Titta

UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Om UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Föreläsningar från Svenska Läkaresällskapets symposium med syfte att bidra till ökad kunskap för en god balans mellan digitalt och verkligt liv. Barn och ungdomar tillbringar allt mer tid framför skärmen: kommunicerar via sms, Facebook, Instagram, Snapchat, spelar datorspel och så vidare, på gott och ont. Parallellt rapporteras om ökande problem hos unga som splittring och bristande koncentrationsförmåga, sömnsvårigheter, närsynthet och övervikt. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Till första programmet

UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan : Små barn och skärmtid - kan psykologin ge svar?Dela
  1. Att barnet kan följa en blick och
    få den vuxne att följa barnets blick-

  2. -så kallad gemensam uppmärksamhet.
    Det är en milstolpe som tar form-

  3. -under andra delen
    av första levnadsåret.

  4. Jag önskar egentligen
    att den här konferensen-

  5. -hade varit 2019 eller 2020
    i stället.

  6. I Linköping har vi dragit igång
    ett stort forskningsprojekt-

  7. -där vi följer hundra familjer,
    från att barnet är nio månader-

  8. -tills det är två år.
    Vi följer barnets utveckling-

  9. -men också hur familjen använder
    och ser på digitala medier.

  10. Det är inte gjort för att vi vill
    undersöka, som man kanske kan tro-

  11. -faran med digitala medier.
    Utan, hur används de?

  12. Vad finns det för effekter,
    både positiva och negativa?

  13. Jag hoppas vi kan komma tillbaka
    till det. Studien började i maj-

  14. -så jag kan inte säga så mycket nu.

  15. Studien heter
    "Att växa upp i en digital värld".

  16. Jag tänkte fråga er... Vänta lite,
    jag är upptagen. Jag måste kolla här.

  17. Ja, då ska vi se...

  18. Okej, är ni kvar? Hur ofta kollar ni
    på er mobiltelefon dagligen?

  19. Vi har frågat familjerna
    som medverkar i studien.

  20. Vi har fått svar från 69 familjer.
    Jag tittade lite på vad de säger.

  21. Och det är unga föräldrar,
    de är i genomsnitt 37 år gamla.

  22. Och... Nej, 31 år gamla.

  23. 43 % av dem tittar på telefonen
    mer än 40 gånger per dag.

  24. Jag vet inte om det är bra
    eller dåligt, men det är väldigt få-

  25. -som tar upp den
    mindre än tio gånger.

  26. Alla familjer har smartphones,
    och alla familjer har internet.

  27. Ändå finns det en variation
    i användningen.

  28. Så i dag har vi varit med
    om en snabb förändring.

  29. Det har vi hört hela förmiddagen.

  30. Det började för tio år sen,
    det har bara tagit ett decennium.

  31. Det var iPhone som var först,
    de förändrade bilden.

  32. De kom 2007. iPaden kom 2010.

  33. När iPaden kom, sa jag
    "vad är detta för dumheter?".

  34. "Jag behöver ingen iPad,
    vilket dumt påhitt."

  35. "Jag har ju en telefon och en dator."
    Nu kan jag inte vara utan den.

  36. Jag såg inte nyttan med den.

  37. De används överallt som spel,
    som datorer, som böcker.

  38. Ni ser två pojkar. Är det här
    en positiv eller en negativ bild?

  39. Två pojkar som väntar på en buss.
    De spelar spel på sin smartphone.

  40. Jag står bredvid, jag tog bilden.

  41. De verkar vara inkapslade i sin
    egen värld. Det är de på ett sätt.

  42. Om det hade varit en film,
    hade ni sett att de stoppar spelen-

  43. -och pratar, jämför, diskuterar
    och har utbyte med varandra.

  44. Det fanns en social interaktion.

  45. På en sån här frusen bild
    ser det inte ut som att det var så.

  46. Det finns många frågor
    kring det här med digitala medier.

  47. Och mycket oro.

  48. Föräldrar och media funderar på
    om det påverkar barns inlärning.

  49. Kan det påverka uppmärksamhetsförmåga
    och koncentration? Sömn och hälsa?

  50. Vi vet att det kan finnas effekter.

  51. I vilken grad kan det komma i vägen
    för föräldra-barn-relationen?

  52. Vad händer tidigt?
    Jo, det är ju under det första året-

  53. -som relationen mellan barn
    och föräldrar ska etableras.

  54. Att bygga upp en relation
    som skapar trygghet bör komma först.

  55. Den tar tid, den kräver kontinuitet
    och uppmärksamhet-

  56. -och framförallt förutsägbarhet, och
    att föräldern finns där för barnet.

  57. Hur är det då med den här oron?

  58. Det är mycket vi inte vet. Vi vet
    lite, men det är många frågetecken.

  59. Det är för stort för att ta upp här.

  60. Jag kommer att fokusera på
    hur små barn lär sig-

  61. -och hur de kan lära sig
    från digitala medier.

  62. Är det bra eller dåligt?
    Lär de sig lika bra eller inte?

  63. När jag talar om små barn...

  64. Jag kommer att tala
    om barn som är mellan 0 och 2 år.

  65. Min kunskap om utveckling försvinner
    nånstans där vid 3, 4, 5 år.

  66. Det sker ingenting efter det.

  67. Är det här en risk,
    eller är det en möjlighet?

  68. Jag vill ha med båda frågorna.
    Det är väldigt mycket tal om risk-

  69. -och det finns mycket att
    fundera kring när det gäller risker-

  70. -men det finns en fara
    att vi ropar "vargen kommer"-

  71. -utan att det finns grund för det.
    Jag ska ge er ett exempel:

  72. Vi har hört att barn under två år
    inte ska använda digitala media.

  73. Jag hoppas inte att nån anmäler mig-

  74. -men jag tänker visa en film
    på en tio månader gammal pojke-

  75. -som använder digitala medier.
    Är det här verkligen så farligt?

  76. Vi får se
    om jag lyckas få igång filmen.

  77. Vi har hört frågan hur ofta
    man gör det och i vilken situation.

  78. Den här pojken Leo
    tycker att det var ganska trevligt.

  79. Hans föräldrar sjunger för honom,
    men det här tyckte han också om.

  80. Barn under ett år...
    Nu står det "dataspelande"-

  81. -men det betyder att
    de har spelat spel på digitalt media.

  82. Enligt Statens Medieråd var det
    7 % av barnen i åldern 0-1 år-

  83. -som hade gjort det här 2012.

  84. Sen har det stigit till 26 % 2014.

  85. Vi ställde samma fråga till våra
    föräldrar. Då är barnen nio månader.

  86. Vi fick svaret att
    bland våra nio månader gamla barn-

  87. -har 25 % nån gång spelat ett spel
    på en smartphone.

  88. Så att det...

  89. Om vi ska förbjuda det,
    så är det redan nu ganska integrerat-

  90. -i många familjers liv.

  91. Det är inte bara att säga "sluta",
    utan också att tänka på hur det görs.

  92. Fortfarande, säger Medierådet,
    är tv vanligast.

  93. Här är ett citat där de skriver
    att andelen barn under två år-

  94. -som spelar spel nästan fyrdubblats
    på två år. Från 7 % till 26 %.

  95. Tv är fortfarande det
    de ägnar mest tid åt-

  96. -fram tills de når tonåren.

  97. Här står det att tv är den medieform
    de ägnar mest tid åt.

  98. Är det sant? Jag kan kanske
    inte ge ett definitivt svar-

  99. -men vi ställde också den här frågan
    till våra föräldrar.

  100. Då ser vi att...
    Vi ställde frågan:

  101. "Har barnet använt mobila enheter
    för att till exempel se på tv?"

  102. Bara 13 %
    säger att de gör det dagligen.

  103. 20 % säger att de gör det
    nån gång i veckan. Så att...

  104. När det gäller mobila enheter
    är tv inte det mest vanliga.

  105. Det de gör dagligen är framförallt
    att lyssna på böcker. Spela spel.

  106. Och lyssna på musik.

  107. Om ni tänker på lyssna på musik...
    Slår ni ihop 1-4 ggr/v och dagligen-

  108. -så är det det de gör mest.
    Man får också komma ihåg att...

  109. Att...

  110. I nästan alla de här, är det
    en stor majoritet som säger "aldrig".

  111. Det är viktigt att komma ihåg.
    Det är fortfarande en minoritet.

  112. Det dominerar inte i barnets liv.

  113. Det är mellan 65-80 %-

  114. -som aldrig lyssnar på böcker,
    ser på appar eller spelar spel-

  115. -aldrig ser på filmer eller tv
    på mobila enheter.

  116. Det är också ett perspektiv
    att så att säga hålla i huvudet.

  117. Hur påverkar det barnet? Jag tänkte
    prata lite om barnen lär sig nåt-

  118. -och om de kommer ihåg
    vad de har sett på skärmen.

  119. Jag tänkte ge några förutsättningar,
    det finns många aspekter.

  120. Två förutsättningar för att lära sig
    nåt: Det ena är uppmärksamhet.

  121. Att kunna följa en blick. Att barnet
    vet att här är nåt viktigt.

  122. Att barnet kan följa en blick och
    få den vuxne att följa barnets blick-

  123. -så kallad gemensam uppmärksamhet...
    Det är en milstolpe som tar form-

  124. -under andra delen
    av första levnadsåret.

  125. Blicken talar, den är oerhört viktig.
    Och...

  126. Sen har vi i våra studier
    använt en metod-

  127. -för att studera barns minnen.

  128. Vi visar olika aktiviteter.
    Sen får de först efter en lång tid...

  129. Det kan vara tio minuter,
    men också en dag eller en vecka.

  130. Nog med tid för att de inte ska ha
    kvar det i det aktiva arbetsminnet.

  131. De måste plocka fram det.

  132. Ett exempel på vad vi visar
    för barnet, vi har många olika-

  133. -men det här
    kan vara viktigt att visa.

  134. Det här är en metod som första gången
    presenterades redan 1988.

  135. Vi har använt den i en ny studie.

  136. Ni vet väl alla hur ni tänder lampor?
    Det försöker vi se om barnen vet.

  137. Kan barnen faktiskt...tända en lampa?

  138. Såg du vad jag gjorde?
    Ska vi göra igen? Titta här.

  139. Nämen? En gång till.

  140. Det är ett exempel på ett minnestest,
    som jag förstör genom att visa det.

  141. Nu går vi hem och tänder lampan med
    pannan för att visa det för de små.

  142. Man vill ju veta att de gör det
    för att de har sett det-

  143. -och inte för att föremålet i sig
    självt lockar fram det här svaret.

  144. När det gäller det här, så gör inte
    barnen det om de inte har sett det.

  145. Och...
    Det är vad vi gör på mitt jobb.

  146. Vi tänder lampor med pannan.

  147. På det sättet kan vi mäta barnets
    minne och vad barnet har lärt sig.

  148. Och... Här ser ni ett exempel på ett
    barn som faktiskt varit med om det.

  149. Ja...

  150. För att vara ärlig: Få barn
    lyckas tända, men de försöker.

  151. Hon hade sett det,
    och hon gjorde det lite senare också.

  152. Det här är ett sätt att titta på
    minnet tidigt. Då talar vi om barn...

  153. Just den här kan man använda från
    tolv månader, andra från sex månader.

  154. Det är att studera minnesutvecklingen
    innan barnet har ett språk.

  155. Ofta när vi talar minne,
    så frågar vi. "Kan du beskriva det?"

  156. Vi talar om vårt personliga minne
    och vårt händelseminne.

  157. Det här är en minnesform
    som man vet är kopplad till-

  158. -det som senare kallas händelseminne-

  159. -som är kopplat
    till mediala temporalloben i hjärnan.

  160. Vuxna som har fått
    dubbelsidiga skador på hippocampus-

  161. -kan inte klara av det här.

  162. Hur lär sig barnet från 2D?
    Det är det vi ska tala om.

  163. Vi kan börja med ytterligare
    en kommentar innan dess.

  164. Att generalisera är inte så lätt.

  165. Om ett barn får se det här i stället,
    en sån här film...

  166. Det är en kaninis.

  167. Hej hej, kaninis!

  168. Har du sett? Vi gör det igen.

  169. Det var nog inte många här som
    förstod att hon skulle ta en vante.

  170. Det är en metod
    som fungerar även vid sex månader-

  171. -men om barn
    har fått se den här kaninen...

  172. När de sen kommer tillbaka till oss,
    och ska visa att de kan det här-

  173. -och i stället för kaninen
    får se den här ankan i stället...

  174. Då klarar de det inte.
    Det är nån gång efter ett års ålder-

  175. -som de så smått
    börjar kunna generalisera.

  176. Generalisering och minnesflexibilitet
    är viktiga aspekter-

  177. -när man tänker på
    vad barn lär sig från media.

  178. Så nu tänkte jag ge några exempel-

  179. -från studier
    där man har undersökt det här.

  180. Det här är en studie från USA,
    där man undersökte-

  181. -hur barn lärde sig. Den
    tvådimensionella världen är media.

  182. Den tredimensionella världen
    är den värld vi befinner oss i.

  183. Först skulle barnet lära sig
    att trycka på knappar.

  184. När de tryckte där,
    hörde de ett intressant ljud.

  185. Det pep.
    Man undersökte det först spontant.

  186. Var det nåt de gjorde spontant?
    Som en kontroll.

  187. Sen ville man se om barnet fick det
    visat för sig i verkligheten.

  188. Sen fick det också svara
    i den tredimensionella världen.

  189. Eller om de fick se det i 2D och
    svara i 2D, alltså inom dimensionen.

  190. Sen testar man... Om det nu är så
    att barn lär sig mycket...

  191. Eller använder tvådimensionella
    medier, alltså digitala medier.

  192. Om de råkar lära sig nåt, kan de
    föra över det till världen utanför?

  193. Här är ett exempel på hur aktiviteten
    demonstreras i 3D eller 2D.

  194. Och hur barnet sen svarar,
    antingen i 3D eller i 2D.

  195. Då undrar man ju vad man fann.

  196. Spontant var det få barn
    som gjorde nånting.

  197. De behövde se det demonstreras
    för att kunna göra det.

  198. Om man gjorde det spontant
    var det ingenting-

  199. -men om man gjorde det...
    Nu ska vi titta inom dimensionen.

  200. Då kunde de det.
    Barnen var alltså femton månader.

  201. Då lärde de sig både från skärm
    och från...

  202. I den verkliga världen.

  203. Det här med "transfer",
    att föra över...

  204. Att gå från 2D till 3D, det
    var inte bra. Det var mycket svårare.

  205. Det intressanta är att det
    är lika svårt att gå åt andra hållet.

  206. När man har lärt sig nåt i "the real
    world", och sen svarar på en skärm.

  207. Generaliseringen går inte
    åt det hållet heller. Så att...

  208. Som ni ser
    är det en ganska kraftig effekt-

  209. -av det man inom litteraturen
    kallar för "transfer deficit".

  210. Nån sorts överföringssvårighet
    eller generaliseringsproblematik.

  211. Om barnen är lite äldre? Man gjorde
    en studie på barn mellan 2-3 år.

  212. Man hade en annan modell.
    Man hade en magnettavla-

  213. -eller en pekskärm.
    Man skulle utifrån olika figurer-

  214. -få ihop en fisk eller en båt.

  215. På samma sätt tittade man spontant,
    och inom dimensioner-

  216. -och mellan dimensioner.
    Resultaten där var desamma.

  217. En kraftig effekt
    av "transfer deficit".

  218. Man kan säga att-

  219. -javisst, barn kan lära från den
    tvådimensionella, digitala världen-

  220. -men då måste de också fortsätta
    att vara i den världen.

  221. De kan inte generalisera
    till den verkliga världen.

  222. Nu kan man säga
    att med utökade exempel-

  223. -och med föräldrar
    som samtalar kring det som händer...

  224. Om man tar med interaktionen,
    då minskar den här effekten.

  225. Man kan motverka den.

  226. Sen kan man fråga sig om man måste
    använda tvådimensionella hjälpmedel.

  227. Att gå mellan dimensionerna,
    från 2D till 3D, är alltså ett...

  228. Det är problematiskt,
    det sker inte automatiskt.

  229. Om det är mer komplexa saker,
    är det även svårt för äldre barn.

  230. Det kan vara svårt för vuxna.

  231. Den här förmågan utvecklas gradvis
    och...

  232. Den är viktig, då den visar att man
    kan generalisera det man lärt sig-

  233. -till andra sammanhang.

  234. Det är viktigt
    för hur man fungerar i vardagen.

  235. Det visar också att barnets minne och
    förmåga att tänka blivit flexiblare.

  236. Nu kanske jag skulle
    ha haft närmare till utgången...

  237. ...med tanke på
    vad som har sagts tidigare.

  238. Jag vet inte
    om jag springer så snabbt längre.

  239. Frågan är, det har pratats lite grand
    om det här med böcker.

  240. Böcker är också tvådimensionella.
    Det är också 2D faktiskt.

  241. Det här är en studie som gjorts,
    den gjordes i USA.

  242. Man gjorde en bilderbok
    om hur barnet kunde ta olika föremål.

  243. Det var en liten plastskål
    och så tog man en liten...

  244. ...kula, som man kunde trycka in
    i plastskålen.

  245. Sen kunde man trycka in ett skaft
    i hålet. Då hade man en skallra.

  246. Det här visade man i en bilderbok
    med text, som man läste för barnet.

  247. Sen hade man samma demonstration
    på tv.

  248. Man hade barn
    som var 18 och 24 månader gamla.

  249. Man testade hur väl de lärde sig det,
    dels efter tio minuter-

  250. -och dels efter åtta veckor.
    Man testade verkligen långtidsminnet.

  251. Då är det så att...

  252. Efter tio minuter kunde
    de som hade sett det på tv mer.

  253. Där hade boken ingen fördel.

  254. Åtminstone inte den boken
    som man använde.

  255. När man följde upp det
    efter åtta veckor var det utjämnat.

  256. Långtidsminnet
    var likadant för bägge.

  257. Nu gick den här bakåt... Jag säger
    det inte som nåt negativt om böcker.

  258. Bara att böcker
    också är tvådimensionella.

  259. Vi är kulturellt så mycket mer vana
    vid att använda böcker.

  260. Vi använder böcker
    i ett samspel med barnet.

  261. Då får man undersöka...

  262. Om man använde digitala media
    i ett samspel med barnet-

  263. -kanske det också skulle ha
    andra effekter. Då tänker jag...

  264. Sen är det en annan sak att man får
    fundera på avstånd och blått ljus.

  265. Det handlar också om
    hur ofta och hur mycket det görs.

  266. En annan... Nu närmar jag mig slutet.

  267. En intressant studie,
    som också har nämnts-

  268. -handlar om
    att "boosta" barnets ordförråd.

  269. Det var en studie i USA, där man
    tittade på "best-selling DVDs".

  270. Typ "Baby Einstein" och annat,
    som föräldrar använde-

  271. -för att kunna stimulera
    barns utveckling.

  272. Det man gjorde var att man
    hade 72 barn mellan 12-18 månader-

  273. -som man jämförde
    i fyra olika situationer.

  274. De delades in i fyra grupper.
    Man mätte språknivån på alla innan.

  275. Man gav alla barn ett pensum,
    vilka ord de skulle lära sig.

  276. Man såg också till att de inte kunde
    orden innan. En individuell studie.

  277. Man hade fyra grupper. I en grupp
    gav man föräldrarna videor.

  278. Man sa att de skulle titta på dem
    dagligen i fyra veckor.

  279. I en hade man video plus föräldrar,
    som skulle prata kring det som hände.

  280. Man hade en grupp där föräldrarna
    tränade dem en halvtimme varje dag.

  281. "Här är de orden de ska lära sig."
    Sen hade man en kontrollgrupp-

  282. -en grupp barn
    som inte fick några instruktioner.

  283. Alla barn ökar ordförrådet spontant.
    Det måste man ta hänsyn till.

  284. Det fanns bara en grupp
    som ökade mer än kontrollgruppen-

  285. -den spontana ökningen. Det var
    gruppen som bara hade föräldrarna.

  286. Man kan lära sig från 2D-

  287. -men det finns aspekter där det är
    bättre att lära sig med föräldrarna.

  288. Det är en komplex bild.
    Vi kan inte säga säkert-

  289. -att i det här fallet
    är det ena eller det andra bättre.

  290. Kanske det också. Videochatt,
    det är också en användning av media-

  291. -som faktiskt används en hel del.

  292. Jag ska inte prata så mycket om det,
    men det gäller Skype och FaceTime.

  293. Vi frågade om det i enkäten
    till våra föräldrar.

  294. Och då ser ni
    att 58 % av föräldrarna-

  295. -säger att de har använt det här.

  296. Det är oftast att de pratar-

  297. -med mor- och farföräldrar.
    Det är ju självklart.

  298. Som morfar och farfar finns det
    inget annat man kan använda det till.

  299. Men hur ofta gör man det, då?

  300. Man gör det faktiskt ganska ofta.

  301. En tredjedel
    gör det 2-5 gånger per vecka.

  302. Det här är en utökad möjlighet
    att använda media-

  303. -som kanske inte är den
    vanliga skärmtiden som vi tänker på.

  304. Då vill jag ändå mot slutet säga
    vad som...

  305. Hur ska vi förstå
    vilka effekterna är?

  306. Jag är inte så kreativ-

  307. -så jag har kallat det för BISA.
    Det står för att man måste tänka på-

  308. -barnets förutsättningar.
    Barnets ålder, kognitiva förmågor-

  309. -barnets förmåga att kunna varva ner-

  310. -eller reglera sig själv. Det finns
    många aspekter att ta hänsyn till.

  311. Man måste också ta hänsyn
    till innehållet. Vad ser barnet?

  312. Är det åldersanpassat innehåll?
    Är det kort tid nån gång i veckan?

  313. Är det okontrollerat
    fem timmar per dag?

  314. Är det tv:n som står på,
    och så ser man nyheter och våld?

  315. Det är mycket att tänka på där.
    Det handlar också om sammanhanget.

  316. Föräldrarnas attityder
    och förhållningssätt.

  317. -Du måste skynda lite.
    -Okej. - Det här är samma sak.

  318. Som förälder, vad bör man tänka på?
    Ja, då skulle jag...

  319. Då skulle jag säga att man
    ska sätta gränser för skärmtider-

  320. -men jag är inte för totalförbud.

  321. Solitär tid är problematisk,
    men det beror också på åldern.

  322. Man ska anpassa det
    till barnets personlighet.

  323. Barnet ska få mycket tid
    att undersöka den verkliga världen-

  324. -tillsammans med andra. Man
    ska stänga av tv:n när ingen tittar.

  325. Inga skärmar på när barnet ska sova.

  326. Det bör inte ingå i läggningsrutiner,
    men okej om man lyssnar på sagor.

  327. Man ska begränsa sin egen användning
    av media när man är med sitt barn.

  328. Du får ta sista bilden. Nästa talare
    väntar sen flera minuter.

  329. Då tar vi bara den här. Anpassa
    innehållet efter barnets ålder-

  330. -och vad som är relevant
    utifrån barnets dagliga verksamheter.

  331. Gör skärmtiden interaktiv
    och språkligt utmanande.

  332. Man ska också hjälpa barnet
    att överbrygga det här gapet-

  333. -mellan den kunskap de får via media
    och verkligheten.

  334. Tack.

  335. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Små barn och skärmtid - kan psykologin ge svar?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mikael Heimann, professor i utvecklingspsykologi vid Linköpings universitet, talar om vad barn behöver för strategier för att kunna navigera i en digitaliserad värld och hur barnens sociala beteende påverkas när den mänskliga kontakten allt mer ersätts av ett digitalt lärande. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Barn och datorer, Datorstödd undervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Knäck språkkoden

Patricia Kuhl, professor of Speech and Hearing Sciences vid University of Washington, berättar om hur överlägsen den mänskliga kontakten mellan vuxen och barn är vid lärande jämfört med det barn får ut framför en smartphone eller pekplatta. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Läsande hjärnor kontra skärmhjärnor

Tzipi Horowits-Kraus, forskare vid Israeli Institute of Technology i Haifa och Children's Hospital Medical Center i Cincinnati, talar om sin forskning som visar att i princip all skärmtid snarare hämmar barns utveckling än hjälper barnen att bli smartare. Att sätta sitt barn framför tv:n eller telefonen före 2 års ålder är rent skadligt, menar hon. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Mediet är inte detsamma som budskapet

Torkel Klingberg, professor vid Karolinska institutet, talar om hur barns telefon- och datorvanor påverkar deras förmåga att lära sig. Hur påverkas den mentala hälsan när vi hela tiden har störningsmoment som mer eller mindre pockar på uppmärksamhet? Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Risker och bieffekter av digital medieanvändning

Manfred Spitzer, professor vid University of Ulm, är oroad då allt fler studier visar på att det flitiga telefon- och datoranvändandet har förödande baksidor. När dessutom all makt är koncentrerad till några gigantiska företag och deras vilja att tjäna pengar och att styra utbudet är risken för en mänsklig fördumning stor, menar han. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

MUGI, Motorisk utveckling som grund för inlärning

Ingegerd Ericsson, docent i idrottsvetenskap vid Malmö högskola, berättar om vikten av fysisk aktivitet för unga i en allt mer stillasittande värld samt om hur barns motorik påverkar inlärningsförmågan. Studien är också känd som Bunkeflomodellen. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Små barn och skärmtid - kan psykologin ge svar?

Mikael Heimann, professor i utvecklingspsykologi vid Linköpings universitet, talar om vad barn behöver för strategier för att kunna navigera i en digitaliserad värld och hur barnens sociala beteende påverkas när den mänskliga kontakten allt mer ersätts av ett digitalt lärande. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Penna eller dator?

Håkan Danielsson, förstelärare i historia och samhällskunskap på Katedralskolan i Lund, berättar om sina erfarenheter och presenterar bland annat studier som visar på att de gymnasieelever som tar anteckningar med penna och block i snitt har 8 procent bättre studieresultat. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Vad ser vi i elevhälsan?

Åse Victorin, barn- och allmänspecialist samt skolläkare i Göteborg, berättar om sina erfarenheter av barn och ungas hälsoläge med utgångspunkt från deras verklighet. Hur jobbar man som skolläkare med problem som splittring och bristande koncentrationsförmåga, sömnsvårigheter, närsynthet, övervikt, empatistörningar, bristande verklighetsuppfattning, humörpåverkan, skolmisslyckanden och depression? Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Next chapter

Bibliotek i en digital värld

Vad händer med bibliotekens roll i en digital värld? Pernille Drost, chef för Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn, menar att innehållsdiskussionen allt mer försvinner på biblioteken och att bibliotekarien istället får en roll som påminner om en litteraturkurator. Inspelat den 23 maj 2014. Arrangörer: Publit och Bok & Bibliotek.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning

Fråga oss