Titta

Kroppsgranskarna - syntolkat

Kroppsgranskarna - syntolkat

Om Kroppsgranskarna - syntolkat

Varje dag får vi olika budskap om vad som är hälsosamt och inte, men det är svårt att veta vad som ligger bakom rönen. Hur fungerar våra kroppar? Och hur påverkas de av hur vi lever? Programledare Stephan Yüceyatak söker svar på frågor om vår hälsa genom att träffa experter och forskare. I varje program tar våra två granskande läkarstudenter reda på hur kroppen fungerar genom att testa sina teorier på sig själva.

Till första programmet

Kroppsgranskarna - syntolkat : När hormonerna tar överDela
  1. "Kroppsgranskarna" handlar om-

  2. -hur våra kroppar fungerar
    och hur de påverkas av hur vi lever.

  3. Till vår hjälp har vi
    Stephan Wilson Yuceyatac.

  4. Han har hållit på med
    projekt för att må bättre.

  5. Stephan har alltid
    minst ett hälsoprojekt på gång.

  6. Han är ganska knäpp.

  7. Han är säker på sin sak,
    men vad säger vetenskapen?

  8. Då kan jag skada hjärnan?

  9. Dessutom följer vi läkarstudenterna
    Puran Chen och Linda Sundström.

  10. Båda drivs av en stark nyfikenhet
    och ett intresse för experiment.

  11. Nu sticker det.

  12. Att göra experiment är roligare.

  13. De testar sina teorier
    i verkligheten-

  14. -med hjälp av sina egna kroppar.

  15. Hoppa av.

  16. De har olika drivkrafter...

  17. -Det viktigaste är att må bra.
    -Allt för vetenskapen.

  18. ...men ett gemensamt intresse
    för hur kroppen funkar.

  19. Rädsla och stress sätter i gång
    ett urgammalt system i våra kroppar.

  20. Flera hormoner utsöndras för att vi
    ska springa, slåss eller gömma oss.

  21. Vi behöver fortfarande systemet...

  22. ...men ibland sätter hormonpåslaget
    i gång utan att vi kan styra det...

  23. ...i situationer
    som inte är livshotande.

  24. Okej. I dag ska jag åka "Fritt fall".

  25. Jag har ont i magen, jag har inte
    kunnat äta, jag har haft mardrömmar-

  26. -och det är väl ingen idé
    att dra ut på det-

  27. -men... Allt för vetenskapen!
    Eller vad säger ni?

  28. För att mäta vad som händer i kroppen
    när man akut blir stressad-

  29. -ska Linda försöka övervinna
    en av sina allra största rädslor.

  30. -Tjena!
    -Tja!

  31. -Hur är läget?
    -Jag har mått bättre.

  32. -Ska vi åka?
    -Ja.

  33. -Vi kunde inte ha fått en bättre dag.
    -"It's a good way to die."

  34. -Hur känns det?
    -Ja... Inget...

  35. Jag vet inte.

  36. Hela kroppen och huvudet är inte med.

  37. Vad är det du är så rädd för?

  38. -Jag vet inte.
    -Du är orädd annars.

  39. Ja. Det är helt orimligt, för jag har
    åkt Katapulten och hoppat bungyjump-

  40. -men det har blivit en mental block.

  41. Jag har stått i kö fyra gånger
    och satt mig två gånger men sen gått.

  42. Vi har olika triggers eller grejer vi
    går i gång på när det gäller stress-

  43. -och det kan vara nyttigt
    att få respekt för att man är olika.

  44. Det är saker som händer i kroppen,
    inte bara nåt i huvudet.

  45. -Hej! Peter? Puran.
    -Hejsan! Peter.

  46. Hej!

  47. Peter Friberg forskar i
    hur vi påverkas av stress och rädsla-

  48. -och ska hålla i testet
    "Forskning på fältet"-

  49. -där resultaten är oförutsägbara.

  50. -Gröna Lund och Fritt fall.
    -Ja.

  51. -Hur känns det?
    -Jag tycker inte att det är kul.

  52. Det är jobbigt.

  53. Vi kan sätta oss ner. Det finns
    olika sätt att mäta på stress.

  54. En enkel grej är att mäta puls.

  55. -Jag har känt att den går upp lite.
    -Ja.

  56. Sen kan man mäta kortisol,
    ett stresshormon, i saliven.

  57. -Vad gör kortisolet?
    -Det påverkar kroppen...

  58. ...så att den ska försättas
    i ett läge där den kan agera.

  59. Om man ska fly från nåt som hotar-

  60. -kan man göra det, för det blir
    bättre blodflöde till musklerna.

  61. Vi kan börja med att se
    hur vi ska mäta.

  62. Försök få i saliv i röret,
    så mycket ni kan.

  63. Även Puran testas för att se om det
    blir skillnad på hans kortisolnivåer.

  64. Han känner ingen oro för att åka,
    men kan stressas av andra saker.

  65. -Hur känns det nu?
    -Inte bättre.

  66. Då har vi gjort den första vilogrejen
    och det är dags att gå in i området.

  67. Då kör vi.

  68. Även andra hormoner utsöndras,
    som adrenalin och noradrenalin-

  69. -men mätning av dem kräver blodprov,
    vilket är svårt att ta på fältet.

  70. -Gillar du tivoli annars?
    -Ja. Allt annat är kul.

  71. Det är verkligen en allvarlig rädsla.
    Jag tycker att det är skitjobbigt-

  72. -så jag kommer att vara
    sammanbiten och fokuserad-

  73. -och övertala mig själv att göra det-

  74. -men jag kommer att vara
    stressad inombords.

  75. Under väntan på att filmteamet
    gör sig redo att filma när de åker-

  76. -blir det för mycket för Linda.

  77. Stresskänslorna tar över.

  78. Du behöver inte göra det.

  79. Stephan ska också
    utsättas för en prövning-

  80. -men det handlar om nåt helt annat.
    Han är livrädd för småkryp.

  81. Han ska ta reda på varför han är rädd
    för nåt som egentligen är ofarligt.

  82. Jag har så länge jag kan minnas haft
    svårt för larver, spindlar och kryp.

  83. Jag har en gång flyttat för att det
    var för mycket småkryp i en lägenhet.

  84. Jag måste flytta.

  85. Till och med på tv-inspelningar,
    då man ska vara tuff och cool-

  86. -klarar jag inte av trycket.

  87. Fy.

  88. Jag tar i dig, och du säger inget.

  89. Kolla vad den attackerar!

  90. Nu jäklar!

  91. Stephan tycker småkryp är obehagliga.

  92. Vi bodde på ett ställe
    där det var mycket stora spindlar.

  93. De var...

  94. Det låter löjligt för vi bor
    i Sverige, men de var tjocka.

  95. När de var inne kunde Stephan
    få panik och vilja lämna lägenheten.

  96. Snart ska Stephan möta sina fiender.

  97. Vi får se
    hur hormonsystemet reagerar.

  98. -Det ska finnas ett fält.
    -Jaså, ett fält. Där bakom finns ett.

  99. -Tror ni att det är mycket kryp där?
    -Det vet jag inte.

  100. Människor fungerar olika
    när det gäller rädsla och stress.

  101. Ibland kan hormonpåslaget
    vara nåt vi söker.

  102. Vi upplever det som positivt
    när kroppen blir på helspänn.

  103. Varför skulle vi annars utsätta oss
    för att hoppa fallskärm frivilligt?

  104. -Varför vill du hoppa fallskärm?
    -Det har varit en dröm länge.

  105. Vad är drömmen? Vad längtar du efter?

  106. Adrenalinet, tror jag. Kicken.

  107. -Du är lite nervös.
    -Ja, men inte mycket.

  108. I flyget kanske jag ångrar mig.

  109. Får jag se på handen?

  110. Du är "steady as a rock".

  111. -Vad ska du göra?
    -Vi ska hoppa fallskärm.

  112. -Är det första gången?
    -För Emmy är det nog det.

  113. -Hur känns det?
    -Än så länge känns det inte mycket.

  114. Man tänker nog inte. Man får panik,
    och sen blir det kul och bra.

  115. Panik, kul och sen blir det bra.

  116. Nu ska jag hänga med.

  117. Vår reporter Madelen har fått
    möjlighet att hoppa fallskärm.

  118. Det känns... Ja...

  119. "Fight, flight or freeze" eller
    flykt-kampreaktionen sätts i gång-

  120. -när vi ser en situation som hotande.

  121. Då utsöndras stresshormoner i kroppen
    för att göra den redo att agera.

  122. Fight or flight?

  123. Klä på dig.

  124. Vi kan reagera olika på hormonerna-

  125. -och vi har olika utgångsvärden
    när det gäller hormoner.

  126. Vad är "fight, flight or freeze"?

  127. Det är den reaktion man kan hamna i,
    "fight, fight or freeze"-

  128. -i en extrem stressituation. Den
    kan man påverka med mycket träning.

  129. Det går att testa, men innan man
    hamnar i en stressig situation-

  130. -vet man inte hur man reagerar.

  131. -Hur kommer jag att reagera?
    -Vi får se. Det visar sig i dörren.

  132. Snart gäller det.

  133. För att mäta hur hormonet kortisol
    utsöndras när man blir stressad-

  134. -ska Linda utsätta sig för nåt hon är
    riktigt rädd för, att åka Fritt fall.

  135. Under förberedelserna blir den
    stressande situationen för mycket.

  136. Det blev för mycket,
    så jag bröt ihop och snorgrät-

  137. -men nu har jag återhämtat mig,
    och vi ska försöka få det att funka.

  138. -Ja...
    -Känns det bättre?

  139. -Ska vi gå?
    -Du skrattar i alla fall.

  140. -Vi ska ta lite prover också.
    -Ja. Nu kommer omgång två.

  141. Ett sista kortisolprov
    innan de åker upp i tornet.

  142. -Hur mår du nu, precis innan?
    -Jag har ont i magen...

  143. ...och jag hör mina egna hjärtslag.

  144. Jag mår illa och har ont i huvudet.

  145. Jag vet inte...
    Är det bra att må så här?

  146. På lång sikt är det inte det, men det
    går över när det här är färdigt.

  147. Ja. Så där.

  148. Så där.

  149. Perfekt!

  150. Hur känner du dig?

  151. Hormoner är kemiska budbärare
    som är extremt målinriktade.

  152. De produceras i olika körtlar-

  153. -och skickas via blodet
    till ett specifikt ställe i kroppen.

  154. Målet påverkas och förändras.

  155. Hormoners meddelanden
    tar längre tid på sig att nå målet-

  156. -än t.ex. nervimpulser
    som färdas blixtsnabbt.

  157. Förutom stresshormoner finns det
    många hormoner med olika funktion.

  158. De är signalämnen som levererar
    viktiga budskap till kroppens delar.

  159. -Vad roligt att ses.
    -Ja! Marie heter jag.

  160. Kul! Jag har sett fram emot att ses-

  161. -men inte på det här stället.

  162. Det är bra med stolar och en bänk.

  163. Men i dag ska vi ta en picknick,
    så vi sätter oss längre ut i gräset.

  164. Du jävlas med mig direkt.

  165. Marie Söderström hjälper människor
    hantera stress och rädslor-

  166. -och kanske kan hon hjälpa Stephan
    med hans rädsla för småkryp.

  167. Jag har pluggat lite,
    och det finns begrepp-

  168. -som "fight, flight or freeze".
    Vad är det egentligen?

  169. På svenska säger man
    "kamp, flykt eller spela död"-

  170. -kamp-flyktrespons eller spela död.

  171. Vad händer i kroppen
    vid de olika lägena?

  172. I kamp-flyktläget varvar kroppen upp,
    och hjärtat slår snabbare.

  173. Andningen blir snabbare.
    Vi andas in och ut hastigare.

  174. Det sker för att syresätta musklerna,
    så att kroppen är beredd att kämpa.

  175. Man blir stel och spänd.

  176. Olika stresshormoner
    frisätts och gör det här.

  177. Adrenalin, noradrenalin och kortisol-

  178. -samverkar i att göra oss beredda
    för att kunna hantera farorna.

  179. Jag kan köpa att det är bra
    att stress och adrenalin går i gång-

  180. -när man utsätts för en farlig grej
    och måste fly-

  181. -men för mig snackar vi om småkryp.
    En annan ska hålla ett föredrag-

  182. -eller så ska man ringa
    nån man är kär i och får panik.

  183. -Varför blir det så?
    -För att det är samma system.

  184. Det finns ingen skillnad i om det är
    ett litet kryp eller en jättebjörn.

  185. Förnuftmässigt vet vi att det inte är
    farligt, men det spelar ingen roll-

  186. -för reaktionen startar automatiskt
    i en del av hjärnan-

  187. -som inte har med förnuft att göra,
    utan bara gör oss beredda på faror.

  188. Den agerar automatiskt,
    utan att vi tänker.

  189. Förnuftet har inte mycket
    att göra med din rädsla.

  190. Hur kan man då gå vidare när man
    är rädd för nåt och det hindrar en?

  191. -Går det?
    -Ja. Man behöver i små steg...

  192. ...närma sig det man tycker är
    jobbigt. Jag har insekter med mig.

  193. -Är det jobbigt?
    -Ja. De där är så vidriga.

  194. Madelen är på väg upp på 4 000 m höjd
    med rutinerade fallskärmshoppare.

  195. Jag har ingen saliv i munnen.

  196. För dem är det en kul grej,
    men hur kommer hon att reagera?

  197. -Fight, flight or freeze?
    -Fight!

  198. -Hur kändes det?
    -Bra!

  199. -Fight, flight or freeze.
    -Jag gjorde det.

  200. Hej, världen! Jag flyger!

  201. Jag gjorde det!

  202. Vilken känsla!
    Det är helt fantastiskt. Jag dör.

  203. -Det här är helt sjukt.
    -Det är läskigt och häftigt.

  204. Vad...?
    Jag har inget att jämföra det med.

  205. Vad...? Vad skulle...?
    Jag kan inte ens prata.

  206. Hur är det
    med alla kemiska processer?

  207. Vad händer när adrenalinet slår på?

  208. Innan var det jättehög puls.
    Jag mådde nästan illa-

  209. -och hade ingen saliv kvar i munnen-

  210. -men efteråt är det ett lyckorus.
    Det är sjukt.

  211. Det känns som om jag darrar
    och fortfarande flyger.

  212. Är du skakig på händerna?
    Det är härligt.

  213. Jag gör det igen! Betalar du?

  214. Om det vi är rädda för är
    stort, smått, farligt eller ofarligt-

  215. -spelar inte alltid roll
    för vilket obehag vi upplever.

  216. Förnuftet styr inte våra känslor
    i utsatta lägen.

  217. Stephan ska inte
    kasta sig ut på hög höjd-

  218. -men för honom är det som väntar
    minst lika ångestframkallande.

  219. -De är så vidriga.
    -Många tycker det.

  220. Det är larver. Här är en på väg upp,
    och de andra är här nere.

  221. -Kan du tänka dig att hålla i lådan?
    -Lådan kan jag hålla i.

  222. -Så mesig är jag inte.
    -Varsågod.

  223. Lådan kan jag hålla.

  224. -Hur känns det? Är det jobbigt?
    -Det är nåt av det värsta som finns.

  225. Det sjuka är att jag
    nästan har svårt att titta på dem.

  226. Men nu gör du det.

  227. Shit! Mamma Mia, vad vidrigt!

  228. -Här är små, fina...
    -Vad är det?

  229. Syrsor. Det är sällan man ser dem,
    men man hör dem spela ibland.

  230. De är inte så roliga.

  231. Prova att sätta ett finger
    på den sidan.

  232. Då måste jag ställa mig
    redo att springa.

  233. Jag måste inte vara lugn.
    De bits inte och kan inte...

  234. Crazy!

  235. Nu lägger jag den där.

  236. Du sitter kvar. Bra jobbat!

  237. Det här är en svår grej för dig.

  238. Din kropp är i alarm nu,
    och du sitter kvar.

  239. Jag förstår ändå inte
    hur det här hjälper mig.

  240. Jag kanske är trög,
    men jag känner mig rädd för den.

  241. Det är för att du tar nya steg.
    Varje gång känner du dig lika rädd.

  242. Först var det jobbigt att sitta
    på filten, men nu är du här med den.

  243. Det har hänt. Du har närmat dig
    det som är jobbigt för dig.

  244. -Titta där! Nu är det nåt annat.
    -Vad är det där?

  245. Är det en spindel? Kolla!

  246. -Den är där.
    -Den var helt...

  247. -Kan du tänka dig att ta den?
    -Jag klarar det i nån sekund.

  248. -Du är jättemodig.
    -Kolla!

  249. Den går där och känner lite.

  250. -Det här är coolt.
    -Ja. Vilken bra grej du gör.

  251. Jag kallar den för Nils.
    Vi funkar bra ihop.

  252. Att våga hålla Nils på mitt finger-

  253. -hade jag inte kunnat göra
    innan jag träffade dig.

  254. Det går att sakta och lite i taget
    bli vän med sina rädslor.

  255. Man kan tro vi är felprogrammerade
    när vi är rädda för ofarliga saker...

  256. ...men när hormonerna tar över
    är det svårt att hålla huvudet kallt.

  257. Hur känner du dig?

  258. -Okej. Kan vi prata om nåt annat nu?
    -Ja.

  259. Vi kan prata om...

  260. -Är det Hammarbybacken där borta?
    -Är det den som byggs på en soptipp?

  261. -Vem snackade om den?
    -Jag vet inte.

  262. Fy fan!

  263. Fy fan!

  264. Hur gick det?

  265. -Det var väl kul?
    -Det var fan inte kul.

  266. Du gjorde det, Linda.

  267. Kan du stå upp?

  268. -Hon har gjort det. Vilken hjälte!
    -Hur känns det?

  269. Jävligt skakigt.

  270. -Kom så tar vi prov tre.
    -Ja.

  271. -Sen var du plötsligt nere.
    -Det gick snabbt.

  272. Skönt att de inte drog ut på det.

  273. Det ångestframkallande experimentet
    är över.

  274. Nu återstår två kortisolprover för
    att se hur länge stressen sitter i.

  275. Kan ni sätta ut händerna igen?
    Det är illustrativt vid stress.

  276. Du darrar.

  277. Det är som om Linda har besegrat
    lejonet. Nu är ingen fara kvar.

  278. Ditt inre lejon, ja.

  279. Vad tror du om det här?

  280. Nu är proven klara.

  281. -Hej!
    -Hallå, hallå!

  282. Vi går in här,
    så ska vi titta på kortisolet.

  283. Resultatet av Lindas prover
    visar en fördröjd effekt av kortisol.

  284. I provet tre timmar innan åket
    är nivån medelhög.

  285. Den går sen ner ordentligt
    precis innan Fritt fall.

  286. Efter åket höjs nivån-

  287. -för att ligga som högst
    i sista provet, 40 minuter efteråt.

  288. 40 minuter efteråt
    fortsätter kortisolet att stiga.

  289. Det är inte det mest snabba av alla
    system. Det finns snabbare system.

  290. Kan min höga stapel
    visa en fördröjningseffekt-

  291. -så att det är hur jag kände mig
    precis innan själva fallet?

  292. -Ja.
    -Stressen finns i kroppen...

  293. ...och fingrarna.

  294. Att Lindas kortisolnivå
    sjönk så lågt strax innan åket-

  295. -kan bero på att Linda gav utlopp för
    sin ångest innan det provet togs.

  296. Att nivåerna steg efteråt kan bero på
    att hormoner uppnår en effekt-

  297. -långsammare än t.ex. nervsystemet
    och att effekten stannar kvar längre.

  298. Fem minuter efter fallet,
    hur var det då?

  299. Då var jag överlycklig
    att jag hade överlevt.

  300. -Jag var som förbytt och stolt.
    -Ja.

  301. -Var du också glad att du överlevde?
    -Det var kul.

  302. Purans resultat ligger högt
    på första provet-

  303. -går också ner innan,
    men höjer sig igen och går sen ner.

  304. Hans kurva är mer oregelbunden-

  305. -men att kortisolhalter
    varierar under dagen är normalt.

  306. Dessutom har människor
    olika utgångsvärden för kortisol.

  307. -Jag kände mig lugn.
    -Kortisolproverna säger inte det.

  308. Precis, men jag minns det inte
    som nåt märkvärdigt.

  309. -Det var en spännande dag.
    -Det var både roligt och inte.

  310. -Får vi behålla den?
    -Du får rama in den.

  311. -Jag har kört backträning i dag.
    -Jaha, vad nice med intervallträning.

  312. Fy fan!

  313. Testet visade tydligt att Linda
    fick ett kortisolpåslag av stressen-

  314. -men först efter Fritt fall.

  315. Om de testat
    det snabbare hormonet adrenalin-

  316. -hade kanske svaren mer motsvarat
    hur hon kände sig i stunden.

  317. -Det var väl kul?
    -Det var fan inte kul.

  318. -Men det gick snabbt.
    -Ja. Bra jobbat!

  319. Ibland kan vårt förnuft inte styra
    över hur vår kropp reagerar-

  320. -men systemen fyller en funktion
    och handlar i grunden om överlevnad-

  321. -att kunna ta oss bort från faror
    eller fokusera när det gäller.

  322. Stress och rädsla är naturligt,
    nåt kroppen ska klara av-

  323. -men av långvarig stress
    kan kroppen ta skada.

  324. Den behöver vila
    mellan stresspåslagen.

  325. Det är inte mitt fel
    att jag är en fegis-

  326. -när det gäller
    min rädsla för spindlar.

  327. Jag är bara felprogrammerad-

  328. -och jag är inte ensam,
    för många är rädda för småkryp.

  329. Jag tar med mig att jag ska försöka
    omfamna min rädsla-

  330. -fast det är lättare sagt än gjort.

  331. Textning: Sofie B. Granqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

När hormonerna tar över

Avsnitt 2 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad händer i våra kroppar när vi blir rädda, nervösa eller stressade? Läkarstudenten Linda utsätter sig för något som hon är riktigt rädd för, nämligen att åka Fritt fall på Gröna Lund. Stressforskaren Peter Friberg mäter hennes nivåer av stresshormonet kortisol. För Stephan är att ha picknick ute på en sommaräng en riktig skräckupplevelse på grund av alla småkryp. Han utsätter sig för sina rädslor, för att ta reda på hur man ska förhålla sig när stresshormonerna tar över mot ens vilja. Vår reporter Madelen följer med på ett fallskärmshopp, något som hon aldrig tidigare har gjort.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Hormoner, Hälsa, Medicin, Samhällsmedicin, Socialmedicin, Stress, Stresshantering
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Kroppsgranskarna - syntolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKroppsgranskarna - syntolkat

Träning och slappande

Avsnitt 1 av 5

Under 6 veckor byter läkarstudenterna Linda och Puran byter liv med varandra. Linda, som älskar att träna, ska tvingas vara en soffpotatis, medan Puran som rör sig så lite som möjligt, ska träna hårt. Allt för att se hur kroppen kommer att påverkas. För att mäta skillnaderna utför de fystester på Riksidrottsförbundet. Programledaren Stephan Wilson Yüceyatak satsar på att vardagsträna. För att ta reda på om hans vardagsträning gör någon skillnad så träffar han Susanna Appel som forskat i hur träning påverkar kroppen. Vår reporter Madelen besöker Fitnessgalan i Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKroppsgranskarna - syntolkat

När hormonerna tar över

Avsnitt 2 av 5

Vad händer i våra kroppar när vi blir rädda, nervösa eller stressade? Läkarstudenten Linda utsätter sig för något som hon är riktigt rädd för, nämligen att åka Fritt fall på Gröna Lund. Stressforskaren Peter Friberg mäter hennes nivåer av stresshormonet kortisol. För Stephan är att ha picknick ute på en sommaräng en riktig skräckupplevelse på grund av alla småkryp. Han utsätter sig för sina rädslor, för att ta reda på hur man ska förhålla sig när stresshormonerna tar över mot ens vilja. Vår reporter Madelen följer med på ett fallskärmshopp, något som hon aldrig tidigare har gjort.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKroppsgranskarna - syntolkat

Vad kostar det att inte sova?

Avsnitt 3 av 5

Programledaren Stephan testar att under flera veckor minimera sin sömn till bara fem timmar per dygn. På så sätt tjänar han tre timmar varje dag. Men vad säger vetenskapen om hans sömnprojekt, riskerar han sin hälsa? Forskaren Jonathan Cedernaes svarar på hans frågor. Även läkarstudenterna Puran och Linda testar effekterna av sömnlöshet. Hur påverkas deras reaktionsförmåga, minne och IQ av sömnbrist? Dessutom besöker reportern Madelen datafestivalen Dreamhack i Jönköping där många av ungdomarna är vakna hela nätterna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKroppsgranskarna - syntolkat

Bakterierna tar över

Avsnitt 4 av 5

Hur farliga är bakterier egentligen? Programledaren Stephan har bacillskräck och är storkonsument av handsprit. Han försöker stärka immunförsvaret inifrån genom att äta frukt och extra vitaminpiller. Hjälper hans strategier, eller är de onödiga? Professor Jan Andersson vet det mesta om immunförsvaret och hur man smittas av sjukdomar. Läkarstudenterna Puran och Linda ska ta reda på vilka bakterier de har i sina kroppar. De tar odlingar på sex olika ställen och utvärderar sedan vad de hittar. Ett ställe där det är extra svårt att undvika bakterier och virus är på musikfestivaler där tusentals människor delar samma toaletter. Reportern Madelen tar tempen på festivalbesökarna på Bråvallafestivalen i Norrköping.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKroppsgranskarna - syntolkat

Det oemotståndliga sockret

Avsnitt 5 av 5

Programledaren Stephan Wilson Yüceyatak försöker ta reda på varför det är så svårt att stå emot allt det söta som omger oss . Han vill leva så hälsosamt som möjligt och försöker att dra ner på sockret. Forskaren Emilia Hagman hjälper Stephan att omvandla det alternativa godiset till rena sockerbitar för att se hur mycket rent socker han får i sig. Varför är det så svårt att stå emot sockersuget? Charlotte Erlanson-Albertsson forskar i vad som styr vår aptit, och varför vi människor föredrar vissa smaker framför andra. Läkarstudenterna Puran och Linda ska ta reda på vad skillnaden i blodsockernivåer blir om man äter snabba respektive långsamma kolhydrater.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Positiv

Möt åtta personer från olika delar av världen, som berättar om hur det är att leva med eller i skuggan av hiv idag. Behandlingen av hiv har utvecklats så att man idag kan leva ett bra liv med viruset i kroppen, med hjälp av mediciner. Men myter kring och rädslan för viruset lever kvar. Projektet är ett samarbete med Musikhjälpen i P3.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Tänk till snackar stress

Skönhetsideal

Idealen om hur en tandrad, en midja, en rumpa eller ett ansikte ska se ut kan vara svåra att värja sig emot. Jakten på det perfekta utseendet kan göra att vi svälter oss eller tränar sönder våra kroppar. Vi hör Nawar berätta om en tuff period med alldeles för mycket träning. Psykiatriforskaren Emma Frans ger oss perspektiv på idealen då och nu och berättar om varför vi är svaga för ytliga ideal. Vi ringer upp kändisfotografen Bobby Oduncu och frågar honom om hans digitala drömparadis.