Titta

UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Om UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Föreläsningar och samtal från Lättlästdagen 2017. Den arrangeras i första hand för dem som arbetar med vuxna som har ett annat modersmål än svenska, men är även intressant för alla som är nyfikna på flerspråkighet, begriplighet och vilka grupper som kan tänkas ha nytta av lättlästa texter. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Till första programmet

UR Samtiden - Lättlästdagen 2017 : Vad är en pidgin?Dela
  1. Alla språk har regler-

  2. -men regelboken för en pidgin
    ryms på baksidan av ett frimärke.

  3. Folk brukar ha hört ordet "pidgin",
    och ha idéer om vad det kan vara-

  4. -men sällan samma idéer som jag.

  5. För att börja från början
    handlar pidgin om språk som uppstår-

  6. -i kontakten mellan olika folk som
    annars inte har nåt gemensamt språk.

  7. Vi har två eller flera folkslag
    som möts av nån anledning-

  8. -och de måste ha med varann att göra.
    Nånting måste de prata.

  9. Det normala i en sån situation är
    att några av oss lär oss deras språk-

  10. -eller några av dem lär sig vårt-

  11. -eller så har vi sen innan nåt
    tredje språk som en del av oss kan-

  12. -så vi kan kommunicera.
    Det är det normala.

  13. Att en pidgin uppstår
    i en kontaktsituation-

  14. -händer en gång på... Det är bara
    dumt att kasta ur sig nån siffra.

  15. Det är inte en gång på två eller tio,
    utan en gång på hundra eller tusen.

  16. Det är rätt så ovanligt.

  17. Så ibland kan det hända, helt enkelt-

  18. -att ett nytt språk uppstår.

  19. Så...

  20. Hjälp! Pappa!

  21. Så.

  22. Vad är det då vi pratar om?

  23. De vanligaste idéerna,
    som jag inte gillar...

  24. Man brukar få höra: "Jaså, du gillar
    pidginspråk? Visst är väl det...?"

  25. Det är ungefär de här två sakerna
    man brukar få höra.

  26. "Visst är det en sorts blandspråk?"
    Nej, det är det inte.

  27. Den KAN vara blandad, om vi låtsas
    att vi vet vad "blandad" betyder.

  28. Men en pidgin är inte mer eller
    mindre blandad än nåt annat språk.

  29. Om vi tar språk som svenska
    och engelska, om vi snackar om ord-

  30. -så är mer än halva ordförråden
    inlånade.

  31. De är mer blandade
    än en normal pidgin är.

  32. En pidgin är inte heller,
    såsom jag använder ordet-

  33. -dålig svenska, dålig engelska,
    bruten ryska eller vad det kan vara.

  34. Det är nåt annat. Det är
    sin egen grej. Det är ett eget språk.

  35. Nån som just klivit av båten och lärt
    sig svenska eller vad som gäller där-

  36. -och är ganska kass på det,
    den personen pratar inte en pidgin.

  37. Såsom jag använder ordet.

  38. Pidgin har regler,
    annars vore det inte ett språk.

  39. Alla språk har regler-

  40. -men regelboken för en pidgin
    ryms på baksidan av ett frimärke-

  41. -till skillnad från normala språk...

  42. "Normala" låter så nedsättande.
    "Traditionella" språk, säger jag.

  43. ...som inte är beskrivna
    i sin helhet.

  44. Inte ens engelska eller svenska är
    totalt beskrivna. Så komplexa är de.

  45. Men en pidgin har
    ett väldigt litet antal regler.

  46. Så ungefär det där
    tycker jag att en pidgin är.

  47. Om man ska gå lite längre
    och försöka definiera det hela...

  48. Jag har laborerat. Jag vet
    fortfarande inte hur bra det håller.

  49. Så här tänker jag
    att man kan definiera det.

  50. En pidgin är ett lingua franca
    - ett mellanfolkligt språk.

  51. Nåt som används mellan grupper
    snarare än inom grupper.

  52. En pidgin är också ingens modersmål.

  53. Vi snackar pidgin när vi är
    med de vi måste ha med att göra.

  54. Ofta gäller det handel. När vi
    handlar med dem använder vi pidginen.

  55. När vi går hem till familjen
    pratar vi det vi normalt gör.

  56. För det tredje: det är reducerat.
    Det är ett språk i fickformat.

  57. Det är ett knattespråk.

  58. Kanske kan man inskränka definitionen
    till bara de två första?

  59. Att det är ett lingua franca,
    och att det är reducerat-

  60. -och stryka modersmålskriteriet.

  61. Det är sant att det inte är nåns
    modersmål, men man kan stryka det-

  62. -för att ett språk som är väldigt
    reducerat är ändå ingens modersmål.

  63. Om vi vill ha en sån kortfattade
    definition som möjligt-

  64. -så kanske man skulle kunna stryka
    det. Men det är ingens modersmål.

  65. Det är en möjlig definition. Jag vet
    inte själv exakt hur bra den håller.

  66. När man pratar om sånt här i Norden
    brukar russenorsk vara exemplet.

  67. Inte för att det är den bästa,
    mest kända pidginen i världen-

  68. -utan för att det ett av få pidgin-
    språk som pratas i våra trakter.

  69. Russenorsk användes under 1800-talet,
    in i början på 1900-talet-

  70. -mellan ryssar och norrmän
    där de två länderna möts.

  71. Norrmännen fiskade, ryssarna odlade
    spannmål, och så bytte de grejer.

  72. Det här är
    ett exempel från russenorsk:

  73. När jag visar den här för svenskar
    brukar de oftast förstå vad som sägs.

  74. Jag gissar att ni något så när
    kan dechiffrera det.

  75. "Jag var ombord på ett annat fartyg."

  76. "Jag drack lite vin,
    så då blev jag lite yr i mössan"-

  77. -"och så gick jag i land
    ihop med en annan ryss."

  78. "Då kom bylingen
    och blev gramse på ryssen"-

  79. -"så ryssen fick sova ruset av sig
    i finkan." Ungefär så.

  80. Vad är det vi ser,
    om vi jämför med norska?

  81. Alla kan inte norska,
    men det ser ut som svenska.

  82. Vi kan tänka oss svenska
    som jämförelse.

  83. Vad skiljer detta från norska?

  84. Det finns ingen angivelse av tempus,
    modus eller aspekt-

  85. -alltså sånt man gör med verb
    för att ange tid och sånt.

  86. Det heter bara drikkom, spaserom
    och slipom, oavsett när vi gör det:

  87. Om det är i går, i dag, i morgon,
    plötsligt eller vanemässigt.

  88. Vi har ingen underordning av satser,
    "eftersom" och såna där saker.

  89. Så fort det kommer en ny sats, i det
    här exemplet, inleder vi med "så"-

  90. -vilket påminner i just det fallet
    om barnspråk, kanske.

  91. Vi har inga kasusböjningar
    av nåt slag-

  92. -alltså subjekts- och objektsformer.

  93. Svenskan har inte det av substantiv,
    men på pronomen: jag, mig, du, dig.

  94. Här heter det "moja", oavsett om
    det är subjekt eller objekt.

  95. Vi har inget kopulaverb, alltså
    nån motsvarighet till "att vara".

  96. Det gäller pidginspråk generellt.

  97. Det heter inte "jag är glad",
    utan "jag glad".

  98. Vi har en enda preposition:

  99. Det är "PÅ selskap", "PÅ anner skip",
    "PÅ rusman", "PÅ kastel".

  100. Det är den enda prepositionen.

  101. "På" betyder alltså på, i, under,
    framför, bakom. Vad ni vill.

  102. Man får sköta finliret på annat sätt.
    Oftast fattar man av sammanhanget.

  103. "Jag var UNDER ett annat skepp."
    Det verkar inte sannolikt.

  104. Sammanhanget får oss att anta
    att det är ombord på ett annat skepp.

  105. Vi har ingen bestämdhet, heller.

  106. Det är inte "EN polis kom, och han
    fick sova i fängelseT", eller så.

  107. Det är "polis". Det kan betyda
    "en polis", eller "den där polisen".

  108. Bara några exempel på hur man kan-

  109. -som man skulle säga i företags-
    branschen, "downsiza" ett språk.

  110. Det är det minimala språket,
    skulle man eventuellt kunna säga.

  111. Det är så litet ett språk kan vara,
    och fortfarande få heta språk.

  112. Ett exempel på hur pidgin kan se ut.

  113. Vilka pidginspråk finns det? Här är
    några exempel som knappt går att se.

  114. Jag räknar inte med att ni ska
    ha hört talas om de flesta av de här.

  115. Det här kommer inte på tentan.
    Det här är bara några exempel.

  116. Jag känner till
    kanske ett par hundra pidginspråk.

  117. Det här är bara ett urval
    av vad som finns att välja på.

  118. En pedagogisk poäng är att visa att
    det inte alltid handlar om engelska.

  119. Den frågan får jag: "Visst har pidgin
    nåt att göra med dålig engelska?"-

  120. -och: "Visst har kreol
    nåt med franska att göra?"

  121. Nej. Det finns kreol-arabiska
    och det finns pidgin-zulu.

  122. De är helt oberoende av
    vad vi stoppar in för språk.

  123. Till vänster är det vad jag kallar
    språken för, de här "pidginsrarna".

  124. Det finns ingen bra,
    svensk pluralform av "pidgin"-

  125. -i synnerhet inte i bestämd form.

  126. I kolumn nummer två
    har vi lexifierare:

  127. Det språk från vilket pidginen
    hämtar huvuddelen av sitt ordförråd.

  128. Om vi tar det översta,
    kap-pidginholländska i Sydafrika...

  129. Det är inte dålig engelska.

  130. Ordförrådet
    kommer inte ens från engelska.

  131. Det kan komma från vilket språk som
    helst. Det kallar jag "lexifierare".

  132. Tredje kolumnen kallar jag "kontext".
    Vad var det för historiska...

  133. I vilken historisk kontext uppstod
    språket? "Land" är självförklarande.

  134. Som ni ser är det ganska många
    som har med handel att göra.

  135. Grupp A och grupp B vill byta grejer-

  136. -men av nån anledning
    lär de sig inte varandras språk.

  137. Därför uppfinner de en pidgin.

  138. De sista där
    har jag kallat "arbetsplats".

  139. Då har vi att göra med en boomande
    ekonomi. "Vi upptäckte olja här!"

  140. Fort som tusan måste vi ha hit en
    massa arbetare som kan utvinna den.

  141. Två veckor senare
    har vi en arbetsstyrka där-

  142. -som består av folk
    från världens alla hörn.

  143. Längst upp där har jag
    nåt jag kallat för "militär/polis".

  144. Det är också en tänkbar kontext
    för pidginfödsel.

  145. Vi vill sätta upp en armé-

  146. -och vi rekryterar folk
    från en massa delar av världen.

  147. De behöver kunna snacka med varann,
    uppenbarligen-

  148. -och snacka med dem
    som de inte skjuter ihjäl.

  149. En armé
    är nästan definitionsmässigt rörlig.

  150. Den far runt på en massa ställen
    och träffar åter andra människor.

  151. Några exempel på
    vad som kan leda till pidginfödsel.

  152. Vad krävs, då?
    Förstås måste vi ha mer än ett språk.

  153. Om vi sätter två svensktalande
    på en öde ö uppstår ingen pidgin.

  154. Det kan räcka med två,
    men ju fler desto bättre.

  155. Plötslighet, skulle jag vilja säga
    är en bra grej också.

  156. Bra ur pidginist-synpunkt.

  157. Om folk bor sida vid sida i tusen år
    har de god tid på sig-

  158. -att lära sig varandras språk,
    vilket folk föredrar.

  159. Men om vi föser ihop två folkgrupper
    plötsligt, då händer det grejer.

  160. "Plötslighet." Är det ens ett
    svenskt ord? Ni fattar vad jag menar.

  161. Och gärna en social åtskillnad.

  162. Om vi vill bli som de andra...

  163. Vi träffar ett annat folkslag
    som vi tycker är skitcoola.

  164. Vi vill bli som de, och de
    kan tänka sig att släppa in oss.

  165. Då vill vi lära oss deras språk,
    för att kunna assimileras.

  166. Så det är toppen om vi antingen
    inte vill assimileras till dem-

  167. -eller om de stänger alla dörrar
    och inte tar in oss i sitt gäng.

  168. Det bästa är om folk hatar varann-

  169. -men ändå måste ha med varann
    att göra. Det är toppen.

  170. De ska träffas plötsligt och tycka
    illa om varann. Då blir det kalas.

  171. Sen finns det två saker
    som andra brukar betona.

  172. Jag har satt "annan fara"-skylten för
    att markera: "Obs, kontroversiellt."

  173. Det här är vad jag hävdar.

  174. Andra människor, det vill säga folk
    som kan mindre om pidginspråk än jag-

  175. -tycker andra saker.

  176. De pratar gärna om makt:

  177. "Pidginspråk uppstår när vi har en
    mäktig och en mindre mäktig grupp."

  178. "De mindre mäktiga försöker lära
    sig språket. Oj, vad dåligt det går!"

  179. "Och så blir det en pidgin av det.
    Aj, aj, aj." Det tror inte jag.

  180. De gånger som en pidgin har skapats
    är det vad folk har velat.

  181. En pidgin är inte ett misslyckande,
    utan en framgång.

  182. Även om folk, i de flesta fall-

  183. -väljer att lära sig ett nytt språk-

  184. -så ger en pidgin
    mycket pang för pengarna.

  185. Vi kan säga nästan allt vi kan säga
    på ett traditionellt språk-

  186. -men till en väldigt låg kostnad.

  187. En pidgin är lätt att lära sig,
    för den innehåller så lite.

  188. När folk pratar om makt
    är standardexemplet russenorsk.

  189. Nu såg vi inte det i exemplet nyss:

  190. Russenorsk är en av minoriteten av
    pidginspråk som är rätt så blandad.

  191. Den består
    av 60 % norska och 40 % ryska.

  192. Då är argumentet: "Ja, DÄR
    var maktförhållandena jämna."

  193. "Mellan ryssar och norrmän,
    där är det ingen stor maktskillnad"-

  194. -"som det är när européer koloniserar
    resten av världen."

  195. "Russenorsk är blandat då ryssar
    och norrmän var på jämställd fot."

  196. Hur vet vi att de var på jämställd
    fot? "För att språket är blandat."

  197. Varför är språket blandat, då?
    "Jo, för att de var jämställda."

  198. Det är ett cirkulärt argument.

  199. Ett bra motexempel är
    att i både Kina och Japan-

  200. -uppstod pidgin
    när européerna kom dit.

  201. I Kina såg européerna ner på
    kineserna, som på alla icke-européer-

  202. -men det var ömsesidigt. Kineserna
    tyckte att européerna var idioter-

  203. -men det fanns kosing att göra på
    att handla med varann. "Money talks."

  204. Båda ansåg sig vara överlägsna.

  205. Vi snackar inte längre
    om nåt herre-slav-förhållande.

  206. Framför allt: pidginen i Kina...
    Den viktigaste, i alla fall-

  207. -hade engelska som lexifierare,
    alltså ett europeiskt språk.

  208. Motsatsen gällde Japan. Där uppstod
    pidginjapanska när européerna kom.

  209. Var européerna mäktigare än kineserna
    men inte mäktigare än japanerna?

  210. Nej, det var ungefär samma.

  211. Vem är mäktig? Om européerna åker ut
    och lägger världen under sig-

  212. -tänker vi att de var mäktiga, för de
    koloniserade större delen av världen.

  213. Fast om det kommer ett europeiskt
    fartyg till Söderhavet...

  214. Här har vi en besättning
    på femtio man som alla har skörbjugg-

  215. -inte har haft damsällskap
    på väldigt länge, och såna saker...

  216. Vem behöver vem mest
    när de kommer till en Söderhavsö-

  217. -med glada Söderhavsbor på?

  218. Var Söderhavsbornas behov av glas-
    pärlor och tobak så mycket större-

  219. -än de behov man kan tänka sig rådde
    på skeppet, där alla var halvdöda?

  220. Det är inte uppenbart vem som var den
    mäktigaste och överlägsnaste parten.

  221. Jag tror inte att makt
    spelar i närheten av den roll-

  222. -som folk säger att det gör. Jag tror
    att det handlar om mobilitet.

  223. De som rör sig mest geografiskt...

  224. Deras språk blir lexifierare.

  225. Den andra grejen som folk,
    tycker jag, missförstår-

  226. -men observera fortfarande
    "annan fara"-märket - är motivation.

  227. Att alla antar att ena parten
    försökte lära sig den andras språk.

  228. Det tror inte jag på. Pidginisering
    handlar om "trial-and-error".

  229. Vi vill kommunicera. Jag provar
    att säga så här. Förstår du mig?

  230. Om du gör det har vi därmed befäst
    att så här heter det på vår pidgin.

  231. Och så jobbar vi vidare
    från botten upp.

  232. Pidgin är inte
    att ta ett befintligt språk-

  233. -skala bort det mesta
    och "voila", en pidgin!

  234. Jag tror att man skapade "bottom up",
    snarare.

  235. För att då visa hur det kan gå till-

  236. -så har vi här ett exempel på
    vad man kallar för en "jargon".

  237. Det är ett skitdåligt ord.

  238. Ibland kan det heta "prepidgin"
    i litteraturen.

  239. En pidgin i vardande. Jargon skulle
    vara förstadiet till en pidgin.

  240. Det är så det brukar kallas. Här har
    vi ett exempel från Västafrika, 1682.

  241. Det brandenburgska afrikakompaniet
    kommer till Liberia och vill handla.

  242. De snackar med kungen. Kungen säger
    det enda han kan säga på europeiska.

  243. Köpmannen heter Peter, och det är
    kul, för det heter kungen också.

  244. Då säger han: "Ich Peter, du Peter,
    star mi mingo" - var min vän.

  245. Det sista är portugisiska
    - "seja meu amigo".

  246. Sen har kungen uttömt sina kunskaper,
    och han tar fram sin tolk, som säger:

  247. König Peter mie segge, ick juw segge-

  248. -König Piter segge mi,
    segge König Piter-

  249. -Dassie hebbe, mi segge, kike Dassie.

  250. "Kung Peter mig säger, jag er säger"-

  251. -"kung Peter säger mig, säger
    kung Peter, present ha, jag säger-

  252. -"få se presenten." Han vill ha mutor
    innan det kan bli nåt handlande av.

  253. Det är begripligt, och branden-
    burgarna förstod väl vad som sades-

  254. -men är det ett språk?

  255. Nja. Inte i bemärkelsen "nåt som har
    regler", vilket ingår i definitionen.

  256. Det är en påse ord, och man fattar
    ungefär vad man vill ha sagt-

  257. -men det är inget språk.

  258. Motsvarande exempel...
    Jag kan ta den mellersta.

  259. Lager Lingo var den pidgin som prata-
    des i första världskrigets fångläger.

  260. Vi har två krigsfångar
    i tysk fångenskap.

  261. Jag har för mig att den ena
    var engelsman och den andra ryss.

  262. Min tolkning är: "Har du några
    döttrar?" "Ja, två." De säger:

  263. "Nix mad'mselle, nix madam, but...?"

  264. Jag räknar upp alla medlemmar
    av ett hushåll som jag inte menar.

  265. Den andra svarar: "Ja, ja, ponemi!",
    och håller upp två fingrar.

  266. Det vill säga "jag förstår",
    och så två.

  267. Det där är inte heller ett språk.
    Vi snackar vad vi kan komma på.

  268. Sen kan det bli en pidgin av det här.

  269. Jag blev så glad
    när jag hittade de här två exemplen.

  270. Först en engelsman som turistar
    i Albanien på 1880-talet-

  271. -och en fransman som turistar
    i Vietnam ungefär vid samma tid.

  272. Båda förses med en infödd vägvisare.

  273. Den här britten, Knight,
    får en vägvisare som heter Marco:

  274. "I now discovered that Marco's
    linguistic powers were very limited."

  275. Vad Knight än säger svarar han "ca
    bonne". Det blir inte mycket sagt.

  276. "I discovered what words he knew
    of French, Italian and English."

  277. Då börjar vi snickra ihop ett språk.

  278. Samma sak hände den här snubben. Det
    är från den engelska översättningen.

  279. Han är i Vietnam,
    och får också en infödd vägvisare.

  280. Vägvisaren kan ingen franska, och
    d'Orléans kan ingen vietnamesiska-

  281. -men vietnamesen har gått
    i missionsskola och pluggat latin.

  282. Det har d'Orléans gjort också,
    men han inte använt det på länge.

  283. De försöker prata latin med varann,
    men som ni ser: "But what Latin!"

  284. Han vet att latinläraren skulle
    trilla av stolen om han hörde det.

  285. Om man kollar på vad de här gör...

  286. Först var ingen kommunikation alls
    möjlig. Till höger ser ni ett citat.

  287. Språkskapandet inbegriper att man
    tar till vadhelst språkligt material-

  288. -som finns till hands.

  289. Båda anpassar sig, och sakta
    framkommer det vissa konventioner.

  290. Man vet att det inte är
    nåt existerande språk.

  291. Det är inte så att vi tror
    att vi pratar latin.

  292. Man vet att det här är nånting annat
    än ett befintligt språk.

  293. Man vet att andra, som ens latin-
    lärare, inte skulle gilla det här.

  294. Det skulle inte förstås
    av utomstående, men det funkar.

  295. Ju mer vi använder det, desto mer
    kan vi säga på det nya språket.

  296. Det är så jag tror
    att en pidgin börjar, helt enkelt.

  297. Det dumma är att vi aldrig fick se-

  298. -hur Knights och d'Orléans språk
    till slut blev.

  299. De ger inga exempel på slutprodukten,
    dessvärre.

  300. Men eventuellt inser ni hur glad jag
    blev när jag hittade beskrivningarna.

  301. Jag tycker att det är en beskrivning
    "in vitro" - nej, "in vivo"...

  302. I alla fall - hur vi kan se
    i verkligheten hur det framkommer.

  303. Det finns några exempel
    jag också kunde ha nämnt.

  304. På listan vi såg nyss har vi...

  305. Det som kallas "kisisi" där, är ett
    av de få språk som vi har sett födas.

  306. Det var
    två amerikanska primatforskare-

  307. -stationerade i Östafrika på 1970-
    talet, som skulle studera primater.

  308. De hade ett barn med sig
    - en pojke som var fem år eller så.

  309. Jämnåring med mig ungefär,
    eftersom detta var 70-tal.

  310. Den enda lekkamrat... Det finns
    endast ett jämnårigt barn i byn.

  311. Så den amerikanska gossen
    och den infödda gossen-

  312. -utvecklar tillsammans kisisi,
    en pidginswahili-

  313. -och morsan, som skulle ha studerat
    primater... Hon gjorde väl det också.

  314. Som tur är
    skrev hon ner vad som hände.

  315. Det är ett av de få fall vi har be-
    lagt hur en pidgin faktiskt framstod-

  316. -även om den i det fallet
    bara pratades av två individer-

  317. -snarare än av två folkslag.
    Det är ett väldigt udda fall.

  318. Men i enstaka fall
    har vi sett hur det går till.

  319. Jag måste väl lägga ner där, va?
    - Tack för mig!

  320. En stor applåd till Mikael Parkvall!

  321. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad är en pidgin?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mikael Parkvall, språkvetare på Stockholms universitet, håller en föreläsning om pidgin-språk. Han berättar om hur dessa språk uppstår i kontakter mellan folk som annars inte har något gemensamt språk. Vi får flera exempel och får veta vad som skiljer en pidgin från andra språk. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Ämnen:
Svenska > Språkbruk
Ämnesord:
Pidginspråk, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Begripliga budskap

Hur ska vi skriva för att det ska bli lättare att förstå? Projektet Begriplig text berättar om sitt arbete med att samla in och sprida kunskap om hur vi ska skriva och förmedla budskap så att de blir begripliga för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Medverkande: Ester Hedin, projektledare, och Torbjörn Lundgren, sakkunnig. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Vad är en pidgin?

Mikael Parkvall, språkvetare på Stockholms universitet, håller en föreläsning om pidgin-språk. Han berättar om hur dessa språk uppstår i kontakter mellan folk som annars inte har något gemensamt språk. Vi får flera exempel och får veta vad som skiljer en pidgin från andra språk. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Språk och integration

Arkan Asaad berättar om sin familjs resa, om värdet och vikten av ett eget språk och om språkets betydelse när det gäller integration. Hans berättelse tar sin början i norra Irak och slutar i hans eget liv i Sverige idag, där han arbetar som författare och föreläsare. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Lättläst litteratur

Vad skiljer en lättläst bok från en traditionell bok? Och vad menas egentligen med lättläst? Lina Nordstrand, förläggare på Vilja förlag och Nypon förlag, redogör här för sin syn på saken. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Ett samtal om läslust

Varför ska vi läsa? Vad lockar till läsning? Och finns det vissa böcker som man bara måste läsa? Ett samtal om läslust mellan Jessika Gedin, programledare och översättare, och Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Begriplighet, termer och definitioner

Åsa Holmér, språkkonsult på Terminologicentrum (TNC), talar om vikten av att välja rätt ord. Hon tar upp både vanligare termer och fackspecifika ord. Det är viktigt att skriva begripligt, men hur mycket ska vi förenkla? Ska man skriva barnförlamning eller polio? Likbränning eller kremering? Urin eller kiss? Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Mian Lodalen: Att skiva lättläst

Mian Lodalen samtalar med förläggaren Lina Nordstrand om sitt författarskap, regnbågsböcker och vägen in i lättläst skrivande. Hon beskriver sina lättlästa böcker som sitt bidrag till demokratin eftersom var femte person i Sverige idag inte kan ta till sig nyheterna ur en vanlig dagstidning. Alla har rätt till välskriven litteratur! Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Ett samtal om adhd

Georgios Karpathakis är författare och grundare av organisationen Underbara adhd. Här samtalar han med sin förläggare om sitt arbete, om framtidstro, om läsning och verktyg för att förstå människor med adhd. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Jan Schwarz om författaren Isaac B Singer

Jan Schwarz är lektor i jiddisch vid Lunds universitet och berättar om sitt arbete om Nobelpristagaren Isaac Bashevis Singer. Singer växte upp i en rabbinsk familj och föräldrarnas olikheter präglade honom och hans författarskap. Singer fick Nobelpriset i litteratur 1978 och var produktiv nästan hela tiden fram till sin död 1991. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.

Fråga oss