Titta

UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Om UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Föreläsningar och samtal från Lättlästdagen 2017. Den arrangeras i första hand för dem som arbetar med vuxna som har ett annat modersmål än svenska, men är även intressant för alla som är nyfikna på flerspråkighet, begriplighet och vilka grupper som kan tänkas ha nytta av lättlästa texter. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Till första programmet

UR Samtiden - Lättlästdagen 2017 : Ett samtal om läslustDela
  1. Var är vi?
    Vad känner vi? Vad tror vi på?

  2. Med bara den här lilla boken
    som utgångspunkt.

  3. Det är som en explosion av värld.

  4. Enligt forskning är läsning bra
    för hjärnan.

  5. Det öppnar nya banor i hjärnan.

  6. Man har forskat på barn och ungdomar
    som läser "Harry Potter"-

  7. -och det har bland annat visat sig
    att de inte röstar på Donald Trump-

  8. -vilket är lite intressant.

  9. För att de lär sig kritiskt tänkande-

  10. -och för att de lär sig
    att känna igen mönster-

  11. -och hur utsatta grupper behandlas.

  12. Vad man ska lyssna efter för att
    känna igen fördomar till exempel.

  13. Sen finns det också den här svenska
    hjärnforskaren som jag gillar...

  14. -Martin Ingvar.
    -Martin Ingvar, ja.

  15. Han har forskat på analfabeter,
    på folk som verkligen inte läser.

  16. En journalist frågade honom:
    "Okej, allt det här är jättetoppen"-

  17. -"att läsare utvecklar kritiskt
    tänkande och blir bra på saker"-

  18. -"men det måste stjäla
    nåt slags utrymme?"

  19. Och jo, läsandet har en avigsida.

  20. Folk som inte alls är läskunniga-

  21. -är lite bättre på ansiktsigenkänning
    än läskunniga.

  22. -Det förklarar en del.
    -Ja. Men det är ju ett svar.

  23. Men jag skiter i att det är nyttigt,
    det är inte därför man läser.

  24. Man läser ju inte för att utvecklas
    som människa.

  25. Det är inte som att gå på gym
    eller att äta en kruskakli-diet.

  26. Utan man läser ju faktiskt
    för att få uppleva-

  27. -så mycket mer under ett liv
    än vad man egentligen får.

  28. Man får träffa fler människor, vara i
    miljöer som man annars inte får se.

  29. Man får vara kön som man inte är,
    man får leva i andra tider.

  30. Det är helt enkelt ett mycket...

  31. Ett otroligt rikt och lyxigt liv.

  32. Man får gå på fester
    som man inte är bjuden på.

  33. Man får göra saker man inte törs.

  34. Men en del böcker är först inte så
    inbjudande, men då tänker man så här:

  35. "Det är bra att läsa
    innan man somnar."

  36. -Det finns nåt lutherskt lästvång.
    -Sant, men jag är inte för lästvång.

  37. -Du får intervjua nån annan om det.
    -Vill nån byta plats med Jessika?

  38. Nej, jag har några frågor kvar.
    Du tycker att lustläsandet är...?

  39. Jag tycker att lusten är livet.

  40. Att leva och få erfarenheter
    och göra saker-

  41. -gör en så klart i förlängningen till
    en mer empatisk människa.

  42. Det är självklart att man blir det-

  43. -av att uppleva fler saker
    och att vara i andra människor.

  44. Men man kan inte ha det som syfte,
    för då blir det ju plugg.

  45. Det är inte litteraturen till för.

  46. Det är lite som språkintresset.

  47. Att plugga glosor
    är nästan aldrig roligt-

  48. -men att bada i och uppleva språk...

  49. Ja, och då smyger det in bakvägen.
    Vi gillar kunskap bakvägen.

  50. Jag gillar när man lär sig saker
    utan att man har nån aning om det.

  51. -Då finns det inget motstånd.
    -Det gäller nästan allt i livet.

  52. Du visar ju hur du gör i "Babel"-

  53. -men du är ju ändå en läsfrämjare
    i "Babel".

  54. Har du några knep
    förutom entusiasmen?

  55. Jag tror att entusiasm smittar.
    Eller, vi vet att entusiasm smittar.

  56. Man måste visa att man själv
    vill göra det man råder folk till.

  57. Men problemet med "Babel" är ju att
    jag predikar för de redan frälsta.

  58. Det är inte en nödvändig publik.
    De tittar ju för att de vill veta.

  59. Det finns ju ett predikande
    som jag skulle vilja ägna mig åt-

  60. -och det handlar om
    att tala med de inte redan frälsta.

  61. Jag skrev litteraturrecensioner
    i Elle under många år.

  62. Därmed inte sagt att Elle-läsare
    inte läser litteratur-

  63. -men det var inte en uppenbar plats
    för litteratur.

  64. Då smög det sig också in bakvägen.

  65. Det var så roligt att få brev
    från Elle-läsare som uttryckte det.

  66. Att de fick ett oväntat boktips-

  67. -och vad det gjorde för deras liv
    att läsa den boken.

  68. Det kändes riktigt bra.

  69. Annars sitter ju vi i vår
    underbara grupp som är jättehärlig-

  70. -men vi sitter och nickar åt varann.

  71. Du är hård mot dig själv,
    för "Babel" är välkomnande.

  72. Ni sitter inte i er lilla grupp
    och har en privat filosoficirkel.

  73. De som trillar över det, fastnar nog.

  74. Nej, det är inte exkluderande.
    Min dröm är ju att ha en talkshow.

  75. Jag vill att det ska vara "Skavlan".
    Jag vill också ha de publiksiffrorna.

  76. För läsandet är nåt man gör själv-

  77. -man slår upp en bok och är där-

  78. -men i samtal om litteratur
    ryms ju precis allt.

  79. Vi har så roliga samtal i "Babel",
    så vi borde ha miljonsiffror.

  80. Vi talar mycket om sex.
    Kanske mitt fel eller min förtjänst.

  81. Och om döden, och "vad har du
    för relation till din mamma?"

  82. Alla ämnen får ju plats.
    Men också de stora ämnena:

  83. Politik, flykt, samtiden, var är vi,
    vad känner vi, vad tror vi på?

  84. Med bara den här lilla boken
    som utgångspunkt.

  85. -Det är som en explosion av värld.
    -Böcker handlar om allt.

  86. Ja, och även om fula, skamliga saker.

  87. De svåra moralfrågorna
    och hur man förhåller sig till dem.

  88. Plötsligt finns det ett underlag för
    alla diskussioner.

  89. En helt annan fråga:
    Hur började ditt eget läsande?

  90. Som för de flesta, tror jag,
    med att mina föräldrar läste för mig.

  91. Men sedan har deras läsning
    också fortsatt att dra mig-

  92. -därför att de ständigt läste
    och därför pratade om litteratur.

  93. Det fanns alltid andra människor
    närvarande vid våra middagsbord.

  94. -Om det så var Madame Bovary...
    -Tänk att ha henne på middag!

  95. De blev som riktiga personer eftersom
    det hela tiden talades om litteratur.

  96. Eller snarare: "Jag är i den här
    världen nu och där gör de det här."

  97. Det var som om de pratade om kollegor
    eller att vi skvallrade om grannarna.

  98. Så det var helt öppet och självklart.

  99. Därför är jag otroligt privilegierad.

  100. Jag är verkligen född med... Bokmärke
    i munnen låter fel, men ni förstår.

  101. Motsvarigheten till silverskeden.

  102. Qaisar Mahmood
    jobbar nu på Riksantikvarieämbetet.

  103. Han talade om precis du talar om nu-

  104. -om hur privilegierade de är som har
    fått bada i litteratur i sin ungdom-

  105. -och om dem som inte har fått det.

  106. Han menade att de behöver en kanon.

  107. Det behövs faktiskt en utstakad väg-

  108. -så att man förstår hur man ska ta
    sig in i litteraturen. Nej? Berätta.

  109. En kanon är jättebra.
    Jag säger inte nej till kanon.

  110. Men det som är absolut viktigast
    är det som jag har fått:

  111. Att vara med människor som läser.

  112. Det är ingen som har tvingat mig att
    läsa, utan det har varit självklart.

  113. De människorna har vi inte alla
    privilegiet att ha i vår familj-

  114. -men vi har rätt att ha dem i skolan.

  115. Och vi har som samhälle
    alla våra barn i skolan-

  116. -och kan bestämma vad vi ska ge dem.

  117. Då är det det självklara:
    skolbibliotek och skolbibliotekarier.

  118. Skolbibliotek med bibliotekarier
    som kan berätta för barnen-

  119. -inte att de ska läsa, utan: "Du är
    14 år, det här är ditt liv just nu."

  120. "Jag har det här som kan hjälpa dig."

  121. "Hjälpa dig att fly det här livet
    som du har, eller att förstå det."

  122. "Hjälpa dig att fatta dina kompisar."

  123. Vi behöver guider. Det behöver vi.

  124. En kanon kan vara bra-

  125. -men den kan också vara uteslutande,
    för alla tycker inte om samma saker.

  126. Det är i synnerhet viktigt när man
    börjar läsa att man inte får höra:

  127. "Om du tycker att det här är dåligt"-

  128. -"då har du inte fattat nånting,
    du får inte vara med."

  129. Vad vi behöver är folk som säger:
    "Okej, jag ska leta upp nåt annat."

  130. Vi behöver folk som säger "börja med
    Tintin" eller "se på den här filmen".

  131. "Titta på 'Coraline',
    sen kan du lästa Neil Gaimans bok."

  132. Vi behöver bra guider
    till litteraturen.

  133. Skolbibliotekarier. Alla barnen.

  134. -Du får en applåd för det.
    -Jag har en sån enkel lösning!

  135. Ja, det går inte
    att inte ställa upp på det-

  136. -men då världen ser ut som den gör,
    förväntas man ha läst vissa böcker.

  137. Vår kultur bygger på att vi har
    vissa gemensamma referensramar.

  138. Du sa först att en kanon inte är fel.

  139. Nej, men jag tror också mycket på
    cirkeln - det som händer i ens krets.

  140. Och det vet vi ju i dag...
    Alltså, världen förändras ju.

  141. Det här har ni hört tusen gånger,
    men vi tittar inte på tv som förut.

  142. Och förr i tiden hade vi det där-

  143. -att man samlades kring ett program.

  144. Alla såg Hyland och pratade om det.

  145. Världen är mycket större i dag,
    och vi har därför mindre kretsar.

  146. De som förut var utanför
    behöver inte längre vara det.

  147. Du är inte ensam nörd i din småstad-

  148. -utan har en hel värld av människor
    med samma intresse.

  149. Jag tror att en kanon kan vara bra-

  150. -men det som är allra bäst är när
    du i din kompiskrets har nån som...

  151. Du måste ha trovärdiga tipsare.
    Det handlar mycket om trovärdighet.

  152. Den här idén fick jag på Bokmässan
    när det var så deprimerande tomt.

  153. Alla förlag funderar över hur de ska
    nå den nya publiken. Tala med dem!

  154. De har folk som de lyssnar på,
    kan ni prata med dem?

  155. Det talas mycket om "influencers"
    när det gäller mode och såna saker-

  156. -men inte när det gäller litteratur,
    och det är superviktigt.

  157. Det finns personer som är trovärdiga
    för barnen, skicka böckerna till dem!

  158. -Är inte du en "influencer"?
    -Jag vill gärna se mig som en.

  159. Du gjorde en uppräkning: översättare,
    programledare... Och så influencer!

  160. -Kan vi bestämma det nu här?
    -Bra!

  161. De är jättemånga, så då blir det så.
    Det är demokrati.

  162. Ett annat ord som du har varit med om
    att lansera är "biblioterapi".

  163. "Biblioterapi" har jag stulit-

  164. -från en brittisk lite filosofisk
    organisation - School of Life.

  165. Det var Alain de Botton och
    några kompisar som startade den.

  166. De har kurser i filosofi
    och idéer om-

  167. -att främmande människor ska äta
    middag ihop och diskutera ett ämne.

  168. De lanserade "bibliotherapy" och har
    två legitimerade biblioterapeuter.

  169. Jag har varit på biblioterapi där.
    Jag åkte till School of Life.

  170. Man får ett formulär att fylla-

  171. -med först väldigt enkla frågor-

  172. -men sen lite knepigare frågor om
    vad man drömmer om i livet och så.

  173. Sen var det en terapisession
    och jag öppnade mig helt!

  174. Det var nästan äckligt. Jag talade om
    min barndom och var nära att gråta.

  175. Sen fick jag tre boktips
    som avslutning.

  176. Ett handlade om
    min relation till döden-

  177. -där jag kanske behövde lite hjälp,
    men jag fick också ett handfast tips:

  178. "Det här att du inte kan simma,
    läs den här boken."

  179. Det var jättehärligt.

  180. Vi har stulit det till "Babel",
    så att i slutet, när vi hinner-

  181. -så får tittarna skicka in livsfrågor
    som vi försöker lösa med en bok.

  182. -Det är roligt.
    -Ja. Har du nån favoritfråga?

  183. Vi fick en fråga för ett tag sen-

  184. -som var nåt som man inte tänker på.
    Den kom från en ensamstående mamma.

  185. Hon skrev att det finns mycket om
    dysfunktionella familjer-

  186. -och sen mycket med
    den traditionella modersgestalten-

  187. -men var finns litteraturen om den
    vanliga jävla morsan som kämpar på-

  188. -och som begår smärre misstag?

  189. "Jag behöver stöd i det,
    att vara en helt vanlig morsa."

  190. -Vad blev svaret?
    -Jag rekommenderar gärna "Underdog".

  191. Torbjörn Flygts roman
    som handlar om hans uppväxt.

  192. För han har ju en vanlig morsa.

  193. Det är egentligen inget extraordinärt
    med henne-

  194. -men det blir det,
    därför att det syns mellan raderna-

  195. -hur mycket av hennes liv som går ut
    på moderskap, på ett vardagligt sätt.

  196. Och vilken hjälteinsats det är.
    Det är en kärleksförklaring.

  197. Den optimala kärleksförklaringen
    till den vanliga, knegande morsan.

  198. Finns den som lättläst?

  199. Nej. - Lina, du får ordna det.

  200. Lina ordnar. Har du nån relation till
    lättläst litteratur?

  201. Min kompis skriver lättläst,
    Mian Lodalen som ska prata här sen.

  202. Hon brinner så mycket att man nästan
    fattar eld om man kommer nära henne!

  203. Om jag inte var entusiastisk
    sedan innan-

  204. -så är jag det verkligen nu.

  205. Det handlar ju om demokrati.

  206. Det är som med skolbiblioteken,
    det är ju en demokratifråga.

  207. Det är en jämlikhetsfråga - att alla
    ska ha tillgång till litteratur.

  208. Vi har talat lite om
    om man ser ner på det.

  209. Lättläst kan uppfattas som sämre
    litteratur. Har du nån kommentar?

  210. Jag gillar inte uppdelningen i
    "sämre" och "bättre" litteratur.

  211. Ja, det finns dålig litteratur.
    Litteratur som är illa skriven.

  212. Men det finns inga ämnen eller genrer
    som är dåliga.

  213. Det är inte så att svårläst är bra
    och att lättläst är dåligt.

  214. Indelningen är om det är välskrivet
    eller inte. Det är väldigt enkelt.

  215. Åh!

  216. Det här är ett så skönt samtal, så
    jag har inte hunnit med alla frågor.

  217. -Förlåt!
    -Det gör inget!

  218. Men vi måste tacka dig för samtalet.

  219. Tack själva! Tack!

  220. Textning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ett samtal om läslust

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför ska vi läsa? Vad lockar till läsning? Och finns det vissa böcker som man bara måste läsa? Ett samtal om läslust mellan Jessika Gedin, programledare och översättare, och Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Ämnen:
Svenska > Läsning
Ämnesord:
Böcker och läsning, Litteratursociologi, Litteraturvetenskap, Läsning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Begripliga budskap

Hur ska vi skriva för att det ska bli lättare att förstå? Projektet Begriplig text berättar om sitt arbete med att samla in och sprida kunskap om hur vi ska skriva och förmedla budskap så att de blir begripliga för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Medverkande: Ester Hedin, projektledare, och Torbjörn Lundgren, sakkunnig. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Vad är en pidgin?

Mikael Parkvall, språkvetare på Stockholms universitet, håller en föreläsning om pidgin-språk. Han berättar om hur dessa språk uppstår i kontakter mellan folk som annars inte har något gemensamt språk. Vi får flera exempel och får veta vad som skiljer en pidgin från andra språk. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Språk och integration

Arkan Asaad berättar om sin familjs resa, om värdet och vikten av ett eget språk och om språkets betydelse när det gäller integration. Hans berättelse tar sin början i norra Irak och slutar i hans eget liv i Sverige idag, där han arbetar som författare och föreläsare. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Lättläst litteratur

Vad skiljer en lättläst bok från en traditionell bok? Och vad menas egentligen med lättläst? Lina Nordstrand, förläggare på Vilja förlag och Nypon förlag, redogör här för sin syn på saken. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Ett samtal om läslust

Varför ska vi läsa? Vad lockar till läsning? Och finns det vissa böcker som man bara måste läsa? Ett samtal om läslust mellan Jessika Gedin, programledare och översättare, och Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Begriplighet, termer och definitioner

Åsa Holmér, språkkonsult på Terminologicentrum (TNC), talar om vikten av att välja rätt ord. Hon tar upp både vanligare termer och fackspecifika ord. Det är viktigt att skriva begripligt, men hur mycket ska vi förenkla? Ska man skriva barnförlamning eller polio? Likbränning eller kremering? Urin eller kiss? Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Mian Lodalen: Att skiva lättläst

Mian Lodalen samtalar med förläggaren Lina Nordstrand om sitt författarskap, regnbågsböcker och vägen in i lättläst skrivande. Hon beskriver sina lättlästa böcker som sitt bidrag till demokratin eftersom var femte person i Sverige idag inte kan ta till sig nyheterna ur en vanlig dagstidning. Alla har rätt till välskriven litteratur! Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Ett samtal om adhd

Georgios Karpathakis är författare och grundare av organisationen Underbara adhd. Här samtalar han med sin förläggare om sitt arbete, om framtidstro, om läsning och verktyg för att förstå människor med adhd. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Strukturen i din text

Du har idén och du har texten men hur strukturerar du den på bästa sätt för att göra den begriplig? Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet berättar om hur du strukutrerar din vetenskapliga text så att den blir begriplig. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.

Fråga oss