Titta

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Om UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föreläsningar och samtal från Nordens barn - insatser för mottagande och inkludering av nyanlända barn och unga. Konferensen hölls den 7 december 2017 på Nordatlantens brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Till första programmet

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga : Frivilliginsatser för barn och ungas integrationDela
  1. De kommer, och några av dem cyklar
    tre kilometer. De är 10-12 år gamla-

  2. -och cyklar tre kilometer
    för att komma dit. Det betyder mycket.

  3. Ny byter vi fokus.

  4. Vi har hört om integration
    med offentliga institutioner-

  5. -som ram för mottagandet.

  6. Nu ska vi höra om det civila samhällets
    roll, vad volontärer betyder-

  7. -och vilken roll det spelar
    när de frivilliga själv har erfarenhet-

  8. -av att ha kommit hit
    som invandrare eller flykting.

  9. Vi ska få träffa två grupper
    om två personer-

  10. -och först ska jag ge ordet till Gitte
    Stærk från Fonden för socialt ansvar-

  11. -och Tiahes Thiaharajaer...

  12. ...som är frivillig bydelsmor.
    - Ni ska berätta om bydelsmor-projekt.

  13. Tack för att vi fick komma.

  14. Vi ska fatta oss kort utan att prata
    för snabbt, så att alla förstår.

  15. Jag heter Gitte och är konsult
    för Bydelsmødre.

  16. Det är en frivillig insats
    för kvinnor med minoritetsbakgrund.

  17. Vi startade 2011
    inom Fonden för socialt ansvar.

  18. Vårt uppdrag är
    att stötta isolerade kvinnor.

  19. Bydelsmødre stöttar kvinnor
    genom att ge enskilda kvinnor-

  20. -information och stöd som de behöver-

  21. -för att ta kontroll över sina liv
    och fatta beslut-

  22. -som de anser är rätt för dem själva,
    deras familjer och deras barn.

  23. Man kan säga att Bydelsmødre
    arbetar med två målgrupper:

  24. Den ena
    består av volontärer från Bydelsmødre-

  25. -som alla har gått igenom
    förändringar och reflektioner-

  26. -och därför har egna erfarenheter
    som de kan bidra med för att förändra.

  27. Volontärerna går igenom en utbildning-

  28. -där de får information om det danska
    samhället och det lokala området.

  29. Till exempel information om familjeliv,
    rättigheter och tonåringar.

  30. Och den informationen får de
    från lokala fackpersoner-

  31. -så de blir synliga i det lokala området
    och får ett brett nätverk.

  32. På utbildningen lär de sig metoder
    för att prata och hjälpa kvinnor.

  33. Volontärerna lyssnar,
    ställer frågor och utbyter erfarenheter.

  34. De bygger broar genom att hänvisa
    till fackpersoner-

  35. -som de känner -
    och där man kan få hjälp.

  36. De skapar nätverk för isolerade kvinnor-

  37. -så att de har andra som de kan dela
    bekymmer och erfarenheter med.

  38. I Danmark finns det
    fler än 600 aktiva volontärer-

  39. -som är uppdelade i 40 grupper i 26
    kommuner. Gruppen är sammansatt.

  40. De talar tillsammans 54 språk
    och representerar 41 nationaliteter.

  41. Den andra målgruppen är kvinnor
    som Bydelsmødre får kontakt med.

  42. Det är främst kvinnor med
    minoritetsbakgrund som lever isolerat-

  43. -och som det offentliga
    har svårt att nå.

  44. De har gemensamt
    att de känner att de inte förstår-

  45. -sin roll i familjen och samhället.

  46. Många av dem saknar fakta om sina
    rättigheter, sina krav och systemet.

  47. "Vem kan hjälpa mig med vad?"

  48. Många av dem är också osäkra
    på sin roll som mamma i ett nytt land.

  49. "Hur ska jag samarbeta med skolorna?"

  50. Många av dem
    har svårt med det danska språket.

  51. Det kan skapa en känsla
    av utanförskap och exkludering-

  52. -från samhället och familjen.

  53. Man upplever att man inte kan bidra
    och känner sig överflödig.

  54. Samtidigt är det många som upplever
    att de inte bemöts med tillit-

  55. -och förståelse från systemet.

  56. Mammorna vill det bästa för sina barn:

  57. Ett tryggt liv
    med bra framtidsförutsättningar.

  58. Men de vet inte var de ska börja.

  59. Vi ser till att mammorna får den
    kunskap, uppbackning och det nätverk-

  60. -som de behöver för att ta tillbaka
    sitt föräldraskap och sitt ansvar.

  61. Volontärerna och kvinnorna
    som de hjälper får ett starkare nätverk-

  62. -och större kunskap om samhället.

  63. De får stärkt självförtroende,
    vilket behövs-

  64. -för att kunna bli en aktiv mamma
    och en aktiv samhällsmedborgare.

  65. Jag tror att vi ska höra om Tiahes
    erfarenheter.

  66. Jag vill berätta min egen historia. Vi
    uppfostrar barnen annorlunda hemma.

  67. Det finns stor skillnad
    på pojkar och flickor.

  68. Första gången jag lämnade mitt barn
    på förskolan i Danmark...

  69. Jag skulle hämta henne.
    Då satt hon utan kläder på sig-

  70. -och lekte med en pojke. Jag var nervös.
    Jag ville inte prata med min man om det.

  71. Jag kände mig väldigt obekväm.

  72. Nästa dag ville jag prata om det,
    men vem skulle jag prata med?

  73. Jag pratade med en pedagog
    och sa att det var svårt för oss-

  74. -att det sexuella är tabubelagt och
    att flickorna inte får leka med pojkar.

  75. Pedagogen frågade om jag ville komma
    veckan efter och vara med min flicka-

  76. -på förskolan och se hur vi gör
    och hur barnen leker.

  77. Hon förklarade att det inte var farligt-

  78. -att de bara var nyfikna
    och att det inte är sexuellt.

  79. Då förstod jag det. Jag var på förskolan
    och tittade på hur de lekte-

  80. -så sen sa jag till min man att
    de gjorde så och att det var normalt-

  81. -och att barnen inte
    hade något sexliv där. De lekte bara.

  82. -De var glada.
    -Han accepterade det.

  83. En annan berättelse är när hon kom
    hem med en pojkvän - 17 år gammal-

  84. -och han var dansk.

  85. Vi får inte välja själva i mitt hemland.
    Och han var till och med dansk.

  86. Hon kommer in med honom,
    och jag blir nervös igen.

  87. Min mamma och min familj
    säger att jag är en dålig mamma-

  88. -om jag låter den killen
    komma in i vårt hus.

  89. Det är på grund av att han är dansk
    och hon inte själv ska få välja.

  90. Men jag sa ja.

  91. Jag såg min dotters ansikte.
    Hon var glad.

  92. Och hon tror på mig,
    och hon har självförtroendet-

  93. -som krävs
    för att ta med pojkvännen hem.

  94. Hon är ärlig och öppen,
    och hon ljuger inte för mig.

  95. Så jag sa ja. Men familjen säger
    att jag är en dålig mamma.

  96. Jag bryr mig inte. Jag accepterade det.
    Jag vill inte att barnen ljuger för mig.

  97. Hon lever sitt liv,
    och det ska hon göra i det här landet.

  98. De här två berättelserna - jag har många
    sådana - delar jag med kvinnorna.

  99. "Hur ska vi tackla det?
    Varför får man inte göra det här?"

  100. "Var går gränsen?
    Var kan man få hjälp?"

  101. Vi pratar om skilsmässa, familj och
    uppfostran. Vi utför vardagsintegration.

  102. Vi pratar om skolan och föräldrasamtal.
    Vi pratar med kvinnogruppen-

  103. -och vi småpratar och delar med oss
    av bra och dåliga erfarenheter.

  104. Sen lär de av varandra.
    Vi blir förebilder för andra kvinnor.

  105. På det sättet hjälper vi. Kvinnorna
    söker upp oss och vi söker upp dem-

  106. -som är isolerade hemma,
    genom nätverk och kommun-

  107. -eller så kontaktar de oss genom skolan.

  108. På det sättet hjälper vi. I min kommun
    har vi kvinnokväll varje onsdag.

  109. I två eller tre timmar
    kan kvinnorna komma och prata.

  110. Vi går och pratar med dem,
    serverar kaffe och skapar kontakter.

  111. -Vad betyder det att vara volontär?
    -Jag är väldigt glad över det.

  112. Jag delar med mig av min livserfarenhet
    till andra kvinnor-

  113. -och jag känner mig
    som en del av samhället.

  114. När jag kom till Danmark fick jag inte
    den hjälp som vi ger.

  115. Det betyder mycket för mig
    att hjälpa andra kvinnor.

  116. Jag bidrar... Danskar har hjälpt mig.

  117. Så nu delar jag med mig
    så att andra kvinnor kan få bra liv.

  118. Du kommer från Sri Lanka, va?
    Du kom hit för 30 år sen.

  119. Tack för din berättelse.
    - Nu välkomnar vi...

  120. ...Camilla och Esraa
    från Rädda Barnens ungdomsförbund.

  121. -Vem av er vill börja?
    -Det gör jag nog.

  122. Då kan du börja med att berätta.
    Låt höra.

  123. Jag kommer också
    från ungdomsförbundet-

  124. -och det är
    en frivillig ungdomsorganisation.

  125. Det innebär att vi försöker
    engagera unga danskar-

  126. -i att vara tillsammans
    med asyl- och flyktingbarn.

  127. Vi anordnar aktiviteter
    på asylcentren i landet-

  128. -där våra ungdomar
    tillbringar tid med barnen.

  129. Vi har också vänskapsgrupper
    i kommunerna-

  130. -där barn som just har fått
    uppehållstillstånd och är nya-

  131. -träffas i små aktivitetsgrupper
    tillsammans med våra unga volontärer.

  132. Det vi gör... Det som vi tycker
    att vi kan i ungdomsförbundet-

  133. -är att vi utgår från barns rättigheter,
    och särskilt deras rätt till fritid.

  134. Volontärerna ger barnen en fristad-

  135. -i ett liv som kanske har varit präglat
    av vuxenbekymmer.

  136. Vi fokuserar på att låta barn vara barn
    och att ge dem en fristad för att leka-

  137. -och stärker på så sätt den delen
    av deras barndomsliv.

  138. Det är unga volontärer
    som utför alla aktiviteterna.

  139. Det tror vi är speciellt
    eftersom de träffar barnen-

  140. -i ögonhöjd på ett sätt.
    De kan vara förebilder för barnen.

  141. De kommer med en energi
    som resten av oss kanske inte har-

  142. -i hur de samspelar med barnen.

  143. De får representera
    en annan sorts vuxen-

  144. -än dem som barnen möter
    i systemet och i skolan.

  145. Det finns det en enorm styrka i.
    De bygger relationer.

  146. Vi möter saker som vi har hört om i dag:
    ensamhet och språksvårigheter-

  147. -och kulturskillnader. Ungdomarna
    som har vuxit upp i Danmark-

  148. -erbjuder en inblick
    i de danska traditionerna.

  149. -Det gick fort.
    -Det gjorde det. Bra berättat.

  150. Esraa, kan du berätta om det
    som du erbjuder ungdomar.

  151. -Ja. Som sagt...
    -Höj volymen på nummer två.

  152. Jag är frivillig projektledare
    för en vänskapsgrupp på Nordsjälland.

  153. Jag och de andra volontärerna åker och
    har roligt med barnen på söndagar.

  154. Då är vi bara där för dem. Man kan
    underskatta att bara vara där för nån.

  155. Vi visar att vi är där för att vi vill
    det. Inte för att vi jobbar med det.

  156. Vi berättar om vad det innebär
    att vara volontär.

  157. I början var det lite svårt. Föräldrarna
    trodde att vi jobbade för staten.

  158. "Nej, då. Vi är här för att vi vill det.
    Det här är vår fritid."

  159. Vi har lärt känna barnen.
    Det är ett asylboende-

  160. -där familjerna har fått uppehålls-
    tillstånd. Barnen är oftast med.

  161. Men eftersom vi har lärt känna dem
    och de löpande får uppehållstillstånd-

  162. -så kommer de.
    Några av dem cyklar tre kilometer.

  163. De är 10-12 år gamla och cyklar
    tre kilometer för att komma dit.

  164. Det betyder så mycket för oss.

  165. Det ger... Det är värdefullt för mig.

  166. Vi hade med dem på en utflykt-

  167. -och vi var med dem en hel helg.
    Vi övernattade på centret.

  168. Vi tillbringade tid med dem hela
    lördagen och lite av söndagen.

  169. När vi skulle sluta och satt i en ring -
    vi var 30 barn och 20 volontärer...

  170. ...frågade vi om vad de tyckte
    hade varit riktigt bra.

  171. Lille Mohammed räcker upp handen
    och säger:

  172. "Det är skönt att ni vill vara med oss.
    Tack för att ni gjorde det här."

  173. Då blir man så varm i hjärtat.

  174. Det är det som får mig
    att vilja lägga ner tid på det här.

  175. Jag har också flyktingbakgrund.

  176. Det välkomnandet som jag fick
    när jag kom vill jag ge tillbaka.

  177. Det gör jag när jag är med barnen.

  178. Hur var välkomnandet?

  179. Vi fick en kontaktfamilj-

  180. -från den danska flyktinghjälpen.
    De var där för oss.

  181. Det var ett äldre par
    som blev bonusfarföräldrar.

  182. På vägen hem kunde jag stanna
    och få en bit tårta och sen åka vidare.

  183. Det gjorde mycket. De lärde mig
    vad det innebär att vara medborgare här.

  184. Det var annorlunda där jag kom ifrån.
    Så... Ja.

  185. Vad frågar ungdomarna dig om?

  186. Vad behöver de veta
    om det danska samhället?

  187. De frågar: "Hur länge har du varit här?
    Hur får man studerar på universitetet?"

  188. "Hur får man jobb här?"

  189. "Hur lärde du dig språket så fort?
    Det kommer vi aldrig göra." "Jo, då."

  190. Du blir en förebild för dem.

  191. Jag försöker att inte prata arabiska,
    utan jag lär dem att prata danska.

  192. "Varför pratar du inte arabiska
    med oss?"

  193. "Om ett år pratar ni också danska
    med varandra."

  194. De säger "Nej, det händer inte".
    Men dem som vi har känt i två år-

  195. -pratar danska med varandra.

  196. -Vad gör ni med dem?
    -Vi åker på utflykt och pysslar med dem.

  197. Vi gör pärlplattor.
    Och ibland åker vi på större utflykter-

  198. -så att de får göra
    sånt som alla andra barn gör.

  199. Förra året åkte vi med dem till Tivoli.
    Det har föräldrarna inte alltid råd med.

  200. De kunde komma tillbaka efter höstlovet
    och berätta att de hade varit på Tivoli.

  201. Det märkte vi att de tyckte om.
    Vi spenderade lite för mycket pengar.

  202. Så du har fått lite skäll?
    Det händer lätt på Tivoli.

  203. Nu vill jag se om nån
    vill ställa frågor. Nån kanske vill-

  204. -överföra erfarenheter till andra
    ställen, eller så vill de veta mer.

  205. Tiahes,
    vad ställer mammorna för frågor?

  206. De säger också:
    "Vi kan inte bli som du."

  207. Då förklarar jag
    att jag har haft samma problem-

  208. -som de upplever just nu.

  209. Vi hjälper dem med de små frågorna.

  210. "Jag har problem med livmodern.
    Hur ska jag prata med läkaren?"

  211. "Mitt barn är oförskämt. Jag är rädd
    för att prata med kommunen."

  212. Många föräldrar är rädda
    för att barnen ska tvångsomhändertas.

  213. Då berättar vi att det är en process.
    "De tar inte ifrån er barnen nu."

  214. Vi hjälper dem med att få hjälp
    och att prata med barnen.

  215. Så ni bygger broar? Det är så viktigt.

  216. Vi säger alltid till dem
    att vi inte arbetar för kommunen.

  217. Vi säger att vi är volontärer,
    och vi är inte anställda nånstans.

  218. "Vi hjälper bara er."

  219. -Har ni tystnadsplikt?
    -Ja.

  220. Gitte och Camilla. Tiahes och Esraa-

  221. -får mycket credit för det de gör,
    och gemenskap och glädje.

  222. Hur är det för er
    att organisera det här-

  223. -om det blir problem med nåt?
    Vad betyder det här arbetet för er?

  224. Jag kan börja. Jag tycker att...
    Det som driver mig-

  225. -är att veta att jag har 25 grupper
    i landet-

  226. -som bidrar till
    integrationen av barnen.

  227. Jag får höra berättelser
    och se bilder från träffarna.

  228. Ibland kan jag också besöka dem.

  229. Det är ett viktigt projekt att hålla i.

  230. Därmed driver det oss.

  231. Det som driver mig framåt i vardagen-

  232. -är glädjen i att stödja att ungdomar-

  233. -lär sig att ta ansvar
    och håller i sina egna projekt.

  234. Jag ser till att pengarna finns
    och sköter det administrativa.

  235. Det gör att ungdomarna kan vara
    projektledare och ta ansvar-

  236. -och nå överenskommelser
    med kommunen. Det är så viktigt.

  237. Hon hjälper de unga
    och du hjälper henne.

  238. -Upplever du det, Gitte?
    -Ja.

  239. Det finns 80 000 kvinnor i Danmark
    som behöver Bydelsmødre.

  240. Därför vill jag fortsätta att stötta det
    arbete som Tiahes och de andra utför-

  241. -och se till att vi kan fortsätta
    arbetet.

  242. Är det svårt att rekrytera volontärer?

  243. Volontärerna etableras lokalt.

  244. Det är lokala myndigheter som ska säga
    att de behöver Bydelsmødre.

  245. Vi blir hela tiden fler och fler,
    och i år har vi fått 140 nya volontärer.

  246. Är det viktigt med ett alternativ
    till den offentliga sektorn?

  247. Alltså att man rör sig inom volontär-
    och NGO-världen. Ni nickar allihop.

  248. Vad betyder det?

  249. Om det handlar om erkännandet...
    Om vi inte får erkännande-

  250. -är det svårt att arbeta med dem.

  251. En kommun kan använda volontärer
    som förebilder-

  252. -som ska förklara systemet och hur
    föräldrarnas roller i Danmark ser ut.

  253. Om inte kommunen eller regeringen
    har den...

  254. Ni har erkännandet. Jag syftar på
    vad det betyder för dem som kommer-

  255. -att man inte tillhör
    det etablerade systemet.

  256. Vad betyder det för dem?

  257. Du får gärna...

  258. Det har ett stort värde.
    Volontärer erbjuder relationer-

  259. -som bygger på att man vill skapa band
    och en mänsklig samvaro-

  260. -där man själv väljer
    att tillbringa tid...

  261. Man erbjuder sig själv som person.

  262. Det säger sig självt. Det är starkt
    jämfört med alla relationer som de har-

  263. -där de vet att den andra parten
    får betalt - vilket inte är dåligt-

  264. -och som har regler och avsikter
    med samvaron-

  265. -eller ställen
    dit man vill hänvisa folk.

  266. Då finns det ett värde
    i att samvaron är målet.

  267. Man når in på en annan nivå
    än det offentliga gör.

  268. Ni har varit så duktiga på att berätta
    att ni inte får frågor.

  269. Men jag tycker att vi ska ge er
    en stor applåd för att ni ville berätta-

  270. -om era projekt.

  271. Översättning: Heidi Schmidt
    www.btistudios.se

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Frivilliginsatser för barn och ungas integration

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad betyder frivilliginsatser för barns och ungas integration? Tiahes Thiaharajaer och Gitte Stærk från Bydelsmødre i Danmark samt Esraa Mohammad och Camilla Carlsson från Red Barnet Ungdom i Danmark berättar om deras projekt och arbetsmetoder för barns och ungas integration. Moderator: Lene Johansen. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Frivilligorganisationer, Immigration, Integration av invandrare, Invandrarbarn, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Frivilliginsatser för barn och ungas integration

Vad betyder frivilliginsatser för barns och ungas integration? Tiahes Thiaharajaer och Gitte Stærk från Bydelsmødre i Danmark samt Esraa Mohammad och Camilla Carlsson från Red Barnet Ungdom i Danmark berättar om deras projekt och arbetsmetoder för barns och ungas integration. Moderator: Lene Johansen. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Nordisk samverkan om integration

Forskning visar att insatser och föräldrastöd till nyanlända familjer som sätts in tidigt ger stor effekt och lönar sig ekonomiskt. Kristin Marklund, projektledare vid Nordens välfärdscenter, berättar om insatser för att barnen ska få en trygg uppväxt och om risk- och skyddsfaktorer samt det nordiska integrationssamarbetet. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föräldrastödsprogram till nyanlända familjer

Mindspring är ett psykosocialt och förebyggande program som leds av en volontär som själv har flyktingbakgrund. Grupperna följer en manual där kursens teman, övningar, bakgrund etc. finns noggrant beskrivet. Mette Blauenfeldt från Mindspring kompetencecenter i Danmark berättar här om programmet. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Forskning om stöd till nyanlända barn och familjer

Berit Berg, professor och forskningschef vid NTNU i Trondheim i Norge, berättar om flera nyligen genomförda forskningsprojekt med fokus på skola, språkutbildning och social integration av minderåriga flyktingar i Norge. Hon talar bland annat om att skolresultat och språkutbildning måste ses i sammanhang med den övergripande omsorgssituationen där levnads- och vårdsituationen och sociala nätverk utgör viktiga förutsättningar. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föräldrastöd till nyanlända

Lilia Lahmar från Linköpings kommun berättar om hur de arbetar som föräldrastödjare med utrikesfödda familjer och om Brobyggares funktioner på familjecentraler och förskolor/skolor. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Skolförberedande program från Finland

Fhilleguide-programmet syftar till att stärka barns självkänsla och förutsättningar för lärande med hjälp av föräldrarnas delaktighet och lek. Pia Rosengård Andersson från Folkhälsan i Finland berättar här om föräldrastödsprogrammet Fhilleguide som förbereder barn för förskola och skola. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Nordiska jämförelser - nyanlända barn

Anna Gärdegård, projektledare vid Nordens välfärdscenter redovisar jämförelser mellan nordiska länder i projektet "Nyanlända barn och unga i Norden". Hon beskriver skillnader och likheter i mottagande och organisering av skolgång och insatser till nyanlända barn i Norden. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Inkluderande av nyanlända elever

Vad bör lärare göra för att nyanlända elever ska känna sig inkluderade? Hildegunn Fandrem, professor i pedagogik vid Læringsmiljøsenteret i Stavanger berättar om olika strategier för anpassning till ny kultur och vad lärarna kan göra för att de nyanlända ska känna sig inkluderade. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Det omgivande samhällets betydelse

Vinje kommun i Norge har fått pris för sitt framgångsrika arbete med integration. Anders Sandvik, ungdoms- och integrationssamordnare vid Vinje kommun, berättar om hur de gjort för att uppnå god integrering av nyanlända i kommunen. Om vikten av en positiv attityd och bemötande, samt ett tydligt ledarskap av politiker och tjänstemän. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Samverkan för ett välfungerande mottagande

Hur kan samverkan mellan skola, socialtjänst och ideella krafter resultera i ett välfungerande mottagande? Anna Jakobsson från Örebro kommun berättar om hur Örebro skapat tydliga rutiner och struktur för samverkan mellan skola, socialtjänst och civilsamhället och hur detta bidragit till positiva resultat för ensamkommande unga. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Inkludering och jämställdhetsutveckling

Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete vid Mälardalens högskola, berättar om sin forskning som handlar om integration och jämställdhetsutveckling bland nyanlända barn och ungdomar. Han visar också vad som kan göras för att underlätta integrationen och bidra till ökad inkludering i samhället. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Elevhälsa 2018

Skärmtid, stress och livsvillkor

Anna Nygren från Ung livsstil kallar sig för livsstilspedagog. Hon berättar här om livsstilsfrågor för elever och deras vardag med ett särskilt fokus på mobiltelefonen. Hur ska de handskas med tekniken så de inte riskerar att drabbas av stress och sömnbrist? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

MiffoTV bakom kulisserna, del 1

Följ programledargänget bakom kulisserna inför MiffoTV:s utfrågning av politiker från Sveriges riksdagspartier.

Fråga oss