koncentrationsförmåga, sömnsvårigheter, närsynthet, övervikt, empatistörningar, bristande verklighetsuppfattning, humörpåverkan, skolmisslyckanden och depression? Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Individanpassad träning

Även om du har en sjukdom så kommer du bli friskare om du rör på dig. Det säger Åsa Cider, fysioterapeut vid Sahlgrenska akademin. Hon menar att det aldrig är för sent att börja träna och pratar om behovet av individanpassad träning. Inspelat den 24 november 2014. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?

Fråga oss