Titta

UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Om UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Föreläsningar och samtal från Lättlästdagen 2017. Den arrangeras i första hand för dem som arbetar med vuxna som har ett annat modersmål än svenska, men är även intressant för alla som är nyfikna på flerspråkighet, begriplighet och vilka grupper som kan tänkas ha nytta av lättlästa texter. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Till första programmet

UR Samtiden - Lättlästdagen 2017 : Lättläst litteraturDela
  1. Man kan likna det vid en bro.
    Man behöver gå över bron-

  2. -för att sen komma in
    i den läsande världen.

  3. Ser ni den här bilden?

  4. Den består av olika bilder. Nån
    kanske får en déjà vu från i morse.

  5. Antagligen har ni stött på nån av de
    här bilderna på vägen hit i dag.

  6. Gemensamt för de här bilderna är
    att de innehåller text.

  7. För en del av oss
    är det så självklart-

  8. -att vi inte ens tänker på
    att de innehåller text.

  9. Men för andra personer,
    som kanske är nya i Sverige-

  10. -är det desto mer påtagligt
    men också ganska svårtolkat.

  11. Vi omger oss hela tiden av text.

  12. Att vi kan ta till oss texten
    är en förutsättning-

  13. -för att vi ska kunna vara en del
    av det samhälle vi lever i.

  14. 50 000... 50 000 vad då?

  15. Är det nån som har ett förslag?

  16. Läsare.
    Ja, det skulle det kunna vara.

  17. 50 000 ord är det jag är ute efter.

  18. Ungefär så många ord
    säger man att man behöver-

  19. -för att kunna orientera sig
    i samhället som vuxen.

  20. 50 000 ord är ganska många ord.

  21. En sjuåring som börjar skolan
    kan ungefär 7 000 ord.

  22. En 15-åring som har gått i skolan
    men som inte har varit så aktiv-

  23. -kan ungefär 15 000 ord.

  24. En 15-åring som har hängt med,
    läst mycket böcker-

  25. -lyssnat på musik och sett på film
    kan ungefär 50 000 ord.

  26. Hur många här inne
    jobbar med barn och unga?

  27. Hur många
    jobbar med unga vuxna och vuxna?

  28. Det är några fler som
    jobbar med unga vuxna och vuxna.

  29. Det är ganska intressant.
    Man brukar säga-

  30. -att ungefär 20 %
    av alla i vårt samhälle-

  31. -har så svårt att läsa en text,
    som en tidningsartikel-

  32. -att de inte
    kan ta till sig innehållet-

  33. -och därmed har behov av lättläst.

  34. Hur många här träffar läsare
    som kämpar med att läsa-

  35. -eller som har behov av lättläst?
    Det är alla här inne, i princip.

  36. Då är vi återigen lite partiska,
    inne i vår filterbubbla.

  37. I dag är det ganska många
    som möter läsare-

  38. -som på olika sätt behöver träna upp
    sitt språk och sin läsförståelse.

  39. Här kommer nästa viktiga sak.

  40. Skillnaden mellan läsförmåga
    och läsförståelse...

  41. De flesta
    har nog stött på ordet Pisa.

  42. Kanske har man hört ordet Pisa
    till leda, vid det här laget.

  43. Anledningen till att Pisa
    blev så omdebatterat-

  44. -var att man för första gången
    gjorde skillnad-

  45. -mellan läsförmåga och läsförståelse.

  46. Det räcker inte att bara ta oss
    igenom en text, genom bra läsförmåga-

  47. -om vi inte också
    kan koppla på läsförståelsen.

  48. Det är kanske självklart för oss men
    det är viktigt att ha i bakhuvudet.

  49. Det hänger ihop med lättläst.

  50. Hur hänger det ihop med lättläst?

  51. Ett sätt att träna upp sin läsförmåga
    och sen sin läsförståelse är-

  52. -att utsätta sig för lättlästa
    texter, eller texter över lag.

  53. Vi hörde en fråga från publiken om-

  54. -hur det känns som vuxen
    när man ska läsa en lättläst bok.

  55. Kan det inte vara lite obekvämt?

  56. För de allra flesta
    som läser lättläst-

  57. -är det nåt man läser
    under en övergångsperiod.

  58. En del läser alltid lättläst, men
    för de flesta är det ett verktyg.

  59. Man kan likna det vid en bro.

  60. Man behöver gå över bron för att sen
    komma in i den läsande världen.

  61. Målet med lättläst är att fler ska få
    hjälp att komma in i den världen-

  62. -samtidigt som man utvecklar
    sitt språk.

  63. Då kommer vi till "lättläst".
    Vad är egentligen lättläst?

  64. Vi fem förlag som jobbar med lättläst
    gör det på lite olika sätt.

  65. Det jag pratar om är det Nypon
    och Vilja förlag kallar för lättläst.

  66. Man beskriver enklast vad lättläst är
    genom att säga vad det inte är.

  67. Det är inte barnböcker.

  68. Det är inte "börja läsa"-böcker.

  69. Lättläst är böcker
    med ett åldersrelevant innehåll-

  70. -och texter som är anpassade
    efter dem med särskilda behov-

  71. -oavsett hur behovet ser ut.

  72. En text blir lättläst genom att man
    tar hänsyn till tre kriterier.

  73. Det är innehållet,
    språket och formen.

  74. Har nån sett de här tre förut?
    Ja, några.

  75. Vi ska gå igenom dem
    men jag hinner inte djupdyka.

  76. Jag tar det som är allmänt.
    Ni får gärna prata med mig efteråt.

  77. Det första är innehållet.
    När man pratar om innehåll...

  78. Det allra första
    man som författare ska tänka på-

  79. -är omfånget.

  80. Omfånget får inte vara skrivet
    för tusen sidor-

  81. -när boken är på hundra sidor.

  82. När man börjar jobba måste man
    se till att innehållet är anpassat-

  83. -efter det omfång som ryms
    inom den lättlästa bokens pärmar.

  84. En annan viktig sak
    är antalet karaktärer.

  85. Om ni ser en rysk klassiker
    framför er-

  86. -och ett sådant persongalleri,
    så kan ni tänka precis tvärt om.

  87. Man får inte ha för många karaktärer
    i en lättläst bok.

  88. Den med behov av lättläst har fullt
    upp av andra saker när man läser.

  89. Om man dessutom ska komma ihåg
    17 olika personer-

  90. -och hur de hänger ihop med varandra-

  91. -stjäl man fokus från läsningen.

  92. En till jätteviktig sak
    är kronologin.

  93. Föreställ er en deckarförfattare,
    typ Läckberg eller Lapidus.

  94. En deckare börjar ofta med slutet
    och har många tillbakablickar-

  95. -för att sen sluta med början.

  96. Ibland räcker det med
    att läsa slutet-

  97. -för man fattar
    vem det är som är skyldig.

  98. Kronologin hoppar ganska mycket.

  99. En lättläst kronologi går tydligt
    från A till B till C till D-

  100. -så att det blir logiskt
    för läsaren att hänga med.

  101. På lättläst-nivåer som är
    en större utmaning, för läsaren-

  102. -kan man experimentera mer och där
    kan det förekomma tillbakablickar.

  103. Det här är
    ganska generella riktlinjer.

  104. Språket är jätteviktigt
    när man jobbar med lättläst.

  105. Språket ska vara vardagsnära.
    Vad menar man då med det?

  106. Språket ska ligga nära
    den vardag läsaren själv möter.

  107. I en bok för barn och unga-

  108. -ska steget från att snacka med
    kompisen inte vara så stort att ta.

  109. Steget mellan samtal och bok
    ska inte vara så stort.

  110. Samma ord som man hör i tal
    bör också finnas med i boken.

  111. Det är likadant för vuxna.
    Det ska ligga nära den vardag-

  112. -man är en del av.

  113. Språket ska vara vardagsnära. Det får
    givetvis vara med svårare ord-

  114. -men de ska gärna förklaras
    och sättas i ett sammanhang.

  115. Det är viktigt att inte ha med
    för mycket metaforer.

  116. Man ska undvika bildspråk.

  117. Man ska tänka på meningsbyggnaden.

  118. Det ska finnas ett subjekt,
    ett predikat och ett objekt-

  119. -för att vara tydlig
    med vem som gör vad och varför.

  120. Formen är ofta det som många tror
    gör en bok lättläst.

  121. I dag har lättläst
    nästan blivit ett inneord.

  122. Många av de stora förlagen
    har versaler och mycket bilder.

  123. Jag vill höja ett varningens finger
    för det är inte lättläst.

  124. Formen är viktig, men man måste ta
    hänsyn till språket och innehållet.

  125. Om man öppnar en lättläst bok
    ser man att formen är mer spatiös.

  126. Det är mer luft både mellan,
    under och runt raderna.

  127. Det är för att hjälpa ögat se
    vad man ska titta på när man läser.

  128. Nu tycker Patrik
    att jag har pratat för länge.

  129. Jag är inte ens halvvägs igenom.

  130. Som tur är finns jag kvar här
    så ni kan komma och prata med mig.

  131. Jag ska avsluta med den viktigaste
    punkten. Den här:

  132. En lättläst bok
    måste inte bara vara bra-

  133. -utan den måste vara bättre
    än en traditionell bok.

  134. De som läser lättläst-

  135. -har ofta ett eller flera
    läsmisslyckanden bakom sig.

  136. Om de tar upp en bok en gång till
    och ger den en chans-

  137. -då måste boken vara så bra
    att läsaren tar sig igenom den.

  138. Det är ett ansvar vi som förlag har.

  139. Det är ett ansvar
    våra författare har.

  140. En lättläst bok ska vara bättre
    än en traditionell bok.

  141. Var femte person vi träffar på gatan-

  142. -kan inte ta till sig en tidning-

  143. -och därmed inte heller
    vara en del av vårt samhälle.

  144. Då är det extra viktigt att lättläst
    får ett nytt uppsving-

  145. -i samhället i stort.

  146. Lättläst ska gå från att vara
    ett slags andra klassens litteratur-

  147. -till en biljett i första klass.
    Så viktigt är det med lättläst.

  148. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lättläst litteratur

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad skiljer en lättläst bok från en traditionell bok? Och vad menas egentligen med lättläst? Lina Nordstrand, förläggare på Vilja förlag och Nypon förlag, redogör här för sin syn på saken. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Svenska som andraspråk och sfi > Svenska som andraspråk
Ämnesord:
Lättläst, Lättlästa böcker, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Begripliga budskap

Hur ska vi skriva för att det ska bli lättare att förstå? Projektet Begriplig text berättar om sitt arbete med att samla in och sprida kunskap om hur vi ska skriva och förmedla budskap så att de blir begripliga för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Medverkande: Ester Hedin, projektledare, och Torbjörn Lundgren, sakkunnig. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Vad är en pidgin?

Mikael Parkvall, språkvetare på Stockholms universitet, håller en föreläsning om pidgin-språk. Han berättar om hur dessa språk uppstår i kontakter mellan folk som annars inte har något gemensamt språk. Vi får flera exempel och får veta vad som skiljer en pidgin från andra språk. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Språk och integration

Arkan Asaad berättar om sin familjs resa, om värdet och vikten av ett eget språk och om språkets betydelse när det gäller integration. Hans berättelse tar sin början i norra Irak och slutar i hans eget liv i Sverige idag, där han arbetar som författare och föreläsare. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Lättläst litteratur

Vad skiljer en lättläst bok från en traditionell bok? Och vad menas egentligen med lättläst? Lina Nordstrand, förläggare på Vilja förlag och Nypon förlag, redogör här för sin syn på saken. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Ett samtal om läslust

Varför ska vi läsa? Vad lockar till läsning? Och finns det vissa böcker som man bara måste läsa? Ett samtal om läslust mellan Jessika Gedin, programledare och översättare, och Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Begriplighet, termer och definitioner

Åsa Holmér, språkkonsult på Terminologicentrum (TNC), talar om vikten av att välja rätt ord. Hon tar upp både vanligare termer och fackspecifika ord. Det är viktigt att skriva begripligt, men hur mycket ska vi förenkla? Ska man skriva barnförlamning eller polio? Likbränning eller kremering? Urin eller kiss? Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Mian Lodalen: Att skiva lättläst

Mian Lodalen samtalar med förläggaren Lina Nordstrand om sitt författarskap, regnbågsböcker och vägen in i lättläst skrivande. Hon beskriver sina lättlästa böcker som sitt bidrag till demokratin eftersom var femte person i Sverige idag inte kan ta till sig nyheterna ur en vanlig dagstidning. Alla har rätt till välskriven litteratur! Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Ett samtal om adhd

Georgios Karpathakis är författare och grundare av organisationen Underbara adhd. Här samtalar han med sin förläggare om sitt arbete, om framtidstro, om läsning och verktyg för att förstå människor med adhd. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Läromedel på Jiddisch

Paula Grossman är lärare i svenska för invandrare och berättar om hur viktigt det är att jiddisch talas och lärs ut. Här berättar hon tillsammans med läraren Ricky David om kursplan, läromedel och ett filmmaterial de har tagit fram. På länk från New York berättar läraren Kolya Borodulin om en framgångsrik distanskurs på jiddisch. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss